2013-11-11 Dnr: 2012/2029 Risk- och sårbarhetsanalys för år 2013 Affärsverket svenska kraftnät Monica Nilsson
Förord Svenska Kraftnät ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap genomföra risk- och sårbarhetsanalys, och årligen sammanställa en rapport som redovisas till regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) senast den 15 november. Svenska Kraftnät ska också årligen genomföra en särskild förmågebedömning enligt de förutsättningar som MSB beslutar. Förmågebedömningen ska redovisas i samband med redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Denna rapport utgör en sammanställning av Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys 2013. I rapporten redovisas en sammanfattning av den särskilda förmågebedömningen 2013. Formuläret för förmågebedömning redovisas i sin helhet som ett separat dokument i samband med att risk- och sårbarhetsanalysen redovisas.
Innehåll 1 Övergripande beskrivning av Svenska Kraftnäts ansvarsområden... 1 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 3 2.1 Uppdraget... 3 2.2 Mål och syfte... 3 2.3 Målgrupp... 4 2.4 Sekretess... 4 2.5 Metod och genomförande... 4 2.5.1 Samverkan... 4 2.6 Arbetet under 2013... 6 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet... 7 4 Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden... 8 4.1 Hot och risker... 8 4.1.1 Antagonistiska hot... 8 4.1.2 Dammbrott... 9 4.1.3 Extremt väder... 9 4.1.4 Kärnkraftsolycka... 9 4.1.5 Olyckor som skadar anläggningar... 9 4.1.6 Naturolyckor... 10 4.1.7 Pandemi/epidemi... 10 4.1.8 Solstorm/geomagnetiska stormar... 10 4.1.9 Samverkande tekniska fel... 10 4.1.10 Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer... 11 4.2 Kritiska beroenden... 11 4.3 Sårbarheter... 12 5 Viktiga resurser... 13 5.1 Elsamverkansledning... 13
5.2 Förstärkningsresurser... 14 5.2.1 Materiella resurser... 14 5.2.2 Svenska Kraftnäts insatsstyrka... 14 5.2.3 Frivilligorganisationer... 14 5.2.4 Övriga förstärkningsresurser... 15 5.3 SUSIE... 15 6 Bedömning av förmågan inom verkets ansvarsområde... 16 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur... 16 6.2 Materiella och personella resurser... 17 6.3 Ledning, samverkan och information... 17 6.4 Informationssäkerhet... 19 6.5 Sammanfattande bedömning... 19 7 Särskild förmågebedömning... 20 7.1 Bedömning av Svenska Kraftnäts förmåga... 20 7.2 Bedömning av sektorns förmåga... 21 8 Åtgärder...22 8.1 Omarbetat elberedskapslag och nya föreskrifter...22 8.2 Genomförda, pågående och planerade åtgärder...23 8.2.1 Risk- och sårbarhetsanalys...23 8.2.2 Reparationsberedskap... 24 8.2.3 Ödrift... 24 8.2.4 Elektroniska kommunikationer... 25 8.2.5 Reservkraft... 25 8.2.6 SUSIE... 26 8.2.7 Säkerhetsskydd och informationssäkerhet... 26 8.2.8 Dammsäkerhet... 27 8.2.9 Övning- och utbildning... 28
1 Övergripande beskrivning av Svenska Kraftnäts ansvarsområden Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) har till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem (stamnät), sälja överföringskapacitet och bedriva verksamheter i övrigt som är knutna till stamnätet. 1 Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motor-, riks- och lokalvägar. På stamnätet transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätet är med andra ord elnätets motorvägar. Från regionnäten förs elen vidare via lokalnät till elanvändarna. Eftersom stamnätet transporterar stora mängder el över långa avstånd, är det ekonomiskt att använda höga spänningar (220 kv och 400 kv). Regionnäten ägs främst av Vattenfall, E.ON och Fortum och där används lägre spänningar (40 kv 130kV). Lokalnäten kallas också distributionsnät och har spänningar på 40 kv och lägre. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre företag med lokal anknytning. I dessa nät transporteras el över relativt korta avstånd, exempelvis till köpcentrum och hushåll. Utöver ansvaret för stamnätet har också Svenska Kraftnät ett antal systemövergripande myndighetsuppgifter. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet för det nationella elsystemet 2, elberedskapsmyndighet 3, säkerhetsskyddsmyndighet 4 för elförsörjningen och tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerhet 5. Svenska Kraftnät är även en av de myndigheter som är utpekad som särskilt ansvarig för krisberedskapen inom sin sektor 6. Svenska Kraftnät var tidigare också systemansvarig myndighet för naturgas. Detta ansvar flyttades dock över till Swedegas den 1 juni 2013. 1 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät 2 Ellag (1997:857) och Förordning (1994:1806) om systemansvaret för el 3 Elberedskapslag (1997:288) och Förordning (1997:294) om elberedskap 4 Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) 5 Miljötillsynsförordningen (2011:13) 6 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 1/29
När det gäller beredskap mot allvarliga störningar på samhället i fredstid ska Svenska Kraftnät: > verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom omfattande störningar inom elförsörjningen och dammbrott eller höga flöden minskar, > verka för att elförsörjningens samlade resurser, resurser från Försvarsmakten och aktiviteter inom det civila försvaret samt från andra aktörer kan samordnas och kraftsamlas i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid, samt > verka för att handlingsberedskapen upprätthålls för snabba och effektiva ledningsoch informationsinsatser i händelse av allvarliga störningar inom elförsörjningen i fredstid samt att motsvarande handlingsberedskap hos ansvariga aktörer vid dammhaveri upprätthålls. 7 Vid en allvarlig händelse inom elförsörjningen ska också Svenska Kraftnät samverka med berörda aktörer och kunna lämna en samlad lägesbild över läget inom elförsörjningen till Regeringskansliet och MSB. Vid krig ska Svenska Kraftnät tillgodose samhällets behov av el genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser. Vid en fredstida allvarlig händelse krävs det ett regeringsbeslut för att Svenska Kraftnät ska få motsvarande mandat. 8 7 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi 8 Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät 2/29
2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdraget Svenska Kraftnät ska, som särskilt ansvarig myndighet för krisberedskapen, analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska särskilt beaktas: > situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, > situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, > att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och > förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Analysen ska värderas och resultatet sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Svenska Kraftnät ska, förutom att analysera hot, risker och sårbarheter inom sin egen verksamhet, upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn (produktion, överföring och handel). 9 Dessa båda aspekter sammanställs i en samlad risk- och sårbarhetsanalys. 2.2 Mål och syfte Målet med den samlade risk- och sårbarhetsanalysen är att Svenska Kraftnät ska ha en god kunskap om hot, risker och sårbarheter som kan orsaka störningar av en sådan karaktär att de kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som föreligger. Analysen ska ligga till grund för åtgärder inom elsektorn med syfte att förebygga, motstå och hantera störningar som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. 9 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9, 11, Elberedskapslag (1997:288) 4 3/29
2.3 Målgrupp Föreliggande rapport är en sammanställning av Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn. Rapporten redovisas till Regeringskansliet och MSB. Även särskild förmågebedömning 2013 redovisas i samband med att rapporten redovisas. Rapporten delges de myndigheter som ingår i Samverkansområde Teknisk infrastruktur, och görs tillgänglig för företag inom elsektorn. 2.4 Sekretess Svenska Kraftnät gör bedömningen att innehållet i denna rapport inte föranleder sekretess. Uppgifter i myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser kan under vissa omständigheter beläggas med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 10. Utgångspunkten i rapporten är dock att sammanställningen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys ska vara offentlig för att på ett enkelt sätt kunna distribueras till berörda målgrupper. Uppgifter som är av den karaktären att de bör omfattas av sekretess ska därför inte presenteras i rapporten. 2.5 Metod och genomförande Svenska Kraftnät identifierar fortlöpande hot och risker som allvarligt kan påverka elförsörjningen och dammsäkerheten i landet. Underlaget till rapporten utgörs bland annat av utredningar och rapporter samt erfarenheter från inträffade händelser och genomförda övningar. 2.5.1 Samverkan Kraftsamling En förutsättning för att kunna genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys för elsektorn är att Svenska Kraftnäts arbete sker i samverkan med elbranschen. Ett forum för detta är Kraftsamling, där Svenska Kraftnät årligen samlar företrädare för elbranschen. Kraftsamling 2011 genomfördes i form av fyra konferenser med fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid konferenserna deltog representanter för produktions-, nät- och 10 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2, 18 kap. 13 4/29
handelsföretag samt entreprenörer. Det bör dock noteras att huvuddelen av deltagarna representerade nätföretag. Under konferenserna genomfördes översiktliga risk- och sårbarhetsanalyser samt förmågebedömningar inom olika funktioner. Roller och ansvar för de olika aktörerna diskuterades, liksom val av metoder och processer för analyser och bedömningar. Underlaget bearbetades och utgjorde underlag till Svenska Kraftnäts redovisning av risk- och sårbarhetsanalys 2011. Under Kraftsamling 2012 genomfördes en avstämning och uppdatering av underlaget inför Svenska Kraftnäts redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen 2012. Fokus under de fyra konferenserna låg dock på information om de förändringar i elberedskapslagen som trädde i kraft den 1 juli 2012 samt insamling av synpunkter på innehåll och utformning av tillhörande elberedskapsföreskrifter. Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten Nätföretag har sedan 2006 en skyldighet att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet och att upprätta en åtgärdsplan för att visa på hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras 11. Företagen ska genomföra en årlig redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen och åtgärdsplanen till Energimarknadsinspektionen. Första redovisningen till Energimarknadsinspektionen genomfördes i juli 2011. Dessa redovisningar utgör även ett underlag till Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys. Energimyndigheten genomför en årlig risk- och sårbarhetsanalys som bland annat omfattar elförsörjningen. Svenska Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten bedriver en samverkan kring risk- och sårbarhetsanalys, och samordnar sin informationsinsamling i så stor utsträckning som möjligt. NordBER 2006 skrevs en avsiktsförklaring om ett samarbete kopplat till beredskap inom elförsörjningsområdet i Norden mellan de nordiska energi- och elberedskapsmyndigheterna samt systemoperatörerna. Organisationerna bildar ett nordiskt beredskapsforum (NordBER). Under 2011 genomfördes en gemensam risk- och sårbarhetsanalys inom ramen för NordBER. I analysen identifieras olika typer av allvarliga hot, händelser och störningar som kan drabba elförsörjningen i ett eller flera 11 Ellag (1997:857) 3 kap. 9 c Gäller företag med nätkoncession för linje med en spänning som understiger 222 kilovolt eller med nätkoncession för ett område 5/29
av de nordiska länderna, och som utlöser ett behov av samverkan och koordinering över landsgränserna. Utgångspunkten för arbetet var att systemoperatörerna identifierade ca 30 scenarion som därefter reducerats till åtta dimensionerande scenarion. För dessa har sedan sannolikhet, konsekvens, sårbarhet, nuvarande säkerhetsåtgärder och behov av ytterligare åtgärder analyserats och dokumenterats. 2.6 Arbetet under 2013 Elberedskapslagen (1997:288) har omarbetats och ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2012. De som omfattas av lagen, det vill säga elproducenter, nätföretag och elhandelsföretag, gavs i och med ändringen bland annat en skyldighet att genomföra risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten. Företagen gavs också en skyldighet att lämna de uppgifter som krävs för upprättandet av den nationella risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn till Svenska Kraftnät. 12 Svenska Kraftnät har, i egenskap av elberedskapsmyndighet, rätt att meddela föreskrifter kopplat till företagens skyldigheter enligt elberedskapslagen. Under 2012 inleddes ett arbete med att ta fram nya föreskrifter. Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2) trädde i kraft den 1 september 2013. Dessa föreskrifter innehåller bland annat närmare bestämmelser om företagens skyldigheter kopplat till risk- och sårbarhetsanalys. Detta innebär att det nu finns formella förutsättningar för Svenska Kraftnät att inhämta underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, vilket kommer att öka möjligheterna att genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Den första begäran om underlag kommer att ske under 2014. Under Kraftsamling 2013, som genomfördes i form av tre två-dagarskonferenser, hade den första dagen fokus på risk- och sårbarhetsanalys. Vid detta tillfälle genomfördes bland annat en återkoppling av resultatet av Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys 2012, insamling av underlag och synpunkter till vägledningen för riskoch sårbarhetsanalys samt en gemensam information från Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen om de formella krav på risk- och sårbarhetsanalys som riktar sig till företag inom elsektorn. Energimyndigheten och Svenska Kraftnät genomförde också en workshop med temat Förmågebedömning 2013 vad händer om 12 Elberedskapslagen (1997:288) 4 6/29
vi inte längre har tillgång till GPS-tjänster? Även i detta sammanhang är det viktigt att notera att huvuddelen av deltagarna vid Kraftsamling 2013 representerade nätföretag. Under 2013 har en särskild arbetsgrupp inom NordBER inlett ett arbete med att vidareutveckla den nordiska risk- och sårbarhetsanalysen. 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: > Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. > Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 13 Elförsörjningen är en av de samhällsviktiga verksamheter som är helt avgörande för samhällets funktionalitet. Exempel på särskilt viktiga funktioner, utöver den tekniska infrastrukturen, inom elförsörjningen är: > Styrning- och övervakning av eldrift och produktion > Reparationsberedskap för avhjälpning av fel, personal inklusive materiel > Krisledning/storstörningsledning eller motsvarande ledningsfunktion vid omfattande störningar Ett elavbrott påverkar bland annat elektroniska kommunikationer, transporter, kommunalteknisk försörjning, vård- och omsorg, drivmedelsförsörjning och finansiella tjänster. Flera samhällsviktiga verksamheter som saknar reservkraft avstannar omedelbart vid ett elavbrott. Sedan den 1 januari 2011 finns det också ett lagstadgat funktionskrav 14 i ellagen som innebär att oplanerade avbrott, som orsakas av sådant som nätföretaget normalt kan förvänta sig och rusta sig mot, inte får överstiga 24 timmar. Funktionskravet är riktat till 13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBSF 2010:7) 2 14 Ellagen (1997:857) 3 kap. 9 a 7/29
nätföretagen, men det innebär också en tydlig signal till andra sektorer och till allmänheten om att man ska ha en förmåga att klara av ett avbrott på upp till 24 timmar. 4 Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden 4.1 Hot och risker Följande hot och risker har identifierats i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen: > Antagonistiska hot Fysiskt sabotage, IT-attacker (i SCADA-/affärssystem) och stölder > Dammbrott > Extremt väder Allvarliga stormar, saltstormar, isstorm/snöstorm/isbark > Kärnkraftsolycka > Olyckor som skadar anläggningar, t.ex. trafikolycka i anslutning till en fördelningsstation > Naturolyckor Skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga översvämningar > Pandemi/epidemi > Samverkande tekniska fel/oavsiktliga skador Materialfel/tillverkningsfel, avgrävningar och mänskliga faktorn > Solstorm/geomagnetiska stormar > Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer 4.1.1 Antagonistiska hot Antagonistiska hot som sabotage och terrorangrepp kan riktas mot att slå ut strategiska anläggningar och därmed orsaka både omfattande och långvariga elavbrott. Angrepp mot elförsörjningen kan också ske i form av IT-attacker, där till exempel system för styrning och övervakning (SCADA-system) kan utgöra ett mål. Även stölder av till exempel koppar kan orsaka störningar i elförsörjningen, men dessa bedöms inte kunna 8/29
orsaka den typ av omfattande och långvariga avbrott som riktade terrorangrepp eller sabotage kan leda till. 4.1.2 Dammbrott För uppskattningsvis 200 av landets dammanläggningar skulle ett dammbrott medföra fara för människors liv och hälsa, miljö, kulturmiljö, samhällsviktig verksamhet och/eller stor ekonomisk skadegörelse. För några av dessa dammar skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser genom omfattande översvämningar och skador på bebyggelse, vattenkraftstationer, vägar, kraftledningar, telenät med mera från dammläget längs älvsträckan ned till kusten. Svenska Kraftnäts bedömning är att det handlar om i storleksordningen 20-talet dammar i de sju länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Värmland och Västra Götaland. Ett dammbrott vid dessa dammar kunna leda till allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet, många dödsfall och stor utbredning av skadeområdet. 4.1.3 Extremt väder Av de identifierade riskerna bedöms extremt väder vara den risk med högst sannolikhet som kan orsaka både förhållandevis långvariga och geografiskt utbredda störningar i elförsörjningen. Ett extremt väder kan orsaka omfattande skador på elnäten på alla spänningsnivåer i ett stort geografiskt område med en lång reparationstid som följd. Reparationerna kan fördröjas av materielbrist och personalbrist. Ytterligare en försvårande aspekt är att andra samhällsfunktioner som är av betydelse för återställningsarbetet, som till exempel elektroniska kommunikationer, bränsleförsörjning och transporter, kan drabbas av störningar direkt eller indirekt som en följd av vädret eller störningar i elförsörjningen. 4.1.4 Kärnkraftsolycka En olycka eller ett haveri vid ett av Sveriges tre kärnkraftverk kan få förödande och långtgående konsekvenser för samhället. För elförsörjningen innebär det dels ett bortfall av produktion och dels så kan till exempel driftcentraler inom ett drabbat område bli obrukbara på grund av strålning, underhåll och reparationer av anläggningar försvåras mm. Även kärnkraftsolyckor i andra delar av världen kan påverka Sverige negativt. 4.1.5 Olyckor som skadar anläggningar Anläggningar som ligger nära väg eller järnväg kan skadas vid olyckor. Är olyckan en farligtgodsolycka kan det, förutom fysiska skador, också innebära att en anläggning måste saneras innan den kan repareras och tas i drift. 9/29
4.1.6 Naturolyckor Naturolyckor som skogsbränder, ras och skred, höga flöden och allvarliga översvämningar kan påverka elförsörjningen genom att anläggningar skadas eller slås ut. 4.1.7 Pandemi/epidemi Minst tre pandemier per århundrade har drabbat världen under 1700-, 1800- och 1900- talen. Det senaste exemplet är den nya influensan A(H1N1) som klassades som en pandemisk influensa av WHO i juni 2009. Den nya influensan fick dock ett mer lindrigt förlopp än vad som befarades. Ytterligare pandemier kommer att inträffa och, med ett allvarligare förlopp, utgör det ett hot mot elförsörjningen eftersom sektorn är beroende av personella resurser. Även epidemier av olika slag kan utgöra ett hot. 4.1.8 Solstorm/geomagnetiska stormar Det är många skilda faktorer som påverkar vilka konsekvenser en solstorm får på kraftsystemet. Den finns inte en entydig koppling mellan påverkan på kraftsystemet och solstormens styrka. Det som kan hända i elkraftsystem är: > Störningar i telekommunikationer > Obefogade utlösningar av ledningar och transformatorer > Spänningsinstabilitet > Transformatorskador Svenska Kraftnät har genomfört en studie med fokus på elektormagnetiska fenomen i kraftsystemet som uppstår på grund av solens aktivitet, där slutsatsen är att kraftsystemet har förmåga att upprätthålla driften vid solstormar av den magnitud som drabbat Sverige under de senaste 60 åren. 15 Svenska Kraftnät följer rymdvädret och har rutiner för åtgärder vid förvarningar om geomagnetiskt stormar. 4.1.9 Samverkande tekniska fel Samverkande tekniska fel kan uppstå och orsaka landsomfattande avbrott. Denna typ av leveransbortfall bedöms dock vara relativt kortvariga. Felen kan uppstå på grund av ålderstigen materiel, mänskliga faktorn och/eller eftersatt underhåll mm. 15 Svenska Kraftnät, 2012-03-30: Skydd mot geomagnetiska stormar Elektromagnetisk påverkan på kraftsystemet, Dnr: 2011/805 10/29
4.1.10 Störning/avbrott i elektroniska kommunikationer Driftsstörningar för elektroniska kommunikationer orsakas bland annat av elavbrott, avgrävningar och uppgraderingar eller installation av ny hård- och mjukvara. Sådana driftsstörningar påverkar elförsörjningen eftersom den är beroende av elektroniska kommunikationer för styrning och ledning av produktion och elnät samt för handel med el. Användning av mobiltelefoni är också utbredd vid underhålls- och reparationsarbeten. 4.2 Kritiska beroenden Följande beroenden har identifierats vid den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen: > Bränsleförsörjning för transporter och reservkraft vid elavbrott > El för egen försörjning inklusive reservkraft vid elavbrott > Elektroniska kommunikationer Driftkommunikation, talkommunikation och IT-system > Finansiella system > Leverantörer av materiel och reservdelar > Matning från överliggande nät > Personella resurser Kompetent personal, specialistkompetenser och entreprenörer > Transporter Transporter av materiel och personella resurser vid reparationer samt framkomlighet vid reparationsarbete. > Ömsesidigt beroende mellan produktion, överföring och handel med el. För flera av de identifierade beroendena finns alternativa sätt att tillgodose behovet. För till exempel talkommunikationer finns alternativ som fast telefoni, mobil telefoni, Rakel och satellittelefon. Vid långvariga elavbrott påverkas dock alla alternativ. Mer fördjupade beroendeanalyser krävs för att identifiera vilka beroenden som faktiskt är kritiska beroenden, det vill säga beroenden som inte går att ersätta och som innebär att verksamheten inte kan fungera. 11/29
4.3 Sårbarheter Följande sårbarheter har identifierats i den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen: > Brister i nät, anläggningar och teknik Radiala kabelnät, ej väl säkrade nät i hela landet och ålderstigna anläggningar, nät och teknik. > Ekonomiska aspekter Hård ekonomisk styrning inom företagen samt svårigheter att kombinera krav på låga avgifter och med en hög robusthet i systemen. > Entreprenörsberoende Många företag anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och felavhjälpning. Samma entreprenörer anlitas av olika företag. Det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga vid en omfattande störning som drabbar flera olika företag och flera spänningsnivåer. > Information till media och kunder vid störningar Företag har rutiner och system för information till media och kunder vid störningar. Trots detta kan det vara svårt att uppfylla behovet av information vid en störning, samt att nå en samordnad information. > Kompetensförsörjning Få tekniker och ingenjörer utbildas, och intresset för att arbeta i elbranschen är lågt. Samtidigt är medelåldern inom branschen förhållandevis hög. Brist på vissa typer av nyckelkompetenser. > Reservdelsförsörjning Många företags egna lager är förhållandevis små, vilket innebär att man vid en större störning är beroende av leverantörer av materiel och reservdelar. > Nya konstruktioner, produkter och material kan leda till brist på reservdelar och kompetens i att hantera äldre anläggningar 12/29
5 Viktiga resurser Företag inom elförsörjningen inklusive Svenska Kraftnät har enligt ansvarsprincipen ett eget ansvar för att upprätthålla en grundläggande beredskaps- och säkerhetsnivå. Den grundläggande nivån avser att klara normala oväderstörningar, sabotage med mera. När den grundläggande nivån överstigs är dock samverkan och möjligheter att tillföra förstärkningsresurser av stor vikt för branschens förmåga. Under 2013 har en utredning av den framtida reparationsberedskapen ur ett elberedskapsperspektiv inletts och utredningen ska fastställas under 2013. 5.1 Elsamverkansledning Nätföretagen har, i Svensk Energis regi, byggt upp en störningsorganisation som har till uppgift att prioritera och fördela elförsörjningens resurser i en störningssituation Elsamverkan. Organisationen bygger på frivillig medverkan från elnätföretagen, som har slutit avtal om inbördes bistånd och medverkan i en elsamverkansorganisation. Landet är indelat i sju elsamverkansområden. Inom varje område finns en elsamverkansledning som vid större störningar biträder drabbade företag med resurser. I varje elsamverkansledning finns en representant för Svenska Kraftnät. Elsamverkansledningens uppgifter är främst att vid en störning stödja drabbat elföretag med resurser. Den kan även besluta om fördelning av resurser då dessa inte helt täcker flera företags behov. Vid störningar som rör flera elsamverkansområden är ingen grupp överordnad någon annan. Svenska Kraftnäts kontaktperson representerar verket i elsamverkansledningarna. Personen förser elsamverkansledningen med uppgifter om status i stamnätet, förmedlar läget och prognoser i det störda området. Kontaktpersonen handlägger och förmedlar avrop/beställning från nätföretag samt förmedlar resurser från Försvarsmakten och/eller Svenska Kraftnät. Kontaktpersonen agerar vid behov myndighetsrepresentant avseende de uppgifter och roller som Svenska Kraftnät har samt kan fungera som brygga mellan till exempel länsstyrelse och elsamverkansledning eller nätföretag. Elsamverkansorganisationen ska kunna nyttjas vid alla typer av störningar oavsett om de inträffar i fred eller ofred. Organisationen utgör också ett embryo till en beredskapsorganisation inom elförsörjningen som även inkluderar produktion och handel med el. 13/29
Under 2013 har en översyn över styrdokument för elsamverkan inletts under administrativ ledning av Svensk Energi. 5.2 Förstärkningsresurser 5.2.1 Materiella resurser Svenska Kraftnät och regionnätföretagen har en gemensam central driftreserv för att ersätta havererade anläggningsdelar. Svenska Kraftnät har också ett stamnäts- och ett beredskapsförråd, där strategisk materiel för reparationsberedskap förrådshålls. I stamnätsförrådet finns stolpar och utrustning för reparation av stamnätet, medan beredskapsförrådet innehåller reparationsresurser avsedda för branschen. Beredskapsförrådet innehåller materiel som till exempel beredskapsstolpar, sambandsutrustning (Rakel och satellittelefoner), reservkraftaggregat, terrängbilar och bandvagnar samt Molos (mobila lednings- och sambandsstöd). För att förstärka reparationsberedskapen har Svenska Kraftnät också placerat ut ett stort antal bandvagnar och reservkraftsaggregat hos företagen. Svenska Kraftnät har, tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB och E.ON Elnät Sverige AB, tagit fram två stycken mobila modulbyggda fördelningsstationer som ska utgöra en nationell reserv i händelse av ett större stationshaveri. 5.2.2 Svenska Kraftnäts insatsstyrka Svenska Kraftnät har påbörjat uppbyggnaden av en insatsstyrka som successivt ska ersätta den nationella resurs för elförsörjningen som civilpliktiga linjemontörer utgjort. På grund av förändrad plikttjänstgöring utbildas inte längre några nya civilpliktiga, men repetitionsutbildningar genomförs för före detta civilpliktiga linjemontörer som kan nyttjas genom ett frivilligavtal. Antalet civilpliktiga minskar dock kontinuerligt, och därför byggs en insatsstyrka upp. Montörer till insatsstyrkan rekryteras bland annat från landets elnätsföretag, vars distributionsmontörer får kompletteringsutbildning för att kunna utföra reparationer på stam- och regionnät. Dessa montörer kan, genom avtal med sina arbetsgivare, användas för reparationer vid en krissituation. Montörerna utrustas och organiseras vid Svenska Kraftnäts förråd. 5.2.3 Frivilligorganisationer Svenska Kraftnät har avtal med frivilliga försvarsorganisationer om utbildning, övning och personal för frivillig tjänstgöring, som stöd till elförsörjningen vid extraordinära situationer då övriga tillgängliga resurser är uttömda. För varje identifierat kompetensbehov finns ett specificerat behov av antal resurser, en utbildningsstege och en utbildningsplan. 14/29
För att få en snabb överblick över skador på, i första hand, region- och stamnät i samband med störningar som orsakats av extremt väder är tillgång till flygresurser central. Flygresurserna kan också användas till att undersöka lämpliga vägar för genomförandet av reparationsinsatser. Med anledning av detta har Svenska Kraftnät tecknat avtal med Frivilliga flygkåren (FFK). Enligt avtalet ska FFK kunna genomföra flygningar för spaning längs luftledningar och vägar mm. För att nå ut till skadade ledningar och andra anläggningar krävs det ofta terränggående fordon av olika slag. Behovet är extra stort i samband med väderrelaterade störningar. Svenska Kraftnät har därför avtal med Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) och Bilkåren. Avtalen omfattar bandvagnsförare för att avlösa branschens egna förare och för att bemanna Svenska Kraftnäts beredskapsfordon, terrängbilsförare och bandtraktorförare. Fungerande kommunikation är av stor vikt för att kunna leda, planera och genomföra reparationsinsatser. Elektroniska kommunikationer är dock beroende av el för att fungera, och därför kan det krävas alternativa sätt att tillgodose behovet av kommunikation. Med anledning av detta har Svenska Kraftnät tecknat avtal med Frivilliga Radioorganisationen (FRO) om sambandssystemledare och bandvagnsförare för betjäning av Molossystemen. Dessa ska kunna hantera den utrustning och de sambandssystem som finns i Molos och kunna framföra fordonet för att förstärka branschföretagens samband. Även elförsörjningen är beroende av el, och avtal har tecknats med FAK om reservkraftsoperatörer som ska kunna driftsätta och underhålla ett urval av olika reservkraftaggregat som finns på marknaden. 5.2.4 Övriga förstärkningsresurser Svenska Kraftnät har avtal med Försvarsmakten som ska kunna bidra med resurser till elförsörjningen i samband med en stor driftsstörning. Försvarsmakten har dock minskande resurser. Svenska Kraftnät har också tillgång till en förteckning över andra tillgängliga förstärkningsresurser. Inom det nordiska samarbetet Nordic Asset Management Forum (NordAM) har de nordiska systemoperatörerna slutit ett avtal om ömsesidigt bistånd vid stora driftstörningar, som innebär att reparationsresurser kan avropas. 5.3 SUSIE En ny version av elförsörjningens lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE har driftsatts under 2013. SUSIE kan ge en samlad lägesbild över elförsörjningen, 15/29
innehåller samverkansfunktioner och stöd för samordning av resurser som skapar förutsättningar för en effektivare användning av tillgängliga reparationsresurser. Förutom att vara ett stöd för branschens hantering av störningar, skapar också SUSIE bättre förutsättningar för Svenska Kraftnät att uppfylla sin rapporteringsskyldighet vid störningar i elförsörjningen gentemot regeringen och MSB. 6 Bedömning av förmågan inom verkets ansvarsområde För förmågebedömningen har de indikatorer och bedömningsskalor som MSB föreskriver använts. Krisberedskapsförmåga avser den robusthet och kapacitet som behövs för att undvika och hantera allvarliga kriser i samhället. Vid bedömningen delas förmågan in i delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Förmågan bedöms enligt följande skala: Förmåga God God med viss brist Bristfällig Mycket bristfällig Beskrivning Krisen passerar inte obemärkt, men resurser och kapacitet finns för att lösa samhällsviktiga uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att kunna prioritera mer akut verksamhet. Resurserna är inte tillräckliga för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de som drabbas framstår det som att samhället inte lever upp till sina åtaganden. Resurser och kapacitet understiger kraftigt det som behövs för att hantera samhällsviktiga uppgifter och verksamheter ställs in. Organisationen eller samhället står i det närmaste oförberett. 6.1 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur En indikator för bedömning av förmågan som är avgörande för elförsörjningen är säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur. Elförsörjningssystemet byggs och underhålls med höga krav på robusthet och driftssäkerhet. Vid utbyggnad, underhåll och drift av systemen finns dimensionerings- och säkerhetskriterier som ska säkerställa funktion och försörjning under förutsägbara förhållanden. Detta innebär att försörjningssystemen är dimensionerade för att klara bortfall av enstaka eller flera komponenter utan att störningar av större omfattning inträffar. Svenska Kraftnät bedömer att elsystemet som helhet är robust och tåligt med avseende på rimligt förutsägbara hot och risker. 16/29
6.2 Materiella och personella resurser En annan indikator som är av stor betydelse, särskilt vid inträffade störningar, är tillgången på materiella och personella resurser. Det finns en reparationsberedskap med både materiella och personella resurser inom elförsörjningen. Vid omfattande störningar finns det dock en risk för brist på viss nyckelmateriel och på nyckelkompetenser. Många företag, inklusive Svenska Kraftnät, anlitar entreprenörer för utförande av utbyggnad, underhåll och reparationer. Flera företag har avtal med samma entreprenörer, och det kan därför vara svårt att få en överblick över vilka personella resurser som faktiskt finns tillgängliga vid omfattande störningar som drabbar flera företag. För att minska denna problematik finns det nu möjlighet att även registrera entreprenörernas resurser i SUSIE. Vid en omfattande störning kan konkurrenssituationer uppstå, bland annat avseende entreprenörernas personal. Det är därför av stor vikt att det sker en resurssamverkan och samordning av tillgängliga resurser vid omfattande störningar. Elövning 2012, en övning med tre delövningar, är en nordisk övning som genomfördes under 2012-2013. Fokus i övningen ligger på återställande av funktion samt samordning och prioritering av tillgängliga resurser i ett nordiskt perspektiv. Den 11-14 mars 2013 genomfördes den avslutande fältövningen med prövande fokus, där de övade byggde upp kraftledning med hjälp av beredskapsmateriel. Fältövningen riktade sig primärt till personal i Svenska Kraftnäts insatsstyrka, entreprenadföretag, före detta civilpliktiga med frivilligavtal och annan frivilligpersonal, nordiska entreprenörer och stamnätsföretag samt personal i beredskapsförråden. Sammantaget deltog ca 130 personer. Slutsatserna från övningen är bland annat att reparationsarbetet ute i fält fungerade mycket bra. Inledningsvis förekom det dock vissa språksvårigheter i arbetslagen som var sammansatta av flera nordiska aktörer. Det identifierades också vissa oklarheter kring mandat, ansvarsförhållanden och hur delegering av arbetsmiljöansvar ska ske som behöver klaras ut. Ytterligare ett åtgärdsbehov som identifierades är att det finns ett behov av att öka kunskapen om frivilligorganisationernas kompetens och utrustning för att bättre kunna nyttja denna resurs. 6.3 Ledning, samverkan och information Ledning, samverkan och information är en annan indikator som Svenska Kraftnät vägt in i den generella bedömningen av förmågan. Svenska Kraftnät har under de senaste åren arbetat med att utveckla verkets krisledningsorganisation. Under 2012 genomfördes särskilda utbildnings- och övningsinsatser för att förankra planerna och 17/29
öka verkets krisledningsförmåga. I samband med detta identifierades ett antal förbättringsområden, och under 2013 pågår ett arbete med att genomföra prioriterade åtgärder. Detta innebär bland annat att organisationen och tillhörande dokumentation ses över, att en utbildnings- och övningsplan utarbetas med mera. Under 2013 har flera inkallelseprov genomförts.. Företag inom elsektorn bedöms i relativt stor utsträckning har planer för att hantera störningar i den egna verksamheten. I och med förändringarna i elberedskapslagen 2012, och att tillhörande föreskrifter trädde i kraft den 1 september 2013, finns det ett uttalat krav på att företag ska ha en plan för att hantera störningar i den egna verksamheten. Svenska Kraftnäts krisledning inklusive drift- och reparationsledning disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler och tekniska system för kommunikation och lägesbild, och organisationen kan verka dygnet runt från ordinarie plats under minst en vecka. Viss tveksamhet finns dock kring uthålligheten vid händelser som innebär att krisledningsorganisationens samtliga funktioner behöver vara bemannade fullt ut under en längre tid. För sektorns del saknas det i vissa fall lämpliga lokaler för krisledning och förmåga att verka under minst en veckas tid. I med att elberberedskapslagen omarbetades har företag inom elförsörjningen fått en informationsskyldighet gentemot Svenska Kraftnät vid störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Detta, i kombination med den nya versionen av lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyget SUSIE, bedöms underlätta informationsutbyte och framtagandet av lägesbilder vid allvarliga störningar. Det finns inom sektorn ett stort behov av att samordnat kunna informera kunder och allmänhet om inträffad händelse samt prognos för reparationsarbete. Svenska Kraftnät och företag inom sektorn har rutiner och tekniska system för information till media och allmänhet/kunder. Informationsbehovet vid stora störningar är dock så omfattande att det trots detta kan vara svårt att tillgodose behovet. För Svenska Kraftnäts del finns begränsade resurser för att hantera krav på extrema informationsinsatser och kapacitetsproblem kan uppstå. Det finns nätverk för samverkan inom branschen. Ytterligare insatser kan dock genomföras för att öka samverkan med andra delar av krisberedskapssystemet. Svenska Kraftnät och företag deltar också i samverkansövningar som arrangeras av MSB, länsstyrelser och så vidare. Svenska Kraftnät arrangerar också samverkansövningar för branschen. 18/29
Vid störningar finns det ett stort behov av samverkan och informationsutbyte mellan eloch telekommunikationsföretag. Åtgärder genomförs för att tillgodose behovet, men ytterligare åtgärder måste vidtas för att behovet ska anses vara tillgodosett. Generellt sett kan både Svenska Kraftnät och branschen utveckla samverkan med aktörer utanför sektorn och omvärldsbevakningen gällande händelser i samhället som inte rör elförsörjningen. 6.4 Informationssäkerhet I takt med att den digitaliserade och datorkontrollerade hanteringen av allt från kontorsautomation till styrning och reglering i elproduktion och eldistributionsprocesserna ökar, ökar också behovet av en kontinuerlig bevakning och hantering av risker som kan vara aktuella för informationshantering och verksamhetskritiska IT-system. Det finns i dagsläget behov av att hitta en balanserad nivå mellan fysiskt och logiskt skydd, där skydd av ingångar mot verksamhetskritiska IT-system, digitala styrkommandon eller information omfattas. Det saknas också ett tydligt och enhetligt regelverk avseende klassificering och hantering av skyddsvärd information inom elförsörjningen. Hanteringen av sådan information ur ett elförsörjningsperspektiv skiljer sig märkbart mellan olika elföretag och organisationer, vilket kan påverka den nationella förmågan att upprätthålla konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i informationshanteringen. Kunskapsnivån inom området behöver generellt sett höjas. Ett särskilt problem är den internationalisering som sker i branschen. Graden av redundans och robusthet samt möjlighet att möta Sveriges behov av energiförsörjning kan påverkas då företag lägger ut funktioner inom och utom landets gränser. Inom landsgränserna kan den nationella lagstiftningen användas, bland annat för att styra och hantera åtkomst till anläggningar och information. Vid en flytt av vissa elverksamheter utomlands så minskar möjligheten att tillämpa den nationella lagstiftningen (säkerhetsskyddslagen eller beredskapslagstiftning) fullt ut, därmed kan den nationella förmågan påverkas negativt. 6.5 Sammanfattande bedömning Den generella krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar bedöms som god med viss brist för sektorn. Svenska Kraftnät bedöms ha en god förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, och verkets krishanteringsförmåga bedöms som god med viss brist. 19/29
7 Särskild förmågebedömning Särskild förmågebedömning i sin helhet i enlighet med MSB:s förutsättningar för 2013 redovisas i Formulär för särskild förmågebedömning 2013. Här redovisas enbart en sammanfattning. Scenariot för den särskilda förmågebedömningen utgörs av scenariot Störningar i användningen av GNSS. GNSS står för Global Navigation Satellite System, och är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigeringssystem som GPS, GLONASS och Galileo. Scenariot beskriver inte vad som orsakat bortfallet av tjänster som hämtar information från GNSS-satelliter, utan det beskriver enbart vilka konsekvenser ett bortfall kan leda till. Exempel på konsekvenser är att navigationssystem och positioneringstjänster som använder GPS slutar fungera samt att system som använder GPS för tid och takt påverkas. Andra givna förutsättningar för förmågebedömningen är att GNSS antas vara otillgängligt under två veckors tid i hela Sverige och andra samhällsviktiga verksamheter antas fungera som vanligt. 7.1 Bedömning av Svenska Kraftnäts förmåga För Svenska Kraftnäts del har systemets beroende av GPS-tjänster för tid och takt setts över i samband med utredningen Skydd mot geomagnetiska stormar - Elektromagnetisk påverkan på kraftsystemet. En slutsats är att kravet på korrekt tid och precis takt har ökat under det senaste decenniet och att kraven sannolikt kommer att öka än mer i framtiden. Ett exempel är att reläskyddssystem, genom införande av differentialskydd för kraftledningar, får ett ökat beroende vad gäller korrekt takt (ej nödvändigtvis tid). För drift av stamnätet förekommer tidsstämpling via GPS inom flera olika driftsystem, men av redundansskäl erhålls även tidsstämpling från andra källor som till exempel atomur eller interna klockor. Vilken som är primär tidskälla och backup-källa varierar. Mot bakgrund av detta är bedömningen att ett bortfall av GPS-tjänster inte får några konsekvenser för driften av stamnätet under den första veckan. Där GPS är den primära källan hämtas signalen från den redundanta källan istället. Är GPS-tjänsterna borta under flera veckor så börjar dock klockor att driva iväg, vilket innebär att tidskällor måste börja korrigeras manuellt. Inga kritiska utrustningar i kontrollanläggningar använder dock GPS. Ett fåtal reläskydd nyttjar GPS-funktionen, men om ingen GPS finns tillgänglig tar andra funktioner över felbortkopplingsfunktionen. Sammanfattningsvis så är bedömningen att ett bortfall av GNSS-tjänster under två veckor inte leder till några störningar i stamnätet som leder till avbrott i elförsörjningen. 20/29
Det kommer dock att innebära ett merarbete för vissa funktioner. Svenska Kraftnäts krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen bedöms därför som god. Detta gäller dock under förutsättning att annan samhällsviktig verksamhet inte påverkas av scenariot. 7.2 Bedömning av sektorns förmåga Under Kraftsamling 2013 genomfördes en workshop med temat Förmågebedömning 2013: Vad händer om vi inte har tillgång till GPS-tjänster? med representanter från elsektorn. Marjoriteten av deltagarna representerade elnätsföretag. Deltagarna fick med utgångspunkt från scenariot diskutera vilka funktioner som är beroende av GPStjänster, vilka konsekvenser det får om vi inte har tillgång till dessa tjänster och bedöma konsekvensernas allvarlighetsgrad samt förmågan att hantera dessa konsekvenser. Allvarlighetsgraden bedömdes i kategorierna lindrig och allvarlig, och förmågan bedömdes i har förmåga eller har inte förmåga att hantera konsekvensen. Det bör noteras att en majoritet av deltagarna inte hade genomfört tidigare analyser av konsekvenserna av bortfall av GPS-tjänster, och att det därför fanns viss svårighet att bedöma konsekvenser för system och komponenter som är beroende av tid och takt. En klar majoritet av de konsekvenser som identifierades bedömdes av deltagarna som lindringa, och man bedömde också i stor utsträckning att det fanns förmåga att hantera dessa konsekvenser. Exempel på sådana konsekvenser är att påverkan på kartfunktioner och navigeringssystem gör det svårare att hitta anläggningar, att kabelutsättning med hjälp av GPS inte längre fungerar samt att reläskydd kan påverkas. Exempel på konsekvenser som bedömdes som allvarliga, men där det trots detta fanns en förmåga att hantera konsekvenserna är att personlarm med positionering slutar fungera samt att fjärrkontroll och RTU-kommunikation påverkas. När det gäller bedömningen av konsekvenser av att SCADA-system och differentialskydd påverkas är det värt att notera att den varierar från lindring till allvarlig, men att en klar majoritet bedömer att konsekvenserna går att hantera. Under scenariot kommer det att krävas mer manuella insatser än normalt och det kan krävas att vissa anläggningar som normalt fjärrstyrs bemannas, men den sammanfattande bedömningen är att scenariot inte ensamt ska leda till avbrott i elförsörjningen. Scenariot innebär dock minskad redundans och att förmågan att hantera flera samtidiga fel minskar. Det finns dock också viss tveksamhet kopplat till uthållighet och tillgång på nyckelkompetens om scenariot blir långvarigt, framförallt eftersom scenariot drabbar hela Sverige samtidigt. 21/29
Den sammanfattande bedömningen av krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen för sektorn är god, under förutsättning att övrig samhällsviktig verksamhet inte påverkas av scenariot. 8 Åtgärder Företag inom elsektorn har ett eget ansvar att vidta åtgärder för att undvika störningar som företaget rimligen kan förutse och som ligger inom ramen för vad det rimligen kan förebygga, så kallat kontrollansvar. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet och ansvarar för fördelning av elberedskapsmedel för åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen. Anslaget för elberedskap är för 2013 255 Mkr. Anslaget avser ersättning till företag inom elsektorn för åtgärder som beslutas enligt elberedskapslagen, det vill säga åtgärder för att upprätthålla elförsörjningen vid händelser av mer exceptionell karaktär som ligger utanför företagens kontrollansvar. Elberedskapsmedel får också användas för forskning som förbättrar den fredstida störnings- och krisberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan nyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen samt för dammsäkerhet. Anslaget ska också täcka kostnader för Svenska Kraftnäts myndighetsutövning enligt denna lag, men får inte användas för Svenska Kraftnäts egen verksamhet och anläggningar. 8.1 Omarbetat elberedskapslag och nya föreskrifter Elberedskapslagen har omarbetats och förändringarna började gälla den 1 juli 2012. Förändringarna innebär bland annat att den huvudsakliga inriktningen av de åtgärder som ska vidtas enligt lagen ändras från att syfta till att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap till att syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Svenska Kraftnät har föreskriftsrätt kopplat till elberedskapslagen, och den 1 september 2013 trädde Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap i kraft (SvKFS 2013:2). Föreskrifterna innehåller närmare bestämmelser om: > vilka typer av åtgärder som kan utgöra elberedskapsåtgärder > företagens risk- och sårbarhetsanalyser avseende säkerheten i den egna verksamheten 22/29
> inlämning av uppgifter till Svenska Kraftnät som underlag till den nationella riskoch sårbarhetsanalysen inom elsektorn > anmälan om förändringar i anläggningar och verksamhet av väsentlig betydelse för elförsörjningen till Svenska Kraftnät > information till Svenska Kraftnät när det har uppstått en sådan störning i elförsörjningen som kan innebära svåra påfrestningar på samhället Vid Kraftsamling 2o12 gavs information om förändringarna i elbereskapslagen, och deltagarna fick lämna synpunkter på innehållet i kommande föreskrifter. Under Kraftsamling 2013 lämnades information om föreskrifternas innebörd. 8.2 Genomförda, pågående och planerade åtgärder Under 2013 har ett arbete med att ta fram en inriktning och övergripande handlingsplan för elberedskapsverksamheten åren 2014-2016 inletts. Syftet med inriktningen är optimera framtida elberedskapsåtgärder genom att inrikta och prioritera verksamheten. Underlaget till inriktningen utgörs bland annat av genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, andra rapporter och utredningar samt information från sakkunniga inom respektive område. Synpunkter från branschen har också samlats in i samband med Kraftsamling 2013. Inriktningen ska fastställas senast vid utgången av 2013 efter behandling i insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Svenska Kraftnät. Nedanstående beskrivning av åtgärder ska ses som exempel på åtgärder som vidtas för att förebygga, motstå och hantera allvarliga störningar i elförsörjningen. 8.2.1 Risk- och sårbarhetsanalys Med anledning av de nya kraven på risk- och sårbarhetsanalys som riktas mot företag i elsektorn har Svenska Kraftnät och Svensk Energi beslutat att revidera Svensk Energis vägledning Risk- och sårbarhetsanalyser för elnät Vägledning för elnätsföretag från 2010. Vägledningen togs fram mot bakgrund av kraven på risk- och sårbarhetsanalys enligt ellagen. Under 2013 ska vägledningen anpassas till att också omfatta kraven enligt elberedskapslagen och målgruppen ska utökas till att även omfatta företag inom produktion och handel. I och med förändringarna i elberedskapslagen och att tillhörande elberedskapsföreskrifter trätt i kraft finns nu goda formella förutsättningar för Svenska Kraftnät att inhämta underlag från branschen till den nationella risk- och sårbarhetsanalysen. Under 2013 kommer ett urval av företag som ska lämna underlag till den nationella risk- och sårbarhetsanalysen ske, och den första begäran om underlag sker under 2014. 23/29