Länsstyrelsen Västernorrland Jämställdhetsintegrering i Västernorrland Hur ser det egentligen ut? Resultat från en enkätundersökning bland länets kommuner och några statliga myndigheter
Denna rapport går att få i alternativt format.
Sida 3 av 20 2013-05-30 Dnr 801-4848-12 Sammanfattning Länsstyrelsen Västernorrland har utifrån Länsstyrelseinstruktionen i uppdrag att främja arbetet med jämställdhet i länet genom att noga följa jämställdhetens utveckling i länet. Dessutom verka för att de nationella jämställdhetsmålen får genomslag i länet. Samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. En del i det arbetet under 2012 var den enkät som skickades till länets kommuner och ett antal statliga myndigheter. Enkäten innehöll frågor om hur kommunerna och de statliga myndigheterna arbetar med jämställdhetsintegrering i sina verksamheter. I denna rapport redovisas resultatet och en kort analys görs. Sammanfattningsvis visar resultaten av enkäten på: - behov av ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering innebär - att flertalet anser sig ha en relativt hög kunskap om jämställdhetsintegrering - en önskan om stöd i form av erfarenhetsutbyte, goda exempel och utbildning. Resultatet är ett viktigt underlag för länsstyrelsens fortsatta arbetet. Det visar hur det ser ut i länets kommuner och några statliga myndigheter i Västernorrland. Denna rapport gör inget anspråk på att ge en fullständig bild av hur jämställt länet är. Rapporten skall ses som en källa till ökad kunskap om arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen Västernorrland vill tacka de som tog sig tid att svara på enkäten och tar nu med resultatet in i planeringen av det fortsatta arbetet. Jonas Walker Enhetschef Maria Antonic Särskilt sakkunnig i jämställdhet
Sida 4 av 20
Sida 5 av 20 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 7 2. Den nationella jämställdhetspolitiken... 7 3. Mål för jämställdheten... 8 3.1 Jämställdhetspolitiska mål... 8 3.1.1 Övergripande mål... 8 3.1.2 En jämn fördelning av makt och inflytande... 8 3.1.3 Ekonomisk jämställdhet... 8 3.1.4 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet... 8 3.1.5 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra... 9 4. Jämställdhetsintegrering och diskrimineringslagen 9 5. Syfte... 9 6. Metod... 9 7. Resultat... 10 7.1 Vilken typ av organisation representerar du?... 10 7.2 Kön (på dig som fyller i enkäten)... 11 7.3 Vilken position har du som svarar på enkäten?... 11 7.4 Arbetar ni med att integrera jämställdhet i er verksamhet?... 12 7.5 Beskriv hur ni arbetar med jämställdhetsintegrering (Vilka insatser genomförde ni under 2010-2011 inom jämställdhetsområdet?)... 12 7.6 Beskriv varför ni inte arbetar med jämställdhetsintegrering.... 13 7.7 Har ni tidigare erfarenhet av arbete med jämställdhetsintegrering, före 2012?... 13 7.8 Vilka insatser planerar ni att genomföra under 2012-2013 inom jämställdhetsområdet?... 14 7.9 Hur framgångsrikt bedömer ni att arbetet är?... 15 7.10 Har ni en handlingsplan eller likanande för ert arbete med jämställdhetsintegrering?... 16 7.11 Hur bedömer ni nivån på kunskap i er organisation om jämställdhets- och genusfrågor?... 16 7.12 Vilket stöd skulle ni vilja ha för att utveckla ert arbete med jämställdhetsintegrering?... 17
Sida 6 av 20 7.13 Vilket tycker du är den viktigaste jämställdhetsfrågan för Västernorrlands utveckling?... 18 8. Diskussion... 18 8.1 Konkreta framtida insatser från länsstyrelsen... 19 Bilaga Enkät: Jämställdhet
Sida 7 av 20 1. Bakgrund Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret att genomföra jämställdhetspolititiken på regional nivå. På varje länsstyrelse ska det finnas en särskild sakkunnig i jämställdhet som arbetar med jämställdhetsuppdraget. Uppdraget regleras av länsstyrelseinstruktionen samt de årliga regleringsbreven. Länsstyrelsen ska enligt länsstyrelseinstruktionen integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor. Genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl emot detta. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella jämställdhetsmålen för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete. Framförallt ska detta ske genom strategin jämställdhetsintegrering såväl inom myndigheten som genom att stötta viktiga aktörer i länet. Länsstyrelsen ska samordna statlig verksamhet inom jämställdhetsområdet. Till kommunal och landstingskommunal verksamhet på området ska länsstyrelsen ha en initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande roll. Länsstyrelsen har också ett krav på sig att arbeta med jämställdhetsintegrering. Ytterst ansvarig för arbetet med jämställdhetsintegrering är länsledningen. Som stöd finns särskilt sakkunnig i jämställdhet. Redan 1994 infördes ett krav på att varje länsstyrelse att ha en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet. Denne ska samordna arbetet med jämställdhetsintegrering i länet och ha en stödjande roll både internt och externt. 2. Den nationella jämställdhetspolitiken Regeringens jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som konserverar fördelning av makt och resurser mellan könen på en samhällsnivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. När kvinnor och män har makt och inflytande i alla delar av samhället får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdheten bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas.
Sida 8 av 20 3. Mål för jämställdheten Målen för jämställdhetspolitiken fastslogs i propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155) som antogs i riksdagen 2006. Propositionen angav att strategin jämställdhetsintegreringen skulle fördjupas och vidareutvecklas samt att en stärkt styrning och uppföljning skulle ske. Politikens inriktning handlar om att förändra strukturella och ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. 3.1 Jämställdhetspolitiska mål 3.1.1 Övergripande mål Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3.1.2 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet tar sikte på både formella politiska rättigheter och fördelning av den makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket, t.ex. den makt som representeras av företag, medier och trossamfund. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom t.ex. massmedia, kulturen och folkbildningen, men också och i hög grad inom utbildningen. 3.1.3 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Delmålet inbegriper samma möjligheter och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om tillgång på arbete och samma möjligheter och villkor i fråga om såväl anställnings-, löne- och andra arbetsvillkor som utvecklingsmöjligheter i arbetet, bl.a. ur ett livscykelperspektiv. Det avlönade arbetet ska också innebära ekonomisk trygghet och självständighet under pensionsåren. Delmålet omfattar också utbildningen, där bl.a. de könsbundna studievalen ger effekt för högskoleutbildning och yrkesval. 3.1.4 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Möjligheten att förena avlönat arbete med att ha en familj och att vårda relationer med närstående ska vara central i jämställdhetspolitiken. I propositionen underströk regeringen dels att omsorgen om de äldre är ett område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med att antalet äldre kvinnor och män i samhället
Sida 9 av 20 ökar, dels att denna grupp blir allt äldre. Om dagens omsorgsmönster består, där den offentliga omsorgen främst riktas till de allra äldsta och mest omsorgsberoende, kommer denna utveckling sannolikt innebära behov av ökade insatser från anhöriga. 3.1.5 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I konkret bemärkelse handlar det om rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare använda könsneutrala begreppet könsrelaterat våld ersattes av mäns våld mot kvinnor. 4. Jämställdhetsintegrering och diskrimineringslagen Arbetet med jämställdhetsintegring av verksamheter ska inte blandas ihop med jämställdhetsarbetet som utgår ifrån diskrimineringslagen där varje arbetsgivare med fler än 25 anställda är skyldiga att ha en jämställdhetsplan. Länsstyrelsen har inte tillsynsansvar för att diskrimineringslagen efterlevs i länet, det ansvaret åvilar Diskrimineringsombudsmannen, DO. 5. Syfte Syftet med denna enkätundersökning är att få en bild av vilket jämställdhetsarbete som bedrivs inom länets kommuner och ett antal statliga myndigheter, vilket stöd som de olika aktörerna anser sig vara i behov av samt vilken fråga som de anser vara den viktigaste jämställdhetsfrågan att arbeta med. 6. Metod För att kunna utveckla länsstyrelsens roll att stödja jämställdhetsarbetet i länet, är det viktigt att veta vad som görs och vilket stöd olika aktörer behöver och efterfrågar. Länsstyrelsen Västernorrland skickade i juni 2012 ut en enkät till länets kommuner och några statliga myndigheter. Enkätfrågorna berörde hur de arbetar med att integrera jämställdhet i sina verksamheter. Enkäten innehöll bland annat frågor om: - vilka insatser som har gjorts - vilka insatser aktörerna planerar att genomföra - vilket stöd aktörerna skulle vilja få i sitt arbete - vilken som är den viktigaste jämställdhetsfrågan för Västernorrlands utveckling
Sida 10 av 20 Även de som inte arbetar med jämställdhet i sin verksamhet idag ombads kommentera varför de inte gör det. Den kompletta listan med samtliga aktörer finns i bilaga två. Enkäten var i pappersform och skickades i första hand till chefer eller personer som har ansvar för jämställdhetsarbetet Enkäten skickades ut per post i juni 2012 och respondenterna hade fram till 1 september på sig att svara. Enkätsvaren matades in manuellt i webbprogrammet Relationwise, för att kunna ta få fram statistik och skapa diagram. 7. Resultat I följande avsnitt presenteras resultatet av respondenternas svar i enkäterna, dels i tabeller och diagram men även i beskrivande text. Varje fråga och dess efterföljande svar redovisas separat, i syfte att hålla isär samt tydliggöra de olika områden av jämställdhetsintegrering som enkäten tar upp. Totalt bestod enkäten av tretton slutna och öppna frågor. Fråga 5 och 6 utgjorde följdfrågor till fråga 4. Enkäten sändes till länets samtliga kommuner och åtta statliga myndigheter. Sex av länets kommuner svarade på enkäten och fem statliga myndigheter. Detta ger en svarsfrekvens på 73 procent. Att inte alla som erhöll enkäten besvarade den kan vara en indikation på hur viktigt och prioriterad jämställdhetsområdet anses vara. 7.1 Vilken typ av organisation representerar du? Organisation som bevarat enkäten Stat Kommun Majoriteten av de som besvarade enkäten, 55 procent, representerade en kommunal verksamhet medan övriga 45 procent tillhörde en statlig
Sida 11 av 20 myndighet. De anställda inom statliga myndigheter hade lägre svarsfrekvens än de kommunalt anställda. 7.2 Kön (på dig som fyller i enkäten) Kön på den som besvarat enkäten Kvinna Man Fördelningen mellan män och kvinnor bland respondenterna var relativt jämn, där 6 kvinnor och 5 män besvarade enkäten. 7.3 Vilken position har du som svarar på enkäten? Vem som besvarat enkäten Chef Medarb. Annat Av de elva personer som besvarade enkäten var fem chefer, fem medarbetare (varav en projektledare) och en hade en annan funktion i organisation (specialist).
Sida 12 av 20 7.4 Arbetar ni med att integrera jämställdhet i er verksamhet? Arb med jämställdhetsintegrering Ja Nej Tio av de elva respondenterna uppgav att de arbetade med att integrera jämställdhet i sin verksamhet. 7.5 Beskriv hur ni arbetar med jämställdhetsintegrering (Vilka insatser genomförde ni under 2010-2011 inom jämställdhetsområdet?) Vilka insatser genomförs Utb. Arb.sätt Värd övn Kartl. Policy Checkl Handl Erfutb Rapport Annat
Sida 13 av 20 På denna fråga kunde respondenterna kryssa i flera alternativ. Nio har gjort kartläggningar, sju genomfört utbildningar, sex förändrat arbetssätt och policy, fyra har genomfört värderingsövningar, erfarenhetsutbyte och rapport. Två har kryssat för annat, en har utarbetat checklistor och en har haft handledning. 7.6 Beskriv varför ni inte arbetar med jämställdhetsintegrering. Den respondent som svarade nej på fråga 4 motiverade avsaknaden av pågående jämställdhetsintegrering på följande sätt: Kommunens jämställdhetsarbete håller just nu på att få en nystart ur ett arbetsgivarperspektiv. Frågan har varit vilande ett antal år men i augusti antas en ny riktlinje för jämställdhet och i december planeras en utbildningsdag för alla chefer med Gudrun Schyman som inspiratör. Detta arbete ska lägga grunden i jämställdhetsarbetet. Om vi i nästa steg kommer att jobba med jämställdhetsintegrering är upp till våra politiker att bestämma och skjuta till resurser. 7.7 Har ni tidigare erfarenhet av arbete med jämställdhetsintegrering, före 2012? Tidigare jämställdhets arbetet Ja Nej Nio av respondenterna hade tidigare erfarenhet av jämställdhetsintegrering innan 2012 medan en respondent inte hade någon tidigare erfarenhet. En respondent avstod från att besvara frågan. Den respondent som svarade nej på denna fråga var samma person som svarade nej på fråga 4 (om de arbetade med att integrera jämställdhet i verksamheten).
Sida 14 av 20 Flera respondenter valde att utnyttja kommentarsfältet för att precisera sina svar. Attitydpåverkan, Likavillkorsplaner, Sifo-undersökningar, Lönekartläggningar och Jämställdhetsplaner var områden som togs upp. 7.8 Vilka insatser planerar ni att genomföra under 2012-2013 inom jämställdhetsområdet? Planerade insatser 2012-2013 Utb. Arb.sätt Värd övn Kartl. Policy Checkl Handl Erfutb Rapport Annat Den insats som nästan samtliga respondenter planerar att genomföra under kommande år är utbildningar/föreläsning. Sju planerar att utarbeta en handlingsplan/policy, fem göra kartläggningar, fyra utforma checklistor, tre ha värderingsövningar och erfarenhetsutbyte, en utarbeta handlingsplan och en något annat.
Sida 15 av 20 7.9 Hur framgångsrikt bedömer ni att arbetet är? Framgång i jämställdhetsarbetet Inte alls Något Framgång Rel mycket Mycket Nio respondenter bedömer sitt jämställdhetsarbete som framgångsrikt (tre på en femgradig skala). Två bedömer sitt arbete vara relativt mycket framgångsrikt (fyra på den femgradiga skala). Till frågan följde även en precisering av framgångsrikt arbete så att respondenterna lättare skulle kunna skatta sin egen verksamhets insatser, vilken var med framgångsrikt arbete menas att arbetet har stöd hos ledningen och är prioriterat, medarbetarna/ aktiva medlemmar har kunskap om jämställdhet och genus samt att det görs konkreta verksamhetsförbättringar.
Sida 16 av 20 7.10 Har ni en handlingsplan eller likanande för ert arbete med jämställdhetsintegrering? Handlingsplan för jämst. arbetet Ja Nej Sex av respondenterna uppgav att de hade en handlingsplan eller liknande för arbete med jämställdhetsintegrering, medan tre inte hade någon handlingsplan alls och två valde att inte svara på den frågan. 7.11 Hur bedömer ni nivån på kunskap i er organisation om jämställdhets- och genusfrågor? Kunskaper om jämst. - genus i er org. Ingen Låg Medel Hög Mycket hög De flesta av respondenterna uppskattade kunskapsnivån i sin organisation till en trea på en femgradig skala, där ett var mycket låg och fem mycket
Sida 17 av 20 hög. Fyra skattade kunskaperna om jämställdhet och genus i sin organisation som något högre (en fyra) och två något lägre (en tvåa). 7.12 Vilket stöd skulle ni vilja ha för att utveckla ert arbete med jämställdhetsintegrering? Vilket stöd behövs Utbild Pengar Goda ex Handl Erf utbyte På den här frågan fick respondenterna kryssa i tre alternativ för vilket stöd de skulle vilja ha för att kunna utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Sju önskade erfarenhetsutbyte/nätverk, sex utbildning/föreläsning, fem pengar och goda exempel och två handledning.
Sida 18 av 20 7.13 Vilket tycker du är den viktigaste jämställdhetsfrågan för Västernorrlands utveckling? Viktigaste jämställdhetsfrågan Löner Repr folkv Föräldraf Segr. Utb Hälsa Våld m kv Annat Åtta anser att den viktigaste jämställdhetsfrågan för Västernorrlands utveckling är att bryta genusstyrda val till utbildningar och yrke. Fyra anser att jämn representation i folkvalda församlingar är viktigast. Samtliga övriga alternativ fick ett kryss var (antalet kryss översteg antalet respondenter p.g.a. att några valde fler än ett alternativ). 8. Diskussion En svarsfrekvensen på 73 procent anses som acceptabel. Av de som fick enkäten valde en kommun och två statliga myndigheter att inte besvara enkäten. Detta kan vara ett tecken på att jämställdhetsarbetet inte är en prioriterad fråga hos dem. Hos tio av de elva som besvarat enkäten pågår ett arbete med att jämställdhets integrera verksamheten. Av några svar framgår det dock att inte alla vet skillnaden mellan att jämställdhetsintegrera sin verksamhet och det jämställdhetsarbetet som utgår från Diskrimineringslagen. Här finns ett behov av mer kunskap om skillnaden. Alla responsen planerar att genomföra någon eller flera insatser under 2012-2013. Att fem av respondenterna planerar att göra en kartläggning under 2012-2013, samtidigt som nio gjort det under 2010-2011, ser länsstyrelsen som mycket positivt. Eftersom allt jämställdhetsarbete måste utgå från hur det ser ut just nu är kartläggning ett viktigt och nödvändigt första steg och att då utgå från könsuppdelad statiskt. Fyra planerar att arbeta med checklistor, vilket även kan vara en framgångsrik väg för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. En kommun
Sida 19 av 20 förtydligat att det är checklistor till politiska beslut. Att i stort ett alla planerar att genomföra utbildningar visar att respondenterna ser att det finns behov av ökade kunskaper inom området. En kommun har specificerat att det är det fjärde jämställdhetspolitiska målet, mäns våld mot kvinnor som skall var utbildningens tema. Respondenternas bedömning av hur framgångsrikt jämställdhetsarbetet varit och kunskapen om jämställdhet och genus inom organisationen har god överensstämmelse. Utifrån definitionen som följde med frågan (att ett framgångsrikt jämställdhetsarbete innebär att arbetet har stöd hos ledningen och är prioriterat, medarbetarna/ aktiva medlemmar har kunskap om jämställdhet och genus samt att det görs konkreta verksamhetsförbättringar) kan de planerade aktiviteterna ses som mycket positivt, eftersom ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering kräver mål och styrning, utbildning, metoder och stöd från ledningen. De åsikter som framkommit ger värdefulla signaler om vilka förbättringsområden som finns i länet och vilka åtgärder som länsstyrelsen bör vidta. En intressant upptäck i resultatet var samstämmigheten kring vilken fråga som är viktigast för Västernorrlands utveckling, där nästa samtliga respondenter pekar ut att bryta genomstyrda val av yrke och utbildning som den viktigaste åtgärden för att uppnå jämställdhet i länet. Från länsstyrelsens sida känns det positivt att få detta bekräftat eftersom det finns planer på att genomföra ett antal insatser inom just dessa jämställdhetsområden i Handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt 2012-2014. Resultatet visar att de prioriteringar gällande utbildnings- och yrkesvalsfrågor som gjorts i planen samt inplanerade aktiviteter stämmer väl överens med de behov och uppfattningar som finns hos länets kommuner och myndigheter. 8.1 Konkreta framtida insatser från länsstyrelsen Här har den stödfunktion som länsstyrelsen utgör en viktig funktion för att jämställdhetspolitik ska förverkligas. Därför är det av stort intresse för länsstyrelsens roll och uppdrag att veta mer om vilket stöd de olika aktörerna önskar för att komma vidare i sitt arbete. Utifrån enkäten går det att se att det dels krävs fortsatta basutbildningar om jämställdhet, genus och jämställdhetsintegrering. Därför är det viktigt att tydliggöra vad olika typer av jämställdhetsarbete handlar om och skillnaden att arbeta utifrån Diskrimineringslagen. Med det ingår även i länsstyrelsens uppdrag att stödja pågående arbeten i länet genom t.ex. erfarenhetsutbyte. Länsstyrelsen bedömer att formerna för erfarenhetsutbyte bör utformas så att de på ett effektivt sätt utgör ett stöd i form av handledning och pådrivare, för att arbetet ska komma framåt med konkreta resultat och inte bara bli ett allmänt forum för diskussioner.
Sida 20 av 20 Länsstyrelsen ser vidare att det krävs påverkan på en mer strategisk nivå för att lyfta vikten av jämställdhetsintegrering. Det finns behov av styrning och stöd i de strategiska nätverk länsstyrelsen deltar i och effektivare metoder för att sprida medvetenhet, kunskap och erfarenhet till samtliga samhällssektorer och nivåer inom organisationer.
Länsstyrelsen har ett uppdrag att verka för att de jämställdhetspolitiska målen förverkligas i länet. Vi ska samordna, stödja och följa upp utvecklingen. För att få mer information om vad som görs inom jämställdhetsområdet inom Västernorrland skickar vi nu ut en enkät till myndigheter, företag och organisationer i länet. Syftet med enkäten är att kartlägga arbetet i länet. Resultatet kommer att sammanställas och publiceras på Länsstyrelsens hemsida och är ett värdefullt underlag för planering av kommande insatser. Observera att frågorna i enkäten om jämställdhet inte avser arbetet inom ramen för diskrimineringslagstiftningen, riktad till anställd personal, såsom jämställdhetsplaner, lönekartläggningar och rekryteringar. Frågan är hur ni integrerar jämställdhet i er verksamhet. Jämställdhetsintegrering är den strategi som FN, EU och Sveriges riksdag har bestämt att vi ska använda oss av i jämställdhetsarbetet. Exempel på jämställdhetsintegrering: En kommuns fritidsförvaltning analyserar hur fördelningen av ekonomiska bidrag kommer flickor och pojkar, kvinnor och män till del. En tidning rapportera lika mycket om mäns och kvinnors sportresultat. En förening ser till att ha en jämn fördelning av kvinnor och män i styrelser och verkar för att både män och kvinnor får tala ungefär lika mycket på möten. En skola arbetar med att ett bemötande som så att pojkar och flickor få lika mycket utrymme i klassrummet. En arbetsförmedling presenterar könsuppdelad statisktik över arbetsmarknaden och arbetar för att få fler av underrepresenterade könet på utbildningar och inom branscher. Ett företag som säljer kläder har reklam som bryter mot typiska könsroller och visar både flickor och pojkar som aktiva personer. Era svar är värdefulla för oss och vi vill gärna ha dem senast den 1 augusti 2012. Observera att vi är tacksamma om ni går igenom enkäten även om ni inte bedriver något arbete med jämställdhetsintegrering just nu, då vi gärna vill veta vilken typ av stöd ni skulle vilja ha. Om ni har frågor om enkäten får ni gärna höra av er till maria.antonic@lansstyrelsen.se Telefon 0611-34 91 31 Maria Antonic Särskilt sakkunnig jämställdhet
BAKGRUNDSINFORMATION 1.Vilken typ av organisation representerar Du? Statlig myndighet Kommunal förvaltning Frivilligorganisation/förening Religiöst samfund/förening Företag Skola/utbildningsaktör (t.ex. studieförbund) 2.Vad heter den organisation/det företag som du representerar? 3. Kontaktuppgifter (frivilligt) för eventuella följdfrågor. E-postadress: Telefon: 4. Kön (på dig som fyller i enkäten)? Kvinna Man Annat 5. Vilken position har du som svarar på enkäten? Chef/ordförande Medarbetare/medlem Annat 6. Arbetar ni med att integrera jämställdhet i er verksamhet? Ja (Gå till fråga 7) Nej (Gå till fråga 8) 7. Beskriv hur ni arbetar med jämställdhetsintegrering. Vilka insatser genomförde ni under 2010 2011 inom jämställdhetsområdet? (kryssa gärna flera) Utbildning/föreläsning Ändrade rutiner/arbetssätt Värderingsövningar Kartläggning
Policy/handlingsplan Checklista Handledning Erfarenhetsutbyte Kunskapsunderlag/rapport Annat 8. Beskriv varför ni inte arbetar med jämställdhetsintegrering 9. Har ni tidigare erfarenheter av arbete med jämställdhetsintegrering, före 2012? Ja (beskriv vad) Nej (kommentera) Vet ej (kommentera) Kommentar: 10. Vilka insatser planerar ni att genomföra under 2012-2013 inom jämställdhetsområdet? (kryssa gärna flera) Utbildning/föreläsning Ändrade rutiner Värderingsövningar Kartläggning Policy/handlingsplan Checklista Handledning Erfarenhetsutbyte Kunskapsunderlag/rapport Annat Inget 11. Hur framgångsrikt bedömer ni att arbetet är? (med framgångsrikt arbete menas att arbetet har stöd hos ledningen och är prioriterat, medarbetarna/aktiva medlemmar har kunskap om jämställdhet och genus samt att det görs konkreta verksamhetsförbättringar) 1 = Inte alls framgångsrikt 5 = Mycket framgångsrikt 1 2 3 4 5 Kommentar:
12. Har ni en handlingsplan eller liknande för ert arbete med jämställdhetsintegrering? (om ja, skicka den gärna till maria.antonic@lansstyrelsen.se ) Ja Nej Vet ej 13. Hur bedömer ni nivån på kunskapen i er organisation om jämställdhets- och genusfrågor? (1 = mycket låg, 5 = mycket hög) 1 2 3 4 5 Kommentar: 14. Vilket stöd skulle ni vilja ha för att utveckla ert arbete med jämställdhetsintegrering? (välj max 3) Utbildning/föreläsning Pengar Goda exempel Handledning Erfarenhetsutbyte/nätverk Kunskapsunderlag Annat Inget Kommentar: 15. Vilket tycker du är den viktigaste jämställdhetsfrågan för Västernorrlands utveckling? (välj ett alternativ) Jämställda löner Jämn representation i folkvalda församlingar, styrelser etc. Jämställt uttag av föräldraledigheten Bryta genusstyrda val till utbildning och yrke Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra? Annat Tack för att Du besvarat enkäten!
Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland