ANHÖRIGSTÖD I VÄRMLAND

ANHÖRIGSTÖD I VÄRMLAND Lägesrapport 2006 LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 2007:14

Rapporten är sammanställd av Else Danielsson Gustafsson Länsstyrelsen i Värmlands län Rapportnummer: 2007:14 ISSN: 0284-6845 Diarienr 701-5268-2007 Länsstyrelsen i Värmlands län, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00, lansstyrelsen@s.lst.se, www.s.lst.se

FÖRORD De statliga satsningarna i form av stimulansmedel för att utveckla kommunernas stöd till anhöriga som genomförts sedan slutet av 1990- talet har lyft fram och synliggjort de anhörigas situation och stora insatser. Kommunerna har fått möjlighet att bygga upp och utveckla stödet till anhöriga. Det innebär att kommunernas fortsatta arbete med att utveckla stödet till de anhöriga blir alltmer beroende av kommunernas ambitioner och prioriteringar. Den nu föreliggande rapporten beskriver läget i Värmland under år 2006 och bygger i huvudsak på enkäter som kommunerna svarade på under våren 2007. Thomas Larsson Socialdirektör Else Danielsson Gustafson Socialkonsulent

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning och kommentarer...3 1. Bakgrund/inledning...6 2. Syfte...7 3. Metod...7 4. Resultat...8 Kommunernas enkätsvar... 8 Ansvar för anhörigfrågor... 8 Kommunernas kännedom om anhörigas behov av stöd... 9 Informationsspridning... 9 Uppsökande verksamhet... 11 Samarbete/samverkan... 11 Former för anhörigstöd... 13 Avlösning i hemmet... 14 Utbildning... 18 En femtedel av medlen ska gå till samverkan med frivilliga... 19 Sammanfattning av kommunernas svar om fördjupad samverkan med frivilliga.... 19 Kommunernas ansökningar om medel för 2006 och 2007... 21 Vad ansökte kommunerna om?... 21 Uppbyggnad av infrastrukturen... 23 Samverkan med frivilliga... 24 Till sist... 24

Sammanfattning och kommentarer I slutet på 1990-talet angav en ny paragraf i socialtjänstlagen att socialnämnden genom stöd och avlösning bör underlätta för dem som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionshinder. Som en följd av den nya paragrafen har staten gjort flera satsningar i form av stimulansmedel. Avsikten med de stimulansmedel som satsats har varit att förbättra och utveckla stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Kommunerna har dels tilldelats medel utifrån antal invånare och dels via länsstyrelserna där man har fått ansöka om medel. I rapporten beskrivs utvecklingsläget i Värmland under år 2006 och bygger huvudsakligen på en enkätundersökning som genomförts i kommunerna. Samtliga kommuner i länet har svarat på enkäten. Rapporten bygger även på erfarenheter som Länsstyrelsen fått genom övrig tillsyn och erfarenhetsutbyte med länssamordnare gällande anhörigstöd vid Region Värmland. Av enkätsvaren framkommer att det finns en särskilt befattningshavare utsedd för att ansvara för utvecklingen av anhörigstödet i stort sett i alla kommuner. Länsstyrelsen anser att det övergripande ansvaret för anhörigfrågor bör vara knutet till en viss befattning för att få organisatorisk tydlighet. En förutsättning för att kunna erbjuda stöd till anhöriga som vårdar är att kommunen känner till den anhörigas behov eller att den anhörige känner till vilket stöd det finns att få. Undersökningen visar att det finns grupper som kommunerna bara har viss kännedom om eller har dålig kännedom om. Många kommuner informerar på flera olika sätt om vilka stödformer som finns. Samtliga kommuner har skriftligt informationsmaterial, det är dock inte ofta tillgängligt via anslagstavlor. Sju kommuner har information via sin hemsida och nio kommuner sprider information via press och radio. De flesta kommuner sprider information via hemtjänstpersonal, övrig kommunal personal, vårdcentralpersonal och frivilligorganisationer och föreningar. Det är dock anmärkningsvärt att inte någon kommun har information på annat språk. Det är positivt att alla kommuner utom tre har bedrivit någon form av uppsökande verksamhet. Vidare har nio kommuner uppgett att man samverkar med landstingets primärvård och 13 kommuner samverkar med en annan kommun. Ett viktigt stöd för den som regelbundet vårdar en närstående är att få någon form av avlösning för att få möjlighet till avkoppling och egen stimulans. De vanligaste stödformerna som kommunerna erbjuder är just den typen av stöd, dagverksamhet, korttidsvård och avlösning i hemmet. Alla kommuner erbjuder samtliga dessa stödformer med undantag av Munkfors som inte ger avlösning i hemmet. Nästan alla kommuner erbjuder dessutom enskilda samtal eller träffar i olika grupper. Inom särskilda boenden anordnar 11 kommuner anhörigträffar. När det gäller avlösning i hemmet är det tre kommuner som ger det helt avgiftsfritt och tre kommuner som ger det avgiftsfritt upp till ett visst antal timmar per månad. Det går inte att dra några säkra slutsatser om vad det innebär för ekonomiska konsekvenser för den enskilde. 3

I vissa fall har den sjuke/den äldre redan ett biståndsbeslut och kanske betalar maximal avgift utifrån sitt avgiftsutrymme och då blir det ingen ytterligare kostnad för avlösningen. Om den enskilde däremot inte har några kommunala insatser utan den anhörige sköter allt och om avlösningen debiteras timme för timme så kan kostnaden bli ganska stor. Kostnaden kan då vara ett hinder för att den anhörige skall nyttja möjligheten till avlösning. I de flesta kommuner krävs ett biståndsbeslut för att få avlösning i hemmet. I sex kommuner ges avlösning utan biståndsbeslut. Att ge en individuell insats utan biståndsbeslut strider mot likställigheten i kommunallagen. I Arvika, Hammarö och Torsby är det möjligt att få avlösning i hemmet vilken tid på dygnet som helst och både vardagar och helgdagar. Det är mycket positivt med sådant erbjudande då det ger den anhörige möjlighet att själv välja när man vill ha avlösning från ansvaret för omsorgen. Det vanligaste är att det är kommunens hemtjänstpersonal som utför avlösningen i hemmet. Några kommuner har särskild anhörigstödspersonal eller anlitar frivilliga. Länsstyrelsen vill påpeka att den personal som ska utföra avlösningen bör vara känd av både den sjuke/äldre och anhörigvårdaren för att det ska fungera på ett förtroendefullt sätt. Det har under 2006 genomförts utbildningar till personal med syfte att höja kvaliteten i stödet till anhöriga. Utbildningarna har framförallt handlat om kommunens anhörigstöd och bemötande av anhörig. Det är sex kommuner som har genomfört sådana utbildningar. Länsstyrelsen anser det är angeläget att flera kommuner satsar på att öka kunskapen om frågor som rör anhörigstöd/vård. En förutsättning för att få del av statsbidraget är att det av ansökan framgår att cirka en femtedel av de medel som söks används för nya och fördjupade former av samverkan med frivilliga och ideella krafter. Kommunerna har dels fått redogöra för vilka frivilliga man samarbetar med dels och dels vad man gjort för den femtedel av medlen för 2006 som är avsedda för fördjupad samverkan. Det vanligaste är att man samarbetar med Röda Korset, pensionärsorganisationer eller något religiöst samfund. Många kommuner har också uppgett samverkan med anhörigförening. Enligt Länsstyrelsens uppfattning ser samarbetet med frivilliga mycket olika ut och är av varierande omfattning. När det gäller frågan vad man gjort för den del av medlen som ska användas till utveckling av samverkansformer så är det enligt Länsstyrelsens bedömning fortfarande ganska långt kvar innan samverkan med frivilligarbetare av olika slag utgör en femtedel av det beviljade bidraget. Vissa kommuner har under flera år haft viss samverkan med frivilligorganisationer och har arbetat upp samarbetskanaler. Andra kommuner har inte något samarbete och måste därför starta från början för att arbeta upp en önskvärd samverkan. Det är dock tydligt att några kommuner målmedvetet under 2006 har arbetat med att etablera eller fördjupa kontakterna med frivilligarbetare. Eftersom kommunerna fick sina beviljade medel först i slutet av 2006 är det troligt att resultatet av den fördjupade samverkan med frivilligarbetare visar sig i samband med nästa års uppföljning. När det gäller samverkan med frivilliga bör det, enligt Länsstyrelsens uppfattning, finnas en stor utvecklingspotential i alla kommunerna. 4

Vid en jämförelse mellan kommunernas ansökningar och vad som framkommer av enkätsvaren står det klart att flertalet kommuner under 2006 inte har kunnat genomföra mer än en liten av det som ansökan omfattar. Det beror framför allt på att medlen betalades ut först i slutet av 2006. Det är också viktigt att påpeka att kommunerna i regel inte blivit beviljade hela den summan man ansökt om vilket sannolikt innebär att vissa aktiviteter enligt ansökan inte kan genomföras om inte kommunen själv finansierar dessa. 5

1. Bakgrund/inledning I slutet av 1990-talet infördes en ny paragraf i socialtjänstlagen som angav att Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för den som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionshinder. Som en följd av denna lagstiftning har staten gjort en rad satsningar för att kommunerna ska utveckla och förbättra stödet till anhöriga som vårdar. Under åren 1999 till 2001 satsade staten 300 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen av stödet till anhöriga Anhörig 300. Under den treårsperioden fick samtliga kommuner i landet stimulansmedel som fördelades utifrån invånarantalet. Anhörig 300 följdes senare av flera satsningar. Genom den Nationella handlingsplanen för utveckling av hälsooch sjukvården tillfördes landsting och kommuner ett resurstillskott under åren 2001 till 2004. Bland områdena som framhölls i handlingsplanen fanns anhöriga som vårdar svårt sjuka, äldre eller funktionshindrade personer. I början av år 2005 beslutade regeringen om nya stimulansmedel för fortsatt utveckling av anhörigstöd 25 miljoner per år under åren 2005 till 2007. Länsstyrelserna fick till uppgift att administrera projektmedlen och kommunerna fick möjlighet att söka projektmedel. Information om stimulansmedlen skickades ut i början av mars och första ansökningarna skulle vara inlämnade senast 1 september 2005. Ett villkor för att erhålla medel var att ansökan var upprättad i samverkan med anhörigförening och/eller frivilligorganisationer och att den var antagen av ansvarig politisk nämnd i kommunen. Vid det ansökningstillfället ansökte alla 16 värmlandskommuner medel till olika projekt gällande anhörigstöd. Vid årsskiftet 2005/2006 tog staten ännu ett nytt initiativ inom anhörigområdet. Regeringen beslutade att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor årligen. Sammantaget fanns nu för riket som helhet för åren 2006 och 2007, 114 250 000 kr möjliga att söka hos länsstyrelserna. För Värmlands del handlar det om 4 044 416 kr per år som kommunerna kan ansöka om. Kommunerna skulle nu ansöka om medel på basis av en tvåårig utvecklingsplan av anhörigstöd i kommunen. Enligt direktiven för fördelning ska medlen i första hand användas till att bygga upp infrastrukturen för anhörigstödet och inte för tillfälliga projekt. Kommunerna ska också arbeta för att bättre än tidigare nå ut till dem som behöver stödet. Vidare ska en femtedel av de medel som söks användas för att utveckla och förstärka samarbetet med frivilliga och ideella krafter. 6

2. Syfte Syftet med den nu genomförda undersökningen är dels att ge en bild av anhörigstödet i länet 2006 och dels att få en uppfattning om hur kommunerna arbetar med utvecklingen av anhörigstöd med hjälp av de nya stimulansmedlen. 3. Metod Rapporten bygger i huvudsak på enkäter som sändes till kommunerna under våren2007. Undersökningen har genomförts gemensamt av Socialstyrelsen och samtliga länsstyrelser. Motsvarande undersökning genomfördes under 2006 med avseende på läget under 2005. Årets enkät är till stora delar densamma som användes vid förra årets undersökning. En viss bearbetning av frågorna har dock gjorts. En del frågor har fått utgå, några har tillkommit eller gjorts om. Länsstyrelserna har svarat för utskick, påminnelser och insamling av enkäten. Efter att en granskning av enkätsvaren gjorts av respektive länsstyrelse har uppgifterna överlämnats till Socialstyrelsen för bearbetning. Länsstyrelsen har därefter fått tillbaka det bearbetade materialet som huvudsakligen ligger till grund för resultatet i rapporten. I rapporten beskrivs även kortfattat vad kommunernas ansökningar om statsbidraget omfattade. 7

4. Resultat Samtliga 16 kommuner i länet har svarat på enkäten. Kommunernas enkätsvar Nedan följer en redogörelse för kommunernas svar på den enkät som tillsändes dem under våren 2007. Ansvar för anhörigfrågor Den första frågan handlar om huruvida kommunen har utsett någon speciell befattning där ansvaret för anhörigstöd ligger. Tabell1: Ligger ansvaret i kommunen för anhörigstöd på en speciell befattning? Kommun Ja Nej Om ja, ange vilken Annan Arvika Ja Anhörigkonsulent/samordnare Eda Ja MAS Filipstad Ja Verksamhetsledare Forshaga Ja Demenssjuksköterska Grums Ja Anhörigkonsulent/samordnare, Verksamhetsledare Demenssjuksköterska på sikt, Biståndshandläggare Hagfors Ja Demenssjuksköterska Under 2007 finns anhörigsamordnare i projekt Hammarö Ja Anhörigkonsulent/samordnare Karlstad Ja Anhörigkonsulent/samordnare Kil Ja Anhörigkonsulent/samordnare Kristinehamn Ja Områdeschef Munkfors Nej Storfors Ja Anhörigkonsulent/samordnare Sunne Ja Anhörigkonsulent/samordnare Säffle Ja Anhörigkonsulent/samordnare, Demenssjuksköterska, Biståndshandläggare Torsby Ja Anhörigkonsulent/samordnare, Demenssjuksköterska Årjäng Ja Anhörigkonsulent/samordnare Antal 15 1 Av tabellen ovan framgår att i stort sett alla kommuner har lagt ansvaret på en speciell befattning. Länsstyrelsens kommentar En kommun har uppgett att det inte finns någon utsedd befattningshavare med speciellt ansvar för utvecklingen av stödet till anhöriga. En kommun har svarat både ja och nej på frågan om det finns någon utsedd befattningshavare med speciellt ansvar för utveckling av stödet till anhöriga. Vissa kommuner har flera personer som på olika sätt arbetar aktivt med stöd till anhöriga. Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör varje kommun utse någon särskild befattningshavare som har det övergripande ansvaret för anhörigstödet. 8

Kommunernas kännedom om anhörigas behov av stöd En fråga i enkäten handlar om vilken kännedom kommunen har om anhörigas behov av stöd. I enkäten delades anhöriga upp i sammanboende eller icke sammanboende med den hjälpbehövande. Tabell 2: Kommunernas kännedom om behov av stöd uppdelat på olika kategorier av anhöriga. God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Sammanboende anhöriga Antal kommuner Antal kommuner Antal kommuner Med kommunala insatser 9 7 - Enbart primärvårdsinsatser - 5 10 Enbart slutenvårdsinsatser - 6 10 Utan insats från kommun - 8 8 eller landsting Icke sammanboende anhöriga Med kommunala insatser 7 9 - Enbart primärvårdsinsatser - 5 10 Enbart slutenvårdsinsatser - 4 12 Utan insats från kommun eller landsting - 6 9 Bäst kännedom om anhörigas behov har kommunerna i de fall den enskilde har kommunala insatser. Sju kommuner har uppgett att man endast har viss kännedom om anhörigas behov inom denna grupp. Det framkommer att kommunerna har dålig kännedom om anhörigas behov när det gäller personer som inte har insatser från vare sig kommun eller landsting. Förhållandet är lika oavsett om det är anhöriga som är sammanboende eller icke sammanboende. Länsstyrelsens kommentar Det är känt från tidigare erfarenheter att det är svårt att nå anhöriga. Eftersom man har dålig kännedom om anhöriga till dem som inte har kommunala insatser föreligger behov av någon form av uppsökande verksamhet för att få bättre kännedom om behovet. Det råder ett stort mörkertal gällande antal anhörigvårdare och det kan finnas en risk att det i denna grupp finns anhöriga som arbetar i det tysta och egentligen har stort behov av stöd. Därför är det viktigt med kontinuerliga informationsinsatser så att ej kända anhöriga kan få kännedom om vilket stöd som finns att tillgå. Informationsspridning Enkäten omfattar ett par frågor om på vilket sätt kommunerna sprider information om vilka möjligheter det finns för anhöriga att få stöd i sitt arbete med att vårda och hjälpa en närstående. Frågan handlar om genom vilka medel som kommunen sprider sin information. Av tabell 3 på nästa sida framgår att samtliga kommuner har någon form av skriftlig information om möjlighet till anhörigstöd. Mindre än hälften av kommunerna lämnar information om anhörigstöd via anslagstavlor. Sju kommuner har uppgett att man informerar på sina hemsidor och nio kommuner har informerat via press eller radio. Ingen kommun har informationsmaterial översatt till annat språk. 9

annat språk Arvika Nej Ja Ja Ja Nej Eda - - - Ja - Filipstad Nej Nej Nej Ja Nej Forshaga Ja Ja Ja Ja Nej Grums Ja Nej Ja Ja Nej Hagfors - Ja Ja Nej Hammarö - Nej Nej Ja Nej Karlstad Ja Ja Ja Ja Nej Kil Nej Nej Nej Ja Nej Kristinehamn Nej Ja Ja Ja Nej Munkfors Nej Nej Nej Ja Nej Storfors Ja Nej Ja Ja Nej Sunne - Ja Ja Ja - Säffle Ja Ja Nej Ja Nej Torsby Nej Ja Nej Ja Nej Årjäng Ja Nej Ja Ja Nej Totalt 6 7 9 16 0 En annan fråga handlade om genom vilka personer eller verksamheter som information sprids. Se tabell 4. Tabell 3: Kommunen har under 2006 informerat om möjligheten till anhörigstöd via Kommun Anslagstavlor Internet Press, Radio Skriftligt material Skriftligt översatt till Vilket språk Tabell 4: Information om anhörigstöd har under 2006 spridits via Kommun Sjukhuspersonal VC- Personal Apoteks- Personal Hemtjänst- Personal Övrig kommunal Personal Organisationer/ föreningar Arvika Ja Nej Nej Ja Ja Ja Eda Ja Ja Ja Ja Filipstad Nej Ja Nej Ja Ja Ja Forshaga Ja Ja Nej Ja Ja Ja Grums Nej Nej Nej Ja Ja Ja Hagfors Nej Nej Ja Ja Ja Hammarö Nej Ja Ja Ja Nej Nej Karlstad Ja Ja Nej Ja Ja Ja Kil Nej Ja Nej Nej Ja Ja Kristinehamn Nej Ja Nej Ja Ja Ja Munkfors Nej Nej Nej Ja Ja Nej Storfors Ja Ja Nej Ja Ja Ja Sunne Ja Ja Ja Ja Ja Ja Säffle Ja Ja Ja Ja Ja Ja Torsby Nej Ja Nej Ja Ja Ja Årjäng Nej Ja Nej Ja Ja Ja Totalt 6 12 3 15 15 14 Information om anhörigstöd sprids mest av hemtjänstpersonal och övrig kommunal personal samt av organisationer och föreningar. I tolv kommuner sprids informationen via personal inom vårdcentraler. Det är mindre vanligt att kommunerna sprider information via sjukhus eller apoteken. Länsstyrelsens kommentar Det är anmärkningsvärt att ingen kommun har informationsmaterial på annat språk. Det är kanske inte helt nödvändigt i alla kommuner men det bör dock vara aktuellt i flera kommuner att ha någon information på annat språk. Vissa kommuner har dock stora grupper äldre 10

personer inflyttade från andra länder. I många fall har dessa personer hjälp av sina anhöriga. Därför kan skäl finnas för att ge information på flera olika språk. Tabellerna 3 och 4 visar att kommunerna sprider information på flera olika sätt och detta borde ge goda möjligheter för anhöriga att nås av information om utbudet av stöd. Detta är mycket positivt. Uppsökande verksamhet Frågan om vilken uppsökande verksamhet kommunerna bedriver för att ta reda på anhörigas behov delades upp i några olika målgrupper. Se tabell5. Tabell 5: Kommuner som bedrivit uppsökande verksamhet om möjlighet att få anhörigstöd under 2006. Kommun Bedrivit uppsökande verksamhet Till viss åldersgrupp Demenssjukdomar Stroke Parkinsons sjukdom Psykiska Sjukdomar Annan Grupp anhöriga Arvika Ja Intresseföreningar Eda Nej Filipstad Ja Forshaga Ja Grums Ja Multisjuka äldre Hagfors Ja Hammarö Nej Karlstad Ja Unga anhöriga Kil Nej Kristinehamn Ja Munkfors Ja Multisjuka äldre Storfors Ja Sunne Ja Säffle Ja Torsby Ja Årjäng Ja Psykiskt funktionshindrade Totalt 13 2 12 7 3 6 I 13 kommuner har det under 2006 bedrivits någon form av uppsökande verksamhet när det gäller möjligheten att få anhörigstöd. Årjäng har bedrivit uppsökande verksamhet till fem olika grupper. Grums har arbetat med uppsökande verksamhet till fyra grupper, Arvika, Karlstad, Storfors och Sunne till tre grupper. Länsstyrelsens kommentar Det flesta kommuner uppger att det bedrivs uppsökande verksamhet när det gäller möjligheten att få anhörigstöd. Enligt Länsstyrelsen uppfattning är det nödvändigt att ge information på ett riktat och aktivt sätt för att nå ut till dem som har behov av anhörigstöd. Det är även viktigt att vid uppsökande verksamhet att vara lyhörd om vilka önskemål om stöd de anhöriga är i behov av. Samarbete/samverkan Enligt regeringsbeslutet om stimulansbidrag är samverkan med frivilliga en förutsättning för att medel skall beviljas. Nedanstående tabell visar vilka organisationer, föreningar eller andra frivilliga krafter som kommunen arbetar med. 11

Tabell 6: Uppgift om vilka frivilliga som kommunerna samarbetat med under 2006 Kommun Röda Religiösa Pensio- Anhörigförening Handikapporg Invandrar- Annan Korset samfund närsorg /Pat.förening förening Arvika Ja Ja Ja Ja Ja Ja Studieförbund Eda Ja Ja Ja Ja Ja Nej - Filipstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej - Forshaga Ja Ja Ja Ja Nej Nej - Grums Ja Ja Ja Nej Nej Nej - Hagfors Ja Ja Ja Ja Ja Nej - Hammarö Ja Nej Ja Ja - Nej - Karlstad Ja Ja Ja Ja Nej Nej Friluftsfrämjandet Kil Ja Ja Ja Nej Ja Nej - Kristinehamn Nej Ja Nej Ja Nej Nej - Munkfors Nej Nej Nej Nej Nej Nej - Storfors Ja Ja Ja Nej Nej Nej - Sunne Ja Ja Ja Ja - - - Säffle Ja Ja Nej Ja Nej Nej Studieförbund Torsby Ja Nej Ja Ja Nej Nej - Årjäng Ja Ja Ja Nej Ja Nej - Totalt 13 12 12 10 5 1 3 Det vanligaste är att kommunerna samarbetar med Röda Korset. Alla utom Filipstad, Kristinehamn och Munkfors gör detta. Nästan lika vanligt är samarbetet med religiösa samfund och pensionärsorganisationer samt med anhörigförening. Fem kommuner har haft samarbete med handikapporganisationer/patientföreningar. Endast Arvika har haft samarbete med någon invandrarförening. Tabell 7: Kommunernas samarbete med landsting och/eller andra kommuner under 2006 Kommun Landstingets Landstingets Landstingets Annan kommun primärvård övriga öppenvård slutenvård Arvika Ja Nej Ja Ja Eda Ja - - - Filipstad Nej Nej Nej Nej Forshaga Ja Nej Nej Ja Grums Nej Nej Nej Ja Hagfors Nej Nej Nej Ja Hammarö Ja Nej Nej Ja Karlstad Ja Nej Ja Ja Kil Ja Ja Nej Ja Kristinehamn Ja Nej Nej Ja Munkfors Nej Nej Nej Nej Storfors Ja - - Ja Sunne Nej Nej Ja Ja Säffle Nej Nej Nej Ja Torsby Ja Nej Ja Ja Årjäng Nej Ja Nej Ja Totalt 9 2 4 13 Förutom samverkan med frivilliga är även samarbete med landstinget eller med andra kommuner viktigt för att få en bättre spridning på information om utbudet av anhörigstöd men även för att få en bättre kunskap om anhörigas behov av stöd. Drygt hälften av kommunerna har under 2006 samarbetat med landstingets primärvård och två kommuner har samarbetat med landstingets övriga öppenvård. Fyra kommuner har samarbetat med den slutna vården inom landstinget. Nästan alla kommunerna har haft 12

samarbete med någon annan kommun utom Filipstad och Munkfors som inta har haft samarbete med någon. Länsstyrelsens kommentar Möjligheten till samarbete med frivilliga av olika slag förutsätter representation av dessa på orten. Att enbart en kommun har angett invandrarförening som samarbetspartner har sannolikt att göra med att det inte finns invandrarförening i alla kommuner. Länsstyrelsen ser positivt på att samverkan med olika frivilligorganisationer och samverkan med andra kommuner sker i de flesta kommunerna. Det framgår inte av enkätsvaren vad samarbetet består av. Det kan således variera. Länsstyrelsen känner till dels genom ansökningarna om statsbidraget och dels genom länssamordnaren av anhörigstöd att flera kommuner samarbetar när det gäller utbildningar. Viss samverkan sker för att få till stånd en mer strukturerad information till anhöriga. Former för anhörigstöd Enkäten innehöll en fråga om vilka former av anhörigstöd som kommunerna erbjöd under 2006. I tabell 8 a och 8 b redovisas kommunernas olika former för anhörigstöd. Tabell 8a: Vilka former av anhörigstöd erbjöds under 2006? Kommun Dagverksamhet Korttids /växel- Avlösning i hemmet Enskilda samtal Anhöriggrupp/ Utbildning av anhöriga Anhörig- Central/ Träffpunkt vård cirkel Arvika Ja Ja Ja* Ja* Ja* Ja* Nej Eda Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Filipstad Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Forshaga Ja Ja Ja Ja* Ja* Ja* Nej Grums Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja* Hagfors Ja Ja Ja Ja* Ja Nej Nej Hammarö Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Karlstad Ja* Ja Ja Ja* Ja* Ja Nej Kil Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Kristinehamn Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Munkfors Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Storfors Ja* Ja Ja Ja Ja Ja Nej Sunne Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Säffle Ja Ja Ja Nej Ja Ja* Nej Torsby Ja* Ja Ja Ja Nej Ja Nej Årjäng Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Totalt 16 16 15 12 10 6 2 * Sker i samverkan med någon ideell-/frivilligorganisation Av tabellen 8 a framkommer att samtliga kommuner erbjuder dagverksamhet och korttids- /växelvård. Det är mycket vanligt att man erbjuder avlösning i hemmet vilket alla kommuner gör utom Munkfors. Enskilda samtal erbjuds av alla kommuner utom Hammarö, Kristinehamn, Munkfors och Säffle. Träffar med anhöriga i grupper eller i cirkelverksamhet förekommer i alla kommuner utom Eda, Grums, Hammarö, Kil, Munkfors och Torsby. Utbildning av anhöriga sker i sex kommuner och i Grums och Årjäng finns någon form av anhörigcentral eller träffpunkt. 13

Tabell 8b: Vilka former av anhörigstöd erbjöds under 2006? Kommun Frivilligcentral Hälsoundersökning av Rekreation m.m. Anhörigträff Särskilt Anhörigträff Ordinärt boende Annan stödform anhörig boende Arvika Ja Nej Nej Ja Nej - Eda Nej Nej Nej Ja Nej - Filipstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Forshaga Nej Nej Nej Ja Ja Enskilda stödsamtal* Grums Nej Nej Nej Ja Ja Telefonstöd* Hagfors Nej Nej Nej Ja Nej - Hammarö Nej Nej Nej Ja Nej - Karlstad Ja* Nej Ja Ja Nej Nej Kil Nej Nej Nej Ja Nej Nej Kristinehamn Nej Nej Ja Nej Nej Volontärverksamhet Munkfors Nej Nej Nej Nej Nej Nej Storfors Ja Nej Ja* Nej Ja Taktil massage Sunne Ja* Nej Nej Ja* Ja* - Säffle Nej Nej Nej?? - Torsby Ja* Nej Nej Ja Nej Nej Årjäng Ja Nej Nej Ja Nej - Totalt 6 0 3 11 4 4 * Sker i samverkan med någon ideell-/frivilligorganisation Av tabell 8 b framkommer att drygt hälften av kommunerna anordnar träffar för anhöriga till personer som bor på särskilt boende. Dock är det mycket få kommuner som anordnar träffar till personer som bor i ordinärt boende. I kommunerna Arvika, Karlstad, Storfors, Sunne, Torsby och Årjäng finns en frivilligcentral som arbetar med anhörigstöd. Ingen kommun erbjuder hälsoundersökning till anhörigvårdarna och kommunerna Karlstad, Kristinehamn och Storfors har erbjudit en viss rekreation som anhörigstöd. Länsstyrelsens kommentar Vissa stödformer kanske inte nyttjas särskilt ofta av anhöriga men många vittnar om att det är en stor trygghet att veta att man kan få stödet när man känner man har behov. Tillgång till avlösning i hemmet är en sådan stödform som ger trygghet. Länsstyrelsen känner till att några kommuner under 2007 har börjat erbjuda nya stödformer som inte gick att få under 2006. Rekreation är exempel på detta. Inom flera kommuner pågår en uppbyggnad av någon form av träffpunkt/anhörigcentral. Dessa verksamheter startar troligen under 2007. Avlösning i hemmet Några fördjupningsfrågor om avlösning i hemmet finns med i enkäten. Bland annat finns frågan om huruvida det krävs biståndsbeslut för att få avlösning i hemmet. 14

Tabell 9: Krävs alltid biståndsbeslut för avlösning som sker i egna hemmet? Kommun svarsalternativ Arvika Nej Eda Nej Filipstad Ja Forshaga Ja Grums Ja Hagfors Ja Hammarö Ja Karlstad Ja Kil Nej Kristinehamn Ja Munkfors - Storfors Nej Sunne Ja Säffle Ja Torsby Nej Årjäng Nej Totalt 9 De flesta kommuner fattar ett biståndsbeslut när det är fråga om avlösning i hemmet. Se tabell 9. Tabell 10: Är avlösning i det egna hemmet avgiftsfri? Kommun Ja, alltid Ja, upp till antal Timmar/månad Nej Arvika 10 Eda 10 Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors - - - Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng 10 Totalt 3 3 9 Kommentar Tre kommuner har angett att avlösning i hemmet är avgiftsfri och tre kommuner har angett att avlösning i hemmet är avgiftsfri upp till 10 timmar/månad. Nio kommuner anger att avlösning i hemmet debiteras enligt hemtjänsttaxa. Se tabell 10. 15

Tabell 11: När är insatsen avlösning i hemmet tillgänglig? Kommun Vardagar Helger Dag Kväll Natt Dag Kväll Natt Arvika Eda - - - - Filipstad - - - - Forshaga - - - - - Grums - - - - Hagfors - - - - Hammarö Karlstad - - Kil - - - - Kristinehamn - - - Munkfors - - - - - - Storfors - - - - Sunne - - - - - - Säffle - - - - - - Torsby Årjäng - - - - Totalt 12 8 3 9 5 3 I tre kommuner, Arvika, Hammarö och Torsby är det möjligt att få avlösning i hemmet både på dagtid, kvällar och nattetid såväl vardagar som helger. Karlstad erbjuder denna form av stöd dagtid och kvällar både vardagar och helger och i Kristinehamn kan man få avlösning dagtid och kvällar vardagar samt dagtid helger. I Eda, Hagfors och Storfors kan man få avlösning i hemmet på dagtid och kvällar men enbart på vardagar och i Grums kan man få avlösning dagtid och kvällar enbart på helger. Filipstad, Kil och Årjäng erbjuder avlösning i hemmet på dagtid alla dagar och Forshaga erbjuder detta enbart dagtid på vardagar. Sunne har inte besvarat frågan men kommenterat med att det är biståndet som avgör möjligheten till avlösning i hemmet. Säffle har inte besvarat frågan. Se tabell 11. Tabell 12: Hur lång tid tog det innan man kunde få avlösning i hemmet under 2006? Kommun Antal dagar Arvika 1 Eda 4-7 Filipstad 2-3 Forshaga >7 Grums - Hagfors 2-3 Hammarö >7 Karlstad 2-3 Kil 4-7 Kristinehamn 2-3 Munkfors - Storfors 1 Sunne 4-7 Säffle - Torsby 1 Årjäng 4-7 16

I kommunerna Forshaga och Hammarö tar det mer än sju dagar innan man kan få insatsen avlösning i hemmet. I Eda, Kil, Sunne och Årjäng tar det fyra till sju dagar att få den begärda insatsen. I Filipstad, Hagfors, Karlstad och Kristinehamn tar det två till tre dagar och i kommunerna Arvika, Storfors och Torsby tar det en dag att få insatsen. Kommunerna Grums, Munkfors och Säffle har inte svarat hur lång tid det tar. Se tabell 12. Tabell 13: Vem utförde avlösning i hemmet under 2006? Kommun Särskild anhörigstödspersonal Hemtjänstpersonal Frivilligarbetare/ Väntjänst Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors - - - Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Totalt 5 11 5 Som framgår av tabell 13 är det mestadels hemtjänstpersonal som utför avlösning i hemmet. Filipstad, Grums, Kil, Storfors och Torsby har särskild anhörigstödspersonal. Arvika, Kil, Kristinehamn, Torsby och Årjäng anlitar frivilligarbetare/väntjänst. Länsstyrelsens kommentar Sex av sexton kommuner i länet ger avlösning i hemmet utan biståndsbeslut. I riket i helhet är det en fjärdedel av kommunerna som ger avlösning i hemmet utan biståndsbeslut. Det är inte förenligt med gällande lagstiftning att ge individuella insatser utan biståndsbeslut. Kommuner brukar i regel förklara med att det ska vara enkelt, flexibelt, spontant och kanske frikostigare än vad biståndsbedömningen medger och fri från dokumentation. Det kan ge intryck av att det är en mycket generös hållning att ge avlösning utan biståndsbeslut. Det kan också hända att den enskilde får vänta på insatsen på grund av resursbrist. Då hamnar de enskilde i en rättsosäker situation för det finns inget beslut att överklaga. Det är därför mycket viktigt att den enskilde får information om att det alltid finns möjligheter att ansöka om avlösning enligt individuellt behov. Tabell 11 ger en bild av generösa kommunala riktlinjer för insatsen avlösning i hemmet. Det innebär en stor frihet för anhörigvårdare att kunna få avkoppling på tid som passar personernas egna önskemål. Det är mycket viktigt för den anhörige att få avlösning när man själv känner behov av detta. Trots att det finns ett biståndsbeslut kan det förekomma att den anhörige måste anpassa sig till när kommunen har tid. Av den anledningen är det viktigt att klargöra vilka möjligheter till avlösning som gäller. Oftast är tillfällena för avlösning planerade i god tid. Det kan dock vid vissa tillfällen vara viktigt att det finns möjlighet för avlösning med kort varsel och då kan framförhållning upp till en vecka tyckas för lång. 17

När det gäller vem som ska utföra avlösningen så bör det vara en person som är känd för både den sjuke/gamla och den som vårdar för att det hela ska fungera på ett förtroendefullt sätt. Utbildning Enligt ansökningarna har många kommuner haft intentionen att satsa på utbildning av personal som ofta kommer i kontakt med anhöriga. Av tabell 14 framgår att mycket handlar om bemötande av anhöriga och om kommunens anhörigstöd. Tabell 14: Utbildning av personal som genomförts under 2006. Kommun Utbild. om anhörigas livssituation Utbild. om kommunens anhörigstöd Utbild. i samtalsmetodik Utbild. i bemötande av anhörig Utbild. om personer i kris Annan utbildning Arvika Nej Ja Nej Ja Nej Demens, bemötande, seniordag Eda Nej Nej Nej Nej Nej - Filipstad Nej Nej Nej Nej Nej - Forshaga Ja Ja Nej Ja Ja Studiecirkel för personal med anhörigperspektiv Grums Nej Nej Nej Nej Nej Utbildning av anhörigsamordnare i länet Hagfors - - - - - - Hammarö Nej Nej Nej Ja Nej - Karlstad Ja Nej Nej Ja Nej Demenskunskap Kil Nej Nej Nej Nej Nej - Kristinehamn Nej Nej Nej Nej Nej - Munkfors Nej Nej Nej Nej Nej - Storfors Nej - - - - Det pågår ett arbete med att hitta former för utbildnig Sunne Nej Ja - - - - Säffle Ja Ja - Ja - - Torsby Ja Ja Nej Ja Ja Taktil stimulering, psykiatriutbildning, palliativ vård, handledning Årjäng Nej Ja Nej Nej Nej - Totalt 4 6 0 6 2 6 Hälften av kommunerna har använt statsbidrag till utbildning så att personalen skall möta anhöriga med både kunskap om och förståelse för vad det innebär att vara anhörigvårdare. Sex kommuner har haft utbildning i bemötandefrågor, sex har utbildat personalen om kommunens anhörigstöd och fyra om anhörigas situation. Två kommuner har också haft utbildning om personer i kris. Länsstyrelsens kommentar Bemötandefrågorna är oerhört viktiga inom vården och omsorgen. Det är väsentligt att den som hjälper och vårdar närstående blir sedd och förstådd och dessutom får erkännande för sina insatser. Det är även viktigt att den anhörige blir respekterad för den kunskap han eller hon har om den sjuke. Det är därför mycket angeläget att samtliga kommuner satsar på utbildning av personal i frågor som rör bemötande och anhörigas situation. Det är också viktigt att man har återkommande utbildningar så ny personal och nya vikarier kan ta del av kunskapsutbudet. 18

Länsstyrelsen har år 2006 beviljat medel till Region Värmland (i samverkan med länets kommuner och landsting) för utbildning till personal som ansvarar för eller aktivt arbetar med anhörigstöd. Region Värmland har i ett samarbete med utbildningsansvarig högskola/universitet planerat att genomföra utbildning Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv 5 poäng med start våren 2007. Syftet med utbildningen är att öka kompetensen hos anhörigkonsulenterna eller motsvarande för att möjliggöra kommunernas arbete med att bygga varaktiga stödformer till anhörigvårdarna samt att öka samverkan med frivilligorganisationerna. Anhöriga som ger vård och stöd till en sjuk och funktionshindrad närstående behöver stöd från kunnig och professionell personal. Den personal som ansvarar för eller aktivt arbetar med anhörigstöd behöver goda teoretiska kunskaper om hur den anhöriges livssituation ser ut. Förmåga att applicera teoretiska kunskaper till ett empatiskt förhållningssätt som leder till att anhörigvårdaren blir sedd och bekräftad i sin roll som anhörigvårdare. Förmåga att på ett pedagogiskt sätt sprida denna kunskap till vårdpersonal som möter anhöriga i sitt dagliga arbete. Länsstyrelsen ser mycket positivt på denna utbildning då samtliga kommuner på ett likvärdigt sätt har möjlighet att ta del av kunskapsutbudet för att sprida det vidare i sina kommuner. En femtedel av medlen ska gå till samverkan med frivilliga Kommunerna skulle ansöka om medel på basis av en tvåårig utvecklingsplan av anhörigstödet. Enligt direktiven för fördelning ska en femtedel av de medel som söks användas för försöksverksamhet med nya och fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I enkäten ställdes slutligen en fråga om vad kommunen gjort för den femtedelen av de beviljade medlen i detta avseende. Sammanfattning av kommunernas svar om fördjupad samverkan med frivilliga. Arvika har påbörjat utformningen av ett anhörigråd med representanter från olika organisationer. Har även startat en volontärutbildning i samverkan med frivilligorganisationer och kyrkan. Eda har för år 2007 påbörjat med informationstillfällen för anhöriga, det framkommer inte om det är i samverkan med frivilligorganisationer. Eda har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Filipstad redovisar i enkäten att en medlem från SPF (Sveriges pensionärsförbund) håller i en studiecirkel för anhöriga till dementa. Forshaga har samverkat med Hammarö, Kil samt Karlstad i ett projekt för att nå yngre anhöriga. Bra resultat som fortskrider i ett nätverk för yngre anhöriga, det framkommer inte om det är i samverkan med frivilligorganisationer. Forshaga har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Forshaga satsar också på ett anhörigcentrum som ska invigas så snart möblerna kommer. Grums har utvecklat samverkansformer med frivilligorganisationer med regelbundna träffar för informationsutbyte och planering av gemensamma aktiviteter. 19

Hagfors har kontaktat frivilligorganisationer för samtal om uppstarten av frivilligcentral. Det är även fortsatt arbete med frivilligorganisationen i Hagfors gällande studiecirkel. Hammarö har i projektet identifiering av unga anhöriga samverkan med primärvården samt med kommunerna Kil, Forshaga och Karlstad. Det framkommer inte om det är i samverkan med frivilligorganisationer. Hammarö har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Karlstad uppger att frivilligcentralen har samarbete med Röda Korset, Svenska kyrkan, anhörigförening och olika intresseföreningar. Vidare samarbetar Anhöriggrupper med Röda Korset och Svenska kyrkan. Kil har anställt en anhörigsamordnare på 100 % som startat ett arbete med att marknadsföra och informera om verksamheten. Det finns dock ingen beskrivning om något samarbete med ideella/frivillig organisationer. Kil har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Kristinehamn har i samverkan med demensanhörigas förening startat upp öppen avlastning. Munkfors har inte svarat på frågan alls. Munkfors har på annan fråga i enkäten uppgett att man inte samarbetar med några ideella/frivilligorganisationer alls. Storfors har en anhörigkonsulent anställd på 50 % samt en medarbetare på 50 %. Båda arbetar inom frivilligverksamheten och har bildat en samverkansgrupp med Storfors församling, Röda Korset, olika pensionärsorganisationer och frivilliga. De har bl. a. tagit fram en informationsbroschyrer och haft informationsmöten. Sunne har startat cirklar för anhöriga till framförallt personer som drabbats av stroke. Det avslutades med friskvårdsdag på Loka Brunn. Det framkommer inte om det är i samverkan med ideella/frivilligorganisationer. Sunne har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Säffle har genomfört en utbildning för dem som arbetar frivilligt med anhöriga och äldre. Det framkommer inte om det sker i samverkan med ideella/frivilligorganisationer. Säffle har dock på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilliga krafter. Torsby har haft planeringsträffar samt inventering av behov vid en träff, dock framkommer inte om det är i samverkan med frivilligorganisationer. Torsby har på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilligorganisationer. Årjäng har genomfört utbildning, studieresa och träffar, det framkommer dock inte om det är i samverkan med frivilligorganisationer. Årjäng har också på annan fråga i enkäten svarat att man samarbetar med flera olika frivilligorganisationer. Länsstyrelsens kommentar Det är vanligt att det läggs olika innebörd i ordet samverkan. Därför kan kommunerna ha beskrivit sin samverkan utifrån egen tolkning. Enligt Länsstyrelsens uppfattning efter att ha tagit del av svaren så är det omöjligt att se att så mycket som en femtedel har använts för samverkan med frivilliga av olika slag. Vissa kommuner har under flera år haft viss 20

samverkan med frivilligorganisationer av skilda slag och har arbetat upp samarbetskanaler. Andra kommuner har inte något nämnvärt samarbete och måste därför starta från början för att arbeta upp en önskvärd samverkan. Samverkan med frivilligorganisationer kan se olika ut och ske på olika sätt i arbetet med anhörigstöd. Samverkan kan till exempel ske genom att gemensamt beskriva behovet av stöd samt planera för vilka olika former av stöd som bör utvecklas. Vidare kan samverkan ske rent praktiskt i genomförandet av anhörigstöd genom avlösning, deltagande i gruppverksamhet, vara närvarande vid träffpunkter samt medverka vid utbildningar. Det är mycket viktigt för kommunerna att ständigt ha i åtanke att det är frivilliga krafter man ska samverka med. Som frivillig vill man ha möjligheter att påverka i vilken omfattning man vill arbeta och vilka uppgifter man vill åta sig. Det är av stor vikt att det finns en fungerande dialog mellan kommunen och de frivilliga. Eftersom frivilligarbetare inte får någon lön är det viktigt med annan uppmuntran för att de ska känna sig uppskattade. Givetvis måste frivilligarbetaren ha ersättning för utlägg i samband med att insatser utförs. Det framgår att kommunerna under 2006 har startat ett arbete med att etablera eller fördjupa kontakterna med frivilligarbetare. Den fortsatta utvecklingen mellan kommunerna och frivilliga krafter kommer Länsstyrelsen att följa. Kommunernas ansökningar om medel för 2006 och 2007 Länsstyrelsen skickade i mars 2006 information till kommunerna om det nya statsbidraget. Ansökan skulle vara Länsstyrelse tillhanda senast den 1 september 2006. Länsstyrelsen hade även en informationsdag tillsammans med Region Värmland där alla kommuner inbjöds att delta. Alla kommuner ansökte om medel. Kravet var att kommunerna skulle ansöka om medel på basis av en tvåårig utvecklingsplan för anhörigstödet. Enligt direktiven för fördelningen ska medlen i första hand användas till att bygga upp infrastrukturen för anhörigstödet och inte för tillfälliga projekt. Vidare skulle en femtedel av medlen som söktes användas för försöksverksamhet med nya och fördjupande former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. Vad ansökte kommunerna om? Nedan följer en sammanfattning av hur kommunerna, enligt sina ansökningar, ska använda stimulansbidraget. Kommun Arvika Aktiviteter - Utveckling av information - Utveckling av samarbetet med frivilligorganisationer - Anställning av en projektledare - Utreda förutsättningarna för en start av en frivilligcentral - Utreda förutsättningarna för inrättandet av trygghetsplatser - Satsning på kompetensutveckling och stödplaner - Volontärutbildning i samverkan (treårigt projekt 2005) 21

Eda Filipstad Forshaga - En samordnare på deltid - Öka kännedomen om kommunen anhörigstöd - Öka tillgängligheten och förenkla kontakten med kommunen för närstående som söker stöd - Öka samarbetet/samverkan med primärvården i frågor angående anhörigstöd - Öka antalet personer som arbetar i frivilligorganisationer, volontärer - Ge volontärer ökade kunskaper - Skapa mötesplatser för närstående och/eller volontärer - Uppbyggnad av avlastningsservice - Starta anhörigcentrum - Tillsätta en samordnare - Avlösning i anhörigvård - Fortbildning, kurser, studiebesök och liknande Grums - Anhörighandläggare 50 % - I samarbete med frivilligorganisationer, studieförbund m.fl. skapa träffpunkter för anhöriga - Anordna utbildningstillfällen med olika teman - Skapa en central för att förmedla frivilliginsatser med hjälp av anhörighandläggaren Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors - Anhörig/frivillig central i Ekshärad - Må-Bra-Dagar för anhörigvårdare, fem deltagare två gånger/år - Anhörigsamordnare i kommunen, 50 % - Friskvård för anhörigvårdare Vattengympa - Stärka och utöka Nätet som är sammanslagning av flera frivilligorganisationer - Datakunskap för anhörigvårdare - Trivselkvällar i Basteruds skola - Tillsätta en anhörigkonsulent för samordning - Verka för att information och kunskap sprids - Etablera nya former för anhörigstöd utifrån behov - Arbeta i samverkan anhörig- pensionärs och intresseorganisationer - Plan över hur information och kontaktvägar ska se ut - Central träffpunkt för anhöriga - Förbättra anhörigstödet i samband med vårdplanering - Tillfälliga stödinsatser i form av t.ex. två dagars helinackordering på annan ort för åtta anhörigvårdare till personer med demenssjukdom - Utveckla personalens attityder och kunskaper om anhörigsamarbete - Utveckling av aktiviteter för yngre personer med demenssjukdom som ett stöd till anhöriga som vårdar - Anhörigstöd genom mobilt team i hemtjänst för personer med demenssjukdom - Action, en stödtjänst till personer med tidig demens och deras anhöriga - Anställning av en anhörigkonsulent som skall vara ansvarig för uppbyggnad av en anhörigcentral som förväntas bli en plats där äldre och deras anhöriga kan träffas och ges möjlighet till samvaro, avlastning, socialt umgänge m.m. - Öppen verksamhet där möjlighet ges till en lättillgänglig och spontan avlastning i den dagliga omvårdnaden av närstående. Syftet är att underlätta den dagliga livsföringen för anhörigvårdaren. - Projekt samverkan är syftet att hos personal i hemvården utveckla kunskaper om betydelsen av anhörigas insatser och den förändrade livssituation som den närståendes omvårdnadsbehov innebär. - Kartläggning under hösten får visa vilken form av varaktig verksamhet som Behöver byggas upp. 22

Storfors Sunne - Frivilligverksamhet där man ska utveckla stödet för att höja livskvaliteten hos den som vårdar och vårdas. Fånga anhöriga i tid och hitta de rätta redskapen. Bygga upp förtroende och relationer i tidigt skede samt förebygga ohälsa och isolering. Ett anhörigcenter kommer att vara i de lokaler som redan finns i dag där dagverksamhet för avlastning, frivilligträffar och anhöriggrupper bedrivs. - Dagverksamhet där man ska kunna erbjuda avlastning för långtidssjuka ej dementa. Att avlasta anhöriga framförallt dagtid och erbjuda dagverksamhet som grundar sig på dagliga sysslor, äta hemlagad mat, läsa tidning och uteaktiviteter när vädret tillåter. Säffle - Volontärutbildning i samverkan (treårigt projekt 2005) Torsby - Samarbete med anhörig- frivilligorganisationer och andra myndigheter. Vid planeringsmötet Samt vid andra kontakter med anhöriga har följande önskemål framkommit. - Utökad dagverksamhet - Avlastning dag/natt - Information/utbildning av anhöriga och frivilliga i form av studiecirklar och kurser - Samtalsgrupper för anhöriga - Sociala arrangemang t.ex. utflykter för anhöriga och närstående - Rehabiliterings/avlastningsplatser - Må-Bra-Dagar för anhöriga - Privat konsultation av lämplig profession som kan informera om sjukdomsbild och konsekvens - Praktiskt stöd i hemmet (när ena hälften ej kan göra sitt ) - Akuta hotellnätter/ sova ut lägenheter - För att genomföra och organisera ovanstående behov ämnar kommunen att anställa en person som skall organisera, informera och samordna verksamheten Årjäng Region Värmland - Anhörigcenter startas i Årjäng och Töcksfors - Vid anhörigcenter ska man utveckla en fungerande samverkan mellan kommunen, landstinget och frivilliga kring anhörigstöd - Utse en samordnare för anhörigstödet - Öka möjligheten att bo kvar hemma - Öka kunskapen i samhället om anhöriga/närståendes situation synliggöra anhörigvårdare - Förbättra de anhörigas livskvalitet - Förbättra bemötandet av anhöriga/närstående, att anhöriga blir respekterade som samarbetspartner - Att anhöriga/närstående får kunskap utifrån sina behov - Region Värmland (i samverkan med länets kommuner och landsting) planerar att i samarbete med utbildningsansvarig högskola/universitet genomföra utbildningen Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv 5 poäng, med start våren 2007. Utbildningen vänder sig till personal som ansvarar för eller aktivt arbetar med anhörigstöd i kommunerna Förteckningen ovan beskriver kortfattat vad kommunerna sökt medel till. Ansökningarnas omfattning var mycket olika och i vissa fall har Länsstyrelsen fått begära kompletterande uppgifter för att kunna bedöma ansökan. Det inkom ansökningar av medel till Länsstyrelsen på drygt sex miljoner kronor och Länsstyrelsen hade att fördela knappt fyra miljoner kronor. Länsstyrelsen valde att prioritera medel till varaktiga former av anhörigstöd och samordnare för dessa. Uppbyggnad av infrastrukturen Infrastrukturen ska utgöras av en modell för hur anhörigstödet ska fungera. Som anhörig ska man veta vem man ska vända sig till, som personal ska man vara kunnig inom området och veta vilken information man ska ge och hur 23

den ska ges. Det ska finnas bestämda och upparbetade kanaler för samarbete. Det ska inte finnas hinder som gör att anhörigstödet inte når den som har behov av det. Länsstyrelsen har granskat ansökningarna för att få svar på i vilken mån ansökningarna motsvarar kriterier för uppbyggnad av infrastrukturen. Enligt ansökningarna har kommunerna avsikter att arbeta med att skapa/förbättra organisationen för anhörigstödet samt arbeta med att bättre nå ut med stöd till fler med behov av stöd. Alla kommuner som sökt medel avser att arbeta med att bygga ut/öka tillgängligheten till olika former av stöd. Många kommuner har startat eller har planer på att starta någon form av anhörigcentral eller träffpunkt. Länsstyrelsens kommentar Om ovanstående aktiviteter genomförs enligt planerna bör det resultera i en omfattande utveckling av anhörigstödet i länets kommuner. Om dessutom engagerade personer ges möjligheter att få utveckla sina idéer och använda sin kunskap finns stora utsikter att många fler anhöriga kan få sina behov av stöd tillgodosett. Kommunerna har i regel någon person som är ansvarig för hela eller delar av anhörigstödet. Vissa av dessa personer har detta arbete på heltid medan andra har det som en del av en tjänst. Alla kommuner har inte lagt ansvaret för anhörigstöd på någon speciell befattning. Som ett led i att tydliggöra organisationen för anhörigstödet och dess infrastruktur bör även ansvaret tydliggöras. Samverkan med frivilliga Enligt regeringsbeslut ska en femtedel av statsbidraget användas för försöksverksamhet med nya och fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. För flera kommuner tycks det ha varit besvärligt att få till det så att en femtedel av den planerade verksamheten omfattar samverkan med frivilliga krafter av olika slag. Vissa kommuner har under flera år arbetat upp samarbetskanaler med frivilligorganisationer medan andra saknar detta och måste göra en nystart för att komma vidare. Det finns anledning för Länsstyrelsen att i tillsynen och i uppföljningen av statsbidraget särskilt fokusera på just denna samverkan så att frågan får den omfattningen som regeringen avser i sitt beslut om medlen. Till sist Vid en jämförelse mellan kommunernas ansökningar och vad som framkommer av enkätsvaren står det klart att flertalet kommuner under 2006 inte har kunnat genomföra mer än en liten del av det som ansökan omfattar. Det beror framförallt på att medlen betalades ut först i slutet av 2006. Enkätsvaren avser vad som genomförts under 2006 och när rapporten skrivs är vi redan inne i senare delen av 2007. Det innebär att det kan ha hänt en del under våren 2007. Detta bör framgå av den delrapport med nulägesbeskrivning som kommunerna ska lämna till Länsstyrelsen senast 24