Planering av Räddningssystem TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige
Respons- och räddningsaktörer Ambulanssjukvård Räddningstjänst Kommunal Statlig Polis SOS Alarm Frivilligorganisationer Enskilda Statlig rtj Fjällräddningstjänst - Polisen Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst - Sjöfartsverket Efterforskning av personer i annat fall - Polisen (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- eller sjöräddning.) Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen - Länsstyrelsen http://www.liu.se/forskning/carer?l=sv
Händelse Upptäckt Olycka Larm Larmcentral Ankomst Starta arbete Avsluta arbete Räddningsresurs Leveransplats Körorder Första signal Mottaget samtal Prioritering Välja resurs Skicka resurs Resa
Har monopol på 112 SOS Alarm Utalarmering räddningstjänst och ambulans Dirigering ambulans Krisberedskap Kommersiella tjänster Ägs till 50% av staten och 50% av Sv kommuner och landsting
När man ringer 112. Styrs samtalet till närmaste SOS-central Hämtas adressuppgifter från teleregister Positioneras adress/mobiltelefon på en digital karta Kan ytterligare operatörer kopplas in i samtalet på medlyssning för att under tiden kunna larma ut resurser https://www.youtube.com/watch?v=yc9ipkbu1by
Framtidens Blåljuslogistik alarmeringssystem Bild av Thomas Stenbäck, SOS Alarm
Larm- och ledningscentraler SOS Alarm Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) - Sjörfartsverket Länskommunikationscentralen (LKC) Polis Räddningscentraler Räddningstjänst Privata Volvo on Call SOS International
Prioritering och dirigering av vårdärenden Prioritering och dirigering upphandlas av landstingen Idag har SOS Alarm uppdraget för samtliga landsting utom Uppsala och Västmanland Prioritera Bedöma ambulansbehov Akutmedicinsk rådgivning i väntan på ambulans Patientstyra till rätt vårdnivå Larma ut lämplig/lämpliga resurser Sjukvårdens larmcentral I maj 2015 startades Sjukvårdens larmcentral som är den första i Sverige som drivs av landstingen själva. Larmcentralerna i Uppsala och Västmanland arbetar tillsammans som en enhet.
Patientens behov Vad styr dirigeringen? Kundkrav i ingångna avtal, väntetidsmål etc. Gällande lagstiftning Yttre omständigheter Beredskap Vad behöver denna patient? Snabbt omhändertagande, stor arytmirisk Optimal syresättning Smärtlindring -Korrekt bedömning av EKG -Fri venväg Vilken enhet kan ge detta?
Väntetidsmål (exempel) Prio 1 Akut livshotande Prio 2 Akut men ej livshotande Prio 3 Transport Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans 10 min 75% 30 min 85% 60 min 70% 15 min 95% 45 min 95% 120 min 99% 20 min 99% 60 min 99% >120min 100% > 20 min 100% > 60 min 100%
Aktivering Aktivering innebär resursval och utlarmning Att tänka på: Försämrad? SALSA Beredskap? Var det ett uppdrag som bröts? Tjänsteman i beredskap? Polis, andra? Behövs akutbil? Var det på en ö? Skulle vi meddela någon hemtjänst? BVC? 335-9110 larm Kungsgatan 44 335-9110 larm Kungsgatan 44 Klart slut
Leg. Sjuksköterska och Ambulanssjukvårdare Farmakologisk behandling enligt lokala medicinska riktlinjer Utrustad med EKG för telemedicin Alla ambulanser har samma grundutrustning En patient Skall kunna verka som sjukvårdsledare
Anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare Utför utökad farmakologisk behandling Kan genomföra fullskalig narkos Används vid allvarliga hot mot andning, hjärta, lungor och hjärna, Ex hjärtstillestånd, köttbit i halsen, fastklämda Arbetar alltid tillsammans med en ambulans Tar inga patienter Kan verka som förstärkt sjukvårdsledare och stab
Pilot, ambulanssjukvårdare, anestesisjuksköterska, anestesiläkare Har full tillgång till lämpliga farmakologiska behandlingar/ narkos Verkar snabbt över hela länet Transporter i väglöst land ex skärgårdsö Kan verka som sjukvårdsledare En patient
Personal utan medicinsk utbildning Innehar taxilegitimation Första hjälpen och HLR- utbildning Endast behov av att transporteras liggande En patient Transportresurs vid katastrof
Leg. Sjuksköterska och ambulanssjukvårdare Utför farmakologisk behandling Utrustad med respirator, sprutpumpar, luft, 220v, vacumsug för pleuradrän, övervakning Patienten kan åka i egen säng I övrigt som en vanlig ambulans En mycket vårdkrävande patient
Två piloter, anestesisjuksköterska, anestesiläkare Har full tillgång till lämpliga farmakologiska behandlingar/ narkos Kan transportera IVA-pat och ECMO Utför kuvöstransporter Verkar snabbt över Mellansverige Transporter i väglöst land ex skärgårdsö En patient
Två piloter, anestesisjuksköterska Medicinskteknisk utrustning för IVA-vård Övrigt utrustad för vanligt förekommande vård Flyggodkänd kuvös Opererar nationellt och internationellt Beställs och samordnas via SOS-Skellefteå Två sittande och två liggande patienter Tryckkabin för transport av ex pneumothorax
Jumbolans
Lagen om skydd mot olyckor och räddningstjänstbegreppet Olycka eller överhängande fara för olycka Risk för skada på människor, egendom eller miljö Det offentliga ska ansvara för räddningsinsats endast om det är motiverat med hänsyn till: behovet av ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt Exempel: Villabrand Katt i träd
Kommunal räddningstjänst 291 räddningstjänstkommuner 15 557 brandmän (2015) 4 906 heltid varav 195 kvinnor (4%) 10 651 deltid varav 616 kvinnor (6%) Brandvärn (ca 200 st) Kostade 6 625 miljoner (2014) (Kolla gärna Räddningstjänst i siffror på msb.se)
Källa: SKL, 2015
Vad gör räddningstjänsten? År 2014, källa msb.se
Kommunal räddningstjänst Enskilda kommuner eller förbund Nämnder eller direktion Handlingsprogram Anger mål och förmåga Räddningschef Insatsledare Styrkeledare Räddningsledare - avsluta en räddningsinsats - ge order om ingrepp i annans rätt - ta ut personer i tjänsteplikt
Heltidspersonal Brandmän Beredskapstjänstgöring Anspänningstid vanligen 90 s Deltidspersonal Räddningspersonal i beredskap Har ett annat jobb och beredskap vissa veckor Anspänningstid vanligen 5-6 min Brandvärn Ingen beredskap, men kommer om de kan
Släckbil Vanligen 5 mans besättning Vatten, pump Rökdykarutrustning
Höjdfordon Stegbil eller hävare Livräddning och släckning uppifrån Normal räckvidd, ca 30 m (8 våningar) Ganska vanlig att ha på trafikolyckor
Tankbil Förstärkning när mycket släckmedel behövs (eller brandpostnät saknas)
Containerbil Flexibel enhet som kan lasta på olika typer av containrar, tex tankcontainer, skåpcontainer för kemskydd, flakcontainer.
FIP FIP Förstainsatsperson Vanligast i deltidsbrandkårer där styrkeledaren har egen bil med sig hem eller till jobbet för att kunna åka direkt vid larm och spara tid
IVPA IVPA I Väntan på Ambulans Om avtal slutits med landtinget om att rtj ska göra en första insats vid vissa sjukvårdslarm. Kan ha speciell bil eller vanlig släckbil
Terrängfordon Ledningsfordon Vattendykning (båt) Miljöenhet Kemskyddsenhet Etc Andra fordon
Polisen Ny polismyndighet från 1 jan 2015 21 polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium slås ihop Sju polisregioner Nationellt forensiskt centrum (NFC) ersätter SKL och RPS Leds av en rikspolischef
Polisregionerna Regionerna Nord - Umeå (Räddningstjänst, CBRNE) Mitt - Uppsala (Människohandel) Bergslagen Örebro (Operativ ledning/kris) Stockholm Stockholm (Spaning, Idrott) Öst Linköping (Övning, Arrester) Väst Göteborg (Und, BN) Syd - Malmö (BF, Mängdbrott, Utredning) Helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Regionen leds av en regionpolischef.
Polisens uppgifter vid räddning Avspärrning Hindra människor att komma in i farligt område Låta räddningstjänsten arbeta ostört Trafikreglering Leda trafik förbi olycksplats Utrymning Förflyttning av människor för att skydda liv och hälsa Efterforskning och genomsökning Inga människor kvar Bevakning Utreda olycksorsak, identifiera döda, underrätta anhöriga
Prioritet Olika ingripanden beroende på prioritet Prioritet 1: Ingripande ska ske omedelbart rån, våldsbrott, larm, pågående stöldbrott och trafikolycka med personskada. Prioritet 2: Ingripande ska ske så snart som möjligt bråk i bostad och övriga stöldbrott. Prioritet 3: Ingripande sker senare hjälp/service, anträffade stulna fordon. Prioritet 4: Inget ingripande ska ske
Radiobilar Bemannas normalt av två poliser
Samverkan Vid många händelser är flera responsorganisationer inblandade. I samtliga organisationers lagstiftning finns angivet att de olika verksamheterna ska stödja varandra, men det är respektive chef som avgör på vilket sätt. Polis och räddningstjänst har rätt att begränsa sjukvårdens arbete ur ett säkerhetsperspektiv Nya aktörer
Uppgift 1 Undersöka hur räddning och respons i länet är organiserat idag. Traditionella aktörer som till exempel ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis Nya samarbeten och initiativ som existerar Former för samverkan mellan de olika aktörerna ska belysas. I kartläggningen ska ingå en resursinventering, hur mycket resurser (ambulanser, brandstationer, heltidsbrandmän, poliser etc) som finns i länet, samt var dessa finns lokaliserade. En inventering av behovet ska göras Eventuella behov som är speciella för det aktuella länet ska identifieras och beskrivas
Diskussionsuppgift Designa ett räddningssystem för området. Diskutera behov, resurser, nödvändig information och infrastruktur, mm. + Prata med grannen eller bilda små grupper. +