Avkodning av minnen (och I/O)
|
|
|
- Fredrik Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avkodning av minnen (och I/O)
2 IE1205 Digital Design Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!
3 Minnesteknologier Teknologi Accesstid Kostnad $/GB SRAM 1 ns 1000 DRAM 50 ns 100 HDD 10 ms 1 Snabba minnen är dyra och billiga minnen är slöa! Principiella siffror.
4 Minneshierarki En tre nivåers minneshierarki. De snabbare minnestyperna används som buffertar mot de långsammare. Principbild
5 Minne och minneskapslar Minne: N ord med ordlängden M bitar Minneskapsel: p ord med ordlängden q bitar p, q Antalet kapselrader r = N/p Antalet kapselkolumner k = M/q Antalet kapslar K = r k K = r k N, M
6 SRAM Varje bit i ett CMOS SRAM består av en låskrets uppbyggd av sex MOS-transistorer. Minnescellen är i princip en SRlatch.
7 Varje bit i ett DRAM består av en transistor och en minneskondensator. En laddad kondensator läcker ut laddningen efter ett tag. Periodiskt måste alla kondensatorer undersökas och de som har laddning kvar måste då återladdas. Detta kallas för Refresh. Det sköts av kretsar inuti minnet. DRAM
8 Kondensatorn byggs på djupet Trench Capacitor (trench = dike) En bit i ett DRAM tar samma plats som två MOS-transistorer. En bit i SRAM som sex MOS-transistorer!
9 Infineon HYB25D Mbit SDRAM Kapsel 256Mbit (32M 8) Synkront, använder bussklockan. Dubbel flanktriggat för dubbla datahastigheten ck+ck (även lägre effektförbrukning). 32M = 2 25, 25 adressbitar används. Tidsmultiplexad adressering, 13 bitar RAS (rader), 10 bitar CAS (kolumner), två bankbitar BA0 och BA1. Burst kan vara 2, 4, 8 Byte i följd.
10 Burst Förutom själva minnesarrayen så innehåller kretsen mycket annan digitalteknik.
11 Burst Kolumnadressräknaren kan snabbt räkna upp adressen till grann-minnescellerna minnet kan därför snabbare leverera en burst (skur) med flera Bytes i följd, än en enstaka random Byte.
12 Burst ger snabbare medelaccess Att hämta 1 random ord i minnet tar tre busscykler 3T Bus /ord (varav 2 T BUS är Waitstates) Att hämta en Burst med 2 ord tar 3+1 busscykler, 4/2 = 2T Bus /ord Att hämta en Burst med 4 ord tar busscykler, 6/4 = 1,5T Bus /ord Att hämta en Burst med 8 ord tar busscykler, 10/8 = 1,25T Bus /ord Det gäller dock att ha användning för alla hämtade ord annars slösar man bussklockcykler med Burst-metoden! Mer om detta i Datorteknikkursen i samband med cacheminnen.
13 ÖH 12.1 Dynamiskt minne Kapsel 256Mbit (32M 8) a) Hur många kapslar krävs för 256M 64?
14 ÖH 12.1 Dynamiskt minne Kapsel 256Mbit (32M 8) a) Hur många kapslar krävs för 256M 64? Minne N = 256M M = 64 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 64/8 = 8. Antalet rader r = N/p = 256M/32M = 8. Antal kapslar K = r k = 8 8 = 64.
15 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8)
16 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144.
17 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144. Den ovanliga bitbredden 72 (= ). De 8 extra bitarna används för att korrigera enkelfel, och för att kunna upptäcka dubbelfel. ( På så sätt kan även kapslar med något litet fel användas eftersom felet kan korrigeras. De kapslarna skulle annars behöva kasseras ).
18 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144. Den ovanliga bitbredden 72 (= ). De 8 extra bitarna används för att korrigera enkelfel, och för att kunna upptäcka dubbelfel. ( På så sätt kan även kapslar med något litet fel användas eftersom felet kan korrigeras. De kapslarna skulle annars behöva kasseras ). Eller så kommer ett bra minne att tåla att några av minnescellerna slits ut med tiden.
19
20 ÖH 12.2 ROM och SRAM Läsminne: Läs/Skrivminne: Avkodare 3-to-8 ROM 4M 512k 8 bit SRAM 4M 512k 8 bit Control Address Antag att ROM och SRAM skall anslutas till en 16-bitars mikroprocessor som har 24 bitars adressering. Data
21 SRAM storlek? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror?
22 SRAM storlek? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror? Minneskapsel: p = 512k q = 8 bitar Minne: r = 3 k = 2 K = 2 3 = 6 M = k q = 2 8 = 16 bitar N = p r = 512k 3 = 1,5M
23 SRAM Control? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror? Minneskapsel: p = 512k q = 8 bitar Minne: r = 3 k = 2 K = 2 3 = 6 M = k q = 2 8 = 16 bitar N = p r = 512k 3 = 1,5M RD = RD WR = WR
24 SRAM adressområde?
25 SRAM adressområde?
26 SRAM adressområde? SRAM adressområde: A BFFFFF
27 Byt adressområde!? Ändra till adressområde AFFFFF? AFFFFF
28 Byt adressområde!? Ändra till adressområde AFFFFF? AFFFFF
29 Byt adressområde!? Ändra till adressområde AFFFFF? AFFFFF
30 Byt adressområde!? Ändra till adressområde AFFFFF? AFFFFF
31 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF?
32 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF? FFFFF
33 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF? FFFFF
34 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF? FFFFF
35 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF? FFFFF
36 ROM ? Oftast läser en processor sin första instruktion från adress 0. Då måste det finnas ett läsminne på den adressen. Antag ett ROM-minne 2M 16 bitar adressområde och framåt. ROM Chip 512k 8. Hur många kapslar behövs? Hur skall avkodaren anslutas? Hur skall minneskretsarna anslutas? Ange adressområdena för avkodarens utgångar med hexadecimala siffror.
37 ROM ? Oftast läser en processor sin första instruktion från adress 0. Då måste det finnas ett läsminne på den adressen. Antag ett ROM-minne 2M 16 bitar adressområde och framåt. ROM Chip 512k 8. Hur många kapslar behövs? Hur skall avkodaren anslutas? Hur skall minneskretsarna anslutas? Ange adressområdena för avkodarens utgångar med hexadecimala siffror. Minne: N = 2 M (4 512k) ordlängden M = 16 bitar Minneskapsel: p = 512 k ordlängden q = 8 bitar Antalet kapselrader r N/p = 4 512k/512k = 4 Antalet kapselkolumner k M/q = 16/8 = 2 Antalet kapslar K = r k = 4 2 = 8
38 ROM anslutning?
39 ROM Control anslutning? RD = OE
40 Decoder ROM anslutning?
41 Decoder ROM anslutning?
42 Decoder ROM adresser? Avkodas inuti minneskapslarna Fyra rader med minneskapslar
43 Decoder ROM adresser? 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF
44 Decoder ROM adresser? Adressområde för ROM ROM 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF Totalt ROM FFFFF
45 Decoder SRAM+I/O adresser? 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm
46 Decoder SRAM+I/O adresser? I/O Input och Output enheter I/O 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF
47 Decoder SRAM+I/O adresser? SRAM som tidigare 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF
48 Decoder SRAM+I/O adresser? I/O SRAM 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF Möjliga SRAM+I/O adresser FFFFF
49 Minneskarta (Memory map) Så här blev exemplets minneskarta. ROM I/O RAM
50 ÖH 12.3 Input/Output Periferienheter, I/O, ansluts ofta till en CPU som om dom vore minneskretsar (fast med bara ett fåtal minnesceller ). Ex. en realtidsklock-krets håller reda på tid och datum. Den styrs/avläses från 8 inbyggda register. Periferikretsen kopplas in som ett litet RAM-minne. Bara de 8 minst signifikanta databitarna används. CS Chip Select enablar chippet. Anslut en 8 registers minnesmappad periferienhet (I/O) till en CPU. CPU:n har 16 bitars databuss (använd bara 8), och en 24 bitars adressbuss. Använd en 3:8-avkodare och vid behov grindar. Periferienheten skall kopplas in så att den får registeradresserna 0x x
51 ÖH 12.3 Input/Output I/O adresser, på avkodarens utgång 4, FFFF enligt tidigare uppgift.
52 Avkodningen 0x = x = x = x = x = x = x = x = Kvar att avkoda: Avkodarens utgång 4 RS 2 RS 1 RS 0 A 18 A17 A16 A15 A14 A13 A12 A11 A10 A9 A8 A7 A6 A5 A4 A3
53 Anslutningarna
54 Anslutningarna? Lite väl många ingångar?
55 Ofullständig avkodning? Adresseringen blir mångtydig!
56 Ofullständig avkodning? Adresseringen blir mångtydig! För fullständig avkodning använde vi en &-grind med 17 ingångar! I bland gör man en ofullständig avkodning. Man struntar då i att ta med alla adress-signalerna och kan därmed använda en grind med färre ingångar. I/O-enhetens adressering blir mångtydig, den kan adresseras med många olika adresser, men den som skriver programkoden bestämmer ju själv vilka adresser det är som används. Huvudsaken är att man ser till att I/O-enhetens adresser inte kolliderar med någon annan enhets adresser.
57 volatile?
58 volatile? Eftersom I/O-enheter inte är riktiga minnen det kan verka som om innehållet kan ändras av sig självt så kan man vid programmeringen av processorn behöva hjälpa kompilatorn att förstå detta genom att deklarera dem som volatile ( = flyktiga ) i sina datorprogram. Detta kommer Du att möta i Datorteknik-kursen.
59 Hur konstruerar en digitaltekniker ett större system?
60 BV 10.5 One aproach for implementing integer division is to perform repeated subtraction as indicated in pseudo-code. Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; a) Give an ASM chart that represents the pseudo-code. b) Show the datapath circuit corresponding to part (a). c) Give the ASM chart for the control circuit corresponding to part (b).
61 Algorithmic State Machine ASM metoden består av följande steg: 1. Skapa en algoritm, med pseudokod, som beskriver kretsens önskade funktion. 2. Omvandla pseudokoden till ett ASM diagram. 3. Designa ett Dataflödes-schema (datapath) utifrån ASM diagrammet. 4. Skapa ett detaljerat ASM diagram utifrån dataflödesschemat. 5. Designa styrlogik utifrån det detaljerade ASM-diagrammet.
62 State name Output signals or actions (Moore type) 0 (False) Condition 1 (True) expression (b) Decision box (a) State box Conditional outputs or actions (Mealy type) (c) Conditional output box Figure Elements used in ASM charts.
63 BV 10.5 ASM chart ASM chart för algoritmen Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while;
64 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Vänta på start (1)! Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 Start? 1
65 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 S2 Start? 1 Räkna upp Q! Subtrahera B! R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0
66 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 S2 Start? 1 R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0 Nu klar!
67 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while;? 0 S2 Start? 1 R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0 Nu klar!?
68 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 0 S2 Q 0 Start? RESET 1 S3 0 Start? Klar 1 Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; Vänta på att Start släpps (0), för omstart. R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0
69 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 0 S2 Q 0 Start? RESET 1 S3 0 Start? Klar 1 Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; R R-B Q Q+1 1 R B 0? Hur vet vi när R-B<0? 0 Test av R-B 0 görs i samma moment som själva operationen R-B genom att man inspekterar flaggor.
70 Kommer Du ihåg? ( 0) s s s s Z s N c c V Y X = = = V N Y X V N Z V N Z Y X V N Z Y X V N Y X Z Y X = + > + < = = ) ( 1 Så här kan en dator göra de vanligaste jämförelserna med hjälp av flaggorna Adderare kopplad som komparator N V
71 BV 10.5 datapath circuit ASM chart ligger till grund för att sätta ihop hårdvaran. Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; Hårdvara Klar
72 BV 10.5 ASM control ASM chart ligger också till grund för tillståndsdiagrammet till styrningen. RESET S1 LoadQ LoadB RBdiff_sel=0 LoadR_A S2 Start? 1 S3 Start? Klar Styrningen RBdiff_sel=1 LoadR_A 1 R_GE_B 0
73 BV 10.5 Hela systemet Styrningen Hela systemet Styrningen SUB Divider Control kan konstrueras som en Moore automat med tre tillstånd utifrån tillståndsdiagrammet (ASM).
74
75 Sin + cos values? Ett annat större digitalt system system x = x + y / 2 y = y x / 2 start : x = 16 y = 0
76 Osquar och Osqulda implementerar en digital design algoritm, till sitt examensarbete. Algoritmen beräknar sinus och cosinusvärden. x = x + y/2; y = y - x/2; (startvärden x = 16, y = 0). Hjälp dem med hur +y/2 och x/2 ska införas i figuren (se fyra platser med frågetecken). Konstanterna 1 och 0 finns att tillgå vid behov.
77 1 0 CP D Q D Q D Q D Q D Q x D Q D Q D Q D Q D Q y + y / 2? ADD C in x sin? x / 2? x y = = x + y / 2 y x / 2 ADD C in? start : x = 16 y = 0 y cos
78 1 0 CP D Q D Q D Q D Q D Q x D Q D Q D Q D Q D Q y + y / 2 0 ADD C in x sin 0 x / 2 0 x = y = x + y / 2 y x / 2 C ADD in 1 start : x = 16 y = 0 y cos
79 Algoritm för sin + cos x = 0; y = 16; x += y/2; y -= x/2; Serie1 Serie
80 Repetition inför tentamen
81 ÖH 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) K-MAP med 5 eller 6 variabler kan dyka upp på tentamen!
82 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?
83 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?
84 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =? f = x + 4 x3 x2 + x3 x2 x0 x4 x2 x0
85 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?
86 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?
87 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =? f = x + 4 x3 + x3 x0 + x4 x2 x4 x2 x0
88 ÖH 8.1 Binär kvadrerare Ta fram de boolska ekvationerna för ett nät på minimerad SP-form som omvandlar ett trebitars binärkodat tal X (x 2, x 1, x 0 ) till ett binärkodat sexbitstal U (u 5, u 4, u 3, u 2, u 1, u 0 ) som är lika med kvadraten på talet, dvs. U = X 2. Ex. Kodomvandlare Typiskt på A2- delen
89 8.1 Sanningstabell
90 8.1 Karnaughdiagram Av sanningstabellen framgår att u 1 alltid är lika med 0. u 1 utgången kan därför anslutas 0V (jord) så att den får konstanten 0. Man kan vidare se att u 0 alltid är samma som x 0. u 0 utgången kan därför förbindas direkt med x 0 ingången.
91 På 1800-talet innan det fanns digitalteknik Mekanisk kvadrerare
92 Brock institute for advaced studies function generator
93 ÖH 10.9 Stegmotorstyrning En stegmotor är en digital komponent som drivs med pulser. Stegmotorer brukar anslutas till räknare som räknar Gray-kod. Figurens räknare har dessutom en modeingång, m 1 m 0. m 1 m 0 = 00 0-ställning (fix position) m 1 m 0 = 01 upp-räkning (cw) m 1 m 0 = 10 ner-räkning (ccw) m 1 m 0 = 11 1-ställning (annan fix position) Synkrona sekvensnät är den centrala delen av kursen! A2-delen. På B-delen är tillståndsdiagrammet oftast inte givet.
94 10.9 Tillståndsdiagrammet m 1 m 0 = 00 0-ställning (fix position) m 1 m 0 = 01 upp-räkning (cw) m 1 m 0 = 10 ner-räkning (ccw) m 1 m 0 = 11 1-ställning (annan fix position) Ibland skriver man boolska vilkor i stället för siffror vid pilarna. I figuren används både vilkor och siffror.
95 10.9 Tillståndstabell och tillståndsavkodare
96 Lycka till på tentan!
97
Avkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Avkodning av minnen (och I/O)
Avkodning av minnen (och I/O) IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F10 Tillståndsautomater del II william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2
IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2 Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör
Sekvensnät Som Du kommer ihåg
Sekvensnät Som Du kommer ihåg Designmetodik Grundläggande designmetodik för tillståndsmaskiner. 1. Analysera specifikationen för kretsen 2. Skapa tillståndsdiagram 3. Ställ upp tillståndstabellen 4. Minimera
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Översikt När flera smoduler placeras i processorns adressrum ansluts modulernas adressingångar till motsvarande ledningar i en. Övriga adressledningar i bussen
F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden.
1 F9: Minne Minneskonfiguration Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 Kursomgång för Högskoleingenjörsinriktningarna: Datateknik, Elektronik och Datorteknik. F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
F9: Minne. Minneskonfiguration. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden
Minneskonfiguration F9: Minne Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till 68000 Interface till olika typer av minnen Användningsområden 1 Minnen Minneskapslar kommer i olika storlekar, antal adresspinnar
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Tentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Digital Design IE1204
igital esign IE1204 F14 Halvledarminnen, mikrodatorn william@kth.se IE1204 igital esign F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas Olika
Tentamensskrivning 11 januari 2016
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDA IEA Helsingborg Tentamensskrivning 11 januari 2016 EDI 610 Digitala system 15 poäng, varav tentamen 4,5 p Kursansvarig: Bernt-Arne Jönsson och Bertil Larsson
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/
Tentamen med lösningar för IE4/5 Digital Design Torsdag 5/ 5 9.-. Allmän information Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist, tel 8-79 44 87. KTH Valhallavägen, Fredrik Jonsson,
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Adressavkodning - busskommunikation
Adressavkodning - busskommunikation Kompendie kapitel 10 Bussystem adressbuss databuss styrbuss Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primär och I/O-enheter
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
IE1204 Digital Design
IE204 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM F0 F
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F9 Tillståndsautomater del1 william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/10 2015 9.00-13.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist
2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
IE1204/IE1205 Digital Design
TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Tentamen IE Digital Design Fredag 15/
Tentamen IE204-5 Digital Design Fredag 5/ 206 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/
Tentamen i IE204-5 Digital Design Fredag 2/0 206 09.00-3.00 Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/
Omtentamen med lösningar i IE24/5 Digital Design Fredag /4 25 8.-2. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist, tel 8-794487 / Fredrik Jonsson Tentamensuppgifterna behöver
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 050113 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
SEKVENSKRETSAR. Innehåll
SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL
Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki
Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to
Digitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11
A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna
Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! En funktion av fyra variabler a b c d Sanningstabellen till höger innehåller 11 st 1:or och 5 st 0:or. Funktionen kan uttryckas
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1
Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1 13.1 a) Minneskapseln har 10 st adressledningar, vilket innebär att den har 2 10 = 1024 adresser, var och med
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Tentamen IE Digital Design Måndag 23/
Tentamen IE104-5 Digital Design Måndag 3/10 017 14.00-18.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät
Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Sekvensnät = ihopkoppling av sekvenskretsar Består i praktiken av - minnesdel (sekvenskretsar) - kombinatorisk del. Sekvenskretsar = kretsar
DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/
Tentamen med lösningar i IE04/5 Digital Design Måndag 7/0 04 9.00-3.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Elena Dubrova /William Sandvist, tel 08-7904487 Tentamensuppgifterna
Digitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl
Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH Tentamen i Digitalteknik TSIU05/TEN1 Tid: 2016 10 26 kl. 14 18 Lokal : TER3 TER4 Ansvarig lärare: Michael Josefsson. Besöker lokalen kl 16. Tel.: 013-28 12 64
Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/
Tentamen med lösningar i IE4/5 Digital Design Torsdag 9/ 5 9.-. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist tel 8-794487 Tentamensuppgifterna behöver inte återlämnas när
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik Grundläggande
Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik
Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:
Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
Digital IC konstruktion
Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/
Omtentamen IE204-5 Digital Design Måndag 4/3 206 4.00-8.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen
PARITETSKONTROLL Paritetskontroll (likhetskontroll) användes för att kontrollera att dataordet inte förändrats på sin väg via överföringsledningarna, från ett ställe till ett annat. Antag att man vill
Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator
Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator 040117 1. Vilka register finns det i processorn och vad används dessa till? D0 till D7: Dataregister som används för beräkningar A0 till A6: Adressregister som används
Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar
1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp
Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch = + Digitalteknik och Datorarkitektur hp path & Control maj 2 karl.marklund@it.uu.se
Grundläggande digital- och datorteknik
(version 13-10-11) Utdrag ur Grundläggande digital- och datorteknik Del 2 Datorteknik Kapitel 13 - Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss 13-2 Del 2 Datorteknik Kapitel 13 Anslutning av
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Tentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande
Labyrintspelet EDI021 Grupp 5
Labyrintspelet EDI021 Grupp 5 Kristian Sylwander d04ks@student.lth.se Emil Wasberger d03ew@student.lth.se Michael Winberg d04mwi@student.lth.se 16 maj 2008 1 Inledning Syftet med kursen EDI021 är att bygga
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Digital Design IE1204
Digital Design IE24 F4 Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB
Tentamen IE Digital Design Fredag 13/
Tentamen IE204-5 Digital Design Fredag / 207 08.00-2.00 Allmän information ( TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed ) Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist
F5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Sekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #6 Biträdande proessor Jan Jonsson Institutionen ör data- och inormationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursutvärderingsprocessen Kursrepresentanter i LEU43: Följande
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK
DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK Innehåll Timing i synkrona nätverk Synkrona processer i VHDL VHDL-kod som introducerar vippor (flip-flops) och latchar Initiering av register Mealy- och Moore-maskiner i VHDL
Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/
Tentamen med lösningar i IE4-5 Digital Design Fredag 5/ 6 4.-8. Allmän information (TCOMK, Ask for an english version of this exam if needed Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandvist
IE1205 Digital Design: F14: Halvledarminnen, Mikrodatorn
IE1205 Digital Design: F14: Halvledarminnen, Mikrodatorn IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7