Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Relevanta dokument
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Läsminne Read Only Memory ROM

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden

TSEA22 Digitalteknik 2019!

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Tentamen i Digital Design

Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 4

ALU:n ska anslutas hur då?

Sekvensnät. William Sandqvist

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Adressrum, programmerarens bild

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

Digital- och datorteknik

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Sekvensnät vippor, register och bussar

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Låskretsar och Vippor

Digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Introduktion till digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

D0013E Introduktion till Digitalteknik

Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1

Adressavkodning - busskommunikation

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital Design IE1204

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Digital- och datorteknik

Grundläggande digital- och datorteknik

Sekvensnät i VHDL del 2

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Digital Design IE1204

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital- och datorteknik

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Digital IC konstruktion

5:3 Datorn och datorns delar

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Digital IC konstruktion

INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner Logiska kretsar i praktiken Elektrostatisk urladdning (ESD)...

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

F5 Introduktion till digitalteknik

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Grundläggande digitalteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Tenta i Digitalteknik

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

6. Minnen. Associativt minne

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Digital IC konstruktion

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

LABORATIONER I STYRTEKNIK. Grundläggande PLC- programmering

Tentamen i Digitalteknik 5p

Digital- och datorteknik

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Digital elektronik CL0090

Tenta i Digitalteknik

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

EDA Digital och Datorteknik

Programmerbara styrsystem

Transkript:

Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska grindar A: Ettställning med S=1 B: Återgår till viloläget C: Nollställning med R=1 D: Återgår till viloläget Viloläget innebär minnesfunktion Latch = haspe, lås S = Set R= Reset 2 Funktionstabell för SR-latchen R S Q + 0 0 Q 0 1 1 1 0 0 1 1? Q + innebär Det nya värdet på Q. Den första raden ska tolkas Det nya värdet på Q är samma som det gamla, dvs Q behåller sitt tidigare värde (minnesfunktion). R och S får inte vara 1 samtidigt det är en otillåten kombination. 3 1

Klockad SR-latch 4 Klockad SR-latch, funktionstabell C R S Q + 0 x x Q 1 0 0 Q 1 0 1 1 1 1 0 0 1 1 1? x innebär godtyckligt värde, don t care 5 Klockad SR-latch, med Preset och Clear Cl Pr C R S Q + 1 x x x x 0 0 1 x x x 1 0 0 0 x x Q 0 0 1 0 0 Q 0 0 1 0 1 1 0 0 1 1 0 0 0 0 1 1 1? Preset och Clear är direktverkande ingångar. OBS skillnaden mellan IEC och förenklad symbol. 6 2

D-latch C D Q + 0 x Q 1 0 0 0 1 1 D-latchen kan även ha Direktverkande ingångar 7 D-vippan, flankstyrd C D Q + 0 0 1 1 0 x Q 1 x Q C D Q + 0 0 1 1 Den uppåtriktade pilen innebär att klocksignalen C ändras från låg till hög nivå, positiv flank. Det värde som finns på D-ingången omedelbart innan klockflanken överförs till utgången Q 8 Jämförelse mellan D-latch och D-vippa Q1 = D-latch Q2 = D-vippa 9 3

T-vippa C T Q + 0 Q 1 Q Om T = 1 slår vippan om vid varje klockflank. T = Toggle Om T = 1 konstant erhålls en fyrkantsvåg på D. Frekvensen är halverad jämfört med klockfrekvensen. 10 Skiftregister med D-vippor Vid varje klockflank skiftas registrets innehåll ett steg åt höger. Registret är av typ seriellt in parallellt ut 11 Skiftregister, högerskift Några olika typer av skiftregister: högerskift vänsterskift, seriellt in parallellt ut, parallellt in seriellt ut, seriellt in seriellt ut, parallellt in parallellt ut 12 4

Räknare Räknare konstrueras med D-vippor och logiska grindar. Räknaren styrs av en gemensam klocksignal Ex: 4 bitars binärräknare (Q3,Q2,Q1,Q0) Räknesekvens 0000, 0001, 0010,, 1111, 0000, 0001 E är en enable -ingång E = 1 => räkning E = 0 => Räknaren står stilla 13 Adressavkodning, halvledarminne Minnet består av 15 ord. Orden väljs med adressledningar. Varje ord består av 8 bitar. Minnet är mycket litet. 14 Olika typer av minnen: ROM: Read Only Memory (Läsminne) RAM: Random Access Memory (Läs och skrivminne) PROM: Programmable Read Only Memory EPROM: Erasable PROM (Raderas med UV-ljus) EEPROM: Electricallay Erasable PROM Flash minne: Snabbare raderbart EEPROM 15 5

Databuss, adressbuss: En Buss är ett antal gemensamma elektriska ledare som används av flera enheter. Adressbussen används tex. av flera minneskapslar. I datorer och styrsystem består bussarna ofta av: Databuss, adressbuss och kontrollbuss. 16 Analog/Digital - omvandling, A/D-omvandling: A/D-omvandling innebär att ett analogt värde omvandlas till motsvarande digitala värde. Antalet bitar i A/D-omvandlaren bestämmer hur noggrant det digitala värdet blir. Snabbheten i omvandlingen är viktig 17 Analog/Digital - omvandling, A/D-omvandling: Ex 3-bitars A/D-omvandlare, 10 V X1 X2 X3 Volt 0 0 0 0,00 0 0 1 1,25 0 1 0 2,50 0 1 1 3,75 1 0 0 5,00 1 0 1 6,25 1 1 0 7,50 1 1 1 8,75 Om den analoga spänningen är mellan 4,375 V och 5,625 V kommer den att omvandlas till det digitala värdet 100 18 6

A/D-omvandling: En A/D omvandling sker i vissa tidpunkter. Sampling av signalen. 19 D/A-omvandling: D/A-omvandling innebär att ett digitalt värde omvandlas till motsvarande analoga värde. 20 Styrsystem Till de flesta industriella styrsystem finns: Digitala moduler med ett antal digitala in- och utgångar. A/D- och D/A-moduler. Anslutning till en industriell kommunikationsbuss. 21 7