JURIDISKA INSTITUTIONEN 2012-09-25 Doc Minna Gräns Till Utbildningsutskottet Kursrapport: Rätt och psykologi, fördjupningskurs, 15 hp, VT 2012 1. Kursens innehåll Kursen Rätt och psykologi tillhör dels i ämnet allmän rättslära och dels i ämnet processrätt och handlar mera konkret om praktiskt juridiskt beslutsfattande i såväl sakfrågor (seminarier I-X) som rättsfrågor (seminarier XI-XIII). Kursen börjar med en introduktion till relevanta kognitionspsykologiska kunskaper, varefter vi fördjupar oss i frågan om vilken betydelse som dessa kunskaper har för juridiken och hur de i praktiken kan användas för att förbättra det rättsliga beslutsfattandets kvalitet, särskilt bevisvärderingen: centrala konkreta problem som behandlas är barn som vittnen, förhörsmetoder, metoder för att bedöma sanningshalten i muntliga utsagor av vittnen och misstänkta samt hur man planerar och analyserar vittneskonfrontationer. Kursen omfattar även olika bevisvärderingsteorier och deras tillämpningar i praktiska fall samt analys av materiellt felaktiga domar. Kursens andra del består av studier i hur resonemang och beslutsfattande beträffande även rättsfrågor kan analyseras med hjälp av kognitionspsykologiska beslutsmodeller. Värdering och åtgärder Utifrån kursutvärderingen och av samtalen med studenterna framgår att innehållet är mycket uppskattat. Många deltagande studenter har också valt att skriva sin examensuppsats inom ämnet. I och med att min egen forskning fortskrider kommer också innehållet att uppdateras under VT 2013. 2. Kursens uppbyggnad Ordningsföljden av olika kursmoment framgår från kursplanen och innehållsbeskrivningen ovan (även målbeskrivningen nedan) och det finns inga anmärkningar mot denna i kursutvärderingen.
2 3. Kursens mål Kursens huvudsakliga mål är att inhämta kunskaper i vittnespsykologi och bevisvärdering samt i det rättsliga beslutsfattandets mekanismer utifrån kognitionsforskningens perspektiv och utveckla färdigheter för att tillämpa dessa kunskaper i praktiken. Delmål 1 är att inhämta grundläggande kunskaper inom kognitionspsykologi för att förstå hur de rättspsykologiska tillämpningarna hänger ihop med och härstammar från denna samt på vilket sätt forskningen inom kognitionspsykologi går till. Delmål 2 är att inhämta grundläggande kunskaper om barn som vittnen för att dels få insyn i vad vi i dag vet om barnens förmåga att minnas och att berätta om det som de har tagit del av som vittnen eller blivit utsatta för som brottsoffer. Detta är viktigt framför allt därför att på forskningen baserade kunskaper inom detta område i vissa fall skiljer sig markant från vad människor i allmänhet och på grund av sin egen livserfarenhet tror. Praktiserande jurister skall inte göra sina bedömningar utifrån common sense utan utifrån beprövad kunskap. Delmål 3 är att studenterna lär sig hur vittnesutsagornas tillförlitlighet kan påverkas av förhörsmetoderna och hur vittnesbevisning på bästa möjliga sätt kan analyseras samt vilka som är de vanligaste misstagen som såväl poliser, åklagare, domstolar och försvarsadvokater begår inom detta område. Målet är också att få en inblick i den komplicerade frågan om sanna och osanna erkännanden samt hur olika externa faktorer, såsom andra vittnen och mediainformation kan påverka vittnesutsagornas innehåll på ett negativt sätt. Ett mycket centralt delmål är också att lära sig både planera, genomföra och analysera identifikationsbevisning. Delmål 4 är att analysera ett komplicerat och mångfacetterat bevismaterial på ett så rationellt och objektivt sätt som möjligt samt att förstå vilka skillnader som finns mellan bevisteorierna och i praktiken. Delmål 5 är att öka kunskaper i och förståelse för hur och varför materiellt felaktiga domar förekommer och genom vilka metoder risken för sådana domar kan minimeras. Delmål 6 är att få inblick i den internationella och nationella kognitions- och rättsvetenskapliga forskningen om hur rättsligt beslutsfattande i praktiken skiljer sig från det sätt på vilket det framställs i den traditionella rättskälleläran. Det finns en direkt och konkret koppling mellan olika kursmoment och de preciserade kursmålen. De första seminarierna grundas på att studenterna med hjälp av en engelskspråkig lärobok och färdigt skannade bilder får förbereda en presentation om centrala kognitionspsykologiska områden, såsom minnets funktionssätt, uppmärksamhet, perception och problemlösning. De ska även kunna redogöra för empiriska experiment som åskådliggör viktiga kognitionspsykologiska principer. Delmoment 2 om barn som vittnen uppnås genom en föreläsning som hålls av en av Sveriges främsta experter inom området. Seminarieuppgifterna för delmålen 3 och 4 grundas på ett konkret rättsfall, med autentiskt bevismaterial, dels i form av utdrag ur förundersökningsprotokollet, dels på såväl tingsrättens som hovrättens domar i fallet. Studenternas uppgift är att med hjälp av
3 kurslitteraturen systematiskt arbeta sig genom de olika delområdena för att utveckla färdigheter att tillämpa dessa kunskaper i verkliga rättsfall. Delmål 5 uppnås genom analys av materiellt felaktiga domar utifrån JK:s rapport Oskyldigt dömda. Delmål 6 uppnås genom att vi tar del av relevant forskning och rättsfallsanalyser. Den svenskspråkiga läroboken Handbok i rättspsykologi har, återigen, visat sig vara mycket bra som medel för att uppnå kursmålen. Boken omfattar de allra flesta rättspsykologiska delområden och grundar sig på den bästa forskningen inom respektive område. Den innehåller dock även några områden som inte ryms inom en 15 p kurs. Detta har dock inte kritiserats av studenterna. Boken är mycket informativ, men på grund av sin omfattning delvis för ytlig, varför jag även har valt en engelsk lärobok samt ett antal artiklar som komplettering för att studenterna ska ha en möjlighet att genomföra sina seminarieuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Ett fåtal studenter har ansett att denna bok är för omfattande med hänsyn till kursens innehåll. Jag instämmer i kritiken, men det finns för närvarande inga bättre alternativ. Vi har också frågat upphovsrättsinnehavare om tillstånd att färdigställa kopior av delar i boken, men inte fått sådant tillstånd. Jag ska dock fortsätta att leta efter alternativ till denna bok. Kompendiematerialet har fungerat mycket bra, och endast någon enstaka student har riktat kritik mot att det distribuerades genom internet. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Det övergripande pedagogiska syftet är att tillägna sig kunskaperna på sådant sätt att man kan utnyttja kognitionsvetenskaplig kunskap vid det praktiska juridiska arbetet, att man blir mer rationell och säker i sin egen analys av bevis och rättsliga resonemang och att man på rationella grunder kritiskt kan granska och bedöma andras bedömningar och analyser. Kursens pedagogiska grundtanke är learning by doing i enlighet med PBI -pedagogiken. Studenterna får inför varje seminarium ett konkret problem, som de måste arbeta med, först individuellt och sedan i basgrupper. Basgrupperna förbereder en presentation som diskuteras och kommenteras under seminariet. Studenterna har gett mycket positiv kritik på upplägget. Såväl lärarinsatser, den egna arbetsinsatsen och basgruppsarbetet har uppskattats mycket högt. Att seminarieuppgifter har grundats på ett praktiskt rättsfall har säkerligen starkt bidragit till att uppgifterna har upplevts som spännande, roliga, meningsfulla och nyttiga. Seminarieserien har planerats på sådant sätt att varje seminarium tillför ytterligare en pusselbit, på liknande sätt som fallen utvecklas i verkligheten; förundersökningen börjar med att ett brott har begåtts, första vittnesförhör hålls, dessa måste analyseras, varefter ny information inhämtas, nya förhör utförs, misstankar uppstår, varefter utredningen riktas mot att hitta bevis för att den misstänkte senare ska kunna åtalas, varvid olika bevismedel utnyttjas ju längre fram utredningen fortskrider. Framför allt åklagare måste ju även i praktiken kunna göra bl.a. tillförlitlighetsanalyser utifrån enskilda förhör, under hela förundersökningen och utan att
4 ha hela materialet färdigt framför sig. Även försvarsadvokater måste kunna reflektera på vissa saker redan under förundersökningen, såsom otillåtna eller eljest otillämpliga förhörsmetoder eller t.ex. på hur en vittnesidentifikation har planerats och genomförs. Efter det att förundersökningsmaterialet har gåtts igenom fortsätter studenterna med att göra en egen bevisbedömning i fallet, varefter de först tar del av tingsrättens dom i målet. På sådant sätt lär de sig att reflektera över och kritiskt analysera de skillnader som förekommer mellan vad de har lärt sig och hur domstolar resonerar. Slutligen analyseras även hovrättens dom i fallet. Den handledande lärarrollen har jag försökt att upprätthålla genom att låta basgrupperna ta hand om seminarierna så långt som möjligt. Detta har fungerat mycket bra. 5. Betygspåverkande faktorer Examination har skett i slutet av kursen i form av en hemtentamen. Jag har inte velat stressa studenterna genom att betygsätta deras muntliga prestationer, emedan jag bedömer att sådant kan vara hämmande för särskilt sådana studenter som behöver mer träning i detta hänseende. PM uppgifter har inte heller använts. Studenterna har inte efterfrågat PM-uppgifter, men sådana kan med fördel införas i framtiden. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Här hänvisar jag till vad som har angetts under punkten 4 ovan, samt tillägger att amanuensen har tagit hand om basgruppernas sammansättning. Grupperna har enligt såväl min egen som studenternas bedömning fungerat mycket bra. Sammansättningen har inte ändrats under kursens gång eftersom det var en 15 p kurs. 7. Inslag av skrivträning Se ovan under p. 5. 8. Inslag av muntligt framförande Kursen har haft omfattande muntliga inslag och alla föredragningsuppgifterna har varit muntliga. Jag bedömer att detta har uppskattats av alla. 9. Inslag av rättsteknikträning Kurslitteraturen har varit omfattande, vilket har haft som konsekvens att någon självständig inhämtning av juridiskt källmaterial inte har behövts. Eftersom materialet till stor del är tvärvetenskapligt och på engelska skulle det kanske vara för mycket att begära att studenterna skulle lära orientera sig i t.ex. relevanta utländska databaser. Å andra
5 sidan är detta någonting som jag anser borde uppmuntras, eftersom utvecklingen inom detta område går mycket snabbt framåt och eftersom databaserna inom området är mycket bra. Det skulle därför vara mycket spännande att skapa en seminarieuppgift som skulle kräva att studenterna måste leta sig fram i de amerikanska databaserna för kognitionspsykologisk forskning. Jag överväger detta inför nästa kurs. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna I år hade kursen en introducerande lärarledd föreläsning av huvudläraren och en till föreläsning om barn som vittnen. Dessa fungerade mycket bra. Inlärningen av kognitionspsykologins grunder skedde genom att studenterna undervisade varandra med hjälp av power point presentationer som läraren hade förberett. Enligt min bedömning var detta ett mycket effektivt inlärningssätt. Studenterna visade också förmåga att använda dessa kunskaper senare under kursen. Seminarierna har varit lyckade och uppskattade. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen (bilaga 2b) består av två böcker samt ett antal kompendier, bestående av dels delar av böcker dels relevanta artiklar. Totalantalet sidor är ca 1500. Jag har haft som ambition att inkludera litteratur om både grundläggande kognitionspsykologi och artiklar och bokavsnitt, som har behövts för att arbeta med seminarieuppgifterna. Den psykologiska litteraturen har godkänts av lärare från institutet för psykologi. Studenterna har kommenterat kurslitteraturen på olika sätt. Det framgår i kursutvärderingen att den svenska Handbok i Rättspsykologi har varit mest uppskattad av studenterna, trots att boken även innehåller delar som inte tagits upp på kursen. Kritik på bl.a. denna grund har däremot riktats mot den engelskspråkiga boken. Distribueringen av materialet har skett via ping-pong, vilket har fungerat alldeles utmärkt, endast en student har tyckt att det har varit besvärligt att skriva ut allt själv. 12. Internationalisering Kurslitteraturen består av både svensk och engelsk litteratur, jämnt fördelat. Författare av den engelskspråkiga litteraturen härstammar från ett flertal olika länder i Europa (t.ex. Holland, England, Tyskland) samt från USA. Kursens frågeställningar är i stort sett gemensamma för varje västerländsk rättsordning, vilket har gjort det väldigt lätt att planera och anpassa seminarieuppgifterna till litteraturen. Diskussionerna på seminarierna har berört rättsfall från flera länder. Det konkreta fallet som utgör grunden för seminarierna är ett svenskt, autentiskt rättsfall.
6 13. Hållbar utveckling Det har inte funnits inslag av hållbar utveckling i kursen. 14. Genusperspektiv Under kursen tas genusperspektivet upp ett flertal gånger eftersom rättsfallet handlar om en kvinna som en misstänkt gärningsman och eftersom hennes kön och sexuell identitet och aktivitet har stor betydelse för hur hon bemöts och behandlas under framför allt förundersökningen. 15. Former för kursutvärdering Kursen avslutas med en kursutvärdering genom en särskild blankett som ifylls via ping pong(bilaga 5). Den har fungerat bra. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärargruppen bestod av undertecknad som huvudlärare (en föreläsning och tretton seminarier samt examination). Från psykologiska institutionen vid SU medverkade doktoranden i psykologi vid SU, Azida Azad (en föreläsning om barn som vittnen). 17. Kursens timtilldelning Föreläsningar 6 timmar/studentgrupp Seminarier 39 timmar/studentgrupp Antal undervisningstimmar/student och poäng: 3 Uppsala 2012-09-25 Minna Gräns Bilagor: 1) Kursplan 2) Undervisningsplan och Litteraturförteckning 3) En tentamensskrivning 4) Schema 5) Kursutvärderingsformulär med resultatsammanställning