Handbok om piporglar rutiner för handläggning av vård- och underhållsärenden ORGEL 11 Göteborg 3-4 oktober Presentation av riktlinjer RAÄ:s handbok för orgelvården Niclas Fredriksson RAÄ dnr 312-485-2011
http://www.raa.se/publicerat/9789172095571.pdf 2
3
4
Riksantikvarieämbetet planerar att successivt utvidga handboken med avsnitt om kalkmåleri, måleri på trä, textil, orglar med mera. 5
Handbok om piporglar Syfte att bidra till ett rättvisande, tydligt och enhetligt tillståndsförfarande utifrån en berättigad och delvis förutsägbar mångfald av behov, intressen och alternativa handlingar, hänsyn och villkor som de aktuella lagrummen ger uttryck och utrymme för. Projektbeställning RAÄ dnr 312-485-2011 6
Handbok om piporglar Mål Till handboken ska det även tas fram checklistor. Checklistorna ska bidra till att det ska gå lättare och snabbare att bland annat än tydligare än hittills: att fatta beslut om tillstånd, att fördela ansvar och arbetsuppgifter mellan olika parter, att identifiera och beskriva förutsättningar, omständigheter för olika åtgärdsalternativ samt olika alternativa till metoder för undersökning, dokumentation, konservering, publicering av resultat och så vidare. Projektbeställning RAÄ dnr 312-485-2011 7
Handbok om piporglar Primär målgrupp Alla som för sin yrkesutövning är beroende av hur åtgärdsprogram är utformade, främst: De personer som i varje församling bär ansvaret för det kulturhistoriska värdet i kyrkobyggnader, inklusive piporglar organister och kyrkomusiker Orgelbyggare och konservatorer vårdgivare Orgelbyggare, konservatorer eller orgelkonsulter upprättare av åtgärdsprogram Antikvarier vid stift och länsstyrelser beslutsfattare Lärare vid yrkesutbildningar, högskolor och universitet med utbildning av konservatorer, orgelbyggare, organister och antikvarier Förutsätter elementär kunskap om orgelkännedom och orgelvård byggnadsteknik och bevarandemetodik gällande regelverk och administrativa förutsättningar för hantering av kulturarv och kulturhistoriska värden 8
Handbok om piporglar ett instrument för dialog och samarbete för orglarnas, musikinstrumentens, kulturhistoriska värde 9
Innehåll Inledning Del 1. Piporglar Del 2. Ett ärendes gång Del 3. Handlingar och dokument Del 4. Några exempel på ATFU, Antikvarisk-teknisk förundersökning, 10
Del 1. Piporglar Del 1. Piporglar Klangkälla kyrkobyggnad, klimat och akustik Klangkälla klimat Klangkälla akustik Piporglar bestånd och kategorier Bevarandestatus och bruksskick orgeljournal och ATFU Status och skick Orgeljournal Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU Kategorier med samverkande faktorer och kriterier för bedömning av enskilda orgelärenden Orgelbestånd (A) Behov av åtgärd (B) Allmän intressenivå (C) Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU (D) Tillsynsnivå (E) Tillståndsförfarande (F) Principer för vård och underhåll 11
Del 2. Ett ärendes gång Del 2. Ett ärendes gång De olika aktörerna Beställare ägare och/eller förvaltare Stiftsantikvarie Länsmuseer Tillståndsprövande myndighet Central förvaltningsmyndighet Konservator antikvarisk-tekniskt orgelsakkunnig Antikvarisk expertis antikvarisk medverkan De olika momenten 1. Behov av konservering eller reparation uppstår 2. Antikvarisk-tekniskt orgelsakkunnig, konservator kontaktas 3. Åtgärdsprogram 4. Tillståndsansökan 5. Beslut 6. Upphandling 7. Konserveringsarbetet 8. Avslutande besiktning och rapportering 9. Uppdatering och förmedling av information 12
Del 3. Handlingar och dokument Del 3. Handlingar och dokument Planeringsunderlag Vård- och underhållsplan Inventarieförteckning Orgeljournal Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU Åtgärdsprogram underlag till tillståndsansökan 1. Administrativa uppgifter 2. Syfte och målsättning 3. Beskrivning av orgeln och dess lokalisering 4. Skadebeskrivning 5. Åtgärdsförslaget Tillstånd Tillståndsansökan Beslutet Upphandling Kravspecifikation/upphandlingsunderlag Offert på konserveringsarbetet Rapportering Konserveringsrapport Avslutande rapport Slutintyg 13
Del 4. Några exempel på ATFU, Antikvariskteknisk förundersökning Del 4. Några exempel på ATFU, Antikvarisk-teknisk förundersökning Beståndsinventering objekt och detaljer Översiktlig objektsinventering, OI Allmän detaljinventering, DI Antikvarisk-teknisk uppmätning och dokumentation, ATUD Art Technological Source Research, ATSR 14
Inledning: Förutsättningar och begrepp Orgeln ett blåsinstrument med klaviatur 4 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. KML Kyrkobyggnader byggnader som före den 1 januari 2000 invigts för gudstjänst, ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan kulturhistoriskt värde inte förminskas och skall förvaras och vårdas väl (2 och 6 4 kap KML) mera obetydliga reparationer (9 4 kap KML) Orgelbeståndet en ändlig resurs och klangkälla 15
16
17
Beståndsinventering Inventarium över svenska orglar. Red. Tore Johansson (m.fl.), Kinna 1988 91: 1989:I Lunds stift 1989:II Linköpings stift Visby stift 1989:III Strängnäs stift Stockholms stift 1990:I Västerås stift Karlstads stift 1990:II Uppsala stift Svenska Kyrkan i utlandet 1990:III Härnösands stift Luleå stift 1991:I Frikyrkor I Malmöhus län, Kristianstad län, Blekinge län, Gotlands län, Kalmar län, Kronobergs län, Jönköpings län, Hallands län 1991:II Frikyrkor II Göteborgs & Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län, Värmlands län, Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län 1991:III Frikyrkor III Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län, Kopparbergs län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län (etc.) Inventarium över svenska orglar utg. och red. av Tore Johansson m.fl. i tolv band, Tostared/Kinna 1989 91. 18
Beståndsinventering Orglar inom Svenska kyrkan, museer och frikyrkor Antal Antal manualer Stift kyrkor I II III IV Antal orglar Lunds stift 536 151 383 34 5 573 Växjö stift 307 136 252 17 1 406 Göteborgs stift 405 145 298 26 1 470 Skara stift 406 200 235 12 447 Linköpings stift 281 134 213 26 1 374 Visby stift 97 74 29 103 Strängnäs stift 309 76 148 17 3 244 Stockholms stift 303 82 121 31 5 239 Västerås stift 211 82 140 22 2 246 Karlstads stift 190 61 132 11 204 Uppsala stift 306 140 190 17 1 348 Härnösands stift 253 94 145 15 1 255 Luleå stift 307 107 108 17 4 236 SKUT 28 9 6 2 17 Museer 24 4 28 Andra lokaler 40 60 3 2 105 Summa 3939 1555 2646 250 26 4477 Frikyrkor 2868 228 244 6 478 Totalt 6807 1783 2890 256 26 4955 Inventarium över svenska orglar utg. och red. av Tore Johansson m.fl. i tolv band, Tostared/Kinna 1989 91. 19
Inledning Beståndsinventering Orglar inom Svenska kyrkan, museer och frikyrkor Antal Antal manualer Stift kyrkor I II III IV Antal orglar Lunds stift 536 151 383 34 5 573 Växjö stift 307 136 252 17 1 406 Göteborgs stift 405 145 298 26 1 470 Skara stift 406 200 235 12 447 Linköpings stift 281 134 213 26 1 374 Visby stift 97 74 29 103 Strängnäs stift 309 76 148 17 3 244 Stockholms stift 303 82 121 31 5 239 Västerås stift 211 82 140 22 2 246 Karlstads stift 190 61 132 11 204 Uppsala stift 306 140 190 17 1 348 Härnösands stift 253 94 145 15 1 255 Luleå stift 307 107 108 17 4 236 SKUT 28 9 6 2 17 Museer 24 4 28 Andra lokaler 40 60 3 2 105 Summa 3939 1555 2646 250 26 4477 Frikyrkor 2868 228 244 6 478 Totalt 6807 1783 2890 256 26 4955 Inventarium över svenska orglar utg. och red. av Tore Johansson m.fl. i tolv band, Tostared/Kinna 1989 91. 20
http://www.ostergotlandslansmuseum.se/pdf/2008-040.pdf 21
http://www.ostergotlandslansmuseum.se/pdf/2008-040.pdf 22
http://www.ostergotlandslansmuseum.se/pdf/2008-040.pdf 23
http://www.ostergotlandslansmuseum.se/pdf/2008-040.pdf http://www.ostergotlandslansmuseum.se/pdf/2008-040.pdf 24
Förebyggande konservering Tips på litteratur om vård och underhåll av i synnerhet inredning och inventarier i kyrkobyggnader Att vårda en kyrka. Red. Elisabeth Svalin 2005. (http://www.raa.se/publicerat/9152630110.pdf) Kyrkliga inventarier och inventarieförteckningar. Matilda Dahlquist 2010. (http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=628075) Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan. Tor Broström, Marie Hård & Dan Melander (m.fl.). Tryck: Kristianstad 2008. Tidens tand förebyggande konservering. Red. Monika Fjaestad 1999. (http://www.raa.se/publicerat/9172091355.pdf) 25
Orgelkännedom Tips på litteratur till fördjupad kännedom om piporglar Handbok om orgeln. Orgelns byggnad och vård Orgelns allmänna historia. C. F Hennerberg & N. P. Norlind, Stockholm 1919. Instrumentens drottning. Orgelns historia och teknik. Hans Hellsten, Borgå 2002. Klanger från fyra sekler kyrkorglar i Strängnäs stift. Strängnäs stift, Värnamo 2011. Kyrkoorgeln. Handbok för organister och övriga orgelvänner. Gösta Westblad, Stockholm 1941. Orgelbyggare i Sverige 1600 1900 och deras verk. Dag Edholm, Stockholm 1985. 26
Förut: trägnagare och mögel Nu: sprickbildning 27
28 Camuffo, Dario & Vascio Fassina och John Havermans: Basic environmental mechanisms Affecting Cultural Heritage Understanding deterioraton mechanisms for conservation purposes. Cost Action D 42 [ ], Florens 2010 s. 45.v
Foto: Johan Norrback, GOArt 29
30
31
Orglar inom Svenska kyrkan, museer och frikyrkor Antal Antal manualer Stift kyrkor I II III IV Antal orglar Lunds stift 536 151 383 34 5 573 Växjö stift 307 136 252 17 1 406 Göteborgs stift 405 145 298 26 1 470 Skara stift 406 200 235 12 447 Linköpings stift 281 134 213 26 1 374 Visby stift 97 74 29 103 Strängnäs stift 309 76 148 17 3 244 Stockholms stift 303 82 121 31 5 239 Västerås stift 211 82 140 22 2 246 Karlstads stift 190 61 132 11 204 Uppsala stift 306 140 190 17 1 348 Härnösands stift 253 94 145 15 1 255 Luleå stift 307 107 108 17 4 236 SKUT 28 9 6 2 17 Museer 24 4 28 Andra lokaler 40 60 3 2 105 Summa 3939 1555 2646 250 26 4477 Frikyrkor 2868 228 244 6 478 Totalt 6807 1783 2890 256 26 4955 436 / 4955 Placering, orglar före ca 1860 Antal bevarade orglar utifrån byggnadsår Perioden Totalt till Före 1800 och med 1800 1821 1821 Kyrka 66 20 86 254 Museum 13 3 16 18 Ny orgel med äldre delar 12 4 16 107 Magasinerade 16 8 24 57 Totalt 107 35 142 436 Klassiska orglar till 1860-talet Inventarium över svenska orglar utg. och red. av Tore Johansson m.fl. i tolv band, Tostared/Kinna 1989 91. Erici, Einar och Axel Unnerbäck: Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Stockholm 1988. 32
Bevarandestatus Stilhistoriska, tidstypiska drag för orgelbyggeri under olika perioder Spel- och reparerbarhet spel- eller ospelbar möjlig eller omöjlig att reparera (reparabel / irreparabel) Sammansättning enhetlig eller mångfaldig (homogen / heterogen); fullständigt nybygge omdisponering och omintonation om- och tillbygge nybygge med återanvändning av äldre orgeldelar som fasad, orgelhus och pipverk Placering originalplats eller omplacering (in situ / depositu) återställd och utställd (rehabiliterad / exponerad) undanställd eller inställd (magasin / lagrad) Material, konstruktion, proportion, dimension, form och bearbetning 33
Realia [ ] i enlighet med länsstyrelsens yttrande 2010-10-28 [ ] anges att en utredning om [ ] orgeln fokuseras på: vilken status har de bevarade delarna? vilka delar finns kvar av den ursprungliga orgeln? vilka delar är ombyggda[?] vilka delar måste rekonstrueras? vilka konsekvenser får en uppbyggnad av orgeln kontra att spara den i nuvarande tillstånd för framtida orgelforskning? Cit. Svenska kyrkan Uppsala stift: Underrättelse om beslut angående kyrkoantikvarisk ersättning för år 2012, till Ljusdal- Ramsjö församling av Björn Björck för stiftsstyrelsens arbetsutskott dnr 2443/002/10, proj.nr 34493, Uppsala 2011-09-19. 34
9 4 kap. KML 9 I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen 1. för att avyttra det, 2. för att avföra det från förteckningen, 3. för att reparera eller ändra det, eller 4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma. Länsstyrelsen får, i fråga om första stycket 3 och 4, ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder åtgärden. Villkoren får avse hur åtgärden skall utföras samt den dokumentation som behövs. Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana reparationer får inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde minskas. Lag (1999:304). 35
Bevarandestatus Bevarande Fukthalt Föremål ±? Beslut Renovera? Interpretation Vill, kan, bör och får? Rekonstruera? Nykonstruera Musik Musicera Förvalta Bruksskick Bekvämlighet Temperatur Människor Restaurera Lokalisering Preparera Klang Funktion Finnish Bearbetning Kontur Form Dimension Proportion Reparera Konstruktion Konception Producera Konkretion Abstraktion Materia Kännedom Substans Generera Konservera Exploatera Ursprung Härkomst Närvaro Fortvaro Tillvaro 36
Kulturhistorisk karaktärisering och värdering av orglar av Axel Unnerbäck Klanger från fyra sekler kyrkorglar i Strängnäs stift. Strängnäs stift; Värnamo 2011 s. 31-41 37
Leufsta bruk juni 2006 Sällsynthet Representativitet Virestad: enda bevarade av H.H. Cahman Tåby: typisk för S. Nordströms många orglar Autenticitet, orördhet Mångfald Ö. Skrukeby: Ger autentisk bild av Schiörlins orgelbyggande Övertorneå. Talrika ombyggnader 1622 2000 speglar orgelbyggeriets utveckling och musikens växlande krav Pedagogiskt värde Kvalitet Örgryte barockorgel: medelton, subsemitoner, traktur, Setterquistorgeln i Falu Christine: briljant luftförsörjning material- och hantverkskvalitet Cit. Unnerbäck 2011. 38
Cit. Unnerbäck, Axel: Kulturhistorisk karaktärisering och värdering av orglar, Klanger från fyra sekler kyrkorglar i Strängnäs stift. Strängnäs stift; Värnamo 2011 s. 31-41; även i Svensk orgelforskning med inriktning mot kulturmiljövårdens behov, FoU-rapport, Riksantikvarieämbetet; under utgivning 2011 via www.raa.se. Jfr Unnerbäck, Axel: Kulthistorisk värdering av bebyggelse Riksantikvarieämbetet; Uppsala 2002. 39
40
Vem, vad var-för? Watson, John R.: Artefacts in use the paradox of restoration and the conservation of organs. Richmond, Virginia 2010. 41
Vem, vad var-för? Watson, John R.: Artefacts in use the paradox of restoration and the conservation of organs. Richmond, Virginia 2010. 42
Vem, vad var-för? Watson, John R.: Artefacts in use the paradox of restoration and the conservation of organs. Richmond, Virginia 2010. 43
Vem, vad var-för? Tips på litteratur om etiska principer och riktlinjer för vård och underhåll av piporglar Artefacts in use. The paradox of restoration and the conservation of organs. John R. on; Organ Historical Society, Richmond, Virginia 2010. Conservation principles policies and guidance for the sustainable management of the historic environment. English Heritage, april 2008 (tillgänglig på Internet). Svensk orgelforskning med inriktning mot kulturmiljövårdens behov. FoU-rapport del I-II, Riksantikvarieämbetet (under utgivning 2011). The Organ Historical Society guidlines for conservation. OHS National Council 2008-07- 12 (Watson 2010 s. 221-226 och Internet). Watson, John R.: Artefacts in use the paradox of restoration and the conservation of organs. Richmond, Virginia 2010. 44
Vem, vad var-för? Åberg, Jan Håkan: 50 år svenskt orgelbyggeri, Sveriges allmänna organistoch kantorsförening, Minnesskrift 1901 1951. Uppsala 1951 s. 151. Watson, John R.: Artefacts in use the paradox of restoration and the conservation of organs. Richmond, Virginia 2010. 45
46
Klangfärg & färgskalor ATFU & ATSR Substans & form 47
48
49
50
Klangförändring med / utan materialförlust Reparation stämning intonation Pigment temperament 51
Mikroskopisk geometri i labieregionen 52
53
54
55
56
Lagergren, August (1848 1908): Orgel-skola (ort och år - okända). 57
58
59
60
Orgeljournal Orgeljournal: minimal nivå I orgeljournalen antecknas iakttagelser i följande avseenden, ungefär som exemplen visar: Datum 2011-01-06 Iakttagelse lokalisering av driftstörning eller funktionshämning; t.ex. (a.) Pedal Nachthorn 2 lilla g#, hyler (ljuder av sig utan impuls från organisten) (b.) Manual I Principal 8 d# 2, ostämd Åtgärd åtgärd och avhjälpande försök; t.ex. (a.) går ej att stänga av varken med registervippa, registersvällare, tutti av/på eller med koppelvippor (b.) ingen åtgärd, vid spel nästan omärkligt ostämd Varaktighet tillfälle och omständighet; t.ex. (a.) början två timmar före förrättning, ihållande under övning, upphörde automatiskt efter spelning i ca trekvart och några upprepade försök (b.) allt mindre och mindre ostämd, vid förrättningens början ingen ostämdhet Inneklimat temperatur (ºC) och relativ luftfuktighet (% RF); t.ex. termometer och hygrometer på orgelfasadens sockeln, norr om spelbordet: (a.) vid övningens början 15 ºC och 50 % RF, (b.) vid klockringning, början av förrättningen 18 ºC och ca 49 % RF, (c.) efter förrättningen ca 22 ºC och ca 53 % RF. Väderlek uppmätt eller uppskattat; t.ex. gnistrande sol och stilla vind, termometer vid västra fönstret på sakristian visade -7 ºC Organist namn- och personuppgift på uppgiftslämnare 61
Åtgärdsprogram Övergripande checklista för innehåll i åtgärdsprogram Av ett åtgärdsprogram framgår kort, koncist och tydligt följande: I. motiv för åtgärden a. drift och underhåll b. arbetsmiljö eller brandsäkerhet osv. c. klimat-, miljö- och funktionsrelaterade d. eventuellt estetiska preferenser II. alternativa åtgärder för a. tryggande av kulturhistoriska värden genom konservering, reparation och iståndsättning (eller återanvändning vid förekommande fall av eventuell ändring genom om-, till- eller nybygge) b. dokumentation före, under och efter åtgärd (eller eventuell ändring) c. beskrivning av material, metoder för konstruktion och bearbetning osv. III. konsekvensbeskrivning a. utifrån den enskilda, aktuella orgelns egenskaper och kulturhistoriska värde, b. i förhållande till andra, likvärdiga, likartade eller jämförbara orglar och verk av samma upphovsman, c. i förhållande till orgelbeståndet i aktuellt län, stift eller pastorat d. i förhållande till orgelbeståndet i hela Sverige IV. metod för värdesäkring genom a. klimat- korrosions-, brand- och stöldsäker magasinering b. allmän delgivning och publicering av vunnen erfarenhet. 62
Red. Wolfgang Rehn, Berlin 2006. 63
Komplettera korrigera kommunicera Kännedom lärdom visdom Vetskap vetenskap samvetande Orgelkonst en begivenheter vi finner det för gott och berättigat att låta även andra komma till godo. 64
Del 1. Piporglar Klangkälla kyrkobyggnad, klimat och akustik Klangkälla klimat Klangkälla akustik Piporglar bestånd och kategorier Bevarandestatus och bruksskick orgeljournal och ATFU Status och skick Orgeljournal Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU Kategorier med samverkande faktorer och kriterier för bedömning av enskilda orgelärenden Orgelbestånd (A) Behov av åtgärd (B) Allmän intressenivå (C) Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU (D) Tillsynsnivå (E) Tillståndsförfarande (F) Principer för vård och underhåll Del 2. Ett ärendes gång De olika aktörerna Beställare ägare och/eller förvaltare Stiftsantikvarie Länsmuseer Tillståndsprövande myndighet Central förvaltningsmyndighet Konservator antikvarisk-tekniskt orgelsakkunnig Antikvarisk expertis antikvarisk medverkan De olika momenten 1. Behov av konservering eller reparation uppstår 2. Antikvarisk-tekniskt orgelsakkunnig, konservator kontaktas 3. Åtgärdsprogram 4. Tillståndsansökan 5. Beslut 6. Upphandling 7. Konserveringsarbetet 8. Avslutande besiktning och rapportering 9. Uppdatering och förmedling av information Del 3. Handlingar och dokument Planeringsunderlag Vård- och underhållsplan Inventarieförteckning Orgeljournal Antikvarisk-teknisk förundersökning, ATFU Åtgärdsprogram underlag till tillståndsansökan 1. Administrativa uppgifter 2. Syfte och målsättning 3. Beskrivning av orgeln och dess lokalisering 4. Skadebeskrivning 5. Åtgärdsförslaget Tillstånd Tillståndsansökan Beslutet Upphandling Kravspecifikation/upphandlingsunderlag Offert på konserveringsarbetet Rapportering Konserveringsrapport Avslutande rapport Slutintyg Del 4. Några exempel på ATFU, Antikvarisk-teknisk förundersökning Beståndsinventering objekt och detaljer Översiktlig objektsinventering, OI Allmän detaljinventering, DI Antikvarisk-teknisk uppmätning och dokumentation, ATUD Art Technological Source Research, ATSR 65
Tack för Er uppmärksamhet! Niclas Fredriksson Riksantikvarieämbetet Förvaltningsavdelningen Box 1114 621 22 Visby Artillerigatan 33 Telefon 08-5191 8015 Mobil 0708-83 80 15 Fax 08-660 72 84 niclas.fredriksson@raa.se nfr@raa.se www.raa.se RAÄ dnr 312-485-2011
4 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. 2 I denna lag finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnesvården i länet. Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet enligt denna lag. Lag (2000:265). 3 Vad som föreskrivs i denna lag om ägare av fastighet eller byggnad skall, då fastigheten eller byggnaden innehas som fideikommiss eller under därmed jämförliga förhållanden eller med ständig besittningsrätt, gälla innehavaren. [ ] 67
4 kap. KML 4 kap. Kyrkliga kulturminnen 1 Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel. Kyrkobyggnader och kyrkotomter 2 Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats. Lag (1999:304). 3 Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för ändring av dess färgsättning. I fråga om en kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tomten samt för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar på tomten. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (1995:560). 4 Om Riksantikvarieämbetet beslutar det, skall bestämmelserna i 3 om tillståndsprövning tillämpas också i fråga om en kyrkobyggnad eller en kyrkotomt som har tillkommit efter utgången av år 1939 och som är märklig genom sitt kulturhistoriska värde. 5 Sedvanliga underhållsarbeten eller brådskande reparationsåtgärder får utföras utan tillstånd. Sådana åtgärder skall utföras med material och metoder som är lämpliga med hänsyn till byggnadens eller anläggningens kulturhistoriska värde. 68
4 kap. KML Kyrkliga inventarier 6 Inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Lag (1999:304). 7 För varje församling skall det finnas en förteckning över inventarier som avses i 6. I förteckningen skall anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. I varje församling skall det utses två personer som har ansvar för att föra förteckningen. De skall också se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Församlingen skall anmäla till länsstyrelsen vilka som har utsetts. Lag (1999:304). 8 Stiftet skall minst vart sjätte år kontrollera att alla föremål i förteckningen finns kvar. Sådan kontroll skall också göras vid byte av någon av de personer som har utsetts enligt 7 andra stycket. Efter varje kontroll skall en kopia av förteckningen sändas till länsstyrelsen. Lag (1999:304). 9 I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen 1. för att avyttra det, 2. för att avföra det från förteckningen, 3. för att reparera eller ändra det, eller 4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma. Länsstyrelsen får, i fråga om första stycket 3 och 4, ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder åtgärden. Villkoren får avse hur åtgärden skall utföras samt den dokumentation som behövs. Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana reparationer får inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde minskas. Lag (1999:304). 10 Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får besikta kyrkliga inventarier. Länsstyrelsen får också besluta att ett föremål skall tas upp i förteckningen. Om det finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, får länsstyrelsen tills vidare ta hand om det eller vidta någon annan nödvändig åtgärd för att skydda eller vårda det. Innan en sådan åtgärd vidtas, skall samråd ske med stiftet och, om föremålet ägs av någon enskild, med denne. Lag (1999:304). 69
4 kap. KML Beredskapsförberedelser 15 a Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall vidta de beredskapsförberedelser som under höjd beredskap behövs för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Lag (1999:942). Ersättning till Svenska kyrkan 16 Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiftet beslutar om fördelning inom sitt område. Riksantikvarieämbetet skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet. Länsstyrelsen skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länet. Lag (1999:304). 70
4 kap. KML Ingripande för att åstadkomma rättelse 17 Länsstyrelsen får förelägga den som är ansvarig för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne att vidta rättelse eller avbryta pågående åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av föreskrifter och beslut enligt detta kapitel. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. I de fall som avses i första stycket får länsstyrelsen i stället hos kronofogdemyndigheten begära särskild handräckning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot den som ansvarar för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne. Lag (1999:304). Överklagande 18 Beslut som anges i 3, 4, 9, 10, 13 och 14 samt 17 första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:304). 71