Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård. Lägesrapport 2013 med ekonomisk redovisning. Boverkets dnr: 1394-1087/2010.

2013 årsrapport hs rosengård inkl ekon redov Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Lägesrapport 2013 med ekonomisk redovisning Upprättad Ansvarig: Lena Eriksson Förvaltning: Miljöförvaltningen Enhet: Avdelningen för konsumtion och livsstil

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET... 4 3. PROJEKTBESKRIVNING... 5 3.1 Hållbara Hilda... 5 3.2 Renewable Rosengård... 9 3.3 Förtätning Rosengård... 9 3.4 Rosengårds ishall... 9 3.5 KlimatSMART Matcentrum... 14 3.6 Värner Rydénskolan... 16 3.7 Hållbara resor... 19 3.8 Hyreslägenheter Herrgården... 21 3.9 Cleantech... 21 3.10 Programsamordning, information, uppföljning... 23 4. AVVIKELSER... 31 5. EKONOMISK REDOVISNING... 32 2 (35)

1. INLEDNING Förutom de ambitiösa klimatmålen ser Malmö stad Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter HS Rosengård) som en språngbräda för socioekonomisk utveckling och för fortsatta investeringar i stadsdelen. Under 2013 har vi sett intressanta effekter av investeringsprogrammet i den kontexten. Även om en del åtgärder stött på utmaningar under planeringsfasen vilket lett till ansökan om avvikelser eller nedläggning av enskilda åtgärder eller delåtgärder, så har satsningen it stort till ett ökat intresse för investeringar. Det har märkts i fastighetsköp samt i ansökningar om detaljplaner och planprogram. Detta är den enskilt viktigaste långsiktiga effekten av investeringsprogrammet. Programmet löper under endast fyra år och en långsiktigt hållbar utveckling av Rosengård kräver att andra aktörer tar vid och fortsätter driva utvecklingen framåt. Ett av de planerade förtätningsprojekten Culture Casbah som byggs i det kommunala bostadsbolaget MKBs regi vann pris för Best Futura Project på MIPIM 2013, Europas ledande event för fastighetsaktörer. Något som genomsyrar programmet är dels ett starkt förvaltningsövergripande samarbete, och dels de delaktighetsprocesser som knutits till investeringarna. De syftar till att förbättra investeringarna, skapa mervärden och spinoff-effekter, samt till att skapa ett ökat engagemang för Rosengårds utveckling bland boende och andra aktörer. Se nedan under 3.10.3. Under 2013 har en genomgripande omorganisation av Malmö stad skett, där de tio stadsdelarna slagits ihop i fem stadsområden. Samtidigt flyttades förskola och grundskola till centrala förvaltningar från att tidigare ha varit under de tio stadsdelsförvaltningarna. Den organisatoriska flytten av skolorna har inneburit att stadsområdenas ansvarsområde minskat betydligt. Den nya organisationen trädde i full kraft den 1 juli 2013. Detta har påverkat projektets kontaktytor med Rosengård inte minst under månaderna närmast inför och efter omorganisationen. Vissa nyckelpersoner har fått nya arbetsuppgifter och nya kontaktvägar har byggts upp. Sammanslagningen av stadsdelar gjorde också att Rosengård numera ingår i Stadsområde öster, med huvudkontor i ett annat område, vilket minskat våra nyckelpersoners fysiska närvaro i stadsdelen. Detta har hittills gått att hantera, men vi måste vara uppmärksamma på möjliga konsekvenser av detta. Utöver redovisning av åtgärder/delåtgärder som beviljats finansiering redovisas även vissa delåtgärder som görs utan finansiering av Delegationen för hållbara städer. Detta gäller främst Hållbara Hilda och är till för att skapa en helhetsbild av åtgärden. Rosengårdsstråket hanteras inom ramen för detta program vad gäller samordning, uppföljning och kommunikation, men redovisas formellt med Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. Under 2013 har det skett en del förändringar i olika åtgärder eller delåtgärder. Dessa är samlade under egen rubrik, med förtydligande om det gäller en förändring eller en nedläggning av åtgärden/delåtgärden. Här förtydligas också om en avvikelserapport har skickats in, eller kommer att skickas in till Boverket. Miljöförvaltningen ansvarar för programmet (se nedan under 3.10.1), och olika åtgärdsägare har skapat projektorganisationer för genomförande av respektive åtgärd. 3 (35)

2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET Rosengård ligger relativt centralt, belägen ca 3 km från Malmö centrum. Men stora delar av stadsdelen planerades och byggdes som en förort under 1960- och 1970-talet, med bilen i fokus och med tydlig funktions- och trafikseparering. Rosengård byggdes färdig och var inte tänkt att förändras. Det var en modell som visade sig fungera bättre i teorin än i praktiken. När utmaningarna med miljonprogrammets struktur uppenbarar sig är det en komplicerad och dyr process att förändra infrastrukturen. Samtidigt har den sina fördelar vad gäller exempelvis trafiksäkerhet för gående, varför eventuella större förändringar i infrastrukturen måste ske på ett genomtänkt sätt. Rosengård består av 10 delområden, varav sju bostadsområden. Fem av dessa byggdes under miljonprogrammet och det är här investeringarna i HS Rosengård genomförs. Miljonprogramshusen är byggda ungefär mellan 1962-1972. Nära 50 procent av lägenheterna är 3:or, följt av 2:or (32 procent) och 4:or (17 procent). Det kommunala bostadsbolaget MKB äger 46 procent (3 300) av de 7 250 lägenheterna, privata hyresvärdar 26 procent (1 950) och resterande 28 procent består av bostadsrättsföreningar (2000). Rosengård 1959 respektive 1982 sett från villaområdet Västra kattarp i södra Rosengård. Bilderna kunde lika väl vara tagna 1962 respektive 1972, även om tiden suddat ut känslan av byggarbetsplats och utemiljön successivt förbättrats. Fotograf: Ramon Kayser via Carl-Axel Kayser. I Rosengård bor cirka 23 000 människor, varav 60 procent har utländsk bakgrund. Irak, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen är stora invandrargrupper, men i stadsdelen talas över 100 olika språk. Två stora utmaningar är att minska arbetslösheten och att förbättra resultaten i skolorna, då alltför många elever går ut grundskolan med betyg som inte räcker för att komma in på gymnasiet. 2010 initierades en satsning, Områdesprogram för social hållbarhet, där fem områden i Malmö ingår. Ett av dem är Herrgården i Rosengård, vars områdesprogram fokuserar på ett antal delområden: Lärande i fokus; Helt, rent, tryggt och snyggt; Kultur och fritid; Folkhälsa; samt Arbete och näringsliv. I flera delar finns kopplingar till HS Rosengård. Sedan 2013 ingår Rosengård i stadsområde Öster, ett av Malmös fem nybildade stadsområden. Vid omorganisationen flyttades ansvaret för förskola och grundskola till centrala förvaltningar. Stadsområdesförvaltningens huvudkontor ligger i det som tidigare var stadsdelen Husie. 4 (35)

Rosengårdsstråket Karta över investeringarna i HS Rosengård. Rosengårdsstråket är streckat då det administrativt ligger i Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst, men i HS Rosengård för samordning, kommunikation och uppföljning. 3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Hållbara Hilda Beskrivning av Hållbara Hilda HSB BRF Hilda är Malmös näst största bostadsrättsförening med 767 lägenheter. Här bor cirka 2 300 människor, vilket motsvarar ungefär 10 procent av Rosengårds befolkning. HSB BRF Hilda består av åtta niovåningshus och åtta trevåningshus och ligger granne med Rosengårds centrala handelsetablering RoCent. Hållbara Hilda hade genomfört ett stort planerings- och förankringsarbete redan innan beslutet om stilldelning från Delegationen för hållbara städer, vilket underlättade starten av renoveringen. Fördyringar, framför allt för stambytet och injustering av ventilation har lett till att en majoritet av åtgärderna inom hållbara städer inte kan genomförs. Däremot har HSB Brf Hilda genomfört ett stort antal åtgärder i egen regi. Satsningen på Hållbara Hilda fortsätter att tilldra sig nationellt och internationellt intresse, även om antalet studiebesök och uppmärksamhet i branschpressen minskat något i förhållande till rekordåren 2010 och 2011. 2013 hade Hilda sex studiebesök med sammanlagt ett 60-tal deltagare. Ett av studiebesöken kom från Ryssland och en förstad till Moskva. Två reportage om Hilda har publicerats under året; ett för Malmö stad och ett mer omfattande reportage i energimyndighetens tidning Energivärlden. 5 (35)

HSB BRF Hilda sett från ovan. 3.1.3 Varmvattendrivna hushållsapparater Under 2013 installerades en ny tvättmaskin samt en ny torktumlare. Båda maskinerna ersatte gamla energislukande och utslitna maskiner. Totalt har nu fem varmvattendrivna tvättmaskiner och en torktumlare installerats. Samtliga är av Electrolux HLE-modell där varmvatten värmt av fjärrvärme går in i tvättmaskinen. Tidigare har en eldriven termostat värmt upp kallt vatten som använts i tvättmaskinerna. Föreningen har även förberett med framdragning av varmvatten till samtliga 32 tvättstugor, så HLE-maskiner kommer att installeras successivt när nuvarande maskiner byts ut. Föreningen har även undersökt möjligheten att installera tvättmaskiner där fjärrvärmeledningen går direkt in i maskinerna. Detta hade krävt att tvättstugan var lokaliserad vägg i vägg med fjärrvärmesystemet, vilket enbart är fallet vid två av tvättstugorna i låghusen. När frågan behandlades var ingen av leverantörerna så färdiga med sina produkter att de representerade ett realistiskt alternativ varken tekniskt eller ekonomiskt. Under projekttiden avser föreningen troligen inte att gå vidare med detta, men det är ett intressant alternativ framöver. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.6 Solceller och solvärmehybridsystem Solceller: Bygglov för solceller beviljades i årsskiftet 2012/2013. Då var redan förberedelserna för installationerna gjorda; ställningarna monterade och solcellerna upplyfta på taken men ännu inte monterade på plats. Den fysiska leveransen av montagemateriel och solceller skedde i slutet av november 2012. Installationerna slutfördes under februari/mars 2013. I takt med installationen blev klar kopplades solelen in till driften av fläkthusen på de åtta solcellsutrustade husen. Återbetalningstiden med en medräknade bedöms till 23 25 år medan den tekniska livslängden är cirka 25 år. Det vill säga; den ekonomiska kalkylen är inte lysande men Hildas styrelse ansåg att solcellerna hade så stort symbolvärde för hela miljösatsningen inom Hållbara Hilda att man ändå valde att gå vidare med investeringen. Det som återstår är att presentera elproduktionen på informationstavlorna i entréerna. Dels de specifika värden i de hus som har solceller och ett totalvärde för elproduktionen som presenteras i samtliga entréer. 6 (35)

Totalt har 500 kvm solceller installerats istället för 600 kvm och kostnaden minskar i enlighet med detta. Solvärmehybrider: Delåtgärden genomförs ej. En kalkyl har gjorts för 50 kvadratmeter solhybrider. Kostnaden beräknades till 21 700 kronor per kvm. Återbetalningstiden beräknades till 34 57 år medan den tekniska livslängden beräknades till 25 30 år. Den årliga energibesparingen beräknades till 14 400 kwh värme och 6 400 kwh el ungefär samma energiförbrukning som en modern välisolerad och normalstor villa har årligen. HSB Brf Hilda bedömde att det inte gick att få en acceptabel ekonomi i delåtgärden, varför den inte genomförs. 3.1.7 Återvinning av organiskt avfall Delåtgärden genomförs ej, se årsrapporten för 2012 (2013-03-28 Boverkets dnr:1394-1087 /2010). Malmö stad har en tidsplan för insamling av organiskt avfall. För Rosengård startar detta under februari 2014, men systemet blir det traditionella med bruna påsar för organiskt avfall. Påsarna placeras i vanliga sopkärl. Det sker således utanför investeringsprogrammets ram. 3.1.10 Öppna dagvattensystem Hildas yttre miljö är i behov av upprustning, liksom en stor del av rörsystemet för dagvatten. Utemiljön och dagvattensystemet hänger samman i och med att det inte är meningsfullt att göra en förskönande upprustning av utemiljön för att några år senare tvingas att gräva upp gårdar och gångar och byta dagvattenledningar. Planering pågår. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten inom HSB BRF Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. Delåtgärden kommer med stor sannolikhet inte att genomföras under projekttiden, men projektledningen avvaktar besked från HSB Brf Hilda. 3.1.11 Gröna tak Detta är under planering och samordnas med 3.1.10. Gröna tak är starkt kopplat till öppna dagvatten. Delåtgärden kommer inte att kunna genomföras inom tidsramen för projektet. 3.1.12 Tillvaratagande av regnvatten Planering pågår och ledningar har dragits i samband med stambytet. Alla installationer är klara för att utnyttja insamlat regnvatten från taken på Hildas åtta höghus för att spola toaletterna i fyra av höghusen. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten (se 3.1.10) inom HSB BRF Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. Det som återstår är uppsamlingstankar på gårdarna mellan höghusen. Åtgärden kommer inte att slutföras under projekttiden. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 7 (35)

3.1.13 Cykelpool Tjugo elcyklar har införskaffats genom köpleasing och planering för inredning av parkeringsutrymmen pågår. Hur elcyklarna och elcykelpoolen slutligen ska hanteras kommer att avgöras under 2014. 3.1.14 Elarbetsfordon Elarbetsfordonet redovisades i rapporten för 2012. Inget har förändrats i förhållande till den redovisningen. 3.1.16 Boendeprogram Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Information. Ett kontinuerligt arbete sker avseende information till och engagemang från de boende i föreningen. På hemsidan beskrivs renoveringens alla delåtgärder (http://www.hsb.se/malmo/hilda/hildas-fornyelse) och sidan hade över 16 000 besök och sidorna visades drygt 43 000 gånger under 2013. 46 inlägg gjordes 2013 på HSB BRF Hildas byggblogg (http://brfhilda.blogspot.com/) vilket medförde att bloggen hade 6 516 sidvisningar. De elektroniska informationsskärmar som är installerade i Hildas samtliga entréer (54 st) har under 2013 vunnit allt större acceptans bland boende och medlemmar som den väsentliga kanalen för information. Arbete pågår med att utveckla sättet att presentera information på skärmarna. Bland annat ska Skånetrafikens tidtabeller kopplas till skärmarna liksom siffror som visar elproduktionen från Hildas solceller. I februari 2013 producerades ett informationsblad som spreds till samtliga lägenheter i föreningen. Infobladet redovisade bland annat resultatet från den enkät som gjorts om det avslutade stambytet och badrumsrenoveringen. Klimatcoacherna. Klimatcoacherna har fortsatt sitt utåtriktade arbete under 2013. Bland annat genomfördes i januari i samarbete med Hildas fritidsgrupp en fotbollscup med fokus på klimat. I samarbete med Odla i Rosengård etablerades en odling, cirka 50 kvadratmeter, på en av Hildas gårdar. Odlingen fick stor positiv uppmärksamhet bland Hildas medlemmar. I samarbete med Miljöförvaltningen har bl.a. en guidning i Västra Hamnen och leksaksbyte ägt rum under året. I slutet av året arrangerade klimatcoacherna en filmkväll. Filmen Home är en flygning runt jorden med miljö- och klimatperspektiv. Gränsen mellan de mest aktiva klimatcoacherna och fritidsgruppen är flytande. Fritidsgruppen har ordnat ett par aktiviteter under året med syfte att skapa en bra gemenskap bland de boende. 3.1.18 HSB Riks infokampanj Personalförändringar på HSB Riks har it till mindre aktivitet i delåtgärden. HSB Riks har även inväntat resultatet av en utvärdering finansierad av BEBO som presenteras våren 2014. Förnyad kontakt tas med HSB Riks under våren 2014. HSB BRF Hilda genomför utbildningar för bostadsrättsföreningar i Malmö. HSB BRF Hilda finns med i HSB:s Malmös utbildningskatalog och erbjuder styrelser i andra bostadsrättsföreningar i Malmö insyn i föreningens arbete och miljösatsningar. 8 (35)

Genomförda, men ej sbeviljade insatser Ytterligare insatser har genomförts som ej fått från Delegationen för hållbara städer. Merparten har genomförts men en del återstår att göra, inte minst vad gäller slutförande, driftsättning och injustering. En del av insatserna har medfinansierats av EU:s LIFE-fond. Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning Effektivare element och justering av värmesystemet Belysning på gemensamma utrymmen Tilläggsisolering av innerväggar sker kontinuerligt vid föreningens löpande underhåll Individuella vattenmätare Stambyte Fasadrenovering och hydrofobering Installation av teknik för mätning av hushållens klimatutsläpp, Climate Living Bomässa 2014 3.2 Renewable Rosengård I åtgärden var Serviceförvaltningen ansvarig utförare. De har meddelat att större vindkraftverk inte kommer att kunna uppföras innan 2014 i Serviceförvaltningens regi. Under 2012 inleddes en dialog med E.ON om möjligheten att genomföra åtgärden med dem som utförare. Lokaliseringen av de stora verken skulle då förändras och knytas till platser där E.ON får tillgång till mark för etableringen av vindkraftverk. E.ON har visat intresse för detta. Tidsplanen har dock visat sig vara för snäv och åtgärden med dess delåtgärder kommer inte att genomföras inom projektperioden. 3.3 Förtätning Rosengård Åtgärden med dess delåtgärder genomförs ej, vilket redovisats i tidigare årsrapport. 3.4 Rosengårds ishall Målet med åtgärden är att nå optimal energieffektivisering, så att ishallen blir en demonstrationsanläggning för ekologisk renovering av ishallar. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra anläggningar. De undersökningar som gjordes 2011 och 2012 ledde till att det fanns behov av att göra förändringar i olika delåtgärder, varför en avvikelserapport skickades in till Boverket hösten 2013 och en reviderad sådan skickades in i början av 2014. Under 2013 antogs Rosengårds ishall som en av två arenor för Ishockey-VM, damer som utspelas 2015. De planerade delåtgärderna inom Fokus Rosengård har starkt it till att just Malmö och Rosengårds ishall valdes ut som arena för evenemanget. Övergripande sker en kontinuerlig dialog med Fritidsförvaltningen då verksamheterna önskar att omdisponera och i vissa fall utöka en del lokaler, som fler omklädningsrum samt att inrymma förråd i luftslussen. En tung belastning av ishallen, även under sommarhalvåret, kommer att kräva noggrann planering av delåtgärderna. 9 (35)

Planskiss över Rosengårds ishall. Beskrivning av Rosengårds ishall Rosengårds ishall ligger i Rosengårds idrottsområde, omgiven av ett antal andra idrottsanläggningar, vilka används för skol-, klubb- och spontanidrott. På anläggningen finns ett driftkontor för områdets och närbelägna idrottsplatser. Rosengårds ishall byggdes 1973. Den totalrenoverades med handikappanpassning 1998 och har en tävlingsarena med plats för 600 åskådare (ståplats) som används för ishockey, konståkning, kälkhockey, allmänhetens åkning, samt inlinehockey på specialgolv under sommarhalvåret. Anläggningen används av Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH), Malmö Redhawks, Malmö Konståkningsklubb och Kryptonics (Inlinehockey). Total Byggnadsarea är 3 912 m 2. Här ingår tre sammankopplade byggnader: en arena med konstfryst isbana på 60 x 30 m (BYA på 2 764 m 2 ), en klubbstuga (BYA 180 m 2, BRA 22 m 2 ), en maskinhall/kylcentral (BYA 235 m 2 ), samt ett fristående omklädningsrum/verkstad (BYA 690 m 2 ). Ett koncept för renovering av idrottsanläggningar som ishallar har tidigare tagits fram i samarbete mellan ledande forskare, näringslivet och kommunala förvaltningar, som ska gynna hållbar teknisk utveckling, produktutveckling och tillväxt. Det framtagna konceptet används nu vid renovering av Rosengårds ishall. Målet är att nå optimal energieffektivisering genom tätning, effektiva reglersystem och produktion av förnybar el, där intressant miljöteknik testas. Kylningen av ishallen genererar mycket överskottsvärme, som tas tillvara både i ishallen samt i det närliggande badhuset. De stora hårdgjorda ytorna förhindrar idag en effektiv dagvattenhantering. Det åtgärdas med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten genom gröna tak och väggar, samt genom anläggande av gröna ytor på parkeringsplatsen. Helhetsgreppet gör att resultatet både blir en energieffektiv ishall och en försköning av anläggningen och det omgivande området. Konceptet kommer att kunna användas i ett flertal liknande anläggningar. Serviceförvaltningen följer upp åtgärden avseende investeringarnas prestanda. 10 (35)

Rosengårds ishall 3.4.1 Värmeåtervinning Hallens innetemperatur ska vara ca +8 C. Kylkompressorernas avgivna värme används redan idag för att värma hallen samt till att göra varmvatten till ismaskinen som lägger ut nytt vattenskikt på isen. Varmt vatten används då detta ger bättre vidhäftning med den befintliga isen. Då värmebehovet i hallen är tillgodosett återstår att leverera överskottsvärmen till badet, vilket samordnas med delåtgärd 3.4.9. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickats in till Bovereket i mars 2014. 3.4.2 Behovsstyrd belysning LED-belysning på fasad till omklädningsbyggnad är monterad. Behovsstyrd belysning i ishallen utfördes under sommaren 2013. Den nya belysningen på 1000 lux möjliggör TV-sändningar under damhockey-vm 2015. 3.4.3 Luftsluss och tätning Delåtgärden knyts till 3.4.4 och 3.4.13. I samarbete med Fritidsförvaltningen har en ny förstudie av luftsluss mellan ishall och omklädningsbyggnad påbörjats som uppfyller de krav som IIHF ställer inför damhockey-vm Termografering av ishallsbyggnaden är påbörjad av Kommunteknik. Omklädningsbyggnaden har tilläggsisolerats utvändigt samt fått ny fasad. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickats in till Bovereket i mars 2014. 3.4.4 Behovsstyrd ventilation Delåtgärden knyts till 3.4.3 och 3.4.13, se mer information under dessa. Förstudie är under framtagande. Åtgärden kommer att utföras i omklädnadsbyggnaden. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickats in till Bovereket i mars 2014. 11 (35)

3.4.5 Avfuktningsanläggning Delåtgärden utgår då det visade sig att möjliga åtgärder genomförts innan projektstart. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickats in till Bovereket i mars 2014. 3.4.6 Automatisk väderprognosstyrning Delåtgärden utgår då den inte säkerställer bibehållen iskvalité och delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. För mer informations, se årsrapporten för 2012. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickats in till Bovereket i mars 2014. 3.4.7 Isolering av sarg och friytor Delåtgärden genomfördes under 2012. För mer information, se årsrapporten för 2012. Delåtgärden blev något billigare än budgeterat, varför den ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014. 3.4.8 Utbildningsinsatser Inga utbildningsinsatser utfördes under 2013. Under 2012 genomfördes en kurs för teknisk förvaltare och driftpersonal från Rosengårds ishall i planering och hantering av KNX för optimal drift och styrning av fastighetens tekniska installationer. 3.4.9 Värmeväxling ishall - simhall Vid ombyggnad av Rosengårdsbadet till ett undervisningsbad lades en kulvert mellan badet och ishallen för att kunna åstadkomma värmeväxling. Viss teknisk installation har utförts i ishallen och delåtgärden har färdigställts 2013. Delåtgärden samordnas med delåtgärd 3.4.1 och ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014. 3.4.10 Vattenbesparing Förberedande möten för vattenbesparingsåtgärder hölls under 2011. Legionellaprov har tagits och vattenkvaliteten var mycket god. Snålspolande strålsamlare och duschmunstycken monterades i omklädningsbyggnaden samma år, totalt 19 duschar och 15 tvätt- och diskställ blev vattenbesparande. Serviceförvaltningens sakkunnige har under 2012 undersökt möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets räkning, och undersöker möjligheten att installera s.k. nano-duschar i omklädningsrummen. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014 3.4.11 Solceller Åtgärden planeras att utföras under 2014. Projekteringen är klar och bygglov har erhållits. Solcellerna kommer att placeras på söderfasad för att få en god effekt och verkningsgrad samt bästa konstruktiva förutsättningar. Dessutom kommer solcellerna vid placering på fasad att vara synliga för brukare samt förbipasserande, vilket är önskvärt. 12 (35)

3.4.12 Avfallshantering Utredning och diskussion med hyresgäst har skett runt sophantering och miljöhus inom fastigheten. Det kan finnas svårigheter att införa detta på grund av att ishallen är uppsamlingsplats även för avfall från andra från andra anläggningar. Delåtgärden avvaktar besked från Fritidsförvaltningen kring hantering av avfall. 3.4.13 Gröna åtgärder Delåtgärden knyts till 3.4.3 och 3.4.4 vad gäller grönt tak, då en förstudie för luftslussen undersöker möjligheten att integrera ett grönt tak. 120 m² gröna väggar med 12 LED-armaturer och fågelholkar har monterats under hösten på ishallens norra gavel. Delåtgärden har besiktats av intern markförvaltare. Växterna till den gröna väggen utsattses för vandalisering och omplantering av växterna på norra gaveln utfördes under september 2013. Omplanteringen genomfördes av barn från närliggande skolor under ledning av Drömmarnas hus, för att skapa större lokalt ägarskap och minska risken för återkommande vandalisering. De har även skapat det konstverk som nu pryder plåtväggen. Till vänster fågelholkar monterade på väggen. I mitten installationen som ska stödja den gröna väggen, samt ett stängsel som ersatts av en trädrad (ingår i 3.4.14). Till höger syns det konstverk som skapats tillsammans med barn under ledning av Drömmarnas hus. 3.4.14 PARK-ering Delåtgärden knyts ihop med 3.4.16. I samarbete med Fritidsförvaltningen har en ny projektering av parkering och entréer tagits fram. Staketet längs norrgaveln har tagits bort och ersatts med en trädrad (se bild under 3.4.13). Valda trädarter är bland annat fågelbär och oxel vilka har en riklig fruktsättning som gynnar fågellivet. Fågelholkarna är uppsatta i anslutning till dessa träd. Borttagningen av staketet förstärker kopplingen till intilliggande park och ger ett mer välkomnande intryck. Ett förvaltningsövergripande möte hölls i juni 2013 med representanter från stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, SDF Rosengård och serviceförvaltningen. Mötet hölls för att ta reda på om det fanns planer på åtgärder från andra förvaltningar som skulle kunna kollidera med delåtgärden. Mötet kunde konstatera att några sådana kollisioner inte förelåg och planeringen för PARK-eringen har fortsatt. 13 (35)

Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014. 3.4.15 Recirkulation av smältvatten Det finns idag ingen smältgrop utan isskrapet läggs direkt på marken där det får smälta i den takt som utomhustemperaturen tillåter. Delåtgärden hade inneburit att bygga en smältgrop med tillhörande sluss för recirkulation av smältvattnet. Efter att projektet beviljades har en liknande åtgärd genomförts på en annan ishall och kostnaden uppgick till 3 msek, vilket inte är kostnadseffektivt ur energisynpunkt och ej heller ekonomiskt försvarbart. Delåtgärden kommer därför att utgå och ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014. 3.4.16 Öppen dagvattenhantering Delåtgärden knyts ihop med 3.4.14, PARK-ering. Delåtgärden ingick i avvikelserapporten som skickades in i mars 2014. 3.5 KlimatSMART Matcentrum Alla delåtgärder är igång och fungerar bra. Åtgärden bidrar starkt till implementeringen av Malmö stads Policy för hållbar utveckling och mat. De nystartade odlingarna har skapat nya gemenskaper bland de boende och även stärkt kunskapen om odling samt känslan för grannskapet. Alla genomförda utbildningsinsatser har mycket påtagligt ökat kunskapen om hållbar utveckling och mat hos Malmö stads matlagningspersonal. Detta har resulterat i klimatsmartare menyer och ökade inköp av ekologiska livsmedel. Nya sektorsövergripande nätverk för att hantera stadsodlingsfrågor har etablerats. 3.5.1 KlimatSMART Matcentrum Ett KlimatSMART Matcentrum kallat Drömmarnas trädgård har i stort färdigställts under perioden. Den består av pedagogisk skogsträdgård, utekök och uteklassrum. Tyvärr vandaliserades uteköket under hösten, men det kommer att renoveras under våren. Under året har olika aktiviteter genomförts i trädgården bl.a. en serie träffar för pedagoger under titeln Året i trädgården (www.drommarnashus.se/aret). Redan nu fungerar trädgården vid Drömmarnas Hus som en mötesplats som hittills samlat över 2 200 personer, mestadels barn, i olika aktiviteter. Bilder från invigningen av Drömmarnas trädgård: Barn i området har hjälpt till, bl a med design av spel i form av mosaik på borden; utomhusköket används för matlagning och bakning; Översiktsbild av trädgården. Fotograf: Peter Hartman 14 (35)

Utbildningsinsatser inom åtgärden pågick med full styrka under året. Utbildningar och andra aktiviteter motsvarande ca 425 persondagar har genomförts under 2013, och totalt har nu utbildning motsvarande runt 1350 persondagar genomförts. Huvudsaklig målgrupp har varit kockar och pedagoger inom förskolan samt kostombud inom äldreomsorgen. Utbildningarnas innehåll har varit olika aspekter av klimatsmart matlagning, mat och pedagogik samt hur man minskar matsvinnet. Vi har utifrån synpunkter och erfarenheter från utbildningarna utvecklat en enkel kvalitetscertifieringsmodell för förskolan. Andelen ekologiska livsmedel som köps in till stadsdelen och staden ökar stadigt och är nu uppe i 41 % räknat som andel av alla pengar för livsmedel som läggs på ekologiska livsmedel. En av förskolorna i Rosengård hade högst andel ekologiskt av alla förskolor; 78 %. Klimateffekten av Malmö stads livsmedelsinköp har minskad med 1 138 ton (8 %) sedan 2005 när hänsyn har tagits till att Malmö stad ökat sin befolkning med ca 2 % per år 2005 till 2012. Det går i dagsläget inte att avgöra hur stor del av detta som går att härleda till KlimatSMART Matcentrum. 3.5.2 Odlingsåtgärder Odlingsåtgärderna har under året genomförts med framgång. Ett tiotal föreningar och organisationer samt två skolor och en förskola har under året varit engagerade i olika odlingsåtgärder, vilket under 2013 resulterat i 300 nya kvm odlad yta. Totalt odlades 2013 på 24 odlingsytor om sammanlagt drygt 700 kvm utspridda i stadsdelen. Sammanlagt har ca 1 450 unika personer varit engagerade i olika regelbundet återkommande odlingsaktiviteter. Skyltar till odlingarna har producerats. En välbesökt skördefest anordnades i oktober på parkeringen till Rosengårds centrum. Bilder från odlingarna: Skyltar finns uppsatta vid odlingarna, och informerar om syfte och finansiärer samt möjlighet att delta; Plantor väntar på att planteras; Pallkragsodling; Gemenskapsodling vid föräldrakommunikatörerna; Odlingsdag vid Yalla Trappan. 15 (35)

3.6 Värner Rydénskolan Målet med åtgärden var att nå maximal energieffektivisering, så att skolan blir en demonstrationsanläggning för ekologisk renovering av skolor. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra skolor. Under 2011 och 2012 gjordes tekniska undersökningar av Värner Rydénskolan, vilket ledde till slutsatsen att förändringar var nödvändiga som berörde ett flertal delåtgärder. Det ledde till att en avvikelserapport skickades in under hösten 2013, men i början av 2014 lämnades besked från Serviceförvaltningen att ytterligare delåtgärder inte kommer att genomföras (se nedan). Då beskedet kom 2014 hanteras detta formellt i slutrapporten. Beskrivning av Värner Rydénskolan Värner Rydénskolan ligger i delområdet Törnrosen i Rosengård. Den består av tre skolor, en F-3, en 4-6 skola och en 7-9 skola. På varje skola finns en rektor och en biträdande rektor. Verksamhetsförändringar planeras för skolorna i Rosengård, bl. a. med Lärande hela dagen, där skolorna öppnas upp för annan verksamhet, vilket kommer att inverka på de planerade åtgärderna i varierande utsträckning. Ombyggnads- och omflyttningsplaner på skolor i Rosengård har påverkat möjligheten att utföra delåtgärder på Värner Rydénskolan. Samordningsmöte har hållits kring de olika projekten som pågår på Värner Rydénskolan. Deltog gjorde representanter från HS Rosengård, Gröna skolgårdar samt arkitekt, landskapsarkitekt och samordnare i omflyttningen av skolor i Rosengård. Situationsplan Värner Rydénskolan. Bokstavsbeteckningarna används i lägesrapporten för de olika delåtgärderna. 16 (35)

3.6.1 Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning Värner Rydénskolan består av sju huskroppar. En inventering och åtgärdssammanställning för skolans ventilations- och värmesystem gjordes under 2011. Den visade att värmeåtervinning installerats på sex av tretton aggregat innan projektets start. Utredning pågår kring vilka kostnadseffektiva åtgärder som går att genomföra med befintlig budget. Delåtgärden kommer inte att genomföras, vilket beslutades i februari 2014, och hanteras därför i slutrapporten. 3.6.2 Automatisk väderprognosstyrning Väderprognosstyrning var aktuell när ansökan till Delegationen för hållbara städer skrevs. Efter detta har metoden testats vid 15 anläggningar och resultatet har inte varit tillfredsställande. Dessutom har den tekniska undersökningen av skolan konstaterat att den befintliga styrutrustningen är för gammal för att hantera installation av väderprognosstyrning utan att byta hela styrutrustningen. Det senare låter sig inte göras av kostnadsskäl. Delåtgärden kommer inte att genomföras, vilket beslutades i februari 2014, och hanteras därför i slutrapporten. 3.6.3 Behovsstyrd belysning Behovsstyrd belysning är installerad i tre byggnader: Hus E - nya behovsstyrda armaturer i korridorer. Hus C - nya behovsstyrda armaturer i hela huset. Hus F - nya behovsstyrda armaturer i entré, dusch- och omklädning. I korridorerna är flytande närvarostyrning installerad, och alla nya armaturer har energisnåla lampor. 3.6.4 Tätning och isolering Byggnadsteknisk energibesiktning är utförd av konsult. Energirapporten fungerar som underlag och är behjälplig vid prioriteringar för åtgärden Tätning och isolering. Det beslutades att tilläggsisolering av taket på byggnad B i samband med uppförande av solceller på samma byggnad var den lämpligaste åtgärden. Projektering som omfattar delåtgärderna Tätning och isolering och Solceller är påbörjad och färdigställdes under januari 2013. Men i samband med denna projektering framkom det att byggnad B redan var tilläggsisolerad på taket. Under 2013 tilläggsisolerades istället taken på byggnad E och F med 30 mm i samband med takomläggning. Byggnad B 17 (35)

3.6.5 Utbildningsinsatser Inga utbildningar har genomförts under 2013. 3.6.6 Vattenbesparing Delåtgärden vattenbesparing utfördes sommaren 2010, innan projektstart. Hela skolan har försetts med snålspolande munstycken på kranar och duschar. Ett möte hölls med Oras kring kranar/armaturer för att utreda om det finns ytterligare smarta vattenbesparings-åtgärder att utföra på både skolan och ishallen. Serviceförvaltningens sakkunnige har vidare undersökt möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets räkning, men har kommit fram till att inga andra vattensparåtgärder skulle ge betydande effekt. Delåtgärden kommer därför att utgå. 3.6.7 Solceller Delåtgärden utförs ej. 3.6.8 Avfallshantering Miljöhuset Lärkan planerades tillsammans med verksamheten. Det har placerats på befintlig parkeringsplats, där det tar fyra parkeringsplatser i anspråk. Bygglov blev godkänt under våren och byggstart var 1 oktober 2012. Slutbesiktning skedde strax innan jul 2012, dock monterades det gröna taket under våren 2013 då temperaturen var mer gynnsam. Tillsyn visar att allt är på plats. På grund av ombyggnationen av skolan togs miljöhuset i bruk först hösten 2013. Miljöhuset Lärkan 3.6.9 Gröna åtgärder Med anledning av verksamhetsförändringar (beskrivet i lägerrapport för 2012) var det inte möjligt för skolan att delta i Gröna skolgårdar. Förbättring av utemiljön utfördes istället i samband med ombyggnaden genom fler träd, buskar, nya aktivitetsytor och sittgrupper samt återplantering av vandaliserat växtmaterial vid grön vägg. 18 (35)

3.6.10 Miljöpedagogik Inga aktiviteter har genomförts under 2013 3.6.11 Demoklassrum Delåtgärden utfördes 2011-2012. Se tidigare årsrapport. 3.7 Hållbara resor 3.7.1 Rosengårds station Rosengårds station ska användas som en station i den så kallade Malmöringen, där Citytunneln och kontinentalbanan ger möjlighet till effektiv miljövänlig kollektivtrafik mellan sju stationer i Malmö. Åtgärden är försenad då en dispens för att köra persontrafik längs kontinentalbanan upphörde i och med Citytunnelns färdigställande. Malmö stad, Skånetrafiken, Trafikverket och Svedab samarbetar i genomförandet av åtgärden. En miljökonsekvensbeskrivning skickades in till Länsstyrelsen i Skåne i slutet av 2013 och besked beräknas komma i maj. Vid ett positivt besked från Länsstyrelsen krävs 18 månader för färdigställande av stationen, vilket gör att delåtgärden i så fall hinner påbörjas men inte färdigställas inom projekttiden. Ett förfrågningsunderlag för entreprenadupphandling har tagits fram, för att påskynda byggstart om Länsstyrelsen besked är positivt. Ett genomförande av delåtgärden innebär även att bullerskyddet förbättras längs delar av sträckningen. Trots förseningen har åtgärden varit en mycket stark drivkraft för den ökade investeringsvilja vi upplever i Rosengård. Tillsammans med Malmöexpressen och Rosengårdsstråket utgör Rosengårds station ett kommunikationsnav för miljövänliga transporter som visar på en långsiktighet i stadens planer för Rosengård, något som är av mycket stor betydelse för fastighetsägare och andra investerare. 3.7.2 Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan Åtgärden syftar till att öka framkomligheten för kollektivtrafiken, vilket bidrar till en attraktivare kollektivtrafik och därmed överflyttning av bilresor till kollektivtrafikresor. Det görs genom att öka bussarnas kapacitet och attraktivitet, genom effektivare bussar, busskörfält och prioritering av buss vid trafiksignaler vilket ökar bussarnas medelhastighet. För att kunna öka kollektivtrafikens medelhastighet är mittförlagda busskörfält i centrala delar att föredra, då konflikter med övrig trafik minimeras (t ex lastning/lossning, parkering, sophantering etc.). Mittförlagda busskörfält medför att även hållplatserna måste vara mittförlagda och att en större ombyggnad krävs. 19 (35)

Förstudie godkändes av styrgruppen i november 2012. Åtgärden är presenterat på VTIdagarna och Kollektivtrafikseminariet i Göteborg under 2012, samt bl.a. Mötesplats Skåne och SKL:s trafik- och gatudagar under 2013. Internt har tjänstemän och politiker i berörda förvaltningar informerats. Kommunstyrelsen fattade beslut om finansieringen av projektet den 16 januari 2013. Detaljprojektering och entreprenadupphandling genomfördes under år 2013. Byggstart var i januari 2014. Införande av superbusskonceptet mellan Rosengård och centrala delar av Malmö är planerad till juni 2014. Följande insatser genomförs inom ramen för HS Rosengård: Införande av kollektivkörfält längs Amiralsgatan mellan Studentgatan och Rosengård, öster om korsningen Amiralsgatan/Scheelegatan/Västra Kattarpsvägen, samt i och med detta bygga nya mittförlagda hållplatser vid Folkets park, Nobeltorget och Annelund, som ersätter hållplatserna Vitemöllegången och Annelund. Införande av kollektivtrafiksignal i signalreglerade korsningar: Amiralsgatan/Östra Farmvägen/Norra Gränbergsgatan och Amiralsgatan/Nobelvägen. Förstärkning av underliggande asfaltlager i det separerade busskörfältet på delen Studentgatan-Frölichsväg samt läggning av rödslammad cementstabiliserad asfalt. På samma sträcka förstärks sidoytorna där övrig trafik kör. Befintliga kollektivkörfält på superbussträckan beläggs med rödslammad cementstabiliserad asfalt samt att det utförs förstärkningar i underliggande asfaltlager vid behov. Följande insatser genomförs utan från Delegationen för hållbara städer, men är en förutsättning för projektets genomförande: Införande av kollektivtrafiksignal i signalreglerade korsningar: Amiralsgatan/Scheelegatan/Västra Kattarpsvägen, Amiralsgatan/Lantmannagatan, Amiralsgatan/Norra Parkggatan(GC_överfart), Amiralsgatan/Bergsgatan. Införande av prioritering för kollektivtrafik i signalreglerade korsningen Amiralsgatan/Spångatan/S:t Knuts väg. Förbud införs mot Vänstersvängstrafik från Amiralsgatan in på Henrik Smithsgatan och Falsterbogatan (österifrån). Genomförande av trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångställena Karlskronaplan och Falsterbogatan. Övergångsställe vid Henrik Smithsgatan ersätts av gångpassage med bredare mittrefug. Schematisk illustration av de åtgärder som beslutats av Tekniska nämnden. Rött markerar de platser där insatser genomförs som ingår i projektet och vitt insatser som finansieras utanför projektet. Utöver detta sker även insatser på hållplatser längs den vita delen av sträckningen. 20 (35)

3.7.3 E-mobility kollektivtrafik I ansökan ingår inköp av en elhybridbuss. Den avsiktsförklaring som tecknats mellan Tekniska nämnden och Skånetrafiken innebär att alla bussar (ca 15) som trafikerar linje 5 ska vara elhybrider eller på annat sätt drivas av miljövänligt bränsle. Det ger en betydligt högre effekt på utsläppen av växthusgaser än vad som angetts i ansökan. 3.8 Hyreslägenheter Herrgården Den nya ägaren Victoria Park har undersökt förutsättningar för genomförandet av åtgärden. I och med att en mycket stor andel av hyresgästerna (89 %) har försörjningsstöd och får sin hyra betald av kommunen så försvinner hyresgästens ekonomiska incitament för att spara vatten. Erfarenheterna från åtgärden blir också svår att överföra till andra fastighetsägare, då mycket få fastighetsägare har en lika stor andel hyresgäster med försörjningsstöd. Risken är att åtgärden, enbart p.g.a. brist på ekonomiskt incitament, skulle uppvisa ett sämre resultat av utbildning och displayer än förväntat, vilket skulle kunna avskräcka fastighetsägare från att genomföra liknande åtgärdet. Snålspolande armaturer sätts in utanför projektets ram, men utbildningar och displayer anses inte genomförbart. Fastighetsägaren har signalerat att de vill förändra åtgärden och projektledningen inväntar en avvikelserapport från denne. 3.8.5 Utbildning Se ovan. 3.8.6 Displayer Se ovan. 3.9 Cleantech 3.9.1 Testbed Ett testbed-event för miljonprogrammen där miljöteknikföretag kort presenterar lösningar för fastighetsägare och andra aktörer är under planering och genomförs i mars 2014. 3.9.2 Marknadsföring Intresset från omvärlden är fortsatt stort. Studiebesök har tagits emot under året, dels av projektledningen, men även av Rosengårds stadsdelsförvaltning samt olika åtgärdsägare. Besökare från Amsterdam, Glasgow, Wien, Nordiska ministerrådet, Jönköping samt övriga investeringsprogram inom Delegationen för hållbara städer har tagit del av utmaningar och framgångsfaktorer i investeringsprogrammet och i ett vidare stadsutvecklingsperspektiv. Förutom tekniska lösningar, har inte minst helhetsperspektivet på hållbar utveckling och hur delaktighetsprocesser har använts kopplat till de fysiska investeringarna varit viktiga diskussionsämnen, där inte minst Rosengårdsstråket har visats upp. HSB BRF Hilda har även anlitat en av stadens professionella guider för att hantera studiebesök. Under 2013 togs fem studiebesök emot, med nationella och internationella gäster. Projektet har även presenterats vid ett antal seminarier, bland annat Green Building, Samhällsbyggarforum samt vår egen konferens Think space. Vid flera av dessa har även 21 (35)

Bygga-Om-dialogen kortfattat presenterats, vilket är ett av planeringsprojekten som finansieras av Delegationen för hållbara städer. Gatukontoret och dess samarbetspartners har även vid flera tillfällen specifikt presenterat Malmöexpressen. Ett besök av Paul Crane i Seattle resulterade i att aktivitetsytan Rosens röda matta kommer att presenteras vid en American Society of Landscape Architects Northwest Conference 2014 i april. Fyra investeringsåtgärder samt delaktighetsprocesser finns beskrivna i kortfattade faktablad, med huvudsyfte att på ett neutralt sätt informera om vilka företag som levererat produkter och tjänster till de olika åtgärderna. Här sker ingen bedömning av vilka lösningar som är bättre än andra, men de erbjuder läsaren ett sätt att få kontakt med de aktuella företagen. Ett mål med projektet har varit att uppnå en förändrad mediabild och effekter av detta börjar märkas. Fler inslag i media lyfter idag fram positiv utveckling och events i Rosengård jämfört med när projektet startade. Här har t ex testevent i full skala vid planeringen av mötesplatserna längs Rosengårdsstråket varit en starkt ande orsak. Under hösten 2013 inleddes även planeringen för den informationsspridning och marknadsföring som ska ske 2014. Här ingår: Ett kommunikativt paraply samlar många hållbarhetssatsningar i Malmö, däribland HS Rosengård. Expo se nedan. c/o Stad 20-22 maj 2014 en konferens arrangerad av Miljöförvaltningen. Den är ett samarrangemang mellan fem projekt som på olika sätt adresserar miljonprogrammets utvecklingspotential. Innocarnival 13-15 november 2014 Syftet med InnoCarnival är att locka unga att komma med idéer till innovationer för ett hållbart Malmö och för HS Rosengårds del innebär detta att jobba vidare med målgruppen unga i Rosengård. Vår förhoppning är att InnoCarnival blir startskottet för fortsatt utveckling av stadsdelen och att de unga kan komma med smarta lösningar på några av de utmaningar som finns. Under hösten 2013 pågick uppstartsfas av InnoCarnival med förankring i Malmö stad förvaltningar och stadsområden. Ett antal inspirationsseminarium har hållit under hösten 2013 och fortsätter våren 2014 för att få igång de ungas innovationstänk. Den digitala expon ska finnas tillgänglig på Innocarnival. www.innocarnival2014.se. Studiebesök och presentationer under året fortsätter mottagandet av studiebesök och projektet kommer även att presenteras vid konferenser, bland annat Building sustainability 10-11 november 2014. 3.9.3 Näringslivsdialog Delåtgärden kommer att samordnas med delåtgärden Klimatsmarta modellstadsdelar Hållbar stadsomvandling Malmö från öst till väst, där en antologi tas fram. Den beskriver hur olika stadsutvecklingsprojekt har kuggat i varandra för att driva Malmö i riktning mot en hållbar stad, med speciellt fokus på klimatfrågan. Här kommer näringslivets perspektiv att vävas in, framför allt de bolag som är ansvariga för den tekniska infrastrukturen. Rosengård blir ett av exemplen i antologin som är klar under 2014. 3.9.4 Expo Expon kommer att genomföras i digital form. Här samarbetar Miljöförvaltningen med Stadsbyggnadskontoret om en digital plattform som ska kunna användas både i planeringsprocesser och för att visa upp genomförda projekt. Här är Rosengård pilotområdet. 22 (35)

Mjukavaran är upphandlad från Agency 9 och Stadsbyggnadskontoret tar fram nödvändigt kartmaterial. Under 2013 har inköp av stor pekskärm och mjukvara gjorts och produktion av informationsmaterial sker under 2014. Möjligheten undersöks att även utveckla en applikation för smart phones. 3.10 Projektsamordning, information, uppföljning 3.10.1 Programsamordning Lena Eriksson, miljöförvaltningen, är övergripande ansvarig för programmet och Åsa Gonner, miljöförvaltningen, ansvarar för ekonomisk administration. En grupp bestående av Lena Eriksson, Moa Björnson (processledare) och Malin Sarvik/Eva Klamméus (kommunikatörer), samtliga miljöförvaltningen, har haft avstämningar en gång per vecka. En projektassistent har arbetat på deltid i projektet för att avlasta projektledningen fram till juli 2013. En större grupp från miljöförvaltningen och Rosengårds stadsdelsförvaltning, som arbetar med åtgärder inom HS Rosengård, har genomfört en planeringsdag under 2013. Från och med hösten 2014 byts planeringsdagen mot regelbundna avstämningar på Miljöförvaltningen mellan projektledare för ett antal projekt med fokus på miljonprogrammet, samt projektsekreterare, ekonom, kommunikatör och avdelningschefer. Avstämning har vid behov skett med en förvaltningsövergripande direktörsgrupp. Programsamordningen har haft regelbundna avstämningar med Rosengård stadsdelsförvaltnings/stadsområde Östers utvecklingsavdelning, vilken bland annat koordinerar Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Herrgården. Syftet är att uppdatera varandra och identifiera synergieffekter som kan stärka programmets genomförande såväl som utvecklingsavdelningens arbete. Då projektet nu går in i sin slutfas har intresset och behovet av informationsträffar för berörda tjänstemän minskat. En årlig träff i april genomfördes som en intern halvtidsutvärdering och dokumenterades via minnesvärda ögonblick (se bilaga A, 130418 Minnesvärda händelser hållbara Rosengård). Ett studiebesök genomfördes på Rosengårds nybyggda polishus som byggdes enligt LEED Guld. På PB works finns tillgång till relevanta dokument och på Dropbox finns programmets bildbank. De olika åtgärderna har i sin tur egna projektorganisation, där miljöförvaltningens projektledning vid behov deltar i styr- och projektgrupper. WSP ansvarar för samordning av uppföljning och utvärdering av programmet (se 3.10.5). 3.10.2 Administration Se ovan. 3.10.3 Processledning En modell fysisk stadsförnyelse i samverkan har producerats under 2013 (se bilaga B, Modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan). Den är utvecklad utifrån erfarenheter som gjorts under de senaste årens stadsförnyelseprocess i Rosengård, där fysiska investering kopplats till samverkan och lokal delaktighet. Rosengårdsstråket har varit navet i detta arbete, men även 23 (35)

Hållbara Hilda och gemenskapsodlingarna i KlimatSMART Matcentrum har varit värdefulla områden. Under 2013 har dialogprocesser fortsatt genomförts inom valda åtgärder. De syftar till att stärka kopplingen mellan de fysiska investeringarna och medborgares, föreningars och övriga intressenters idéer. Arbetet har utgått från de enskilda åtgärderna och miljöförvaltningen har it med processledningskompetens. Omfattande dialoginsatser har gjorts inom Rosengårdsstråket, Hållbara Hilda och KlimatSMART Matcentrum. Dessutom har dialog med verksamheterna skett i Värner Rydénskolan och Rosengårds ishall. Samarbetet med Hilda, Kryddgårdsskolan och Malmö Högskola har fortsatt under 2013 där investeringsprogrammets åtgärder på olika sätt vävs in i undervisningen. För Rosengårdsstråket har en viktig målgrupp hela tiden varit tjejer i åldern 16-24 som motorer för hållbar stadsutveckling. Upplägget från 2011 med 13 tjejer som anställdes för en månads praktik inom satsningen Ung i sommar fick en fortsättning 2012 då 74 unga tjejer och killar genomförde en månads praktik i stadsdelen, de flesta inom områden som relaterar till HS Rosengård (hållbara evenemang, stadsodling, cykelverkstad). Under 2013 inkluderade satsningen cirka 40 ungdomar. En del av de ursprungliga 13 tjejerna startade nätverket EIM (Engagerad i Malmö) som fungerar som en kanal för fortsatt engagemang. De delar även en halvtidsanställning i nätverket Tjejer i förening som mentorer för yngre tjejer. En av dem har även fått timanställning i det sociala företaget Retoy, som använder lek och leksaker som verktyg för att lära barn om barns rättigheter och hållbar utveckling. Två av tjejerna skrev boken Eldsjälar i Rosengård, med syfte att lyfta fram positiva förebilder, och belönades med Malmö stads mångfaldspris. Mycket arbete har kontinuerligt lagts på att överföra arbetet med ungdomar till stadsdelsförvaltningens ordinarie verksamhet. För att säkra den fortsatta utvecklingen av aktiviteter på Rosens röda matta sker ett samarbete mellan Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och en brukarstyrd grupp bestående av EIM, Yalla trappan och Rosengårds Folkets hus. EIM har också varit ledande i planering och genomförande av invigningen av Rosens röra matta i september 2013. Projektledningen har ett nära samarbete med stadsbyggnadskontorets planeringsansvariga handläggare för Rosengård, för att utveckla samrådsmetoder och fortsätta lyfta helhetsperspektivet på hållbar utveckling i kommande planarbeten. Det har bland annat testats vid framtagandet av ett värdeprogram för området centrala Kryddgården (se bilaga C, Värdeprogram centrala Kryddgården. Detta är fortfarande ett arbetsmaterial och ej för spridning). Under 2013 har både öppna evenemang och djupare dialoger genomförts som letts av Miljöförvaltningens processledare. Cirka 3 200 personer deltagit (50 procent kvinnor) i 36 aktiviteter. Om de öppna evenemangen undantas har cirka 470 personer deltagit (61 procent kvinnor) i 32 aktiviteter. Totalt sedan projektstart har 11 300 personer deltagit (54 procent kvinnor) i drygt 200 aktiviteter, och om öppna evenemang undantas fås totalen 2 700 deltagare (64 procent kvinnor) i 170 aktiviteter. En del personer har deltagit vid mer än ett tillfälle varför antalet unika deltagare är något lägre. Vid vissa öppna arrangemang har antalet besökare uppskattats och troligen underskattats, här har även könsfördelningen uppskattats till ca 50/50. Utöver detta har även olika åtgärder arrangerat workshops och andra dialogträffar i egen regi. 24 (35)