SOL120 Somaliskan I världen SOL120 Somaliskan i världen
Somaliskans variation i tid och rum T.ex. Var och av hur många talas somaliskan? Vilka dialekter finns? Vilka är skillnaderna mellan dem? Hur har somaliskan utvecklats över tid? Finns det ett somaliskt standardspråk? Finns det fasta regler för stavning och grammatik? Vilka handböcker finns? Är de bra? Finns det etablerad terminologi inom olika områden? Är terminologin stabil? Hur bildas nya ord? Hur lånas ord?
Kursens struktur 1. Standardspråk och variation, 2,5 hp språkhistoria, dialekter, standardisering, ortografi 2. Ordförråd och semantik, 2,5 hp ordbildning, lexikala hjälpmedel, lånord, terminologi, slang, ungdomsspråk, etymologi, fraseologi... 3. Undersökning av språket i bruk, 2,5 hp en liten undersökning av något språkligt fenomen. Redovisas både muntligt och skriftligt.
Arbetet på kurserna Läsning av kurslitteraturen. Självständigt arbete med övningar och facit. Gemensamma diskussioner av vissa frågor i diskussionsforum i GUL.
Träffarna Uppföljning av föregående studieperiod på morgonen vid följande träff. Repetition, frågor och diskussion. Kort skriftlig tentamen kl 11.00 vid träff 2 och 3. (Max 90 minuter) Lunch (minst 90 minuter) Introduktion till nästa periods tema vid träff 2 och 3. Muntliga redovisningar av undersökningen hela dagen 18 januari.
Studera regelbundet Kursen är upplagd för att ta 10 timmar per vecka. (20 timmar för båda kurserna tillsammans) Förutom campusträffarna blir det 176 timmar kvar för självstudier. Om man i idealfallet fördelar dessa jämnt över alla veckans sju dagar under 20 veckor blir det 1 timme och 20 minuter per dag. (2 tim 40 min för båda kurserna tillsammans)
Somaliskans utbredning Somalia, Djibouti (sydost), Etiopien (öster: Ogaden), Kenya (nordost) + stor diaspora 8 25 miljoner talare??? Små skillnader mellan dialekterna i de områden som bebos av nomadbefolkning. Större skillnader kring floderna söder om Mogadishu där befolkningen är bofast. Maay dialekt eller språk?
Somaliskan ett stort språk! c:a 10:e största i Afrika (av c:a 2.100 språk) c:a 70:e största i världen (av c:a 7.000 språk) Svenskan c:a 100: e största i världen.
Klassificering av språk Genetisk klassificering Historiskt släktskap Man kan se likheter som måste vara gamla och bero på ett gemensamt ursprung. Typologisk klassificering Likheter/olikheter i hur språksystemen ser ut i dag. Utan hänsyn till historiskt släktskap.
Ett afro-asiatiskt språk Kusjitiska: Oromo, Somaliska, Sidamo, Afar Semitiska: Arabiska, Hebreiska, Amhariska, Tigrinska Tchadspråk: Hausa Omotiska Berberspråk Egyptiska: Koptiska
Ett kusjitiskt språk Oromo, 24-28 miljoner Somaliska, 17-21 miljoner Afar, c:a 1,5 miljon Saho, c:a 0,2 miljoner Konso, c:a 0,2 miljoner Rendille, c:a 0,1 miljoner Sidamo, c:a 3 miljoner Beja, c:a 2 miljoner Agaw-språk, c:a 0,5 miljon Iraqw,, c:a 0,5 miljoner
Språk i Etiopien
Språk i Afrika
Somaliska dialekter Maxaa-tiri Banaadir Af-May Af-May Digil (Lamberti 1986)
Maxaa-tiri dialekter Nordlig Central Sydlig
Geografisk variation Dialektal variation Regional variation Skillnader inom ljudsystem morfologi syntax ordförråd
Regional variation Skillnader inom fonetik uttalet av /j/, fonologi avändning av /kh/ - /q/, /dh/ - /r/ tidhi, tiri, daanyeer, daayeer, laba, labo morfologi syntax Muu/Ma arki karo, Miyuu/Ma arki karaa? ordföljd: Waxaan rabaa in uusan / in aanu ordförråd bisad, mukulaal, yaanyuur 17
Dialektal variation Skillnader inom fonetik fonologi morfologi Magacaygu waa / Magacayga waa, Kani waa maroodi / Kan waa maroodi Ma arko / Ma arki syntax: ordföljd: ordförråd: Waan arkay / Waan as/us arkay. 18
Ytterligare ordförråd fisk kalluun mallaay titta eeg fiiri fokus baa ayaa Var? Xaggee, halkee, meeshee, meelma År sano jir Ägg beed, ukun, ugax
Språkliga varieteter Språkformer med iakttagbara skillnader, t.ex. mellan geografiska områden, samhällsklasser, könen, yrkesgrupper, beroende på utbildning etc. Naturliga språk förändras hela tiden och överallt, det uppstår hela tiden nya inslag av variation. I vilket förhållande står språkets varieteter till varandra?
Inte bara geografiska skillnader Utan även skillnader beroende på klass kön ålder yrke religion och alla andra tänkbara grupptillhörigheter Samma persons språk växlar i viss mån beroende på med vilken grupp man kommunicerar Språket har en emblematisk funktion som identitetsmarkör. Det skapar gruppgemenskap. Olika grupper och deras språk styrs av olika normer / koder Upplevd norm och faktiskt (omedveten) norm.
Prestigefylld varietet - En varietet får högre status, används i offentliga miljöer. - Standard växer fram och kodifieras i skrivregler, grammatik och ordböcker. - Införs inom myndigheter och i skolsystemet. - Dialektskillnaderna minskar successivt. - Ofta viktigare att ha en idé om en norm än att ha en faktiskt norm. - Standardspråket kan vara överordnat och regionala varieteter, dialekter underordnade (t.ex. franska, arabiska) Ett standardspråk kan förekomma i olika etablerade varianter (t.ex. engelska, svenska)
Standardspråk allmänt accepterat stilistiskt neutralt prestigefullt det som man lär sig i skolan används av myndigheterna Ordförråd Uttal Stavning Grammatik
Språkets realiseringsformer officiellt språk - ett lands lagstadgade språk för officiella ändamål kodifierat språk lagstiftning om ordförråd och grammatik standardspråk - en neutral och prestigefylld form av språk inom utbildning, förvaltning, nyhetsförmedling allmänspråk - vardagligare språk med stor spridning, t.ex. i underhållningsmedier prestigespråk - en finare snobbig varietet (Queen s English?) yrkesspråk (Aviation English) gruppspråk, slang
Språkets realiseringsformer Regiolekt - nyare, uppblandade och utjämnade varieteter, oftast kring storstadsområden Dialekt - traditionella oblandade varieteter, numera främst på landsbygden Idiolekt - individuella särdrag i en persons språk klass kön ålder yrke religion och olika andra tänkbara grupptillhörigheter
Språkvärdering Är alla språk lika mycket värda? I teorin ja, men i praktiken nej. Språk värderas olika av människor. Språk har olika stark ställning i samhällen och i världen. Kan man mäta detta? Kan man påverka situationen?
Språkvärdering Instrumentellt värde: Möjlighet till utbildning, arbete, inkomst Kommunikativt värde: Inom vilka områden kan man använda språket Identitetsvärde: Markera vilken språklig grupp man tillhör Prestigevärde: Omgivningens värderingar
Språkvärdering Språkets status: Officiellt språk? Litteraturtradition? Skolspråk? Tidningar? Radio? Tv? Språkets korpus: I vilken omfattning etableras nya ord, begrepp, termer I vilken omfattning beslutar man om regler för språket Till båda kategorierna: Ordböcker, grammatikor
Språkplanering / Språkpolitik försöker påverka språkets status: Politiskt val av språklig varietet utifrån olika överväganden officiellt språk Standardisering och kodifiering. Nya användningsområden, s.k. domäner Öka acceptansen och prestigen Genom att påverka: Litteratur, Skola, Tidningar, Radio, Tv, Ordböcker, Grammatikor
Språkvård Försöker bygga upp språkets korpus: Arbeta för att språket används inom fler domäner Föreslå nya ord, ge ut ordlistor, ordböcker Rekommendera regler och reformer för språket Genomslag i skolorna Norge: en og femti > femtien Sverige: Språkrådet Svenska skrivregler Svenska Akademiens ordlista
Paus: Fika och gruppdiskussioner Granska listan med ordklasser. Finns ett somaliskt standardspråk? Vilka tydligare skillnader finns i somaliskan mellan olika platser? T.ex. uttal, ordförråd, böjningsformer Arbeta med meningarna med bisatser (på baksidan av papperet från igår eftermiddag)
För diskussionsforumet i GUL Finns det skillnader i språket mellan olika exilgrupper i olika länder? Hur används somaliskan? I vilka situationer? Var? Av vem? Och i vilka situationer används inte somaliskan? I vilken omfattning används somaliskan i skolan i Somalia (resp. Puntland, Somaliland), Etiopien, Djibouti, Kenya? I vilken utsträckning och inom vilka områden används engelska, arabiska, italienska i dagens Somalia? Hur ser det ut med modersmålsundervisning i andra länder i Europa och Amerika?