Digital- och datorteknik
|
|
- Cecilia Eklund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola
2 Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i adressbussen. Övriga adressledningar i bussen används för att välja rätt minnesmodul genom att man bildar selektorsignaler ( chip select ) med hjälp av dem via logik för adressavkodning. centralenhet databuss adressbuss avkodningslogik minne minne ACK-logik
3 Låt oss nu titta närmre på hur detta går till, hur man kan vara säker på att rätt gränssnitt adresseras av centralenheten. Oftast består datorn av flera minnestyper och vanligtvis ingår också flera typer av gränssnitt. Vi ska nu inledningsvis, som dogöra för hur ett komplett datorsystem, med centralenhet, två minneskretsar och gas upp. Vi gör detta genom att konstruera ett block bestående av grindar. Detta ssavkodningslogik (Figur 10.12). centralenhet avkodningslogik Översikt FIGUR ADRESSAVKODNINGSLOGIK Som målsystem i våra exempel på adressavkodning använder EP vi ett mindre inbyggt datorsystem med en centralenhet med 64 inport kbyte adressrum (16-bitars adressbuss) och 8-bitars databuss. r vi att vi har tillgång till följande komponenter B adressrum (16 bitars adressbuss), 8-bitars ordbredd (databuss) M 4 kb OM 4 kb om utport, buffert, 8 bitar som inport ed logikgrindar. databuss adressbuss minne Chip Select 1 minne Chip Select 2 utport Som minnesmoduler använder vi och i storlekarna 4 kbyte 32 kbyte. Exempel på 4 kbyte minnesmodul ges nedan. D0 A0 utsättningarna kan vi ge förenklade bilder av de ingående komponenterna. I dessa ignaler och komponenter som inte behövs för adressavkodningen. A0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 MR MW Adressbuss, 16 signaler, betecknas A0-A15 Styrsignaler MR och MW Minnet har 8-bitars ordbredd, precis som centralenheten MR och MW är insignaler till minneskapslarna CS (Chip Select) är en insignal till kapseln som måste aktiveras för åtkomst minnet UR FÖRENKLADE FIGURER AV CENTRALENHET OCH MINNE D0 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 MR MW CS A0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 Minnet innehåller 4 kb (2 12 ) bytes och har därmed 12 adressledningar A0-A11 Databuss, 8 signaler, betecknas D0-D7 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 Minneskapsel EP 4 kbyte Buffert, 8 bitar som inport Register, 8 bitar som utport A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 TABELL 10.1 MINNES Av minnesdispositionen framgår att -minnet ska aktiveras om centralenheten gener EP-minnet ska aktiveras om centralenheten gen Inporten ska aktiveras om centralenheten genererar a Utporten ska aktiveras om centralenheten genererar a Följande tabell visar de värden adressbussens signale Kapsel A15 A14 A13 A12 A11 A 0FFF CFFF C A A Vi måste nu, konstruera logik som kan jämföra adre vi tilldelat respektive kapsel och skapa en signal CS (c använder vi grindar av typen NOT och AND. Av tabelle varje kapsel genom att bara använda adressledningarn följande uppställning Minnet har 8-bitars Kapsel ordbredd, precis som Adressbuss, centralenheten A 16 signaler, FFF betecknas MR och MW är A0-A15 EP C000-CFFF inport A000 insignaler till minneskapslarna utport 8000 För exempelvis -kapseln ska dessa CS (Chip Select) tre adress är en A14 insignal till kapseln A15=1, A14=1 och A15 A13=0, osv. Genom att bara låta d som måste aktiveras minsta möjliga kretslogik. MR Eftersom Styrsignaler vi lämnar för åtkomst adressle minnet MW MR och MW kommer CS-signalen att vara aktiv för ett större adre respektive kapsel. Man säger att samma modul avbilda ofullständig adressavkodning. Följande tabell visar nu vå
4 Placering av minnesmoduler När man gör adressavkodningen för en dator utgår man ifrån hur stort minne och vilken typ av minne som behövs. Därefter avgörs hur stora minnesmoduler som skall användas. Nästa steg är att placera in de olika modulerna i centralenhetens adressrum. Var varje minnesmodul placeras beror på vad modulen skall innehålla samt vilka konventioner som används för den typen av dator. För inbyggda datorsystem gäller normalt att placeras där man vill ha data som inte skall förändras, t ex programkod, textsträngar, vektorer för reset- och interrupt. placeras där man vill ha data som skall kunna förändras av programmet, t ex variabler och stack.
5 Placering av minnesmoduler (storlekar) 4 kbyte minnesmodul (12 adressledningar A 0 A 11 ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF 16 8 kbyte minnesmodul (13 adressledningar A 0 A 12 ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF kbyte minnesmodul (14 adressledningar A 0 A 13 ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFF kbyte minnesmodul (15 adressledningar A 0 ) Storlek bytes Exempel på adressområde FFFF 16
6 Placering av minnesmoduler (minneskarta) För att illustrera den valda placeringen av minnesmoduler och periferikretsar används oftast en minneskarta ( memory map ). För ett datorsystem med 64 kbyte adressrum är det totala adressområdet FFFF 16. Exempel system med 20 kbyte minne 4 kbyte 4 kbyte placerat på FFF kbyte 8 kbyte placerat på C DFFF 16 8 kbyte placerat på E FFFF FFF 16 C DFFF 16 E FFFF 16 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2
7 Placering av minnesmoduler (minneskarta) De olika modulerna skall adresseras inom unika adressintervall (områden). Inom respektive minnesmoduls adressområde är ett litet antal av de mest signifikanta adressbitarna konstanta. De konstanta bitarna i vårt exempel är markerade med en ram. Modul Adress Adressignal nr nr 1 nr H 8FFFH C000H DFFFH E000H FFFFH
8 Placering av minnesmoduler (minneskarta) De konstanta adressbitarna har samma (unika) värden för alla adresser inom området och kan ses som en ID-kod för området. ID-koden kan användas för att "peka ut" respektive minnesmodul, när processorn skall läsa eller skriva i just denna modul. Modul Adress Adressignal nr nr 1 nr H 8FFFH C000H DFFFH E000H FFFFH
9 Placering av minnesmoduler (avkodning) en ( chip select -logiken) sker i logikblock med de mest signifikanta adressbitarna samt, när så behövs, signalen MR som insignaler. Utsignalerna består av "chip select"-signaler till de olika modulerna. centralenhet databuss adressbuss avkodningslogik minne minne ACK-logik
10 Placering av minnesmoduler (avkodning) Vi betraktar nu adressavkodningen för -modulen i vårt exempel. När modulstorleken är 4 kbyte = 2 12 byte används 12 stycken adressbitar för intern adressavkodning inom modulen. De övriga fyra adressbitarna, A 15 A 12, används för att bestämma var någonstans i processorns adressrum modulen placeras. -modulen placeras i adressintervallet FFF H. I detta intervall har adressbitarna A 15 A 12 värdena Modulen kan då pekas ut med en chip select -signal, som bildas på följande sätt A 15 A 13 A 12 CS
11 Placering av minnesmoduler (avkodning) På ett liknande sätt kan vi ta fram adressavkodningen för -modulerna i vårt exempel. De två modulerna placeras i adressintervallet C DFFF H ( nr 1) respektive E FFFF H ( nr 2). Här används även MR-signalen vid bildandet av chip select. Om MR inte används så skulle en eventuell skrivning i (t ex på grund av ett programmeringsfel) innebära att både processorn och -modulen släpper ut data på databussen och orsakar en busskollision. A 15 A 13 MR CS nr 1 A 15 A 13 MR CS nr 2
12 Fullständig adressavkodning Vi har i vår lösning använt alla adressbitar som krävs för att aktivera en modul enbart inom dess avsedda adressområde. Detta kallas för fullständig adressavkodning. Vid fullständig adressavkodning kommer adressrummet att utnyttjas maximalt. Vi kan exempelvis bygga ut med fler minnesmoduler eller lägga till periferikretsar, utan att behöva göra om den tidigare adressavkodningen. Denna typ av avkodning kan dock i många fall kräva relativt komplicerade logiknät FFF 16 C DFFF 16 E FFFF 16 Outnyttjat adressområde 4 kbyte Outnyttjat adressområde 8 kbyte 1 8 kbyte 2
13 Ofullständig adressavkodning För att förenkla adressavkodningen kan man ibland låta bli att använda alla adressbitarna. Detta får till följd att avkodningen inte blir entydig, d v s samma chip select -signal kan bli aktiv i fler än ett adressintervall. Man kallar denna metod för ofullständig adressavkodning. Om vi i vårt exempel skulle använda enklast möjliga avkodning skulle minnesmodulerna fortfarande ha sina ursprungliga unika adressområden, men det skulle också bli möjligt att adressera dem på andra ställen i adressrummet FFF 16 C DFFF 16 E FFFF 16 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2
14 Ofullständig adressavkodning Vi ser i vårt exempel att endast adressbit är helt nödvändig för att skilja på adressområdena för - och -modulerna. För att välja mellan de två modulerna behöver man sedan lägga till adressbit A 13. en kan alltså göras med ett färre antal grindar, och med grindar med ett färre antal ingångar. öljande tabell, som avbildar processorns hela adressrum M. Modul Adress Adressignal nr nr 1 nr 2 nr 1 nr H 0FFFH 1000H 1FFFH 2000H 2FFFH 3000H 3FFFH 4000H 5FFFH 6000H 7FFFH 8000H 8FFFH 9000H 9FFFH A000H AFFFH B000H BFFFH C000H DFFFH E000H FFFFH
15 Ofullständig adressavkodning en kan alltså göras med ett färre antal grindar, och med grindar med ett färre antal ingångar. A 13 MR A 13 MR 1 CS CS nr 1 CS nr 2 öljande tabell, som avbildar processorns hela adressrum M. Modul Adress Adressignal nr nr 1 nr 2 nr 1 nr H 0FFFH 1000H 1FFFH 2000H 2FFFH 3000H 3FFFH 4000H 5FFFH 6000H 7FFFH 8000H 8FFFH 9000H 9FFFH A000H AFFFH B000H BFFFH C000H DFFFH E000H FFFFH
16 Placering av periferikretsar (minneskarta) Antag att man nu skulle vilja utöka vårt exempel med två inportar och två utportar, och placera dem i adressområdet Med fullständig adressavkodning kommer alla 16 adressbitar att krävas vid avkodningen. eringen kan sammanfattas i tabellform Inport nr 1 Inport nr 2 Utport nr 1 Utport nr FFF 16 4 kbyte Modul Adress Adressignal nr Inport H Inport H Utport H Utport H C DFFF 16 E FFFF 16 8 kbyte 1 8 kbyte 2
17 Placering av periferikretsar (avkodning) A 15 A 13 A 12 A 11 A 15 A 13 A 12 A Inport nr 1 Inport nr 2 Utport nr 1 Utport nr 2 A 10 A 10 A 9 A 9 A 8 A 7 CS Inport nr 1 A 8 A 7 CS Inport nr FFF 16 4 kbyte A 6 A 6 A 5 A 5 A 4 A 4 A 3 A 2 A 1 A 0 MR A 3 A 2 A 1 A 0 MR C DFFF 16 E FFFF 16 8 kbyte 1 8 kbyte 2
18 Placering av periferikretsar (avkodning) A 15 A 13 A 12 A 11 A 15 A 13 A 12 A Inport nr 1 Inport nr 2 Utport nr 1 Utport nr 2 A 10 A 10 A 9 A 9 A 8 A 7 CS Utport nr 1 A 8 A 7 CS Utport nr FFF 16 4 kbyte A 6 A 6 A 5 A 5 A 4 A 4 A 3 A 2 A 1 A 0 MW A 3 A 2 A 1 A 0 MW C DFFF 16 E FFFF 16 8 kbyte 1 8 kbyte 2
19 Överlagrad minnesavbildning I en del system (som i vårt exempel) kan man få en situation där man behöver några enstaka portar, men inte vill lägga beslag på ett ledigt adressrum enbart för portarna. Ett alternativ är då att lägga portarna i samma adressrum som en redan existerande modul. Antag att man väljer att lägga in- och utportarna i området D D003 16, D000 d v s i samma del av 16 Inport nr 1 D001 Inport nr 2 adressrummet som en 16 D Utport nr 1 av -modulerna. D Utport nr FFF 16 C DFFF 16 E FFFF 16 4 kbyte 8 kbyte 1 8 kbyte 2
20 Överlagrad minnesavbildning Detta löses genom överlagrad minnesavbildning, där man först skapar en fullständig avkodning för portarna och sedan använder inversen av den erhållna avkodningen som kompletterande villkor för chip select -signalen för minnesmodulen A 15 A 13 MR CS nr 1 (C CFFF 16 samt D DFFF 16 ) FFF 16 4 kbyte CS Inport nr 1 CS Inport nr 2 CS Utport nr 1 CS Utport nr 2 1 CS In/Ut (D D ) D D D D Inport nr 1 Inport nr 2 Utport nr 1 Utport nr 2 C DFFF 16 E kbyte 1 8 kbyte 2 FFFF 16
21 Generell avkodningslogik I stället för att bygga upp adressavkodningen med diskreta grindar använder man i praktiken ofta färdiga kretsar för att bilda chip select -signalerna, t ex binäravkodare, fördelare ( demultiplexer ), eller PLA-/PAL-kretsar. PLA- och PAL-kretsar är exempel på s k programmerbar logik, PLD (Programmable Logic Device). som utförs med denna typ av kretsar blir därmed den mest flexibla. Att fundera på Hur skulle adressavkodningen för vårt exempel göras om vi använde binäravkodare eller fördelare?
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
Läs merDigital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
Läs merFacit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med
Läs merAdressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
Läs merDAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Läs mer2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
Läs merGrundläggande digital- och datorteknik
(version 13-10-11) Utdrag ur Grundläggande digital- och datorteknik Del 2 Datorteknik Kapitel 13 - Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss 13-2 Del 2 Datorteknik Kapitel 13 Anslutning av
Läs merExempel 1 på Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 1 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte
Läs merTentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningar EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #22 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt Bussar i datorsystem Datorsystemet är uppbyggd
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA217 Grundläggande Datortekik, Z EDA433 Grundläggande Datortekik, IT EDA452 Grundläggande Datortekik, D DIT790 Digital-
Läs merTentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator
Läs merF9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Läs merAdressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Läs merExempel 2 på Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 2 på Tentamen med lösningar Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte
Läs merTentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande
Läs merF9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Läs merMaskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Läs merTentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 17 December 2012, kl. 8.30-12.30 Examinatorer
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag 18 Oktober 2010, kl. 8.30-12.30 Examinatorer
Läs merDigital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd
Läs merAvbrottshantering. Övningsuppgifter
Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott
Läs merExempel 3 på Tentamen
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista
Läs merDigital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Läs merLV6 LV7. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: LV6 LV7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Aritmetik i digitala system Grindnät för addition: Vi
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merMC11. Enkortsdator. MC11 - Hårdvarubeskrivning. MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf
MC11 Enkortsdator Hårdvarubeskrivning MC68HC11 är Motorola INC MS-DOS är Microsoft Corporation MC11, MC68 och MD68k är microlf Dokument: MC11 - Hårdvarubeskrivning Id. nummer: 131-xx Denna handbok utgör
Läs merMaskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Läs merMaskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. Lars-Eric Arebrink
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Läs merALU:n ska anslutas hur då?
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Läs merMaskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1205 Digital Design Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!
Läs merÖvningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Läs merTENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Läs merDigital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KURSBETECKNING Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID
Läs merLabyrintspelet EDI021 Grupp 5
Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga
Läs merDigital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: Data-, elektro- och mekatronikingenjör åk / lp och 2 KURSBETECKNING LEU43
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merAvkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Läs merLösningsförslag tenta
Lösningsförslag tenta 2013-12-16 (Version 5 med reservation för eventuella fel. Uppdaterad 140417.) 1. X = 1010 0101 2 ; Y = 0101 1011 2 (8 bitars ordlängd) a) [0, 2 n 1] = [0, 2 8 1] = [0, 255] b) [ 2
Läs merDatorarkitekturer med Operativsystem
Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract
Läs merAssemblerprogrammering del 2
Assemblerprogrammering del 2 FLISP och omvärlden Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: In- och ut-enheter Tilldelningar och uttrycksevaluering Programflödeskontroll
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merLösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merProgrammerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik
Programmerbara kretsar och VHDL 2 Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Programmerbara kretsar igen Mer om processer Egna typer Använda
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merEDA Digital och Datorteknik
Digital och Datorteknik EDA45 200/20 EDA 45 - Digital och Datorteknik Dagens föreläsning:, Extra material Ext 8 Ur innehållet: Programmerarens bild av FLEX Instruktionsuppsättning Register åtkomliga för
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merMANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN
MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN Inst för Datorteknik 2006. v2.02, 061014 1 DIGITALMASKINEN... 3 MANÖVERPANELEN... 5 2-INGÅNGARS AND... 6 2-INGÅNGARS NAND... 7 3-INGÅNGARS NAND... 8 4-INGÅNGARS
Läs merEDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7)
EDA480/EDA485 - Maskinorienterad programmering, tentamen 2006-xx-xx 1(7) 1. Motivation ROM. 8kbyte 2 3 2 10 byte 13 Adressbitar [A12,A0] direkt till ROM-kapsel. RWM. 32kbyte 2 5 2 10 byte 15 Adressbitar
Läs merLEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Läs merProgrammerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.1 DIGITALTEKNIK Laboration D163 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner
Läs merStyrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #5 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad är ett bra grindnät? De egenskaper som betraktas som
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merIndustriella styrsystem, TSIU06. Föreläsning 2
Industriella styrsystem, TSIU06 Föreläsning 2 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 1 2(24) Det finns en stor mängd system och processer som behöver styras. Återkopplingsprincipen:
Läs merBeskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.
Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är
Läs merLösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.
Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=
Läs merTentamensskrivning 11 januari 2016
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDA IEA Helsingborg Tentamensskrivning 11 januari 2016 EDI 610 Digitala system 15 poäng, varav tentamen 4,5 p Kursansvarig: Bernt-Arne Jönsson och Bertil Larsson
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #13 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad kännetecknar en tillståndsmaskin? En synkron tillståndsmaskin
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merMaskinorienterad programmering
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN(med svar och vissa lösningsförslag) KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #4 Biträdande professor Jan Jonsson Instittionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola SP- och PS-form: Boolesk algebra Vid förra föreläsningen
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D172
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2006-02-24 v 1.2 DIGITALTEKNIK Laboration D172 Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska
Läs merFöreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Läs merFÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
Läs merLösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Läs merA-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
Läs merGPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merLista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar
Läs merFöreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
Läs merTentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Läs merManual. Abelko M-Bus Device Creator (MBDC)
Manual Abelko M-Bus Device Creator (MBDC) Syfte Syftet med "M-Bus Device Creator (MBDC)" är att tillåta Abelko's IMSE WebMaster Pro (WMPro) att kommunicera med mätutrustning som använder sig av M-Bus standarden.
Läs merL15 Introduktion modern digital design
L15 Introduktion modern digital design Upplägg LP2 F15 Introduktion till modern digital design F16 Kombinatoriska nät i VHDL F17 Sekvensnät i VHDL F18 Gästföreläsning (Advenica, fortsättningskurser) F19
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Läs merExempel på tentamensfrågor Digitalteknik
Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik Till dessa frågor (som kommer från lite olika tidgare tentor) gällde förutsättningen: Hjälpmedel: Kurslitteratur, föreläsningsantecknigar lab. med mätresultat,
Läs mer