Avkodning av minnen (och I/O)

Transkript

1 Avkodning av minnen (och I/O)

2 IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM F10 F11 Ö6 KK3 LAB3 FSM, VHDL introduktion F12 Ö7 F13 Asynkron FSM Ö8 F14 tentamen Minnen Föreläsningar och övningar bygger på varandra! Ta alltid igen det Du missat! Läs på i förväg delta i undervisningen arbeta igenom materialet efteråt!

3 Minnesteknologier Teknologi Accesstid Kostnad $/GB SRAM 1 ns 1000 DRAM 50 ns 100 HDD 10 ms 1 Snabba minnen är dyra och billiga minnen är slöa! Principiella siffror.

4 Minneshierarki En tre nivåers minneshierarki. De snabbare minnestyperna används som buffertar mot de långsammare. Principbild

5 Minne och minneskapslar Minne: N ord med ordlängden M bitar Minneskapsel: p ord med ordlängden q bitar p, q Antalet kapselrader r = N/p Antalet kapselkolumner k = M/q Antalet kapslar K = r k K = r k N, M

6 SRAM Varje bit i ett CMOS SRAM består av en låskrets uppbyggd av sex MOS-transistorer. Minnescellen är i princip en SRlatch.

7 Varje bit i ett DRAM består av en transistor och en minneskondensator. En laddad kondensator läcker ut laddningen efter ett tag. Periodiskt måste alla kondensatorer undersökas och de som har laddning kvar måste då återladdas. Detta kallas för Refresh. Det sköts av kretsar inuti minnet. DRAM

8 Kondensatorn byggs på djupet Trench Capacitor (trench = dike) En bit i ett DRAM tar samma plats som två MOS-transistorer. En bit i SRAM som sex MOS-transistorer!

9 Infineon HYB25D Mbit SDRAM Kapsel 256Mbit (32M 8) Synkront, använder bussklockan. Dubbel flanktriggat för dubbla datahastigheten ck+ck (även lägre effektförbrukning). 32M = 2 25, 25 adressbitar används. Tidsmultiplexad adressering, 13 bitar RAS (rader), 10 bitar CAS (kolumner), två bankbitar BA0 och BA1. Burst kan vara 2, 4, 8 Byte i följd.

10 Burst Förutom själva minnesarrayen så innehåller kretsen mycket annan digitalteknik.

11 Burst Kolumnadressräknaren kan snabbt räkna upp adressen till grann-minnescellerna minnet kan därför snabbare leverera en burst (skur) med flera Bytes i följd, än en enstaka random Byte.

12 Burst ger snabbare medelaccess Att hämta 1 random ord i minnet tar tre busscykler 3T Bus /ord (varav 2 T BUS är Waitstates) Att hämta en Burst med 2 ord tar 3+1 busscykler, 4/2 = 2T Bus /ord Att hämta en Burst med 4 ord tar busscykler, 6/4 = 1,5T Bus /ord Att hämta en Burst med 8 ord tar busscykler, 10/8 = 1,25T Bus /ord Det gäller dock att ha användning för alla hämtade ord annars slösar man bussklockcykler med Burst-metoden! Mer om detta i Datorteknikkursen i samband med cacheminnen.

13 ÖH 12.1 Dynamiskt minne Kapsel 256Mbit (32M 8) a) Hur många kapslar krävs för 256M 64?

14 ÖH 12.1 Dynamiskt minne Kapsel 256Mbit (32M 8) a) Hur många kapslar krävs för 256M 64? Minne N = 256M M = 64 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 64/8 = 8. Antalet rader r = N/p = 256M/32M = 8. Antal kapslar K = r k = 8 8 = 64.

15 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8)

16 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144.

17 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144. Den ovanliga bitbredden 72 (= ). De 8 extra bitarna används för att korrigera enkelfel, och för att kunna upptäcka dubbelfel. ( På så sätt kan även kapslar med något litet fel användas eftersom felet kan korrigeras. De kapslarna skulle annars behöva kasseras ).

18 512M 72? b) Hur många kapslar krävs för 512M 72? Kapsel 256Mbit (32M 8) Minne N = 512M M = 72 bitar. Kapsel p = 32M q = 8 bitar. Antal kolumner k = M/q = 72/8 = 9. Antalet rader r = N/p = 512M/32M = 16. Antal kapslar K = r k = = 144. Den ovanliga bitbredden 72 (= ). De 8 extra bitarna används för att korrigera enkelfel, och för att kunna upptäcka dubbelfel. ( På så sätt kan även kapslar med något litet fel användas eftersom felet kan korrigeras. De kapslarna skulle annars behöva kasseras ). Eller så kommer ett bra minne att tåla att några av minnescellerna slits ut med tiden.

19

20 ÖH 12.2 ROM och SRAM Läsminne: Läs/Skrivminne: Avkodare 3-to-8 ROM 4M 512k 8 bit SRAM 4M 512k 8 bit Control Address Antag att ROM och SRAM skall anslutas till en 16-bitars mikroprocessor som har 24 bitars adressering. Data

21 SRAM storlek? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror?

22 SRAM storlek? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror? Minneskapsel: p = 512k q = 8 bitar Minne: r = 3 k = 2 K = 2 3 = 6 M = k q = 2 8 = 16 bitar N = p r = 512k 3 = 1,5M

23 SRAM Control? Hur stort är figurens SRAM, och vilket är adress-området uttryckt i hexadecimala siffror? Minneskapsel: p = 512k q = 8 bitar Minne: r = 3 k = 2 K = 2 3 = 6 M = k q = 2 8 = 16 bitar N = p r = 512k 3 = 1,5M RD = RD WR = WR

24 SRAM adressområde?

25 SRAM adressområde?

26 SRAM adressområde? SRAM adressområde: A BFFFFF

27 Byt adressområde!? Ändra till adressområde AFFFFF? AFFFFF

31 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF?

32 Byt adressområde!? Ändra till adressområde FFFFF? FFFFF

36 ROM ? Oftast läser en processor sin första instruktion från adress 0. Då måste det finnas ett läsminne på den adressen. Antag ett ROM-minne 2M 16 bitar adressområde och framåt. ROM Chip 512k 8. Hur många kapslar behövs? Hur skall avkodaren anslutas? Hur skall minneskretsarna anslutas? Ange adressområdena för avkodarens utgångar med hexadecimala siffror.

37 ROM ? Oftast läser en processor sin första instruktion från adress 0. Då måste det finnas ett läsminne på den adressen. Antag ett ROM-minne 2M 16 bitar adressområde och framåt. ROM Chip 512k 8. Hur många kapslar behövs? Hur skall avkodaren anslutas? Hur skall minneskretsarna anslutas? Ange adressområdena för avkodarens utgångar med hexadecimala siffror. Minne: N = 2 M (4 512k) ordlängden M = 16 bitar Minneskapsel: p = 512 k ordlängden q = 8 bitar Antalet kapselrader r N/p = 4 512k/512k = 4 Antalet kapselkolumner k M/q = 16/8 = 2 Antalet kapslar K = r k = 4 2 = 8

38 ROM anslutning?

39 ROM Control anslutning? RD = OE

40 Decoder ROM anslutning?

41 Decoder ROM anslutning?

42 Decoder ROM adresser? Avkodas inuti minneskapslarna Fyra rader med minneskapslar

43 Decoder ROM adresser? 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF

44 Decoder ROM adresser? Adressområde för ROM ROM 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF Totalt ROM FFFFF

45 Decoder SRAM+I/O adresser? 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm

46 Decoder SRAM+I/O adresser? I/O Input och Output enheter I/O 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF

47 Decoder SRAM+I/O adresser? SRAM som tidigare 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF

48 Decoder SRAM+I/O adresser? I/O SRAM 00ab cmmm mmmm mmmm mmmm mmmm F F F F FFFF F F F F FFFFF F F F F FFFF F F F F FFFFF Möjliga SRAM+I/O adresser FFFFF

49 Minneskarta (Memory map) Så här blev exemplets minneskarta. ROM I/O RAM

50 ÖH 12.3 Input/Output Periferienheter, I/O, ansluts ofta till en CPU som om dom vore minneskretsar (fast med bara ett fåtal minnesceller ). Ex. en realtidsklock-krets håller reda på tid och datum. Den styrs/avläses från 8 inbyggda register. Periferikretsen kopplas in som ett litet RAM-minne. Bara de 8 minst signifikanta databitarna används. CS Chip Select enablar chippet. Anslut en 8 registers minnesmappad periferienhet (I/O) till en CPU. CPU:n har 16 bitars databuss (använd bara 8), och en 24 bitars adressbuss. Använd en 3:8-avkodare och vid behov grindar. Periferienheten skall kopplas in så att den får registeradresserna 0x x

51 ÖH 12.3 Input/Output I/O adresser, på avkodarens utgång 4, FFFF enligt tidigare uppgift.

52 Avkodningen 0x = x = x = x = x = x = x = x = Kvar att avkoda: Avkodarens utgång 4 RS 2 RS 1 RS 0 A 18 A17 A16 A15 A14 A13 A12 A11 A10 A9 A8 A7 A6 A5 A4 A3

53 Anslutningarna

54 Anslutningarna? Lite väl många ingångar?

55 Ofullständig avkodning? Adresseringen blir mångtydig!

56 Ofullständig avkodning? Adresseringen blir mångtydig! För fullständig avkodning använde vi en &-grind med 17 ingångar! I bland gör man en ofullständig avkodning. Man struntar då i att ta med alla adress-signalerna och kan därmed använda en grind med färre ingångar. I/O-enhetens adressering blir mångtydig, den kan adresseras med många olika adresser, men den som skriver programkoden bestämmer ju själv vilka adresser det är som används. Huvudsaken är att man ser till att I/O-enhetens adresser inte kolliderar med någon annan enhets adresser.

57 volatile?

58 volatile? Eftersom I/O-enheter inte är riktiga minnen det kan verka som om innehållet kan ändras av sig självt så kan man vid programmeringen av processorn behöva hjälpa kompilatorn att förstå detta genom att deklarera dem som volatile ( = flyktiga ) i sina datorprogram. Detta kommer Du att möta i Datorteknik-kursen.

59 Repetition inför tentamen

60 ÖH 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) K-MAP med 5 eller 6 variabler kan dyka upp på tentamen!

61 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?

62 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?

63 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( x, x3, x2, x1, x0) 4 f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =? f = x + 4 x3 x2 + x3 x2 x0 x4 x2 x0

64 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?

65 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =?

66 6.10 Kombinatoriskt nät med 5 variabler f ( x, x3, x2, x1, x0 4 m ) = (9,11,12,13,14,15,16,18, 24, 25, 26, 27) f ( 0 x4, x3, x2, x1, x ) f =? f ( x, x3, x2, x1, x0 ) =? f 4 f =? f = x + 4 x3 + x3 x0 + x4 x2 x4 x2 x0

67 ÖH 8.1 Binär kvadrerare Ta fram de boolska ekvationerna för ett nät på minimerad SP-form som omvandlar ett trebitars binärkodat tal X (x 2, x 1, x 0 ) till ett binärkodat sexbitstal U (u 5, u 4, u 3, u 2, u 1, u 0 ) som är lika med kvadraten på talet, dvs. U = X 2. Ex. Kodomvandlare Typiskt på A2- delen

68 8.1 Sanningstabell

69 8.1 Karnaughdiagram Av sanningstabellen framgår att u 1 alltid är lika med 0. u 1 utgången kan därför anslutas 0V (jord) så att den får konstanten 0. Man kan vidare se att u 0 alltid är samma som x 0. u 0 utgången kan därför förbindas direkt med x 0 ingången.

70 På 1800-talet innan det fanns digitalteknik Mekanisk kvadrerare

71 Brock institute for advaced studies function generator

72 ÖH 10.9 Stegmotorstyrning En stegmotor är en digital komponent som drivs med pulser. Stegmotorer brukar anslutas till räknare som räknar Gray-kod. Figurens räknare har dessutom en modeingång, m 1 m 0. m 1 m 0 = 00 0-ställning (fix position) m 1 m 0 = 01 upp-räkning (cw) m 1 m 0 = 10 ner-räkning (ccw) m 1 m 0 = 11 1-ställning (annan fix position) Synkrona sekvensnät är den centrala delen av kursen! A2-delen. På B-delen är tillståndsdiagrammet oftast inte givet.

73 10.9 Tillståndsdiagrammet m 1 m 0 = 00 0-ställning (fix position) m 1 m 0 = 01 upp-räkning (cw) m 1 m 0 = 10 ner-räkning (ccw) m 1 m 0 = 11 1-ställning (annan fix position) Ibland skriver man boolska vilkor i stället för siffror vid pilarna. I figuren används både vilkor och siffror.

74 10.9 Tillståndstabell och tillståndsavkodare

75

76 Hur konstruerar en digitaltekniker ett större system?

77 BV 10.5 One aproach for implementing integer division is to perform repeated subtraction as indicated in pseudo-code. Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; a) Give an ASM chart that represents the pseudo-code. b) Show the datapath circuit corresponding to part (a). c) Give the ASM chart for the control circuit corresponding to part (b).

78 Algorithmic State Machine ASM metoden består av följande steg: 1. Skapa en algoritm, med pseudokod, som beskriver kretsens önskade funktion. 2. Omvandla pseudokoden till ett ASM diagram. 3. Designa ett Dataflödes-schema (datapath) utifrån ASM diagrammet. 4. Skapa ett detaljerat ASM diagram utifrån dataflödesschemat. 5. Designa styrlogik utifrån det detaljerade ASM-diagrammet.

79 State name Output signals or actions (Moore type) 0 (False) Condition 1 (True) expression (b) Decision box (a) State box Conditional outputs or actions (Mealy type) (c) Conditional output box Figure Elements used in ASM charts.

80 BV 10.5 ASM chart ASM chart för algoritmen Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while;

81 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Vänta på start (1)! Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 Start? 1

82 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 S2 Start? 1 Räkna upp Q! Subtrahera B! R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0

83 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 Q 0 RESET Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; 0 S2 Start? 1 R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0 Nu klar!

84 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 0 S2 Q 0 Start? RESET 1 S3 0 Start? Klar 1 Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; Vänta på att Start släpps (0), för omstart. R R-B Q Q+1 1 R B 0? 0

85 BV 10.5 ASM chart Load R A Load B S1 0 S2 Q 0 Start? RESET 1 S3 0 Start? Klar 1 Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; R R-B Q Q+1 1 R B 0? Hur vet vi när R-B<0? 0 Test av R-B 0 görs i samma moment som själva operationen R-B genom att man inspekterar flaggor.

86 Kommer Du ihåg? ( 0) s s s s Z s N c c V Y X = = = V N Y X V N Z V N Z Y X V N Z Y X V N Y X Z Y X = + > + < = = ) ( 1 Så här kan en dator göra de vanligaste jämförelserna med hjälp av flaggorna Adderare kopplad som komparator

87 BV 10.5 datapath circuit ASM chart ligger till grund för att sätta ihop hårdvaran. Q = 0; R = A While ((R B) 0) do R = R B; Q = Q + 1; End while; Hårdvara Klar

88 BV 10.5 ASM control ASM chart ligger också till grund för tillståndsdiagrammet till styrningen. RESET S1 LoadQ LoadB RBdiff_sel=0 LoadR_A S2 Start? 1 S3 Start? Klar Styrningen RBdiff_sel=1 LoadR_A 1 R_GE_B 0

89 BV 10.5 ASM control Styrningen Hela systemet Styrningen SUB Divider Control kan konstrueras som en Moore automat med tre tillstånd utifrån tillståndsdiagrammet (ASM).

90 Lycka till på tentan!

91