Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1

Relevanta dokument
U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Question today imagine tomorrow create for the future

Klimatanapassning - Stockholm

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

arbetstillfällen

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

N Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Bevara barnens skogar

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM

Grön infrastruktur i prövning och planering

Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

Ekologi kvarter Archimedes

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ekosystemtjänster i en expansiv region - strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Dnr /2014.

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga

C/O CITY - FORTALEZA CHRISTINA WIKBERGER FORTALEZA. FLYGMONTAGE MED HJORTHAGEN I FÖRGRUNDEN Framtagen av Stockholms stad och BSK Arkitekter.

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN. 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

Cementa AB. Strategi för ansvarsfull markanvändning

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Resursanvändning - sida 1

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.

NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Multifunktionella landskap med golfbanor

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Grönytefaktor för Näsängen

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Verktyg för social analys i städer

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

Transkript:

2014.11.21 Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 1

INNEHÅLL 01. Syfte Stöd i användningen av indikatorerna 02. Bakgrund Indikatorer på olika skalor 03. Staden Indikatorer på stadsnivå 04. Stadsdelen Indikatorer på stadsdelsnivå 05. Fastigheten Indikatorer på fastighetsnivå 06. Så här gör du! Några rekommendationer från C/O City 2

01. SYFTE STÖD I ANVÄNDNINGEN AV INDIKATORERNA 3

SYFTE Syftet med den här presentationen är att ge stöd i användning av indikatorer på stadsdels- och fastighetsnivå. I redovisningen av indikatorerna svarar vi på tre frågor: Vad kan följas upp? (t.ex. konnektivitet, kollagring), Hur kan det följas upp? (t.ex. med biotopkarta, artinventering) och 3) Vilken indikator kan användas? (t.ex. andel naturlig mark som är länkad). Fotnoterna i respektive tabell ger ytterligare guidning om hur underlag till indikatorerna kan tas fram. 4

02. BAKGRUND VARFÖR BEHÖVER VI INDIKATORER PÅ OLIKA SKALOR? 5

BAKGRUND C/O City utvecklar verktyg som underlättar planeringen av ekosystemtjänster. Vi ser även ett behov av uppföljning för att se att planeringen får önskad effekt. Verktygen kan tillämpas på olika skalor och det behövs därför uppföljning på olika nivåer. Det är bakgrunden till arbetet med att sammanställa indikatorer på tre olika skalor - stadsnivå och stadsdels- och fastighetsnivå, baserat på Cities Biodiversity Index (CBI). 6

CITIES BIODIVERSITY INDEX (CBI) Cities Biodiversity Index (CBI) är en uppföljningsmetod för biologisk mångfald på stadsnivå som används av flera städer, bland annat Bryssel, Curitiba och Stockholm. CBI består av 23 indikatorer (se slide 17-22). Indikatorerna 1-10 beskriver stadens inhemska biodiversitet, 11-14 ekosystemtjänster kopplade till biologisk mångfald och 15-23 stadens ansträngningar, samarbete och styrning för att bevara biodiversitet. 7

STADSDELEN Stadsdelen är en annan viktig nivå att följa upp ekologiska och sociala initiativ på. I stadsdelen finns mycket underlag att ta del av samtidigt som den är mer hanterbar än att arbeta på övergripande stadsnivå. Det är också stort fokus på stadsdelar i stadsplanering just nu, till exempel Hyllie i Malmö och Norra djurgårdsstaden i Stockholm. I det här underlaget presenterar vi totalt 14 indikatorer på stadsdelsnivå. 8

FASTIGHETEN Grönytefaktor och gröna punkter är planeringsverktyg som tillämpas på fastighetsnivå. Vår bedömning är att det i många fall är för detaljerat att följa upp på fastighetsnivå. Dessutom täcks fastigheterna in i stadsdelen och ingår ofta i andra kontrollfunktioner. Vi har dock tagit fram sex stycken indikatorer som vi bedömer vara viktiga även på fastighetsnivå. 9

Staden Stadsdelen Fastigheten 10

UNDERLAG & MATERIAL Ekologiska aspekter: biotopkarta, kartunderlag/ analyser, habitatnätverk, artinventeringar, fågelinventeringar, markanvändningskarta, beslut om skyddade ytor, Rapid Biodiversity Assessment, plankarta, bygghandlingar, projekteringshandlingar Sociala aspekter: sociotopkarta, parkprogrammet, medborgarenkät, bullerkartläggningar, brukaravtal, projektbudget 11

03. STADEN INDIKATORER PÅ STADSNIVÅ (CITIES BIODIVERSITY INDEX) 12

Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 1 Naturliga ytor Biotopkarta, annat kartmaterial Andel naturlig yta av kommunytan (ha) 2 Konnektivitet i landskapet Biotopkarta, habitatnätverk, annat kartmaterial Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) 3 Artantal - fåglar Artinventering Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 4-8 Förändrat artantal* Artinventering Lista antalet naturligt förekommande arter år 2010 och därefter år 2012, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämfört med den senaste inventeringen beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 13

Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 9 Skyddade och säkrade områden Markanvändningskarta Andelen skyddad eller på annat sätt säkrad yta av kommunytan (ha) 10 Invasiva främmande arter Artinventering Andelen invasiva, främmande arter av naturligt förekommande arter (%) 11 Genomsläpplig yta* Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (%) 12 Kollagring och svalkande effekt** Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen krontakstäckt landyta (ha) 13 Tillgång till natur för rekreation Sociotopkarta, annat kartmaterial Areal park med naturliga ytor samt med skyddade eller säkrade naturliga ytor per 1000 invånare*** *Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **(Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100%. ***Vissa städer kallar detta för tillgängliga ytor. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 14

Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 14 Fältutbildning om natur Kartläggning Antal årliga utbildningsbesök per barn under 16 år, till parker med naturliga ytor eller skyddade eller säkrade naturliga ytor 15 Budget tillägnad biologisk mångfald 16 Projekt för biologisk mångfald Kartläggning Kartläggning Andel av stadens totala budget som används till biologisk mångfald-relaterad administration. Inkluderar arbetskraft såväl som stadens operationella, biologisk mångfald-relaterade projektuppgifter Antal biologisk mångfald-projekt som genomförs per år av staden, privata sektorn, föreningslivet etc. 17 Strategisk plan för biologisk mångfald Kartläggning Status på stadens plan/strategi för biologisk mångfald; antal CBI-initiativ som länkats till denna. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 15

Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 18-19 Institutionell kapacitet Kartläggning Antal essentiellt biologisk mångfald-relaterade funktioner i staden, såsom biologisk mångfaldcenter, botanisk trädgård, zoologisk park eller museum, insektarium etc. 20-21 Allmänhetens deltagande* Kartläggning Antal lokala myndigheter och institutioner som är involverade i samarbete mellan myndigheter när det gäller biologisk mångfald. Antal myndigheter/ företag/föreningar/akademiska institutioner/internationella organisationer som staden samarbetar med kring biologisk mångfald (aktiviteter, projekt och program) *Existens och tillstånd för allmänhetens formella eller informella deltagandeprocesser i biologisk mångfald-relaterade frågor. Inkluderar föreningsliv, näringsliv, stadens tjänstemän samt en bredare allmänhet. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 16

Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 22-23 Utbildning och medvetenhet* Antal aktiviteter för att öka allmänhetens medvetenhet om biologisk mångfald-frågor som hålls per år i staden. *I vilken mån är frågor om biologisk mångfald och natur inkluderade i kursplaner och skolscheman (t ex biologi, geografi etc.) Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 17

04. STADSDELEN INDIKATORER PÅ STADSDELSNIVÅ (C/O CITY) 18

Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå 1 Naturliga ytor Möjlighet till rekreation, livsmiljöer för djur- och växtarter, dagvattenhantering 2 Konnektivitet i landskapet, biologisk mångfald, pollinering 3 Artantal - fåglar Artrikedom fåglar Biologisk mångfald * Enligt Ornitologiska Föreningens metod Metod för uppföljning Biotopkarta, annat kartmaterial Biotopkarta, habitatnätverk, dokumentation från programområdet, CBI -Fågelinventering enligt CBI - Atlas-inventering - Urban fågelskådning* - Fågelbords-inventering - Inventering av häckande fågelpar Indikatorer Andel naturlig yta av kommunytan (ha) Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 19

Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning 4-8 Pollinering/biologisk mångfald/resiliens Artinventering Inventering av funktionella grupper Rapid Biodiversity Assessment Artportalen 11 Reglering av vatten och lokalklimat*** Biotopkarta, annat kartmaterial 12 Kollagring och svalkande effekt**** Biotopkarta, annat kartmaterial Indikatorer Lista antalet förekommande funktionella grupper och nyckelartsgrupper varannat år* (2 st funktionella grupper och 3 st nyckelarter som är relevanta att följa upp/använda som indikatorer**) Biodiversity score Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) Andelen krontäckt landyta (ha) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämförs med den senaste inventeringen och beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit **I Norra djurgårdsstaden har t.ex. ekar, groddjur och eklevande skalbaggar valts ut som nyckelarter ***Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100% 20

Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning Indikatorer Anpassning av CBI:s indikator 13 till stadsdelsnivå Tillgång till natur för rekreation Sociotopkartor, Parkprogrammet eller de åtta parkkvaliteterna CBI, bearbetad indikator 13 Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 13 Tillgång och vistelse i park och natur - Medborgarenkäten Miljö och miljövanor i Stockholm, Miljöförvaltningen - Analys av faktiska gångavstånd* -Tillgång till strandbad** -Tillgång till parker och natur*** -Vistelse i park eller naturområde**** -Vistelse i park eller naturområde***** Anpassning av CBI:s indikator 15 till stadsdelsnivå Budget tillägnad gröna lösningar****** Kartläggning Projektkoder för tidredovisning kan användas för att beräkna ut budget Budget tillägnad biologisk mångfald (SEK) *Avståndet från bostadsadress via gator och gångvägar till grönytans entrépunkt. Analysen är baserad på parkprogrammet och Stockholms stads sociotopkarta **Andel invånare som är nöjda med tillgången till strandbad i sin stadsdel (%) ***Andel invånare som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till parker och naturområden i sin stadsdel (%) ****Andel som vistas i park/naturområde nära bostaden mer än 1 gång i veckan under sommarhalvåret. *****Andel som har tillgång till ett grönområde inom 300 eller 200 meter (%) ******T.ex. dagvattenlösningar, bullerdämpning, parker, övriga grönområden 21

Indikator CBI Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 18-19 Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 14, samt 20-21 Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Institutionell kapacitet i stadsdelen* Allmänhetens deltagande - Vegetationens inverkan på ljudkvalitet/buller Metod för uppföljning Kartläggning T.ex. TEEBworkshop, stadsdelsförvaltningarnas aktiviteter (t.ex. seminarier, kurser) Bullerkartläggningar, stadens mätningar Indikatorer -Totalt antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer -Antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer per invånare -Antal deltagare/totalt antal invånare i stadsdelen -Antal deltagare/evenemang arrangerade i stadsdelen Buller (Db) - Koloniträdgårdar/odlingslådor/ skötsel av bikupor/vård av stadens mark/närliggande områden etc. Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikatorer 22-23 Aktiviteter kopplade till naturupplevelser arrangerade av stadsdelen (t.ex. odling, fågelskådning) Stadsdelarnas parkmiljöavdelning har information om antalet brukaravtal i stadsdelen *T.ex. 4H-gård, Naturskola, lokalt föreningsliv kopplat till gröna frågor, Ur- och skurdagis Antal brukaravtal Antal aktiviteter/år Antal aktiviteter och antal deltagare/år 22

05. KVARTERET INDIKATORER PÅ KVARTERSNIVÅ 23

Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på fastighetsnivå Metod för uppföljning 1 Naturliga ytor* Plankarta/ ev. i kombination med biotopkarta eller underlag Anpassning av CBI:s indikator 3 Artantal fåglar -Fågelbords-inventering (enligt Sveriges Ornitologiska Förenings metod) -Inventering av häckande fågelpar Indikatorer CBI-indikator 1 -Antal fågelarter/ Tidsperiod -Häckande fågelpar/ område CBI indikatorer 4-8 Biologisk mångfald -Ekologisk inventering enligt CBI -Rapid Biodiversity Assessment -Inventering av gröna tak -Lista antalet naturligt förekommande arter år 1 och därefter år 3, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) -Biodiversity score -Antal arter/grönt tak *Kan vara relevant i Grönytefaktorn i vissa områden där man inte bygger på bjälklag 24

Indikator CBI Ekosystemtjänsfunktion på fastighetsnivå 11 och 12 Kollagring och svalkande effekt** Anpassning av CBI:s indikatorer 13, 14, 20-21 Boendes medverkan i skötsel och drift/ bestämmanderätt/sociala aktiviteter på gården Metod för uppföljning -Biotopkarta -Landskaps-arkitektskisser/ handlingar från byggherrarna/ bygghandlingar/ projekteringshandlingar -Andel av alla genomträngliga ytor* -Utvärdering utförd av av fastighetsägare -Boendenätverk -Bostadsrättsförening Indikatorer -Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) -Andelen krontakstäckt landyta (ha) Andel boende som är mycket eller ganska nöjda med sin gård (%) *Inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). ** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga)/(total yta i staden) x 100% 25

06. SÅ HÄR GÖR DU! NÅGRA REKOMMENDATIONER FRÅN C/O CITY 26

BASÅR, BALANS & BEHOV Nuläge välj ett basår för respektive indikator Balansera valet av indikatorer så att både ekologiska och sociala aspekter följs upp Välj indikatorer utifrån behov och resurser 27

TIDSASPEKTER Olika indikatorer är relevanta i olika tidsaspekter. Uppföljningen av en ekskog kräver till exempel ett längre tidsperspektiv än effekten av ett grönt tak. Antalet fågelarter i ett nybyggt område kan behöva ett längre tidsperspektiv avseende uppföljning, medan tillgång till rekreation och aktiviteter bör följas upp årligen. Det är därför viktigt att ha tidsaspekten i åtanke när man bestämmer hur ofta en indikator ska tas fram och följas upp. 28

SAMARBETSPARTNERS

KONTAKT Christina Wikberger christina.wikberger@stockholm.se www.cocity.se Anna Larsson anna.larsson@uandwe.se 30