Årsrapport 2013 Avdelningen för interna utredningar. Rikspolisstyrelsen

Årsrapport 2013 Avdelningen för interna utredningar Rikspolisstyrelsen

Innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Bakgrund...4 Bemanning...4 IU:s verksamhet styrs i huvudsak av följande regelverk m.m...4 Utredningsverksamhet...5 Internutredningsavdelningens uppgifter...6 Kriminalunderrättelseverksamhet...6 Internutredningsavdelningen arbetar sammanfattningsvis på följande sätt...6 Anmälan...6 Två grundläggande förutsättningar är avgörande för den fortsatta handläggningen vid IU...6 Underrättelser och information...6 Insyn...6 Sekretessfrågor...7 Arbetsmetodik...7 Utredningsförutsättningar...7 Hur anmälningsflödet ser ut...9 Anmälningar...9 Målsägare...10 Polisen som anmälare...10 Beslag och hittegods...10 Arrester...12 Användande av skjutvapen...13 Kriminalunderrättelseverksamhet...15 Förtroendeskapande verksamhet...16 Förebyggande verksamhet...17 Anmälningsupptagning...18 Kompetensutveckling...19 Budget...20 Övrigt...21 Rapport till Rikspolisstyrelsen styrelse den 6 mars 2014...22

Avdelningen för interna utredningar 4 Inledning Avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen (IU) har varit verksam i tre år. Min uppfattning är att verksamheten fungerar bra och att den bedrivs med hög kvalitet. Arbetet inom avdelningen bedrivs i stort sett enhetligt och är mycket förtroendeskapande. Under december år 2013 påbörjades ett projektarbete inom ramen för Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten med syfte att förbereda inrättandet av avdelningen för särskilda utredningar. Projektet har arbetsnamnet OP-9. Samtidigt påbörjades projektet för inrättande av allmänhetens kontaktpunkt som kommer att ha avgränsning mot avdelningen för särskilda utredningar. Under det gångna året har samarbetet med åklagarmyndigheten (Riksenheten för polismål, RIP), Säkerhetspolisen och andra myndigheter fungerat väl. Det pågår f.n. en översyn av riksenhetens verksamhet där det ska klarläggas vilka ärenden som fortsättningsvis ska handläggas vid riksenheten. Översynen har påbörjats under 2013. Företrädare från IU deltar i detta arbete. Det kan särskilt noteras att det under året kommit in färre anmälningar än under 2012 men samtidigt har antalet lagföringar ökat. Antalet anmälningar minskade med ca 600. Det kan också noteras att av totalt 6 200 ärenden, innehåller ca 850 påståenden om oriktigt/felaktigt bemötande. Området som särskilt kommer att granskas under 2014, kommer belysa hur bemötandet i olika situationer, t.ex. vid ingripanden och trafikkontroller, påverkar anmälningsbenägenheten. Dataintrång har, sedan realtidsbevakningen påbörjades vid slagning på eget personnummer, under 2013 minskat. Underrättelseinformation har under året genererat mycket arbete tillsammans med Säkerhetspolisen (ca 120 ärenden). Det viktiga kravet på särskild skyndsam handläggning uppnås i allt väsentligt. Utredningarnas genomströmningstid på IU är i genomsnitt 20 dagar. Cirka hälften av ärendena avslutas inom 4 dagar. De korta handläggningstiderna har uppnåtts genom en effektiv samordning av verksamheten, effektiva handläggningsrutiner och en ändamålsenlig ärendefördelning till åklagare och de utredande enheterna. En särskild skyndsam handläggning är till förmån för både anmälare och anmäld. Det gynnar även rättssäkerheten att inblandade parter har en händelse i färskt minne och att man av samma skäl inte tvekar att medverka i en eventuell utredning. Det är även viktigt att polismyndigheterna ges möjlighet att genomföra en eventuell arbetsrättslig utredning, eller på annat sätt reagera på en händelse, så nära som möjligt efter att den ägt rum. Åklagare och utredare går varje kvartal igenom ärenden där beslut eller andra åtgärder inte vidtagits under de senaste tre månaderna. Likaså träffas RIP:s och IU:s ledning minst en gång i kvartalet för att följa upp och utvärdera verksamheten och diskutera gemensamma frågor. Handläggningen av sekretessärenden ökar i omfattning. Begäran om att få ta del av allmänna handlingar hos IU görs av enskilda, media m.fl. Omkring 500 sekretessärenden har under året bedömts av IU. Det förs fortsatta diskussioner, inom ramen för översynen av RIP:s målområde, om att bl.a. Tull och Kustbevakning torde omfattas av IU:s utredningar. Inom dessa myndigheter utförs arbetsuppgifter snarlika Polisens. Rättssäkerheten skulle inte missgynnas av en enhetlig bedömning. Stefan Carp Tf chef IU

Inledning 5 Bakgrund Internutredningsverksamheten ska vara fristående från övrig polisverksamhet. IU:s kansli och en utredningsenhet är placerade i Stockholm. Övriga utredningsenheter är placerade i Umeå, Västerås, Linköping, Göteborg och Malmö. All verksamhet är skild från annan polisverksamhet. På tre orter är avdelningen samlokaliserad med RIP. Bemanning Avdelningen består av 51 medarbetare varav 12 är civilanställda. IU har en avdelningschef, en biträdande avdelningschef och 49 medarbetare fördelade på ett kansli och sex utredningsenheter. Varje internutredningsenhet leds av en enhetschef som är kommissarie. Under delar av 2013 har fem medarbetare (två enhetschefer och tre utredare) varit tjänstlediga för utlandstjänstgöring. IU:s verksamhet styrs i huvudsak av följande regelverk m.m. Förordning (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda med flera inom polisen (RPSFS 2010:12, FAP 403-2). Förordning (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Tjänsteföreskrifter för IU. Rikspolisstyrelsens riktlinjer för hantering av ärenden enligt 5 kap polisförordningen (1998:1558). Överenskommelse mellan RIP och IU om handläggning av ärenden m.m.

Avdelningen för interna utredningar 6 Internutredningsavdelningens uppgifter Utredningsverksamhet IU utrder ärenden som har samband med arbetet när det i en anmälan till polisen har påståtts att en anställd inom polisen gjort sig skyldig till brott som har samband med arbetet eller på annat sätt förfarit felaktigt i sin myndighetsutövning när en person har skadats allvarligt antingen under sin vistelse i en polisarrest eller genom något som en anställd inom polisen har gjort i tjänsten när det i något annat fall kan bli fråga om att inleda förundersökning mot en anställd inom polisen för brott som har samband med arbetet när det gäller trafikonykterhetsbrott, olovlig körning, grov vårdslöshet i trafik och smitning. IU utreder inga andra trafikbrott om det inte inträffat någon allvarlig skada om en polismyndighet beslutar att förelägga en ordningsbot eller själv inleder förundersökning. Beslut att lägga ned en förundersökning fattas alltid av åklagare oavsett om IU eller en polismyndighet utrett ärendet. IU utreder även ärenden som har ägt rum på fritiden när en anställd inom polisen kan ha gjort sig skyldig till brott som inte har samband med arbetet när en student vid Polishögskolan kan ha gjort sig skyldig till brott. När det gäller brott på fritiden utreder IU inte när endast penningböter är föreskrivet för brottet och polismyndigheten förelägger en ordningsbot eller själv inleder förundersökning. Beslut att lägga ned en förundersökning fattas alltid av en åklagare oavsett om IU eller en polismyndighet utrett ärendet. När vissa andra offentliganställda påstås ha begått brott utreder IU dessa. Åklagare, domare, ledamöter i t.ex. polisstyrelser, nämndemän och riksdagsmän. IU har även i undantagsfall några andra arbetsuppgifter av biträdande karaktär. Hjälp med expertkompetens till t.ex. JO, JK eller andra myndigheter. I mån av möjlighet biträda RPS samt polismyndigheterna med arbetsrättsliga utredningar. Kriminalunderrättelseverksamhet IU bedriver verksamhet som syftar till att klarlägga om en anställd inom polisen, vissa uppdragstagare eller polisstudenter utövar eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om uppgifter att poliser umgås med kriminella eller bedriver kriminell verksamhet. Uppgifterna som lämnas har ett varierande innehåll och har sitt ursprung från olika källor. Verksamheten syftar till att ge åklagaren underlag att besluta om förundersökning ska inledas men det är lika viktigt att kunna klarlägga om uppgifterna inte har någon sanningshalt. Internutredningsavdelningen arbetar sammanfattningsvis på följande sätt Anmälan Ett ärende vid IU kan initieras genom att någon gör en anmälan hos en polismyndighet som sedan överför anmälan elektroniskt till IU någon lämnar en skrivelse (även via internet) med uppgifter om ett brott eller felaktigt beteende antingen till en polismyndighet eller direkt till IU en polismyndighet upprättar själv en anmälan som överlämnas till IU t.ex. om skador i arrester eller vid ingripanden någon ringer antingen till en polismyndighet eller direkt till IU och vill göra en anmälan

Internutredningsavdelningens uppgifter 7 en polismyndighet eller IU upprättar en anmälan utifrån uppgifter i media att anställda kan ha begått brott. Två grundläggande förutsättningar är avgörande för den fortsatta handläggningen vid IU alla anmälningar som kommer in till, eller upprättas vid IU, ska omedelbart överlämnas till åklagare för bedömning av om förundersökning ska inledas och vilka utredningsåtgärder som ska vidtas alla förundersökningar ska bedrivas med särskild skyndsamhet. Varken den som anmäler eller den som är anmäld ska behöva vänta onödigt länge med att få besked om utgången av ett ärende. Möjligheten att nå ett bra utredningsresultat ökar också om målsägare, vittnen och andra berörda kommer till tals medan de ännu har en händelse i färskt minne. Dessutom får polismyndigheterna möjlighet att under samma förutsättningar genomföra en eventuell arbetsrättslig utredning. Underrättelser och information IU ska underrätta berörd polismyndighet när en anmälan kommit in när det under en förundersökning framkommer en misstänkt när en misstänkt erkänner brott när ett ärende är avslutat eller återupptagits. Insyn IU underrättar Rikspolisstyrelsens styrelse om inkomna och avslutade ärenden. Det sker genom att två ledamöter, som tillika är riksdagsmän, en gång var sjätte vecka träffar personal från IU och får information utifrån bestämda förutsättningar, slumpvis utvalda ärenden och särskilt uppmärksammade ärenden. De får även daglig skriftlig information med en kort beskrivning av innehållet i anmälningarna. Ledamöterna har även möjlighet att under vissa förutsättningar närvara vid förhör och andra utredningsåtgärder. Ledamöterna avger en rapport vilken överlämnas till Rikspolisstyrelsen i samband med dess årsrapport (bilaga1). Sekretessfrågor Under året har antalet ärenden som rör begäran att få ta del av allmänna handlingar ökat i stor omfattning jämfört med år 2012. Under 2013 handlades omkring 500 sekretessärenden. Rätten att ta del av allmän handling regleras i bl.a. Tryckfrihetsförordningen 2kap 1. Det är således viktigt att medborgarna har insyn i den statliga verksamheten. Samtidigt är det av vikt att skydda enskilda berörda. Sekretess prövas vid den enhet inom IU som handlagt ärendet eller vid kansliet. Prövningarna sker på ett likartat sätt, men lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar. Rättsavdelningen vid Rikspolisstyrelsen fattar myndighetsbeslut. Arbetsmetodik IU:s kansli leder, samordnar, följer upp och utvärderar avdelningens verksamhet. Utredningsverksamheten bedrivs i allt väsentligt vid internutredningsenheterna. IU:s kansli bereder ärenden som ska överlämnas för utredning och bedriver även egen utredningsverksamhet. Vid ledningen och styrningen av IU är en grundläggande regel att resurserna ska tillvaratas på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt så att verksamheten lever upp till kravet på en särskild skyndsam handläggning. Några sätt att åstadkomma detta med bibehållande av hög kvalitet i utredningsarbetet är att genom en aktiv arbetsledning se till att utredningar inte blir liggande obearbetade under semestrar och annan frånvaro, att möjligheten att arbeta tillsammans i team tas tillvara i omfattande utredningar, att ärenden omfördelas eller resurser flyttas vid tillfälligt höjda arbetsbelastningar m.m.

Avdelningen för interna utredningar 8 konsekvent leva upp till överenskommelsen mellan åklagare och polis, om beslut och handläggningstider, gemensam uppföljning av pågående ärenden och att vid behov arbeta i team fördela ärenden till internutredningsenheterna, inte enbart utifrån var brottet begåtts, utan även genom att ta hänsyn till personalens kompetens, arbetsbelastning eller var det av andra skäl är lämpligast att brottet utreds bereda ärendena så fullständigt som möjligt vid kansliet innan de lämnas till utredning t.ex. komplettera med skriftligt material, klara ut eventuella oklarheter i anmälan m.m. brott som erfarenhetsmässigt fordrar mindre omfattande utredningsinsatser handläggs på ett sådant sätt att utrymme frigörs för utredning av brott som kräver mer omfattande utredningsinsatser, är mer komplicerade och där möjligheten till en särskild skyndsam handläggning är svårare att uppnå koncentrera de administrativa åtgärderna utnyttja möjligheten till elektronisk kommunikation i så stor omfattning som möjligt fördela funktioner för statistikinhämtning, beslagshantering, arkivering, förhörsutskrifter m.m. När det gäller kravet på särskild skyndsamhet, bör påpekas att IU inte disponerar över förundersökningen, utan beslut som är avgörande för ärendets handläggning fattas av åklagare. IU:s uppgift är att organisera och bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att polisens resurser och arbetsmetoder underlättar och skapar förutsättningar för särskild skyndsamhet vid handläggningen av ärendena. Utredningsförutsättningar IU:s verksamhet är speciell i jämförelse med annan utredningsverksamhet inom polisen på några avgörande punkter: en åklagare är alltid förundersökningsledare en åklagare leder utredningen även innan förundersökning inletts under s.k. förutredning alla anmälningar, oavsett innehåll, underställs åklagare för prövning det finns särskilda regler för vem som ska ta upp en anmälan och vem som ska hålla förhör m.m. kravet på särskild skyndsamhet gäller alla förundersökningar.

Anmälningar 9 Anmälningar Ett svårkommunicerat förhållande är den stora mängden inkomna anmälningar ställd i relation till antalet lagföringar. Under året har emellertid antalet lagföringar ökat trots en minskning av inkomna anmälningar. Förklaringarna till den stora skillnaden mellan inkomna anmälningar och antalet lagföringar är flera, men särskilt kan anges alla anmälningar, oavsett innehåll, överlämnas till åklagare för bedömning och ingår i det statistiska underlaget. Det är i de flesta fall anmälningar där den påstådda händelsen inte utgör något brott, gäller arbetsrättsliga förhållanden inom polisen m.m. möjligheterna att hantera klagomål om felaktiga beteenden på annat sätt än genom anmälan och åklagarinträde är begränsade inom ramen för gällande regelverk i ingripandesituationer har polisen både rätt och skyldighet att använda våld, dels för att skydda sig själv och andra, dels för att genomföra tjänsteåtgärder. Det ligger i sakens natur att samma händelseförlopp under de omständigheterna kan uppfattas på olika sätt många anmälningar ger uttryck för behov som varken polis eller åklagare kan tillgodose även om en förundersökning sällan läggs ned på grund av bevissvårigheter måste ändå understrykas att samma krav på rättssäkerhet gäller för polisanställda som för andra medborgare. Det innebär att såväl frikännanden i domstol som att utredningar läggs ned i brist på bevis måste accepteras även om den allmänna uppfattningen om skulden skiljer sig från domstolens eller åklagarens bedömningar att det råder osäkerhet hos polismyndigheterna och enskilda befattningshavare vilka ärenden som måste överlämnas till IU och åklagare och vad som kan handläggas i arbetsrättslig ordning den möjlighet att tillgodose en persons frågeställningar om vad polisen får eller inte får göra, vad som är lämpligt eller olämpligt, på annat sätt än genom anmälan och åklagarprövning tas inte tillvara i tillräckligt stor omfattning. Att möjligheten tas till vara är särskilt angeläget mot bakgrund av att förundersökning regelmässigt inte inleds i ärenden av den karaktären det är rimligt att anta att den som valt att bli polis också har låg benägenhet att begå brott. Hur anmälningsflödet ser ut Under detta avsnitt presenteras en redovisning av årets inkomna och upprättade anmälningar. Statistik internutredningsavdelningen 2013 avseende samtliga inkomna ärenden m.m. Ej Nedlagdström Genom- Inkomna Antal Redov. Inledd inledd Trafik- IU-enhet ärenden brott till åkl FU FU ärenden i dagar ärenden Stockholm 876 25 446 413 823 41,5 11 Göteborg 557 24 287 263 523 37,2 7 Malmö 748 22 384 371 716 28,2 4 Linköping 439 12 209 235 432 27,0 3 Västerås 516 36 243 273 476 32,0 5 Umeå 313 11 204 113 300 35,9 6 Kansliet 2763 4 58 2741 2617 3,8 2 Summa 6212 7201 134 1 831 4 409 5887 20,5 38 Meddelade domar 2013 Totalt: 76 Brott i tjänsten: 53 Fällande 39 Ogillat 14 Brott på fritiden: 23 Fällande 18 Ogillat 5 Uppgifterna kommer från RIP:s preliminära årsrapport. Närmare information gällande domar m.m. finns i RIP:s årsrapport för 2013. Under år 2013 har 6212 anmälningar inkommit, eller upprättats vid IU, vilket är en minskning med

Avdelningen för interna utredningar 10 ca 600 ärenden jämfört med föregående år. Totalt omfattar ärendena 7201 påståenden om brott. Åklagare har inlett förundersökning i ungefär 29 % av årets inkomna ärenden medan förundersökning inte har inletts i 71 % av ärendena. Antal ärenden som redovisats till åklagare har ökat med 44 % jämfört med 2012. Genomströmningstiderna följs upp regelbundet. Genomströmningstiden är tidsperioden (antal dagar) från att ett ärende registreras i IU:s datasystem tills tiden då ärendet slutredovisas. Genomströmningstiden för IU:s ärenden var 20,5 dagar. Den kortaste genomströmningstiden har IU:s kansli med 3,8 dagar. Jämfört med föregående år skedde totalt en minskning med ca en dag. I de ärenden som handläggs på internutredningsenheterna har i regel förundersökning inletts och genomströmningstiderna blir därför längre och varierar i tid över året. 44,5 % av samtliga ärenden handlades på IU:s kansli. I ett fåtal av dessa inleddes förundersökning medan åklagaren i övriga ärenden inte inledde förundersökning, främst beroende på att den anmälda händelsen inte varit brottslig. 32 ärenden inkomna före den 1:a januari 2013 var vid årets slut fortfarande under utredning. Vid utgången av 2013 fanns 54 ärenden äldre än 6 månader. Antalet anmälda brott för samtliga polismyndigheter var 2013: 1 437 857. Antalet inkomna ärenden för samtliga polismyndigheter var 2013: 1 199 719 (uppgifter från Polisens årsredovisning). Beskrivning av inkomna ärenden Brottskategori, antal anmälda brott 2013 2012 2011 Tjänstefel inkl. grovt tjänstefel 4157 4844 4554 Misshandel mot kvinna/man 18 år eller äldre, obekant med offret 841 867 810 Stöld utan inbrott, annan stöld eller snatteri 256 257 258 Dataintrång 152 192 87 Under hösten 2013 har en omkörning av programmet för verksamhetsuppföljning, VUP, genomförts för perioden 2011 2013. Omkörningen genomfördes då det framkommit att resultatmåttet för bearbetade ärenden historiskt visat fel utfall för brottskategorierna tillgreppsbrott (exkl. i butik), narkotikabrott, trafik brott, tillgrepp i butik och övriga specialstraffrättsliga brott. Omkörningen har dock omfattat samtliga brottskategorier och samtliga resultatmått i RAR och Pust. Detta får konsekvensen att de utfall för 2011 och 2012 som redovisades i avdelningen för interna utredningars årsrapport 2012 kan skilja sig från de utfall för motsvarande period som redovisas i avdelningen för interna utredningars årsrapport 2013. Den dominerande brottsrubriceringen är tjänstefel. Tjänstefel används även som brottsrubricering när brottspåståendena är osäkra. Minskningen sedan 2012 av ärenden gällande dataintrång beror till stor del på att allt flera har blivit lagförda och att detta har spridit sig inom myndigheterna. Av det totala antalet anmälningar rör ca 200 anmälningar civilanställd personal och ungefär 250 anmälningar rör andra än polisanställda t.ex. åklagare, domare, riksdagsledamöter och liknande. Cirka 5750 anmälningar avser poliser. Ett drygt hundratal anmälningar har avvisats eller överlämnats till annan myndighet då de inte rör personal som IU ska utreda. I 4409 ärenden, dvs ca 71% av den totala mängden, har åklagaren beslutat att inte inleda förundersökning. I de flesta fall av skälet att gärningen inte utgör något brott. En stor del av samtliga anmälningar under året har en sådan karaktär att de under andra förutsättningar överhuvudtaget inte skulle bli föremål för prövning av en åklagare. Exempel på detta är anmälningar där det, enligt IU:s uppfattning, med all tydlighet framgår att det rör sig om uppenbart obefogade anmälningar, att det inte rör sig om brott, rent arbetsrättsliga förhållanden har anmälts, dubbelanmälningar, anmälningar med oförståeligt innehåll m.m. Synpunkterna innebär ingen värde-

Personerna på bilden har inget samband med texten. Anmälningar 11

Avdelningen för interna utredningar 12 ring av rätten att göra anmälan, men bör ändå tas i beaktande när slutsatser ska dras av anmälningar mot polisanställda. En annan erfarenhet är att uppmärksammade händelser i media, t.ex. av politisk karaktär eller i form av uppmärksammade ingripanden, leder till ett antal följdanmälningar av personer som inte varit involverade i händelserna. Ett sådant exempel är det s.k. romregistret. Tidningen Dagens Nyheter publicerade en serie tidningsartiklar i september 2013 där man gjorde gällande att Polismyndigheten i Skåne upprättat ett olagligt register över mer än 4000 romer. Händelsen uppmärksammades och ett antal anmälningar kom in till IU. Anmälningar upprättas också efter ingripandesituationer, vid drogkontroller eller fordonskontroller, vid ageranden i krogmiljö o.s.v. Anmälningarna avser mestadels påståenden om ingripanden med onödigt våld, kränkningar och dylikt. Personer som kontrollerats av olika skäl uppger sig ofta vara trakasserade och kränkta. Målsägare I de anmälningar som inkommit till IU under 2013 förekommer 4788 fysiska målsägare. Av dessa är 73 % män/pojkar och 27 % är kvinnor/ flickor. 194 målsägare är 17 år eller yngre. De allra flesta målsägare förekommer i en anmälan vardera. Det finns även personer som är målsägare i fem eller fler anmälningar vardera (upp till 54 anmälningar). Tillsammans förekommer dessa 41 målsägare i 399 anmälningar. samtliga anmälningar. Cirka 50 anmälningar har gjorts av åklagare. Beslag och hittegods Beslagtaget gods som vanligtvis försvunnit är t.ex. smycken, kontanter, mobiltelefoner och narkotikaklassade preparat. Ett stort arbete läggs ner på att utreda dessa ärenden. En polis greps under året på bar gärning efter en lång tids utredningsarbete. Flera tidigare anmälda stölder kunde i och med detta klaras upp. Hittegods som försvunnit, skadats eller lämnats ut felaktigt är oftast smycken eller kontanter. Det alldeles övervägande antalet anmälningar leder inte till någon rättslig åtgärd, det gäller både anmälningar av polisen och av enskilda. Ett av skälen är att det ofta inte går att klara ut vad som är anledningen till att godset försvunnit. Av anmälningarna framgår att det fortfarande förekommer brister i hanteringen och förvaringen av beslag och hittegods, i rutiner och i tillsynen över egendom som polismyndigheterna har ansvar för. Det finns anledning för polismyndigheterna att se över sina handläggningsrutiner och sina förvaringsrutiner och etablera metoder att förebygga att gods försvinner, lämnas ut till fel personer o.s.v. Även om det inte går att klarlägga om det förekommer brott i samband med att gods försvinner är händelserna skadliga för allmänhetens förtroende för polisen och genererar även en dålig arbetsmiljö. Polisen som anmälare Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna som juridiska personer, upprättar i många fall själva anmälningar när de uppmärksammar brister eller felbeteenden. Under året har det inkommit cirka 960 sådana anmälningar, vilket är ungefär 15 % av

Anmälningar 13 I princip inleder alltid åklagaren förundersökning i dessa fall. Arrester Under året har 470 anmälningar med anknytningar till polisarrester kommit in till IU. Ärenden i arrest 2013 Polis/ Arrestvakt misshandlat intagen Intagen skadat sig själv, inkl. sjukdom Självmordsförsök Polismyndighet Stöld i arrest Dödsfall Stockholm 36 20 6 13 Gotland Västra Götaland 18 11 4 10 1 Halland 6 1 9 3 Skåne 13 15 9 3 Kronoberg 3 1 4 1 Kalmar 1 2 1 Blekinge 1 Södermanland 6 4 5 2 Östergötland 4 1 2 8 Jönköping 2 4 4 Västmanland 2 2 1 2 Värmland 3 1 2 Dalarna 3 5 7 1 Gävleborg 2 2 12 2 Uppsala 2 5 Örebro 3 2 Västernorrland 3 5 21 3 Jämtland 1 3 1 Västerbotten 3 2 Norrbotten 2 3 1 1 Summa: 113 89 88 49 3 Ärenden i arrest 2013 2012 2011 Hela riket 470 456 365 113 avser stölder 89 misshandel 88 intagna som skadat sig själva eller drabbats av sjukdomsfall 49 som bedömts som självmordsförsök 3 avser dödsfall Bland anmälningarna gällande arrest finns även ett drygt hundratal anmälningar som bl.a. avser klagomål av olika slag som dock inte redovisas i årsrapporten. Statistiken är manuellt framtagen med hjälp av sökord i ärendehanteringssystemet RAR. När det gäller stölder rör de flesta anmälningarna Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. När det gäller misshandel rör de flesta anmälningarna Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. När det gäller självförvållade skador rör de flesta anmälningarna Västernorrlands och Gävleborgs län. Användande av skjutvapen Skjutningar inom polisen 2013 Polismyndighet Verkanseld Varningsskott Vådaskott Nödvärn Stockholm 3 1 6 Gotland Västra Götaland 4 1 2 2 Halland 1 1 Skåne 2 1 3 Kronoberg Kalmar 1 Blekinge Södermanland 1 Östergötland 1 1 Jönköping Västmanland 1 Värmland 3 Dalarna Gävleborg Uppsala Örebro Västernorrland Jämtland Västerbotten 1 Norrbotten 1 Summa: 10 7 15 5 Skjutningar 2013 2012 2011 Hela riket 37 40 48 Redovisningen görs med förbehåll att alla tillfällen som vapen använts inte kommit till IU:s kännedom.

Avdelningen för interna utredningar 14 Verkanseld har avgivits vid 15 tillfällen med anledning av nöd/nödvärn/laga befogenhet. De flesta fallen har inträffat i Stockholms och Västra Götalands län. Några uppmärksammade tillfällen då verkanseld har avgivits är: Polisinsats i Husby mot knivbeväpnad man i lägenhet Polisinsats i Varberg mot knivbeväpnad man på öppen gata Polispatrull attackeras av knivbeväpnad man vid flyktingförläggning i Hagfors Polisingripande i samband med pågående rån i Södertälje Polisens användande av tjänstevapen är reglerade i RPS föreskrifter och allmänna råd (FAP 104-2) om Polisens skjutvapen m.m. När en polis har avlossat skott med avsikt eller av våda ska polisen underrätta närmaste förman/polischef omedelbart. En skriftlig rapport om händelsen skall inges till RPS. Ett ärende som rör användande av skjutvapen ska inte med automatik överlämnas till IU. Om en person har skadats allvarligt med anledning av verkningselden eller om det i något annat fall kan bli fråga om att inleda förundersökning med anledning av verkningseld eller vådaskott, ska ärendet överlämnas till IU för vidare bedömning av åklagare. Bedömningen av om det finns anledning att lämna över ärendet åligger den berörda polismyndigheten men även RPS som tar emot den skriftliga rapporten om vad som hänt. Av rapporten till RPS bör framgå om ärendet överlämnats till IU/åklagare.

Kriminalunderrättelseverksamhet 15 Kriminalunderrättelseverksamhet 86 underrättelseärenden har handlagts av IU. IU tar regelbundet emot underrättelseuppslag som rör anställda i hela landet. Samtliga uppslag handläggs av särskilt utsedda medarbetare vid internutredningsenheten i Stockholm och Västerås. Övriga enheter har på samma sätt utsett befattningshavare för att medverka i detta arbete. IU samverkar särskilt med SÄPO och polismyndigheternas verksamhetsskydd. Ett ärende handläggs inom ramen för en särskild undersökning. Detta innebär att om ett ärende indikerar brottslig verksamhet, att en polisanställd, viss uppdragstagare hos polisen eller polishögskoleelev utövar eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet, fortsätter ärendet/uppslaget med att analyseras och bearbetas. Detta sker genom traditionellt underrättelsearbete med hjälp av källor, internetspaning, analys av datatrafik m.m. Kommer det fram uppgifter i den särskilda undersökningen som gör gällande att en sådan anställd gjort sig skyldig till brott eller kan misstänkas för brott av allvarligt slag tas kontakt med åklagare för prövning. Åklagaren är särskilt utsedd vid RIP och underrättelseärenden hanteras av särskild utsedd polisman vid IU. Arbetet med underrättelseuppslag är en mycket viktig del av IU:s verksamhet, inte bara för att påvisa eventuell brottslig verksamhet av en anställd utan även för att konstatera att så inte är fallet. Arbetet förutsätter också ett förtroendefullt samarbete med polismyndigheterna. IU:s underrättelseuppslag diarieförs i ett hemligt diarium med högt sekretesskydd på IU:s kansli.

Avdelningen för interna utredningar 16 Förtroendeskapande verksamhet Som inledningsvis omnämnts kommer en allmänhetens kontaktpunkt att inrättas med början år 2015. Detta kommer förhoppningsvis att påverka förtroendet för polisen och rättsväsendet positivt. Alltför många vill egentligen inte göra en anmälan utan vill ha svar på sina frågor om vad polisen får eller inte får göra, eller få någon form av ursäkt eller upprättelse. Skrivelser som lämnas över eller inkommer till IU är många gånger svåra att tyda och det är ofta oklart vad avsändaren egentligen vill. När förutsättningarna finns kan det vara lämpligt att ta kontakt med avsändaren och klara ut avsikten med skrivelsen. Avsändarens uppfattning är inte avgörande för om en anmälan ska upprättas eller inte, men genom sådana kontakter kan man avskilja händelser som är av enklare eller rent arbetsrättslig karaktär. Ett litet antal anmälningar leder till påföljd och ett fåtal avslutade ärenden resulterar i disciplinära åtgärder efter arbetsrättsliga utredningar vid polismyndigheterna. Däremellan finns uppskattningsvis tusentals ärenden där det i de flesta fallen inte inletts förundersökning därför att det inte varit fråga om något brott. Oavsett brott eller inte så finns det bakom de flesta anmälningar en människa som känner sig felbehandlad, kränkt eller som inte fått svar på sina frågor.

Förebyggande verksamhet 17 Förebyggande verksamhet Det är viktigt att polismyndigheterna så långt det är möjligt, i förebyggande syfte, använder de kunskaper och erfarenheter som de får från IU:s avslutade ärenden. Förhållanden som bör uppmärksammas är t.ex. bristfälliga rutiner, felaktiga arbetsmetoder, brister i bemötandet av människor och brister i kompetens. Ur ett förebyggande perspektiv är det också viktigt att veta om en och samma anställd återkommer i anmälningar eller i disciplinära sammanhang. Genom att sprida kunskap om beteenden, arbetsmetoder m.m. som vanligtvis genererar internutredningar och arbetsrättsliga utredningar kan antalet anmälningar begränsas. Information av det här slaget bör vara ett naturligt inslag i polisutbildningen liksom vid personalsammankomster i polismyndigheterna. Förutsättningarna att lyckas i det förebyggande arbetet ökar genom ett effektivt samarbete med Riksenheten för polismål. Under året har personal från IU besökt flera polismyndigheter, Polishögskolan och polisutbildningarna för att träffa i första hand polisstudenter, nyanställda vid myndigheten och ge information om IU och erfarenheter som dragits av verksamheten. Polismyndigheternas kontaktpersoner och IU har dagliga kontakter.

Avdelningen för interna utredningar 18 Anmälningsupptagning En viktig förutsättning för att uppnå en så skyndsam handläggning som möjligt är att anmälningarna håller hög kvalitet. Det är viktigt att alla personuppgifter är riktigt ifyllda och att adressuppgifter och telefonnummer är kontrollerade. Ett grundläggande krav är att det av anmälan framgår vad anmälaren vill anmäla och vad han åberopar för skäl till sin anmälan och att eventuellt material, skrivelser m.m. bifogas anmälan i anslutning till att den överlämnas till IU. Bestämmelserna i internutredningsförordningen innebär inte att reglerna om primärutredning och anmälningsupptagning i 20 kap. 3 tredje stycket rättegångsbalken sätts ur spel. Innan förundersökning inletts, får en polis hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. En polis som tar upp en anmälan ska vidta de utredningsåtgärder som är möjliga. Om en person skadats under vistelse i arresten eller påstår att han/hon blivit misshandlad vid ett ingripande, ska eventuella skador dokumenteras och vederbörande tillfrågas om hur skadorna uppkommit och om han/hon vet vem som orsakat dem. Åtgärder som inte utan olägenhet kan skjutas upp ska vidtas, t.ex. säkra bevis i form av övervakningsfilmer.

Kompetensutveckling 19 Kompetensutveckling Kompetensinventering sker vid utvecklingssamtal där möjlighet ges att klarlägga vilken kompetens som saknas. Under året har två medarbetare genomgått utbildningen det direkta ledarskapet inom polisens chefsförsörjningsprogram. Två medarbetare har genomgått särskild utbildning för förberedande utlandstjänstgöring. Tre medarbetare har genomgått introduktion i verksamhetsuppföljning, VUP. En medarbetare har genomgått första steget rörande civilutredare. Fyra medarbetare har deltagit i utbildning i pågående dödligt våld, PDV. En stor del av avdelningens medarbetare har genomgått utbildning i offentlighets- och sekretesslag. Samtliga chefer har genomgått utbildningen att leda i förändring. Två kompetenshöjande konferenser har genomförts, varav en tillsammans med RIP. På konferenserna har bl.a. aktuella ämnesområden och uppmärksammade rättsfall presenterats och diskuterats.

Avdelningen för interna utredningar 20 Budget 2013 års budget var ca 38,5 miljoner kronor. Utfallet av verksamheten följs noga. Året avslutades med ett 99 % utfall av årsbudgeten. Av det planerade budgetutfallet har kostnaden för resor varit osäker. Detta kan förklaras med att det arbete som avdelningen utför innebär mycket resor som i förväg är mycket svårt att uppskatta omfattningen av.