c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11"

Transkript

1 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse Jisses Vi börjar redan få koll på hur vi skulle kunna bygga en - bitars Each register can store bits Input must be in one of these registers a b MIPS is a Register-toregister architecture Once an is designed, we need to define how it interacts with the rest of the processor Output must go back to a register c The Von Neuman Model (Stored Program Computer): Data and Instructions both stored in memory c a b add c, a, b Alternativ notation för c a + b Design Principle - Simplicity favors regularity add $, $8, $ Vi anger med $n vilket register vi menar Detta är ett första exempel på en instruktion skriven i MIPS-assembler Genom en enkel design blir det lättare att få saker och ting att påminna om varandra

2 add $, $8, $ $ = $8 + $ Verkar vettigast att följa samma mönster när vi definierar subraktion Självklart är det bra om vi kan kolla om saker är lika, till exempel om a == b sub $, $8, $ $ = $8 - $ Ok, nu kan vi addera och subtrahera Favors Simplicity Operander måste hämtas från register och resultat måste skrivas tillbaka till något register Regularity Det blir naturligt att olika instruktioner påminner om varandra A simple -bit comparator seq $, $8, $ A B A == B A XOR B NOT (A XOR B) lika olika olika lika $8 $ Set EQual Räcker om en input är, dvs ett bitpar är olika så ger NOR-grinden, dvs hela talet är olika Set to if content of $8 is equal to content of $, othervise set to $ Även denna instruktion följer samma mönster Varför finns det endast st register? Design Principle : Smaller is faster $8 $ $

3 Logic needed here to select registers Det har alltså sina fördelar att vara liten En MIPS-instruktion i närbild bits bits bits bits bits bits register a bit register b bit Registers bit bit op rs rt rd shamt funct bits add $, $7, $8 register c bit bit Med fler register behöver vi fler bitar här mer logik tar mer plats och går långsammare op rs rt rd shamt funct R-type Design Principle : Make the common case fast bits bits bits bits Add Immediate addi $, $8, 77 bits addi $, $8, 77 Det är vanligt att man vill addera konstanter I detta fall adderas 77 till innehållet i register $8 och resultatet lagars i register $ Inte samma -kod som add I-type Hur uppstår data i registren från första början? register a bit register b bit register c bit Registers bit bit bit Minnet består av celler Varje cell har en unik adress En adress består av bitar I det hexadecimala talsystemet kan vi skriva -bitars tal med 8 hexadecimal siffror Address Content xffffffff xfffffffe xfffffffd xfffffffc x x x x Varje cell i minnet kan lagra åtta bitar, dvs en byte Fyra bytes bildar ett ord (word) om bitar

4 A Ett Ord B C D Intel x8, SPARC och Power PC använder little endian Big Endian: ett ord adresseras med adressen till den mest signifikanta byten Little Endian: ett ord adresseras med adressen till den minst signifikanta byten SPARC och MIPS använder big endian A Ett Ord B C D Vi antar att vi lagrat adressen x I register $8 lw $, ($8) Load Word Denna instruktion hämtar ordet på adress x och lagar det i register $ Address Content xffffffff xfffffffe xfffffffd xfffffffc x7 x x x x x x x Vi antar att vi lagrat adressen x I register $8 Address xffffffff Content Vi antar att vi lagrat adressen x I register $8 Address xffffffff Content xfffffffe xfffffffe lw $, -($8) xfffffffd xfffffffc sw $, ($8) xfffffffd xfffffffc Vi kan ange ett offset x7 Store Word x7 Denna instruktion hämtar ordet på adress: x - x = x och lagar det i register $ x x x x x Denna instruktion sparar innehållet i register $ på adress x x x x x x x x x x Design principle Good design demands good compromises Hittils har alla instruktioner haft lika många fält (regularity) lw $, ($8) Det är dock mycket vanligt att man behöver addera och subrahera konstanter, till exempel i = i + ; sw $, ($8) För att kunna hantera vanliga fall med konstanter får vi på samma sätt som vid konstruktionen av denna ligga-och-cykla-maskin kompromissa med våra tidigare principer I-type

5 SPIM är en simulator för MIPS Här ser vi innehållet i registren SPIM finns för förutom för Windows även för Unix/Linux Här ser vi innehållet i minnet Här ser vi instruktionerna i det program som körs MIPS delar upp minnet på följande sätt Här lagras data som programmet behöver first_trys En ettiket (label) är ett sätt att referera till en rad i programmet, dvs till en address i minnet main: text globl main addi $t, $zero, addi $t, $zero, add $t, $t, $t Ett direktiv som berättar för assemblatorn att det som följer skall tolkas som ett program Assemblator översätter varje rad till en maskininstruktion och lagrar dessa i text-segmentet i minnet För att SPIM skall veta vart programmet börjar måste det finnas en ettiket med namn main som även deklareras som global seq $t, $t, $t seq $t, $t, $t Här ligger maskinkoden för programmet jr $ra Nur prövar vi att köra programmet i SPIM I Windows kan vi steppa en instruktion i taget genom att trycka på tangent F I Linux/Unix kan vi steppa en instruktion i taget genom att klicka på denna knapp

6 Maskinkod: x8 Det speciella registret PC (program counter) anger vilken instruktion som skall utföras Här ser vi adressen för varje instrukton Hexadecimalt x x8 x x Decimalt * = 8* * = 8 * = Binärt Här ser vi hur maskinkoden för varje instruktion ser ut ( bitar 8 hexadecimala siffror) Register Register 8 En konstant: -kod för addi aha en I-type instruktion! Aha addi $8, $, to_and_from_memorys Genom att skapa ettketter här kan vi använda dessa för att referera till dessa addresser i datasegmentet senare data x: word y: word z: space text globl main main: la $t, x lw $t, ($t) lw $t, y add $t, $t, $t la $t, z sw $t, ($t) sw $t, ($t) addi $t, $t, sw $t, z jr $ra Ett direktiv som berättar för assemblatorn att det som följer skall tolkas som data och lagras i datasegmentet Här använder vi oss av etiketten x som vi definierat tidigare Genom att skapa ettketter här kan vi använda dessa för att referera till dessa addresser senare Load Address Assemblator vet vilken adress i minnet som etiketten x motsvarar Denna adress läggs i register $t data x: word y: word z: space text globl main main: la $t, x lw $t, ($t) lw $t, y add $t, $t, $t la $t, z sw $t, ($t) motsvarande maskininstruktion sw $t, ($t) addi $t, $t, motsvarande maskininstruktion sw $t, z eller jr flera riktiga $ra maskininstruktioner Ett direktiv som berättar för assemblatorn att vi vill lagra talet som ett ord i datasegmentet Ett direktiv som berättar för assemblatorn att vi vill reservera plats för fyra byte i datasegmentet Det går att använda etiketter direkt tillsammans med Loadoch Store Word Notera dock att även detta självklart är att betrakta som en pseudo-instruktion, dvs det finns ingen Detta är en så kallad pseudo-instruktion, dvs det finns ingen Assemblatorn kan dock översätta pseudoinstruktioner till en Nur prövar vi att köra programmet i SPIM Ser bekant ut nämen är det inte vårt x = och y = Sen följer ett nollat ord, det måste vara z

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch = + Digitalteknik och Datorarkitektur hp path & Control maj 2 karl.marklund@it.uu.se

Läs mer

rd, rs, rt Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU register) 32 bit register b 5 bit 32 Registers 32 bit MIPS is a Register-toregister

rd, rs, rt Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU register) 32 bit register b 5 bit 32 Registers 32 bit MIPS is a Register-toregister A basic 2-bit ALU The Von Neuman Model register a 5 bit register b 5 bit 32 Registers 32 bit 32 bit Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp MIPS is a Register-toregister architecture ALU OP Föreläsning 5:

Läs mer

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December Datorarkitektur Datapath & Control December 28 karl.marklund@it.uu.se Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch PC = PC+4

Läs mer

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande

Läs mer

NUV 647E. Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp. 3x12 = 36 2x12 = 24 1x12 = 12 0x12 = 18

NUV 647E. Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp. 3x12 = 36 2x12 = 24 1x12 = 12 0x12 = 18 Digital kommer från latinets digitus som betyder "finger" eller "tå" (jfr engelskans digit). Uttrycket kommer från den gamla seden att räkna på fingrarna, och avslöjar att det rör sig om räkning med diskreta

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur

Digitalteknik och Datorarkitektur Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden? Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500.

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500. Laboration 1 (ver 1) Uppgifter: AVR Studio 4.lnk Bli bekant med utvecklingskortet, och AVR studio. Skriva in program för binärräknare. Simulera detta samt ladda ner det till kortet. Förse ovanstående program

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Sekventiella krestar (minne)

Sekventiella krestar (minne) Sekventiella krestar (minne) Datorarkitektur 1 (1DT038) Föreläsning 6 Tisdag 16 November 2009 karl.marklund@it.uu.se 4 Minterms The majority function A B C M 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 1 1 1 0 0 0 The

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile. CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok. Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.

Läs mer

Datorarkitektur 1. Sekventiella kretsar (minne) December 2008

Datorarkitektur 1. Sekventiella kretsar (minne) December 2008 Datorarkitektur Sekventiella kretsar (minne) December 28 karl.marklund@it.uu.se B M C A The function can be described by a thruth table. 4 Minterms The majority function Tools such as Logisim can calculate

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur 2012-11-05 Skrivtid: 08.10-12.30 Hjälpmedel: Miniräknare och valfritt skriftligt (ej digitalt) material. Lärare: Stefan Bygde, kan nås på 070-619 52 83. Tentamen är

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION

PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION PC-teknik, 5 p LABORATION ASSEMBLERINTRODUKTION Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-08-31 Laborant(er): 1 Syfte Laborationen ska ge studenten möjlighet att genom assemblerinlägg

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,

Läs mer

ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist

ÖH kod. ( en variant av koden används i dag till butikernas streck-kod ) William Sandqvist ÖH 8.4 7-4-2-1 kod Kodomvandlare 7-4-2-1-kod till BCD-kod. Vid kodning av siffrorna 0 9 användes förr ibland en kod med vikterna 7-4-2-1 i stället för den binära kodens vikter 8-4-2-1. I de fall då en

Läs mer

Digital elektronik CL0090

Digital elektronik CL0090 Digital elektronik CL9 Föreläsning 3 27--29 8.5 2. My Talsystem Binära tal har basen 2 Exempel Det decimala talet 9 motsvarar 2 Den första ettan är MSB, Most Significant Bit, den andra ettan är LSB Least

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS

Läs mer

IE1204 Digital Design

IE1204 Digital Design IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000 1(6) Lösningar till tentamen i kursen EDA330 Datorsystemteknik D 14/1 2000 Följande är skisser till lösningar av uppgifterna. Full poäng på en uppgift kräver i de flesta fall en något fylligare motivering.

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Ext-15 (2013-08-26) sida 1 Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i arbetsboken (ARB) kapitlen 14-16. En del korta programavsnitt

Läs mer

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15. Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion

Läs mer

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering)

Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programmering i maskinspråk (Maskinassemblering) Programutveckling i assemblerspråk Begreppet assemblerspråk introduceras i häftet Ext-20. En del korta programavsnitt skrivs med assemblerspråk i övningsuppgifterna

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll

PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING Innehåll Parallellism i VHDL Delta delays och Simuleringstid VHDLs simuleringscykel Aktivering av Processer Parallella och sekventiella uttryck 1 Controller PARALLELLISM

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.

Läs mer

Introduktion C-programmering

Introduktion C-programmering Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas 1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA Innehåll Talsystem och koder Aritmetik för inära tal Grundläggande logiska operationer Logiska grindar Definitioner i Boolesk algera Räknelagar BINÄRA TALSYSTEMET Binärt

Läs mer

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning Datarepresentation F2 Binära tal EDA070 Roger Henriksson I en dator lagras och behandlas all information i form av binära tal ettor och nollor. En binär siffra kallas för en bit BInary digit. Ett antal

Läs mer

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!!

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!! Sid 1 av 8 Datavetenskap Tentamen för DVG A03 Datorsystemteknik, 7,5 hp, del 2 fredag 2009-01-09 kl. 08.15-13.15 Tentamen del 2 består av 4 sidor. Ansvariga lärare: Tillåtna hjälpmedel: Kerstin Andersson

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock

Läs mer

Repetition C-programmering

Repetition C-programmering Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition

Läs mer

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik Digitalteknik 3p, vt 01 Struktur: Elektroteknik A Kurslitteratur: "A First Course in Digital Systems Design - An Integrated Approach" Antal föreläsningar: 11 (2h) Antal laborationer: 4 (4h) Examinationsform:

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera.

CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera. IS1500 Lösningsförslag till övning CE_O2 2014 CE_O2. Nios II. Subrutiner med mera. 2.1. Binära lagringsformat R-type: (Register-format) ra (5 bit) rb (5 bit) rc (5 bit) operationskod (17 bit) Detta format

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Exempelsamling Assemblerprogrammering

Exempelsamling Assemblerprogrammering Exempelsamling Assemblerprogrammering I uppgifterna nedan utgå från följande programskelett: #include.data var1:.word 12 var2:.word 19 sum: prod:.float 0.set noreorder.text.globl start.ent start

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Jacquards vävstol, 1801

Jacquards vävstol, 1801 Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 1 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 2 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt

Läs mer

Pipelining i Intel 80486

Pipelining i Intel 80486 Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer