RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Relevanta dokument
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

I. Övergripande målbeskrivning

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

I. Övergripande målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

I. Övergripande målbeskrivning

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Appendix. A. Verksamheten

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

ST- Utbildningskontrakt

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Rättsmedicin vs klinisk patologi vad är skillnaden..?

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Ansvar för att utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samband med handledaren och ST-läkaren.

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Bild- och Funktionsmedicin

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

Bild- och Funktionsmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

7 Rättsintygets utformning och innehåll

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Rättsmedicin i praktisk yrkesutövning för läkare inom HSV

Individuell planering av tjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Läkarnas ST - vad krävs?

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Mödradödligheträttsmedicinsk

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

I. Övergripande målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Underlag för kvalitetsbedömning

Efter döden Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare & doktorand rättsmedicin, Uppsala

ST- Utbildningskontrakt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Transkript:

RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador med ställningstagande till rättsligt relevanta frågor. Rättsmedicinen biträder rättsvårdande myndigheter med sådan medicinsk sakkunskap som erfordras för bedömning av mål och ärenden med medicinska frågeställningar. Uppdrag att utföra undersökningar erhålles främst från polis eller åklagarmyndighet samt domstol. Rättsmedicinens centrala uppgift när det gäller undersökning av avliden person är att klarlägga dödsorsaken, särskilt vid fall av onaturlig död eller misstänkt onaturlig död. Vid onaturlig död uppkommer frågan om det föreligger kausalitet mellan tillfogade skador och dödsfallet. På basis av rättsmedicinsk undersökning och med hjälp av erforderliga kemiska analyser samt andra undersökningar skall rättsläkaren uttala sig om det föreligger ett sådant samband. Detta har stor betydelse i straffrättsliga sammanhang men också för bedömningen av skadeståndsfrågor, försäkringsersättning m m. Vid undersökning av levande personer skall om möjligt händelseförloppet rekonstrueras och rättsläkaren ta ställning till om samband föreligger mellan en viss händelse och uppkommen effekt (t ex kroppsskada), skadors svårighetsgrad och andra rättsligt relevanta frågor. Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Rättsläkaren skall kunna biträda polismyndighet vid brottsplats-, olycksplats- eller liknande undersökningar samt vid förhör i civil- och brottmål samt kunna avge utlåtanden och råd till rättsvårdande myndigheter på grundval av skriftligt utredningsmaterial m m. Rättsläkaren skall också på begäran kunna ge upplysningar och råd i rättsmedicinska frågor till polis, åklagare och domstol. Specialiteten rättsmedicin har viss kunskapsmässig gemenskap och vissa kontaktytor med framför allt klinisk patologi men även med ett stort antal andra medicinska specialiteter. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper inom specialitetens alla delområden och god praktisk färdighet i fråga om flertalet undersökningsformer. ST-läkaren måste förvärva kunskaper i relevant lagstiftning, traumatologi, toxikologi, delar av klinisk patologi, om skadors uppkomstsätt och svårighetsgrader samt om orsakssamband mellan händelseförlopp och effekt. STläkaren skall inom den rättsmedicinska obduktionsverksamheten förvärva färdighet i speciella preparationstekniker samt i den rättsmedicinska undersöknings- och dokumentationstekniken när det gäller rättsmedicinsk besiktning av levande person. ST-läkaren skall också skaffa sig viss insikt i kriminaltekniska och rättskemiska metoder samt i behandlingsmetoderna inom de kliniska specialiteterna för att känna till effekter av medicinska åtgärder. ST-läkaren måste utveckla god samarbetsförmåga med och en serviceattityd till uppdragsgivande myndigheter samt till den personal inom sjukvården som i sin verksamhet möter rättsmedicinska frågeställningar och som t ex skall avfatta rättsintyg. ST-läkaren måste bli mycket väl förtrogen med för rättsmedicinen relevanta författningar och rättspraxis vilket särskilt bör komma till uttryck i stor färdighet i att utforma utlåtanden. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete

träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning och dess roll i helheten Sidoutbildning i klinisk patologi är nödvändig för att förvärva grundläggande kunskaper och färdigheter i fråga om inflammatoriska och degenerativa processer samt för att få viss erfarenhet från bedömning av tumörtillstånd. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

II. Preciserade delmål Specialisten i rättsmedicin skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra Obduktioner - diagnostik och utlåtanden med enklare kausalitetsbedömningar vid - mord, dråp och dödsmisshandel - dödsfall med frågeställning onaturlig död (olycksfall, självmord, oklart om uppsåt eller ej) - trubbigt och skarpt våld (t ex trafikolyckor, fallskador, knivskador av självmordskaraktär) - skottskador - kvävning (t ex drunkning, hängning) - fysikaliska skador (t ex elektricitet, termiska skador, joniserande strålning) - förgiftningar (okomplicerade intoxikationer) - nutritionella skador (svält, törst) - dödsfall vid missbruk (narkomani, alkoholism) Obduktionsteknik - allmän undersökningsteknik - speciell preparationsteknik vid undersökning av - hud - skalle - ansikte - bäcken - halskotpelare - extremiteter - skador på blodkärl - bedömning av postmortala förändringar och skador - dödstidsbestämning Mikroskopisk undersökning med bedömning av - traumatiska, toxikologiska, anoxiska och inflammatoriska tillstånd

- postmortala förändringar Undersökning av levande personer (rättsmedicinsk besiktning) med olika typer av provtagning samt avfattande av rättsintyg avseende - målsägande (framför allt misshandel) - misstänkta gärningsmän Sakkunniguppdrag avseende yttranden byggda på handlingar i okomplicerade ärenden Frågor rörande lagar och författningar med tillämpningar, relevanta för rättsmedicinen B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggningen/ utförandet av Obduktioner - diagnostik och utlåtanden med mer komplicerade kausalitetsbedömningar vid - komplicerade fall av mord, dråp och dödsmisshandel - arbetsolyckor - plötslig spädbarnsdöd (SIDS) - ifrågasatt felbehandling - fall av oklar identitet Obduktionsteknik - speciell preparationsteknik av - ryggmärg - arteria carotis - vulva-vagina-anus (sexualbrott) - rättsmedicinsk identifiering Mikroskopisk undersökning och diagnostik av tumörsjukdomar Laboratorieundersökning av skelettdelar och rättsarkeologiska undersökningar Undersökning av levande personer (rättsmedicinsk besiktning) med avfattande av rättinstyg vid

- s k polismisshandel - s k barnmisshandel - sexuella övergrepp Åldersbestämning av hudskador och organskador C. Vara orienterad om - läkemedelsbiverkningar - histopatologisk teknik - toxikologiska bedömningar - rättsodontologi - tortyrskador - rättsmedicinska analyser och rekonstruktioner samt kriminaltekniska undersökningar - tumördiagnostik, klinisk-patologisk och sjukvårdande verksamhet - utredning vid vissa ovanligare typer av dödsfall (t ex dykolyckor, flygolyckor m m) - biträde vid förhör