Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti
Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling
Vad är arbetsgruppens fokus? Fokus är sociala aspekter i samhällsplaneringen och samhällsbyggandet 1+1=3. Det vill säga att få till ett gemensamt arbete över sektorsgränsernasocialt arbete och samhällsbyggnad som leder till konkret handling i verksamheterna
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016
Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform. Minst ett tillfälle/termin. En kommunvärd för varje seminarium- det vill säga en kommun ansvarar för planering och genomförande Målgrupp (kan vara olika vid olika tillfällen): utvecklingsledare inom sociala området, folkhälsa, samhällsbyggnad, kommunala bostadsbolag, politiker
Arbetsgruppens fortsatta arbete På medel-lång sikt: Fortsätta arbeta med att testa verktyg och metoder i den egna kommunen för att integrera den sociala hållbarheten i planprocessen Samla och strukturera kunskap inom GR kring framgångsfaktorer och fallgropar Utveckla en GR-gemensam modell/process kopplat till strukturbilden- lyfta det regionala perspektivet
Arbetsgruppens fortsatta arbete På lång sikt: Utveckla analysverktyg för uppföljning och lärande Samarbete med forskning
Arbetsgruppens fortsatta arbete Elisabeth Beijer och Lisa Ström är sammankallande för arbetsgruppen GR arbetar vidare med att skriva samman en projektansökan för att finansiera det gemensamma arbetet
Tidplan Måndag 22 augusti 15.00 17.00 i Kungälv. Fokus: stämma av seminarium 8 september och projektansökan Torsdag 8 september heldag på GR. Fokus: presentera arbetsgruppens arbete, föreläsning och workshop med Marianne Dock (förmiddag politiker och chefstjänstemän, eftermiddag för bredare målgrupp) Måndag 3 oktober klockan 15.00 17.00 i Kungälv. Fokus: summera 8 sept och förbereda nästa seminarium Måndag 12 december klockan 15.00 17.00 i Kungälv: planering av seminarium Fredag 3 februari: förmiddagsseminarium
Projektförslag utifrån diskussionen vid mötet 27 april
GR:s uppdrag
Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande
Förslag på inriktning för fortsatt arbete Utmaningar Frågeställningar Syfte Förslag på aspekter vid genomförande-organisering Möjlig finansiering Vad är gjort? Vilka exempel finns?
Utmaningar definierade i Delad stad: Stadsbyggandet har betydelse för sysselsättning och integration, men har i mycket liten utsträckning används strategiskt för att minska segregation och för att utjämna livsvillkoren. Sociala konsekvenser är sällan beskrivna i stadsbyggnadstermer. Det finns en stor utmaning i att omvandla intentioner som rör hållbarhet i praktiken, t.ex. i detaljplaner och i infrastruktursatsningar. Det är även en utmaning att styra investeringar till de platser i staden/regionen där de behövs för att vi ska kunna utveckla staden/regionen i en mer hållbar riktning. Mer kunskap och verktyg behövs för att säkerställa att stadsbyggnadsförändringar verkligen leder till minskade rumsliga orättvisor. Kunskapen bland tjänstemän och politiker behöver stärkas, både vad gäller förståelsen för betydelsen av hur vi bygger, men också för att förbättra kommunikationen med andra aktörer så som näringsliv, medborgare och myndigheter.
Frågeställningar identifierade av GR: 1. Hur kan arbetet mot hållbarhetsmålen i en kommun/region uppnås genom samhällsplanering? Det vill säga hur skapas en socialt hållbar regional struktur och hur kan kommunernas planering av infrastruktur, bostäder och verksamheter gynna en sådan struktur? Två sociala hållbarhetsmål är särskilt intressanta: motverka och minska social polarisering för att i stället öka delaktighet och samhörighet mellan sociala grupper och geografiska områden minska ojämlikheten i hälsa, inflytande m.m. 2. Hur kan en modell för sociala konsekvensanalyser (SKA) på en kommunal/regional nivå se ut för att säkerställa nåbarhet och en inkluderande region för alla? Vilka metoder/arbetsverktyg/rutiner kan utvecklas för att stärka eller motverka översiktplaner och detaljplaner som bidrar eller motverkar en inkluderande region? Vilken typ av (lokal, kommunal och regional) statistik behöver tillgängliggöras för att stärka den sociala dimensionen i den regionala planeringsprocessen? 3. Vad vinner vi på att skapa en sammanhållen region ur ett socialt perspektiv och ur ett ekonomiskt? Vad kan vi lära av globala erfarenheter och förändringsprocesser? Hur gynnas näringslivet?
Framgångsfaktorer från andra kommuner/regioner Samverkan-tvärsektoriellt arbetssätt Kompetenshöjande insatser för att skapa förståelse mellan förvaltningarna (samhällsbyggnad och sociala) Folkhälsoperspektivet I utformning av indikatorer är statistik viktigt, men även lokal kunskap Dialog med civilsamhället och näringslivet Forskningssamverkan Börja testa, lära, utvärdera..
Regional modell för social hållbarhetsanalys Syfte: Att utveckla en gemensam SKA/SKB-process för att integrera sociala aspekter i samhällsplaneringen (bostäder, verksamheter, transportinfrastruktur) Med strukturbilden som utgångspunkt Testa i fallstudier/case/piloter Utveckla innovativa instrument och metoder för realisering/implementering och uppföljning på kommunal nivå
Förslag på genomförande 1. Ta fram ett regionalt verktyg/process med indikatorer och metoder på regional och kommunal nivå 2. Utveckling av instrument och incitament för att säkerställa att de sociala ambitionerna realiseras-på kommunal och regional nivå: remissprocessen, bostadsförsörjningsprogram, mark- och exploateringsavtal, bygglov, upphandling 3. Testa i ett antal fallstudier: Göteborg-Borås, ÖP, FÖP, kollektivtrafiksatsningar 4. Utvärdera och utveckla analysverktyg 5. Utbilda politiker och tjänstemän och sprida kunskap
Förslag på organisering: GR utformar en projektansökan tillsammans med arbetsgruppen Arbetsgruppen är styrgrupp i arbetet och tillsätter vid behov operativa personer i sin kommun, exempelvis utvecklingsledare inom folkhälsa/sociala området och samhällsbyggnad Projektledning/samordning av GR Projektet ska innehålla konkreta fallstudier där vi testar olika metoder i case som flera kommuner är delaktiga i Det är viktigt att involvera flera nätverk på GR Mistra Urban Futures- en arena för samarbete Samarbete med andra aktörer exempelvis Trafikverket och Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Region Skåne, fler kommunalförbund, forskningsaktörer (VTI, Göteborgs universitet, Chalmers)
Möjlig finansiering Regionala utvecklingsnämnden (VGR)-löpande Vinnova- FRÖN 1 juni Vinnova- Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva städer. 25 augusti och januari 2017 Regionalfonden (EU) mitten av juni i ett första steg..