Repetition delay-element

Relevanta dokument
Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F13: Asynkrona Sekvensnät (Del 2)

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

IE1204 Digital Design

Asynkrona sekvensmaskiner

Digital Design IE1204

Sekvensnät. William Sandqvist

Digital- och datorteknik

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Sekvensnät Som Du kommer ihåg

Digital Design IE1204

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

IE1204/IE1205 Digital Design

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

TSEA22 Digitalteknik 2019!

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

Sekvensnät vippor, register och bussar

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Tenta i Digitalteknik

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

IE1204/5 Digital Design typtenta

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

Digital elektronik CL0090

Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 4

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Låskretsar och Vippor

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Digital Design IE1204

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

IE1204/5 Digital Design typtenta

F5 Introduktion till digitalteknik

Sekvensnät i VHDL del 2

Quine McCluskys algoritm

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Digital- och datorteknik

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/

Digital Design IE1204

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Digital Design IE1204

Omtentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 14/

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

D0013E Introduktion till Digitalteknik

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Digital Design IE1204

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

-c wc. Pre- Next state Out- Vi ser att tillstånden är redan sorterade i grupper med olika utsignaler,

Tenta i Digitalteknik

Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik

Exempel på LAX-uppgifter

LABORATIONSINSTRUKTION

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tenta i Digitalteknik

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Tentamen med lösningar IE Digital Design Fredag 13/

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

Tenta i Digitalteknik

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

IE1204 Digital Design

Digital Design IE1204

Grundläggande digitalteknik

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laborationshandledning

Kodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18

Tentamen i Digital Design

FÖRELÄSNING 13. Sekvenskretsar - vippor och latchar. Digitalt konstruktionsexempel. Föreläsning 13

Digital Design IE1204

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Översikt, kursinnehåll

Transkript:

Repetition delay-element Synkront sekvensnät Klockad vippa Asynkront sekvensnät ett konstgrepp: Delay-element Andra beteckningar: Y och y

Gyllene regeln Endast EN signal åt gången ändras

Exitationstabell Den asynkrona kodade tillståndstabellen kallas för Excitationstabell De stabila tillstånden (de med next state = present state) ringas in Present Nextstate state SR = 00 0 0 y Y Y Y Y 0 0 0 0 0 0 Y = y

Flödestabell och Tillståndsdiagram Den asynkrona okodade tillståndstabellen kallas för Flödestabell 00 0 Present Next state Output state SR = 00 0 0 Q A A A B A 0 B B A B A SR 0 A 0 B 0 00 0

Hasard spikar När man konstruerar asynkrona kretsar så kan det händer att man får spikar (glitches) på signalvärden Detta beror på att olika signalvägar har olika fördröjningstider Fenomenet kallas för hasard (hazard) och kan elimineras med noggrann konstruktion

Snabbfråga Vilket tidsdiagram motsvarar bäst den signal som genereras av följande grindnät vid stigande flank? in Q in 0 in 0 in 0 Q 0 Q 0 Q 0 Alt: A Alt: B Alt: C

Snabbfråga Vilket tidsdigaram motsvarar bäst den signal som genereras av följande grindnät vid stigande in flank? Q x in Q 0 0 in Q 0 0 in Q 0 0 x 0 Alt: A PGA fördröjning i inverterare blir båda ingångarna till AND grinden ett kort tag Alt: B Alt: C Alt C tar ej hänsyn till fördröjning i AND grind

( Kort 0-ställningspuls ) in Q Kretsen används ibland för att generera en kort 0- ställningspuls.

( Kort 0-ställningspuls ) Du har sett kretsen förr.

Olika typer av Hasard Statisk Statisk 0 0 Dynamisk 0 Dynamisk 0

Statisk Hasard Statisk Statisk 0 0

Exempel, Statisk Hasard Hasard kan uppträda vid nedanstående krets vid övergången av x 3 x 2 x från 0 x 2 x p f x 3 q f = x + x2 xx3

Tidsdiagrammet x 2 x p f x2 xx3 f = x + x 3 q x p x x 2 x 3 00 0 0 q 0 f Hasard t

Hasardfri krets x 2 x p x p x 3 q f q r Hasard-Cover x x 2 x 3 00 0 0 r f t 0 f = x + x2 + xx3 x2x3

Hur undviker man statisk hasard? Möjligheten för statisk hasard finns om två intillliggande :or inte är täckta med en egen produktterm vid SOP Därmed kan man ta bort risken för statisk hazard genom att lägga till inringningar så att alla intillliggande :or är täckta med en egen inringning

Ex. Hasardfria hoptagningar Räcker dessa hoptagningar för hasardfrihet? f f = a + db + cb

Ex. Hasardfria hoptagningar Räcker dessa hoptagningar för hasardfrihet? f f = a + db + cb Hasard cover

Ex. Hasardfria hoptagningar Räcker dessa hoptagningar för hasardfrihet? f Karnaughdiagrammet är en doughnut!?? f = a + db + cb

Ex. Hasardfria hoptagningar Räcker dessa hoptagningar för hasardfrihet? f f = a + db + cb + dc

Ex. Hasardfria hoptagningar Lätt att missa! f f = a + db + cb + dc Hasard cover

Ex. Hasardfria hoptagningar Med annan variabelordning missar man inte! f f = a + db + cb + dc

Statisk hasard vid POS? Har man en POS-implementering så måste man se till att alla bredvidliggande 0:or är täckta av en egen summaterm

Dynamisk Hasard? En dynamisk hasard orsakar flera spikar på utgången En dynamisk hasard orsakas av kretsens struktur Dynamisk 0 Dynamisk 0

Exempel, Dynamisk Hasard Följande ekvation osakar ingen hasard om man implementerar den som en AND-ORstruktur f = x + x2 + x3x4 xx4

Exempel, Dynamisk Hasard Men implementerar man ekvationen med följande flernivåslogik, så uppträder dynamisk hasard x x 2, x 3, x 4 a One gate delay b b c x x 2 x 3 a c d f d f x 4

Hur undviks Dynamisk Hasard? Dynamisk hasard kan undvikas med tvånivå-logik Ser man till att en två-nivå krets är fri från statisk hasard, så finns det inte heller någon dynamisk hasard!

Snabbfråga Vilket/vilka av följande grindnät kan ge upphov till hazard då x ändras? x x Alt: B x Alt: A Alt: C

Snabbfråga Vilket/vilka av följande grindnät kan ge upphov till hazard då x ändras? x Risk för hazard då a= och b=0 Den extra grinden täcker inte detta fall (utan a= och b=) x Alt: B a x Alt: A b Oooops! Alt: C inte Hazard cover!

Snabbfråga Risk för hazard då a= och b=0 Den extra grinden täcker inte detta fall (utan a= och b=) x ba 0 inte Hazard cover! 00 0 0 a x b x ba Ingen Hazard 00 0 0 0 Oooops! Alt: C x b a

När behöver man ta hänsyn till Hasard? I ett asynkront sekvensnät måste avkodaren för nästa-tillstånd vara hasardfri! Annars kan man hamna i ett inkorrekt tillstånd För kombinatoriska kretsar är hasard inte ett problem eftersom utgången alltid kommer att stabilisera sig efter ett kort tag I ett synkront sekvensnät är hasard inget problem, så länge man respekterar setup- och hold-tider ( under dessa tider får hasard inte uppträda! )

Undvik Hasard Statisk hasard orsakas av utelämnade primimplikanter Statisk Statisk 0 0 Dynamisk 0 Dynamisk 0 Dynamisk hasard kan uppstå när man implementera kretsar med flernivåslogik. Tvånivåslogikkretsar som är fria från statisk hasard är också fria från dynamisk hasard.

Utgångs-spikar i asynkrona sekvensnät Pres state Next State X=0 Q y 2 y Y 2 Y 00 00 0 0 0 00 0 0 0 0 0 Man kan få utgångsspikar i ett asynkront sekvensnät när man byter från ett stabilt tillstånd till ett annat genom att passerar flera instabila tillstånd ( Fenomenet är ingen hasard! ).

Metastabilitet CMOS-kretsens överföringsfunktion (ex. inverterare) Utspänning V f V x V DD T V f T 2 0 0 Inspänning V x

Om metastabilitet Q D C? 0? 0 0 För att förstå vad metastabilitet innebär så kan vi tänka oss att insignalen D till en latch är väldigt belastad och därmed ändrar sig mycket långsamt i förhållande till klockan. Antag vidare att klock-signalen C slår om precis när D är vid V DD /2. Då låser sig latchen vid det spänningsvärde som råkar finnas på D. Efter en tid slår latchen om till antingen eller 0.

Om metastabilitet Denna instabilitet varar tills transistorerna i återkopplingen behagar gå åt ena eller andra hållet men det kan ta tid, och tiden beror på hur nära V DD /2 som låsningen skedde. Man kan likna situationen vid en boll som ligger på toppen en kulle, eller en penna som balanserar på sin spets. Minsta störning kommer att få bollen eller pennan att falla åt ena eller andra hållet. 0? Om Clk och D switchar samtidigt, vilket värde får då Q? På vilken sida kommer bollen att trilla ner?

Setup and Hold time (= metastabilitets-skydd) För att undvika samtidigt omslag/switchning, så måste setup and hold times garanteras: D Clk Setup Hold time Setup time är den tid D måste vara stabil innan Clk ändrar värde Hold time är den tid D måste vara stabil efter Clk har ändrat värde Om Setup and Hold time s är uppfyllda, så kommer vippan (Flip-flop) att garanterat bete sig snällt/deterministiskt!

Asynkrona insignaler? Dessvärre kan vi inte alltid garantera att en ingång är stabil under hela setup- och holdtiden Antag att du kopplar in en tryckknapp på D- ingången av en vippa Användaren kan trycker knappen när som helst, även under setup- och hold-tiden! Risken är att vippan hamnar i ett metastabilt tillstånd!

Synkronisering av insignaler För att synkronisera asynkrona ingångar användar man en extra vippa på ingången Den första vippans utgång (A) kan hamna i ett metastabilt läge Men om klockperioden är tillräckligt lång, så kommer den att stabiliseras innan nästa klockflank, så att B inte hamnar i ett metastabilt läge! Data (asynchronous) D Q A D Q B Data (synchronous) Clock Q Q

(Slumptal med metastabilitet?) Intelprocessorer singlar slant med följande krets. Innan klockpulsen blir är både node A och node B logiskt. När klockpulsen kommer hamnar båda inverterarna i det metastabila tillståndet och slumpen avgör sedan vilket tillstånd inverterarna slutgiltigen hamnar i.

Avancerade byggelement De asynkrona vipporna och låskretsarna används som säkra byggelement vid digital design. Nya byggelement utvecklas hela tiden. Vid övningen kommer vi att konstruera en dubbelflankvippa en vipptyp som kan komma att ge framtidens datorkretsar högre (dubblerade) prestanda Vid föreläsningen förfinar vi nu den enkla SR-låskretsen

Exempel förbättrad SR-latch Konstruktion av set-dominant SR-latch Specifikation Konstruktionen är en speciell typ av SR-latch (det finns inte ett förbjudet läge ) Om S och R är så går latchen i SET-läge (Q = ) Latchen kan först gå till RESET-läge om. både S och R först sätts till S=0 och R=0 (Q = ) 2. R aktiveras (S = 0, R = ) Q = 0! Källa: Fletcher: Engineering Approach to Digital Design, Prentice-Hall, 980. Exempel 0.5 (pp 670).

Repris: SR-latch R S (a) Circuit Q a Q b S R Q a 0 0 0 0 (b) Truth table Så länge man undviker insignalen SR-Latch S = R = ( = förbjudet tillstånd ) kommer utgångarna Q a och Q b att S S Q Q vara varandras inverser. Man kan? R R Q då använda symbolen till höger. Tar man signaler från låskretsar finns det således alltid inverser att tillgå! Q b 0/ /0 (no change) 0 0 0 0 Förbjuden insignal S=R= Q a Q b

Mer problem med SR-latchen R Q a S R Q a Q b 0 0 0/ /0 (no change) 0 0 0 0 S Q b 0 0 (a) Circuit (b) Truth table Om man vill gå från SR = till SR = 00 är det en dubbeländring av insignalerna. Därför hamnar vi antingen i Q = 0 eller i Q = ingen kan veta! Detta är ytterligare ett skäl till att utesluta SR =.

SR-latch SR 00 0 Q= a 0 0 d Q=0 00 0

SET-dominant SR-latch (0) 0(0) 0(0) (0) f SR( QQ) 00(0) 0(0) 00(0) Q= e (0) b 0(0) a 0(0) 00(0) c (0) 00(0) 00(0) 0(0) d 0(0) 0(0) Q=0 SR =

Önskat beteende SR= Set-dominant SR-latch Vanlig SR-latch

SET-dominant SR-latch (0) e 0(0) 0(0) (0) (0) 0(0) 00(0) f b c SR( QQ) 00(0) 0(0) 0(0) 00(0) 00(0) 0(0) a d 00(0) 0(0) 0(0) a b c d e f 00 a a c c a 0 d d d f f SR( QQ) e e e e 0 b b b b Q 0 0 Q 0 0 0 0 (0) SR = Tillståndet e tar hand om fallet SR =

Kompatibilitet a (0) b (0) c (0) d (0) e (0) f (0) Det finns inga ekvivalenta tillstånd, finns det några Moorekompatibla tillstånd?

Kompatibilitet a (0) b (0) c (0) d (0) e (0) f (0) Många valmöjligheter a(0): ad-b b(0): a-eb b(0): a-eb f(0): afe- c(0): cd-b d(0): cde- b(0): a-eb e(0): -feb e(0): -feb f(0): afe-

Kompatibilitetsgraf Många valmöjligheter a (0) e (0) c (0) b (0) f (0) d (0) Nya beteckningar a (ab), e (ef), c (cd) Tre tillstånd kräver två tillståndsvariabler Y 2 och Y a c e 00 a c a 0 c c e SR( QQ) e e e 0 a a a Q 0 Q Reducerad flödestabell 0 0

Tillståndskodning a Vald tillståndskod (Gray) c y 2 y e a, e c Q Övergångs-tillstånd Utgångsavkodning = y Q = Q = 0 2 a : e : c :? Från c till e krävs det en dubbeländring av Y 2 Y detta ändras med hjälp av övergångstillståndet till två enkeländringar

Karnaughdiagram Y = + Y Ry + SR 2 Sy2 + SR y Ry2 y = Hasardfria nät direkt!

Krets-schema y 2 = Sy2 + SR y Ry2 y = Ry SR Y + Y + y y 2 2 = Q = Q Här har vi vår idiotsäkra SR-låskrets!

Otur!

En annan lösning? Förutom att lösa problemet med dubbeländringen, som vi redan löst, vill vi få så enkla nät som möjligt! Vad händer om vi skriver (i stället för 0) som instabilt tillstånd i ruta 3, på ren spekulation att detta kommer att ge oss ett enklare nät? Från 00 i ruta 2 till i ruta 3 är en ofarlig dubbeländring. Blir det 0 hamnar man stabilt i 0, blir det 0 går man till och till sist stabilt till 0.

Nya Karnaughdiagram Från 00 till innebär en ofarlig dubbeländring av tillståndsvariablerna som till sist alltid leder till stabilt 0. Y = + Y Ry + SR 2 S y2 R y = Enklare nät! Vi introducerade en ickekritisk Hasard och det gav oss större hoptagningar och ett enklare nät!

Idiotsäker och kompakt Y + 2 = S y2 R y Y Ry + SR = y y 2 y y 2 2 = Q = Q

Asynkrona nät är byggstenar Eftersom de asynkrona sekvensnäten används som byggstenar vid all annan Digital Design är det vanligt att stor möda har lagts på att göra dom så optimala som möjligt. De används oftare i tusental i en konstruktion än styckvis. Varje ingående grind kostar och räknas!

Används dominanta SR-latchar?

PIC6F690 IO-enhet, SR-latch Låskretsen är RESET-dominant SR Q = 0 Q =

PIC6F690 IO-enhet, SR-latch Touch control. Användningsområdet för SR-latchen är en kapacitivt styrd oscillator. Den ändrar frekvens vid en touch med fingret. f = f 0 f