Belysning har en stor och viktig betydelse som stadsmiljöskapare och dess kanske viktigaste funktion är att ge människor vägledning och hjälp att orientera sig och att skapa trygghet. Det är i stadens offentliga rum, Uppsalas torg, parker gator och årum som en stor del av den attraktiva staden skapas. Till detta skall tilläggas att stadsmiljön är en av våra viktigaste resurser för hållbar utveckling ur både social och ekonomisk synvinkel. Det är också i dessa miljöer som stadslivet pågår ett stadsliv som främjar möten mellan människor. Det du håller i din hand är ett dokument kallat Riktlinjer för belysning av Uppsala innerstad. Detta är ett separat program specialsytt för innerstaden och den första i sitt slag. Den är underordnad ett strategidokument Strategi för belysning i Uppsala kommun antagen av Byggnadsnämnden i februari 2010. Tanken är att riktlinjer för andra områden i staden skall kunna tas fram, var och en för sitt särskilda område. Liv Hahne Ordförande byggnadsnämnden Bengt Andrén Stadsbyggnadsdirektör UPPDRAGET Kommunfullmäktige gav 2007-11-26 Byggnadsnämnden i uppdrag att med berörda nämnder och Vi i Stan AB utarbeta belysningsprinciper för staden. I Riktlinjer för belysning av Uppsala innerstad har principer lagts fast för vidare programarbeten. Riktlinjerna är tydliga men flexibla och ger utrymme för såväl stadsutveckling som teknikutveckling, nya samarbetsformer och initiativ. Dokumentet utgår från Strategi för belysning av Uppsala innerstad. Arbetet har tagits fram av White arkitekter på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, berörda nämnder inom kommunen samt Vi i Stan AB har fungerat som referensgrupp. Dokumentet har i godkänts i byggnadsnämnden i februari 2010.
Strategi för belysning av Uppsala kommun är ett överordnat dokument som styr upprättandet av belysningsprogram för stadens olika delar. Den består av grundläggande ställningstaganden om ljusets betydelse och principer för ljussättning i Uppsala kommun. Riktlinjer för belysning upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen av just den delen av staden. Till sist finns bilagor som tar upp olika tekniska aspekter som ljuskällor, armaturtyper, stolpar etc. Bilagorna kommer att förändras över tiden och följa den snabba tekniska utveckling som nu sker på belysningsområdet. Konkret förändring av stadens belysning sker sedan i olika projekt. Hur projekten ska drivas framgår av Strategi för belysning av Uppsala kommun.
Uppsalas innerstad har växt fram under en lång tid. Det olika delarna av staden är vitt skilda i sin karaktär. Staden rymmer historiska miljöer som bevarat sina huvuddrag över lång tid och nybyggda kvarter som präglas av en ständigt pågående förändring i stort och smått. Här finns plats för kommers och rekreation, boende, butiker och nöjen. De som vistas i innerstaden är ofta väl bekanta med miljön men hit kommer också många som ser staden för första gången. Belysning av innerstaden berör många. Ljuset här är en angelägenhet för kommunen och dess invånare men också för alla de fastighetsägare och affärsidkare som med sina verksamheter utgör en viktig del av stadens karaktär och som påverkar dess ljus. Det är lätt att inse att samverkan är en förutsättning för en lyckad helhet, det gäller i högsta grad även ljussättning av Uppsala innerstads offentliga rum. Uppsala innerstad avgränsas av St Olofsgatan i norr, Domkyrkoområdet i väster, Bäverns gränd i söder och Resecentrum i öster. Vaksalagatan till Väderkvarnsgatan och Vaksalatorg ingår. Belysningprogrammet utgår från innerstadens struktur med gator, torg, platser och stråk. Viktiga byggnader, landmärken, Fyrisån, konst, stadens grönska och tillfälliga installationer behandlas också. Det är en grundläggande tanke att stadens ljus skall lyfta fram stadens existerande kvaliteter och understryka dess karaktär. Men ljuset har också en egen kvalitet som på ett självständigt sätt kan bidra till upplevelsen av innerstaden.
Rutnätsstaden sätter prägel på en stor del av innerstaden. Undantaget är kvarteren runt Domkyrkan. Det är längs rutnätstadens gator som människor rör sig, det är gatorna som utgör stommen för stråken i staden. Det är i gaturummens förlängning man kan få utblickar mot platser och byggnader som orienterar oss. De nordsydliga stråken är huvudriktningen genom innerstaden. Stråken följer i huvudsak åsens och åns riktning. Längs de nordsydliga stråken finns inga stora höjdskillnader och få barriärer och avbrott. Tydlighet och konsekvens präglar denna riktning. Ågatorna, gågatan, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan är alla tydliga exempel samtidigt som de sinsemellan har helt olika karaktärer.
De östvästliga stråken tvärar åsen och bjuder många utblickar och vyer. De är i många fall underordnade den nordsydliga riktningen. Många östvästliga stråk bryts där de korsas av järnvägen och ån, medan andra passerar i tunnlar eller på broar. Drottninggatan/Vaksalagatan och gränderna är viktiga exempel. Åsen, slottet, Carolina, årummet, torgen, offentlig konst och platsbildningar skapar variation och pauser i statsväven.
I tio punkter beskrivs riktlinjer för belysning av Uppsalas innerstad. Några av punkterna är platsanknutna, andra mer objektsorienterade. De tio punkterna ska användas som ett verktyg och ligga till grund för de belysningsprojekt som genomförs i innerstaden. Många projekt kommer att beröras av mer än en av punkterna.
Domkyrkoområdets ljussättning ska särbehandlas som ett sammanhållet delområde skilt från resten av innerstaden. Ljusets gestaltande kvaliteter är särskilt viktiga här. Men eftersom området är relativt glesbefolkat kvällstid är även ljus för trygghet en viktig aspekt. Allmänljuset ska vara finstämt och nedtonat, och ta stor hänsyn till den historiska atmosfären. En viktig princip inom domkyrkoområdet är att förtydliga områdets karaktär genom att effektbelysa utvalda byggnader och objekt. På så sätt framhålls arkitektoniska kvaliteter och orienteringsförmågan inom området och i staden underlättas. Gustavianum, Odinslund, Trefaldighetskyrkan, Universitetsparken, Värmlands nation är några viktiga exempel som alla samverkar till domkyrkoområdets karaktär. För att kunna avgöra om ett objekt ska ljussättas ska en avvägning göras mellan objekt och platser. Exempel på genomförda projekt är fasadbelysningen av universitetsaulan och domkyrkan. Ljussättningen av Domkyrkan har fått effekt på en stor del av Uppsalas ljusbild. Det är viktigt att området hålls samman beträffande armaturer och ljuskällor, vilket kan kompliceras av att området är uppdelat mellan flera fastighetsägare. Arbetet med att ta fram en enhetlig ljusbild för den här delen av det historiska Uppsala ska fortsätta, och samarbete mellan fastighetsägare är av största vikt.
Fyrisån är ett karaktäristiskt inslag i Uppsalas stadsbild och bör ljusmässigt behandlas på ett medvetet sätt. Belysningen längs ån liksom ljussättning av vattenytor, broar och rummen mellan kajerna kan utvecklas. När man planerar belysning ska man studera årummet utifrån ett helhetstänkande och ta hänsyn både till hur man närmar sig ån och hur man rör sig längs med och över den. I årummet ska ljusets gestaltande kvaliteter behandlas med extra omtanke. Men eftersom årummet innehåller många komplexa trafiksituationer med blandade trafikytor är även säkerhetsaspekterna viktiga vid belysningsplaneringen. Broarna fungerar både dag- och nattetid som utsiktsplatser för att blicka ut över årummet och bjuder på många av Uppsalas karaktärsvyer, t ex av domkyrkan. Idag är de flesta broar upplysta av stolparmaturer som delvis skymmer sikten längs ån. Under mörkrets timmar blir ljuspunkterna lätt bländande ljusklot. Belysningsstolpar på broarna bör därför undvikas och ljuspunktshöjderna hållas nere så att sikten hålls fri över årummet och bländning undviks. Om stolparmaturer används ska dessa vara helt avskärmade eller placeras vid broarnas landfästen.
I innerstadskvarteren mellan Fyrisån och resecentrum finns det som länge har varit Uppsalas centrala butikskvarter. Området genomgår en tydlig utveckling mot att bli ett större och tydligare shoppingdistrikt med utlöpare längs bland annat axeln Drottninggatan/Vaksalagatan och Svartbäcksgatan. Karaktäristiskt för detta butikstäta område är att den allmänna ljusnivån är hög. Detta på grund av många skyltfönster och reklamskyltar. Konkurrensen om att synas bidrar till att ljusnivån trissas upp. Det kommersiella ljusets betydelse för områdets karaktär ska bejakas. Samtidigt är det viktigt att det finns övergripande principer för ljusnivåer och krav på ljusskyltars utformning. Även om ljus och skyltar får ta plats i detta område är det viktigt att den höga ljusnivån inte stör överordnade utblickar och siktlinjer från gränderna. Ett exempel är att ljuslådor och reklamskyltar inte ska stå i gränderna där de blockerar viktiga utblickar. Ytterligare en aspekt är hur ljusbilden ser ut efter butikernas öppettider. Vid förprojektering av dessa miljöer rekommenderas att först släcka ner den allmänna belysningen och utvärdera hur ljusmiljön ser ut med endast det kommersiella ljuset, före och efter stängning. Med det som utgångspunkt planeras det allmänna ljuset som bör samspela med fastigheternas ljus.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan och platsen vid båghusen på den östra sidan. Centralpassagen är en viktig länk i staden som måste upplevas som rationell, ljus och trygg under dygnets alla timmar. En kontinuerlig ström av människor passerar resecentrumområdet, vana pendlare som förväntar sig framkomlighet och nya besökare som möter Uppsala för första gången. Många resenärer byter mellan olika trafikslag vid resecentrum. Här finns cykelparkeringar, busshållsplatser, parkeringshus, bil- och taxiangöring. En så komplex plats kräver ett stort mått av ordning för att underlätta orientering inom området, detta gäller även områdets ljussättning. Orientering och säkerhetsaspekter bör därför få extra fokus vid ljussättningen. Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Men ljussättningen av resecentrum är inte bara en fråga om praktisk funktion, den är också en viktig del av gestaltningen av en av Uppsalas mest centrala platser. Kopplingen mellan gamla stationshuset och slottet som fondbyggnader i varsin ände av Bangårdsgatan kan förstärkas, liksom det faktum att några av stadens mest märkvärdiga skulpturer finns på området. I anknytning till resecentrum finns också kommersiell verksamhet, bland annat i den nya terminalbyggnaden och i nya kommersiella lokaler på den östra sidan. Det är naturligt att dessa verksamheter syns och sätter sin prägel på resecentrum, men kommersiellt ljus och skyltning får inte ta uppmärksamhet på ett sätt som gör att orienterbarheten försämras.