Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet

1999:9 Stöt- och sinusvibrationers påverkan på fingerblodflödet Anna Sörensson Lage Burström Ronnie Lundström arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 http://www.niwl.se/arb/ Programmet för teknik Programchef: Ulf Landström a

InnehŒll Inledning 1 Metodbeskrivning 2 Fšrsškspersoner 2 Undersškta variabler 2 Apparatur 3 Experimentell procedur 5 Databearbetning 5 Resultat 6 Diskussion 8 Sammanfattning 11 Summary 11 Referenser 12

Inledning Inom industrin fšrekommer ett stort antal maskiner som exponerar anvšndarens hšnder och armar fšr vibrationer. Regelbundet arbete med dessa maskiner kan leda till olika typer av besvšr i anvšndarens hšnder. Det Šr fršmst tvœ typer av vibrationsskador som har konstaterats fšrekomma i stšrre omfattning hos vibrationsexponerade yrkesgrupper, nšmligen cirkulationsstšrningar i fingerhuden och stšrningar i handens nervfunktion (8). "Vita fingrar" kallas de cirkulationsstšrningar i fingerhuden vilket beror pœ att blodkšrlen drar ihop sig. Nervfunktionsstšrningarna i handen yttrar sig som domningar, nedsatt fšrmœga att kšnna vibrationer, všrme och kyla samt fšrsšmring av handens finmotorik. Vibrationerna kan Šven orsaka skador pœ muskler och leder i hand och arm (8). Idag bedšms risken fšr att drabbas av en skada utifrœn den Internationella Standarden - ISO 5349 - vilken beskriver riktlinjer fšr mštning och bedšmning av vibrationer som šverfšrs till handen och armen (11). ISO 5349 anvšnds fšr bedšmning av periodiska, icke-periodiska och brusvibrationer. Standarden kan dšremot endast provisoriskt anvšndas vid bedšmning av vibrationer innehœllande stštar. Under senare tid har det visat sig att arbete med vibrerande maskiner vilka genererar stštar innebšr en fšrhšjd risk fšr skador hos anvšndaren jšmfšrt med vibrationer utan stštinnehœll. Stštvibrationer genereras frœn olika typer av slœende maskiner som t.ex. mejselhammare, slagborrmaskin och mutterdragare. Vibrationerna karakteriseras av repetitiva slag, med slagfrekvens oftast under 100 Hz. Stšten i sig alstrar vibrationer med frekvenser som všl šverstiger 1000-1500 Hz. Hšga amplituder under kort tid vilket genererar vibrationer med hšgre frekvenser. Det finns studier vilka visar att stštvibrationer orsakar en hšgre fšrekomst av perifera blodflšdesstšrningar samt att vibrationerna pœverkar skellettdelar i handled och armbœge (5, 7, 8, 13, 14, 22, 23). Vidare har ocksœ framkommit att det finns skillnader i pœverkan pœ kšnseltršsklarna mellan stšt och icke stštvibrationer (8, 15, 21). Studier visar Šven att stštvibrationer leder till ett hšgre energiupptag i handen jšmfšrt med vibrationer utan stštar (4). I olika studier har fingerblodflšdet experimentellt studerats i mšnniskans hand efter vibrationsexponering med olika frekvenser, accelerationsnivœer och varaktighet (1, 2, 10, 24). Fingerblodflšdets pœverkan av maskinens vikt, gripkraft och omgivningstemperatur har ocksœ studerats (16, 17, 18). Det finns dšremot inga studier utfšrda pœ stštars akuta pœverkan pœ fingerblodflšdet och den kunskapen skulle vara av stort intresse fšr fšrstœelsen av skaderisken frœn den typen av vibrationer. Med bakgrund av detta Šr syftet med fšreliggande studie att undersška fingerblodflšdets pœverkan av exponering frœn vibrationer innehœllande stštar. 1

Metodbeskrivning Fšrsškspersoner I undersškningen har tre manliga och tre kvinnliga fšrsškspersoner ingœtt (Œlder 34-51 Œr, medel=43). Fšrsškspersonerna hade inte nœgon yrkesmšssig erfarenhet av vibrerande handhœllna maskiner och ingen konsumerade nikotin. Samtliga fšrsškspersoner deltog frivilligt i undersškningen vilken var godkšnd av Forskningsetiska kommittžn vid UmeŒ Universitet ( 370/98). Undersškta variabler Varje fšrsšksperson deltog i fyra delfšrsšk och exponerades fšr tvœ olika typer av vibrationer, stšt och icke-stšt vibrationer. I ett av delfšrsšken fšrekom ingen exponering. Vibrationsexponeringen hade en frekvensvšgd accelerationsnivœ pœ 6,0m/s 2, enligt ISO 5349 (11), i frekvensomrœdet 1,6-5000 Hz. I Tabell 1 visas kombinationen av exponeringarna samt exponeringsordningen fšr varje fšrsšksperson enligt den sœ kallade balanserade fšrsšksordningen (9). Fšrsškspersonens inplacering i fšrsšksschemat var slumpmšssig. Tabell 1. Kombination av exponeringarna samt exponeringsordningen fšr varje fšrsšksperson enligt balanserad fšrsšksordningen (A=stštvibration, B=icke-stšt vibration, C=ingen vibration). Fšrsšksperson Fšrsšksordning 1 2 3 4 1 A B A C 2 B C A B 3 C C B A 4 C A C B 5 A B A C 6 B C A B Fingerblodflšdet (FBF) registrerades kontinuerligt i tre punkter, lœngfingrets 1:a falang pœ hšger respektive všnster hand samt mitt pœ hšgra handens ovansida vid metacarpala. Hudtemperaturen registreras Šven kontinuerligt pœ hšgerhandens pekfinger vid 2:a falangen. 2

Apparatur Vibrationsexponeringen som fšrsškspersonerna utsattes fšr var fšltmštningar frœn en slœende handhœllen maskin (Mejselhacka, Atlas Copco RVM 06B). Med ett oscilloskop kunde ett karakteristisk slag frœn den uppmštta signalen všljas ut och dšrefter šverfšras till en dator. En motsvarande signal utan stštinnehœll kunde dšrefter konstrueras med hjšlp av ett dataprogram (signalen kallas framledes fšr sinus-brus). Den skapade signalen bestod av adderade sinus signaler med olika frekvens (Figur 1). De bœda typerna av vibrationer hade en grundfrekvens av 50 Hz och ungefšr samma frekvensspektrum (Figur 2). Den totala accelerationen fšr stštsignalen var 141 m/s 2 och fšr sinus-brus signalen 158 m/s 2. BŒda signalerna lagrades i en funktionsgenerator och levererades dšrefter till en vibrator. 100 stšt Acceleration, m/s 2 50 0-50 100 0 0,025 0,05 0,075 0,1 sinus-brus Acceleration, m/s 2 50 0-50 0 0,025 0,05 0,075 0,1 Tid, s Figur 1. De tvœ typerna av vibrationsexponering, stšt och sinus-brus som funktion av tiden. 3

1000 stšt sinus-brus Acceleration, m/s 2 100 10 1 10 100 1000 Frekvens, Hz Figur 2. FrekvensinnehŒllet presenterade i 1/3-dels oktavband fšr signalerna i Figur 1. Fingerblodflšdet registrerades med ett tre-kanaligt laser-doppler instrument (Peri- Flux System 5000). Genom en kabel av optisk fiber šverfšrdes laserljus med en vœglšngd pœ 780 nm till fingerhuden. NŠr ljuset tršnger ner ett par millimeter i huden och tršffar blodkroppar i ršrelse fšršndrades vœglšngden, sœ kallat dopplerskift. Vid stillastœende objekt sker ingen vœglšngdsfšršndring. Storleken och frekvensfšršndringen pœ vœglšngden stœr i direkt relation till antalet och hastigheten pœ blodkropparna, dvs blodflšdet, men Šr oberoende av ršrelseriktningen. FšrŠndringen av vœglšngden registreras och ŒtersŠndes till huvudenheten av den optiska fiberkabeln, vilken konverterar signalen till en elektronisk signal. sšndare mottagare Figur 3. Fšrenklad beskrivning šver funktionen hos laser-doppler instrumentet. Figuren Šr hšmtad ur Perimed:s produktkatalog. 4

MŠtsignalerna Šr uttryckta som flšdesenheter vilket Šr produkten av hastigheten och koncentrationen av de ršda blodkropparna i mštvolymen. MŠtvolymen i huden Šr ca 1 mm 3. MŠtsignalerna frœn laser-doppler instrumentet šverfšrdes dšrefter kontinuerlig till en dator med ett AD-kort. Med signal- och analysprogrammet Labview lagrades mštsignalerna frœn bœde blodflšdes- och temperaturmštningarna i tidsdomšnen med en samplingsfrekvens pœ ett mštvšrde i sekunden, fšr senare efterbehandling och statistisk analys. Experimentell procedur Undersškningen utfšrdes i ett laboratorium med en medeltemperatur pœ 22ûC (sd=1.0ûc). Experimentet inleddes med att fšrsškspersonen fick acklimatisera sig temperaturmšssigt samt minska den mentala belastningen genom att under 30 minuter sitta i ett klimatrum med en temperatur av ca 30ûC. Hudtemperaturgivaren och de tre probhœllarna (fastsšttningsanordning fšr den optiska kabeln pœ huden) fšr blodflšdesmštningarna monterades med hjšlp av dubbelhšftande tejp pœ respektive finger och hand. DŠrefter fick fšrsškspersonen sitta i en bekvšm stšllning pœ en stol med den hšgra armen avlastad och med handflatan vilande pœ en vibratorplatta (diameter 220 mm) monterad pœ en vibrator. Den všnstra handen var placerad pœ en motsvarande platta i samma hšjd vilken inte vibrerade. Handflatan och alla fem fingrar var i kontakt med plattan under vibrationsexponeringen. NŠr fšrsškspersonen erhœllit en bra sittstšllning startades mštningen av FBF och hudtemperatur. NŠr mštvšrdena stabiliserats, dvs nšr initialvšrdena erhœllits pœbšrjades experimentet. Under vibrationsexponeringen, som varade i tre minuter, anvšnde fšrsškspersonerna hšrselkœpor. Varje fšrsšk tog cirka en timme att genomfšra. Fšr att undvika eventuella trštthetseffekter deltog varje fšrsšksperson i endast ett fšrsšk per dag. Databearbetning och statistik Som tidigare framgœtt šverfšrdes signalerna till en dator fšr bearbetning och statistisk analys. MedelvŠrden beršknades fšr ca 10 sekunders intervall fšr fšljande avsnitt, just fšre exponering, mitt under exponering, 0, 3, 6, 9, 12 och 15 min efter exponering. Fšr det exponerade handen kunde inget medelvšrde beršknas under exponeringen. Eftersom FBF varierar beroende pœ probens placering fšr respektive person har všrdena normaliserats. Detta har gjorts genom att medelvšrdet av FBF just fšre ex- 5

poneringen anvšnts som normaliseringsvšrde. FBF har Šven kompenserats med avseende pœ personernas hudtemperatur, eftersom studier har visat att FBF pœverkas av hudtemperaturen (12, 17). Kompensationen har utfšrts dels fšr temperaturskillnaden mellan olika fšrsškssituationer och dels som funktion av fšrsškstiden. Resultaten frœn mštningarna av FBF har dšrefter analyserats med variansanalys fšr upprepade mštningar (19). Totala antalet observationer fšr hšger hand uppgick till 168 (6Êfp, 4 exponeringar, 7 tidsintervall). Fšr všnster hand var totala antalet observationer 192 (6 fp, 4 exponeringar, 8 tidsintervall). Den anvšnda signifikansnivœn var a=0.05. Resultat I Figur 4 visas medelvšrden av FBF i det exponerade hšgra lœngfingret vid olika tidsintervall fšre och efter de tre olika exponeringarna. Stštexponeringen Šr signifikant skild frœn sinus-brus och ingen exponering (F 1,5 =7,49; p=0,041 respektive F 1,5 =11,19; p=0,020). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 1,5 =1,06; p=0,351). Normaliserat blodflšde 2 1,5 1 0,5 stšt ingen sinus-brus 0 fšre efter 3 6 9 12 15 Tidsintervall Figur 4. MedelvŠrdet fšr sex personers fingerblodflšde i det exponerade hšgra lœngfingret, direkt fšre, mitt under, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. I Figur 5 visas medelvšrden av FBF i det všnstra och ej exponerade lœngfingret fšr de tre olika exponeringarna vid respektive tidsintervallen. Resultaten visar Šven hšr att stšt Šr signifikant skild frœn sinus-brus och ingen exponering (F 1,5 =6,63; p=0,048 resp. F 1,5 =7,01; p=0,045). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 1,5 =1,21; p=0,329). Vidare framgœr att en interaktion fšreligger fšr bœde fingrarna mellan exponering och tid dšr stšt avviker frœn de švriga tvœ 6

(F 5,25 =11,64; p<0,001 resp. F 6,30 =10,56; p<0,001). Mellan sinus-brus och ingen exponering finns ingen skillnad (F 5,25 =1,76; p=0,159 resp. F 6,30 =1,21; p=0,329 ). Normaliserat blodflšde 2 1,5 1 0,5 stšt ingen sinus-brus 0 fšre under efter 3 6 9 12 15 Tidsintervall Figur 5. MedelvŠrdet av fingerblodflšde i det ej exponerade všnstra lœngfingret, direkt fšre, mitt under, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. Figur 6 visar FBF fšr mštpunkten mitt pœ den hšgra exponerade handens ovansida. Resultatet visar ingen signifikant inverkan mellan stšt, sinus-brus respektive ingen exponering (F 1,5 =0,75; p=0,425, F 1,5 =0,04; p=0,854; F 1,5 =0,65; p=0,458). Kurvorna Šr inte signifikant skilda Œt šver tiden (F 1,5 =1,33; p=0,284) och ingen samverkan mellan exponeringstyp och tidsfaktor fšreligger (F 10,50 =0,59; p=0,813). Normaliserat blodflšde 1,5 1 stšt ingen sinus-brus 0,5 fšre efter 3 6 9 12 15 Tidsintervall Figur 6. MedelvŠrdet av fingerblodflšde fšr mštpunkten placerad mitt pœ den exponerade hšgra handens ovansida redovisat fšr respektive tidsintervall, direkt fšre, direkt efter, 3, 6, 9, 12 och 15 minuter efter exponeringen. 7

Figur 7 visas FBF i det ej exponerade všnstra lœngfingret just under exponeringstillfšllet. FrŒn bšrjan Šr FBF lika men nšr vibrationsexponeringen startar sšnks flšdet bœde vid stšt och sinus-brus. DŠrefter škar sinus-brus medan stšt ligger kvar pœ en lšgre nivœ. Stšt Šr skild frœn ingen exponering (F 1,5 =12,99; p=0,015) och Šven frœn sinus (F 1,5 =6,65; p=0,047). DŠremot Šr sinus-brus inte skild frœn ingen exponering (F 1,5 =4,41; p=0,090). Analyserna visar vidare att all kurvor har ett signifikant olika tidsutseende (F 5,25 =34,55-72,33; p>0,0001). Normaliserat blodflšde 1,5 1 stšt ingen sinus-brus 0,5 fšre 0-10 55-65 115-125 170-180 efter Tidsintervall Figur 7. MedelvŠrdet av fingerblodflšde i det ej exponerade všnstra lœngfingret under exponeringstillfšllet redovisat fšr respektive tidsintervall, direkt fšre, 0-10, 55-65, 115-125, 170-180 sekunder och direkt efter exponeringen. Diskussion Resultatet frœn exponeringen av det hšgra lœngfingret visar att exponeringarna pœverkar fingerblodflšdet (FBF) olika. KŠrlsammandragningen efter exponeringen Šr betydligt mer pœtaglig och varaktig vid stštexponeringen jšmfšrt med sinusbrusexponering och ÓingenÓ exponering. terhšmtningsfšrloppen mellan exponeringar skiljer sig Œt. FBF:s ŒterhŠmtningsfšrlopp Šr ungefšr detsamma fšr sinusbrus och ingen exponering, medan fšrloppet vid stštexponeringen Šr nœgot lœngsammare. Tre minuter efter exponeringstillfšllet sker en kšrlšppning. KŠrlšppningen Šr kraftigare efter sinus-brus exponeringen Šn vid stšt- och ingen-exponering, 15 minuter efter exponeringen Šr FBF:et normalt igen fšr samtliga typer av exponeringar. Av resultatet frœn det ej exponerade všnstra lœngfingret framgœr Šven hšr att de olika exponeringarna pœverkar FBF olika. Stšt- och sinus-brusexponeringarna orsakar alla en kšrlsammandragning under exponeringstillfšllet i jšmfšrelse med ingen ex- 8

ponering. Direkt efter avslutad exponering tenderar kšrlsammandragningen att ška ytterligare fšr stšt och sinus-brusexponeringen och ofšršndrad fšr ingen exponering. KŠrlsammandragningen Šr kraftigare vid stštexponeringen Šn sinus-brus. Vid tre minuter efter exponeringstillfšllet sker en relativt kraftig kšrlšppning, kšrlšppningen sker efter alla typer av exponeringar, men Šr kraftigast efter sinusexponeringen och ungefšr detsamma fšr de švriga tvœ exponeringarna. FBF:s ŒterhŠmtningsfšrlopp Šr ungefšr detsamma fšr icke-stšt och ingen exponering, medan vid stštexponeringen Šr fšrloppet nœgot snabbare. Efter 15 minuter frœn exponeringstillfšllet Šr flšdet Œter normalt. HŠndelsefšrloppet under sjšlva exponeringstillfšllet kan studeras pœ det všnstra ej exponerade lœngfingret. Av resultatet framgœr att FBF minskar i bšrjan av exponeringen fšr stšt och sinus-brus-exponeringen. KŠrlsammandragningen Šr kraftigare och mer varaktig vid stštexponeringen Šn fšr sinus-brus-exponeringen. FBF:fšrŠndringen i det všnstra fingret efter exponeringen av det hšgra tyder pœ att en central vasomotor mekanism Šr involverad. Detta stšds Šven av i en studie av Lidstršm (12). Det finns Šven studier vilka visar pœ ett sšnkt blodflšde i tœrna efter en relativt kort exponering av vibrationer pœ hšnderna (6, 20). Av resultatet kan konstateras att trots att den frekvensvšgda nivœn Šr lika Šr det en skillnad i signalernas pœverkan pœ FBF. En fšrklaring till skillnaden mellan stšt och sinusexponeringen kan bero pœ olika frekvensinnehœll i exponeringarna. Av frekvensspektrat (Figur 2) framgœr att frekvensinnehœllet Šr nœgot hšgre vid stštexponeringen Šn icke-stštexponeringen vid 125 Hz. Andra studier inom detta omrœde har visat att vibrationer oberoende av varaktighet med en frekvens pœ 125 Hz ger en škad reducering av fingerblodflšdet (3, 10, 24). Tidigare studier (4) har visat att energiupptaget i handen Šr hšgre vid stšt jšmfšrt med utan stštinnehœll. En anledning till det kan bero pœ att stšt orsakar lšgre FBF vilket ger mindre volym elastiskt blod med škat energiupptag som fšljd. Vidare innebšr detta att kroppens kylning, transport av vibrationsenergi avtar. FšrŠndringen av FBF fšr stštexponeringen Šr i storleksordningen 20% jšmfšrt med sinusexponeringen. Om FBF stœr i relation med skaderisken innebšr det dšrmed att stštvibrationer ger en lika stor škad risk fšr skador. En slutsats av resultatet frœn den hšr studien visar att fingerblodflšdet pœverkas olika beroende pœ vibrationsexponering. Exponering innehœllande stštar medfšr lšgre blodflšde i det exponerade fingret genom škad kšrlsammandragningen samt lšngre ŒterhŠmtningsfšrlopp till normalt flšde Šn vid sinusexponeringen. ISO 5349 behandlar inte de lokala processerna i fingerhudens blodkšrl vilket Šr den bakomliggande orsaken till vita fingrar. Med bakgrund av detta och ovanstœende 9

resultat bšr ISO standarden Šven i fortsšttningen anvšndas med stor fšrsiktighet vid bedšmning av vibrationer innehœllande stštar och vidare studier inom detta omrœde vore av intresse. 10

Sammanfattning Sšrensson A, Burstršm L, Lundstršm R: Stšt- och sinusvibrationers pœverkan pœ fingerblodflšdet. Arbete med handhœllna vibrerande maskiner vilka genererar stštar kan ge en fšrhšjd risk fšr skador hos anvšndaren jšmfšrt med vibrationer utan stštinnehœll. Fingerblodflšdets pœverkan frœn olika vibrationexponeringar, stšt, sinus-brus och ingen exponering har studerats pœ sex fšrsškspersoner. Blodflšdet registrerades i ett antal punkter, lœngfingrets fšrsta falang pœ hšger respektive všnster hand samt mitt pœ hšgra handens ovansida med ett laser-doppler instrument. Resultaten visar att blodflšdet i hšgra lœngfingret pœverkas olika beroende pœ typ av vibrationsexponering. Vibrationer innehœllande stštar medfšr lšgre blodflšde i fingret genom škad kšrlsammandragningen samt en lšngre tid till normalt flšde Šn vid sinusbrusexponeringen. Liknande hšndelsefšrlopp sker Šven i det oexponerade všnstra lœngfingret. Om nu minskningen av FBF stœr i relation med skaderisken innebšr det dšrmed att stštvibrationer ger en lika stor škad risk fšr skador. Nyckelord: energiabsorption, fingerblodflšde (FBF), hand-arm, stštar, vibrationer, Summary Sšrensson A, Burstršm L, Lundstršm R: The shock- and sinusoidal vibration influence on the finger blood flow. Work with hand-held vibrating tools that generate shocks has shown increase the risk for injuries. In this study the finger blood flow influenced by different types of vibration exposures, shock, sinusoidal and non-exposures has been studied. The finger blood flow has been registered with a laser-doppler instrument at three points, on the middle fingers first phalang on the right and left hand and on the right handsõ volar side. The result show that the finger blood flow in the right handsõ middle finger is influenced differetially. Shocktype vibration is associated with lower blood flow in the finger due to increased vaso-constrictor and longer recovery than for the sinusoidal and the non-vibration exposures. Similar observations have also been made in the unexposed left middle finger. If the decrease in finger blood flow is related with the risk of injuries it could mean that shock vibration causes the same increased risk for injuries. Keywords: energy absorption, finger blood flow (FBF), hand-arm, shocks, vibration 11

Referenser 1. Bovenzi M, Griffin M J, Ruffell C. Acute effects of vibration on the digital circulatory function in healthy men. Occup and Environ Med 52 (1995) 834-841. 2. Bovenzi M, Lindsell C, Griffin M J. Duration of acute exposures to vibration and finger cirkulation. Scand J Work Environ Health 24 (1998) 130-137. 3. Bovenzi M, Griffin M J. Haemodynamic changes in ispilateral and contralateral fingers caused by acuteexposures to hand transmitted vibration. Occup and Environ Med 54 (1997) 566-576 4. Burstršm L, Sšrensson A. The influence of shock-type vibrations on the absorption of mechanical energy in the hand and arm. Int Journal of Industrial Erg 23 (1999) 585-594. 5. Dandanell R, Engstršm E. Vibrations from riveting tools in the frequncy range 6ÊHz to 10 MHz and Raynaud's phenomenon. Scand J Work Environ Health 12 (1986) 338-342. 6. Egan C, Espie B, McGrann S. Acute effects of vibration on peripheral blood flow in healthy subjects. Occup and Environ Med 53 (1996) 663-669. 7. Engstršm K, Dandanell R. Exposure conditions and Raynaud«s phenomenon among riveters in the aircraft industry. Scand J Work Environ Health 12 (1986) 293-295. 8. Gemne G, Lundstršm R, Hansson J-E. Disorders induced by work with handheld vibrating tools. A review of current knowledge for criteria documentation. Arbetsmiljšinstitutet (1993). 9. Girden, E.R. ANOVA repeated measurements. University paper, (1992), Sage. 10. HyvŠrinen J, Pyykkš I, Sundberg S, Vibration frequencies and amplitudes in the aetiology of traumatic vasospastic disease. Lancet 14 (1973) 791-794. 11. ISO 5349. Mechanical vibration - Guidelines for the measurement and the assessment of human exposure to hand-transmitted vibration. International Organization for Standardization, Geneva (1986). 12. Lidstršm I.-M. Lokala vibrationers inverkan pœ švre extremiteterna. Arbetarskyddsverket 1974. 13. Louda L. Disease and Disorders Resulting from Hand-arm Shocks; Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 12

14. Lundstršm R, Hagberg M, Nilsson T. Dose-Response Relationship for Hand- Arm Vibration Syndrome with Respect to Sensorineural Disturbances Among Platers and Assemblers; Proceedings In 6th International Conference on Hand- Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 15. Maeda S, Griffin M J. The growth and recovery of vibrotactile TTS caused by hand-transmitted repetitive shocks of various waveforms. Central European Journal of Public Health 3 (1995) 57-61. 16. Mirbod M, et al. Finger skin temperature and laser doppler finger blood flow in subjects exposed to hand-arm vibration. Industrial Health 36 (1998) 171-178. 17. Miyakita T, Miura H, Futatsuka M. Hand-arm vibration, noise, temperature and static load - An experimental study of pheripheral cirkulation while operating chain-saws. The Kurume Medical Journal 37 (1990) 73-83. 18. Nakamura H, et al. Combined effects of local vibration and noise on peripheral circulation function - 1986. Kanazawa, Japan: Kyoei Co. 19. Norusis M. SPSS for windows. Advanced statistics. Release 6.0 (1993), Chicago: SPSS Inc. 20. Sakakibara H et al. Effects of Hand-Arm Vibration on the Feet; Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 21. Schenk T, Heine G. Effects of Shocks on the Peripheral Nervous System. Proceedings In 6th International Conference on Hand-Arm Vibration, (1993). Bonn: Berufsgenossenschaftliches Institut fÿr Arbeitssicherheit - BIA, Sankt Augustin. 22. Starck J. High impulse acceleration levels in hand-held vibratory tools. Scand J Work Environ Health 10 (1984) 171-178. 23. Suvorov G A, Zhuravlev A B, Shinev V G. Specifity of Biological Effects due to Impulsive Hand-Arm Vibration; In 6th International Conference on Hand- Arm Vibration (1993). 24. Welsh C. The effect of vibration on the digital blood flow. Br Journal Surg 67 (1980) 708-710. 13