Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även om det kostar mycket (t.ex. 500 000 kr), en mycket lönsam affär som kan ge 40 Mnkr eller mer tillbaka om man lyckas. Man behöver i stort sett bara lyckas en gång på hundra för att det ska löna sig. Ur rapporten DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN av Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Sid 2; En arena för de svaga är en investering i framtiden Enligt en rapport 1 som publicerades i februari 2008 fnns det i Sverige ett stort antal barn som är utsatta eller i riskzon för att, om inget görs, hamna i ett livslångt utanförskap. Författarna menar att det alltför sällan förekommer helhetssyn eller långsiktighet kring dessa barn, vilket riskerar att leda till onödigt mänskligt lidande och betydande samhällskostnader. Det fnns kommuner som har valt att tackla denna utmaning. Jönköpings och Vaggeryds kommuner är två av dem. Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Vi lever i en region som kännetecknas av en stark entreprenörsanda, där fexibilitet och samverkan är en viktig del i vardagen. Samarbete är inget främmande här, men inom de olika ofentliga förvaltningarna som arbetar med ungdomar i marginalen har samarbete inte tillhört vanligheterna. Resultatet är att vi inom de olika organisationerna kan arbeta med samma ungdomar och mot samma mål, men med metoder som ibland motverkar varandra. På samma gång vet vi att tidiga och samordnande insatser kring barn och unga mestadels resulterar i oerhört positiva ekonomiska efekter på sikt. Den personliga vinsten för varje ung människa som kommer bort från ett bidragsberoende och får möjligheten att leva ett vanligt liv är dessutom enorm! 1 DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN. Att värdera de ekonomiska efekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1
Trappsteget tar helt nya grepp för att hjälpa dessa ungdomar till en ny framtid. Det är ett samarbetsprojekt där målet är att ungdomarna inte längre ska bollas mellan skola, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling. Idén är att bryta utanförskap, och att genom tidiga och samordnande insatser också förebygga utanförskap. Inom ramen för projektet ger vi ungdomar mellan 16 och 24 år som riskerar att hamna i marginalen bättre möjligheter att komma bort från ett bidragsberoende. Genom samverkan tar vi dessutom vara på samhällets insatser och resurser på efektivast möjliga sätt! Priset för att negligera marginaliseringens effekter, både mänskligt och ekonomiskt, är högt. Mycket högt! I sin rapport visar Nilson & Wadeskog att den förväntade framtida årliga välfärdskostnaden för en studerad grupp om 20 ungdomar uppgår till ca 250 000 350 000 kr per person och att den totala förväntade välfärdskostnaden för den aktuella gruppen fram till deras ålderspension uppgår till 138 Mnkr! Till detta kommer produktionsförluster på ca 112 Mnkr. De sammanlagda kostnaderna om ca 250 Mnkr för 20 ungdomars förväntade utanförskap, ska jämföras med de ca 2 Mnkr som satsats på att stödja gruppen på vägen tillbaka till samhällsgemenskap och normalitet. Lönsamheten för insatser i marginaliserade ungdomsgrupper är ofta utomordentligt hög. Redan på ett års sikt ger många projekt en avkastning som kan uppgå till 100 procent eller mer. Sett som ett samhällsgemensamt socialt investeringsprojekt räcker det med att man lyckas till 1,5 procent för att projektet ska anses vara samhällsekonomiskt lönsamt. Ur ett långsiktigt perspektiv ger ett projekt som lyckas förhindra en ung människas marginalisering ofta en avkastning på mellan 20 och 30 gånger insatsen! Bakgrund Socialförvaltningarna i Jönköping och Vaggeryd har båda ett antal ungdomar som uppbär försörjningsstöd eller annan form av bistånd. Vissa av dem har redan genomfört sina första kriminella handlingar och många är på väg att utveckla en negativ identitet. Projektägare Vaggeryds Kommuns Arbetsmarknadsenhet Arbetsförmedlingen i regionen arbetar också med en grupp (AME) ungdomar där de befntliga metoderna inte är tillräckliga för att få ut dem i arbetslivet. Försäkringskassan å andra sidan har en Samverkanspartner och medfinansiärer grupp unga som redan är långtidssjukskrivna och som uppbär Arbetsförmedlingen aktivitetsersättning, vilka befnner sig långt från Vaggeryds Kommuns individ och arbetsmarknaden och självförsörjning. familjeomsorg Fenix kunskapscentrum Samtidigt jobbar gymnasieskolorna med en växande grupp Jönköpings Kommuns socialtjänst och ungdomar som inte kan tillgodogöra sig undervisningen Arbetsmarknadsavdelning (AMA) och/eller inte är motiverade. Psykiska, fysiska och sociala Försäkringskassan Värnamo bekymmer som gör det svårt att få vardagen i skolan att fungera är inte ovanligt i den här gruppen. Inom ramen för projektet ser vi det som vårt gemensamma ansvar att samverka mellan de olika parterna. Genom att skapa den struktur som krävs, kan vi ge dessa ungdomar de verktyg och kunskaper som behövs för att de ska kunna bli självständiga och självförsörjande vuxna. 2
Ett projekt flera syften Trappsteget är ett projekt som har fera syften och fera olika målgrupper. För kommunerna är Trappsteget ett sätt att: främja näringslivet genom att sträva efter att möta företagens behov av kvalifcerad arbetskraft minska arbetslösheten och på så sätt öka skatteintäkter och minska kostnader för ekonomiskt bistånd att stärka det kommunala arbetet när det gäller att främja den enskildes rätt till arbete och förmåga till självförsörjning stärka arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret gällande unga som inte går på gymnasiet och som inte fått arbete Samtidigt är syftet med Trappsteget att: ge våra ungdomar verktyg att hantera vuxenlivet på att öka andelen ungdomar i arbetslivet att på individnivå fnna resurser anpassade för den enskildes behov att stärka samverkan och ta ett helhetsgrepp avseende ungdomsgruppen 16 24 år att utveckla och förfna modeller och metoder i arbetet med målgruppen Dessutom ska projektet skapa medvetenhet hos arbetsmarknadens aktörer och aktivt arbeta för att få fer företag att öppna sina dörrar för marginaliserade grupper. Målgruppens bredd En del av Trappstegets deltagare är resursstarka och de kommer med en tydlig arbetsmarknadscoachning och kompetensutveckling snabbt att befnna sig på trappans sista steg; På väg ut på arbetsmarknaden. Men vi har också deltagare som har psykiska, fysiska och sociala bekymmer som gör att det är svårt för dem att få vardagen att fungera. Ungdomar med negativa erfarenheter från skolgången, som inte har kunnat tillgodogöra sig undervisningen och som har svårt att hålla den struktur som krävs för så väl skola som arbete. Vissa ungdomar är föremål för utredningar och insatser från socialtjänst och ibland även kriminalvård. Alla är ungdomar med bristande psykosocial hälsa, som riskerar marginalisering och lång arbetslöshet. För den här gruppen behöver vår verktygslåda vara bredare och fokusera mer på det sociala stödet. Med motivationsarbete, relationsbyggande, nätverksarbete och grundläggande ADL-träning hjälper vi dem först att att tillgodose grundläggande behoven och få en strukturerad och fungerande vardag. Inte förrän vi har lyckats med det inriktar vi insatserna på att få dessa ungdomar till utbildning eller i arbete. 3
Målgruppens gemensamma nämnare Trappsteget vänder sig inte till alla ungdomar i regionen, även om många av dem står utanför arbetsmarknaden. För att bli aktuell som inskriven deltagare i projektet ställs vissa krav. Ungdomarna måste vara mellan 16 och 24 år och de har gemensamt att; de saknar arbete inte får gymnasiet att fungera eller står utanför skolan eller på annat sätt behöver hitta vägar till en meningsfull sysselsättning De har också; studiebidrag genom gymnasiet eller försörjningsstöd från socialförvaltningen Eller är; inskrivna i en åtgärd från AF alternativt har en ersättning från FK Att som ungdom bli deltagare i Trappsteget är också bara möjligt om man rekommenderas av sin handläggare/kontaktperson i någon av följande organisationer: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Gymnasieskolan Socialförvaltningen Hur anmäler jag en ung människa i riskzonen till projektet? Om du är verksam inom någon av samarbetsorganisationerna eller inom gymnasieskolan och arbetar med en ung människa som uppfyller kriterierna och som du känner riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden så kan du rekommendera personen till projektet. De förslag på ungdomar som vi fått kommer sedan att tas med till Trappstegets referensgrupp. Referensgruppen har representanter från alla samarbetsparter och träfas en gång i månaden. Då presenteras de föreslagna deltagare från respektive organisation. Gemensamt beslutas sedan vilka ungdomar som är aktuella för inskrivning i projektet och vilka som är aktuella för andra åtgärder. För de som skrivs in i projektet tas också preliminärt beslut om vilka utredningar, aktiviteter och utbildningar som kan vara aktuella för den enskilda deltagaren. 4
De ungdomar som deltar i Trappsteget kommer att vara berättigade till alla de resurser som fnns i projektet utifrån sina specifka behov och detta oavsett vilken organisation som står bakom platsen i projektet! På sista sidan hittar du en lista med aktuella kontaktpersoner i projektet. Vänd dig till någon av dem om du vill anmäla en ung människa till Trappsteget. Vad skiljer Trappsteget från andra projekt? Den största skillnaden från andra projekt som berör unga i marginalen är just samverkansperspektivet. Att få alla de instanser som jobbar med dessa ungdomar att samverka, samordna sina insatserna och jobba mot ett gemensamt mål; att ge dessa ungdomar tillbaka tron på sig själva och sin förmåga och därmed ge dem en möjlighet att bli självförsörjande i framtiden. Det som också skiljer sig är den verktygslåda och den arbetsmetod som används i Trappsteget. Målet är att stötta ungdomarna till långsiktiga och hållbara förändringar. Därför fnns det i projektets så väl psykoterapeuter, friskvårdsterapeuter och personliga tränare som socialpedagoger, ungdomsbehandlare och personal med stor erfarenhet från arbetsmarknadscoachning/utbildning representerade i arbetslagen. Vi har också tillgång till andra specialister inom bl.a. hälsa, psykiatri, motivationsarbete och pedagogik, som kan bistå oss vid behov. Lika viktigt är ett nära samarbete med det privata näringslivet, som kan bidar med arbetsplatsförlagd utbildning och praktik/lärlingsmöjligheter. Det som gör Trappsteget unikt är att vi hela tiden fnns med för att stötta och uppmuntra ungdomarna. Vi hjälper till på många olika sätt med vardagens små bekymmer, samtidigt som vi ifrågasätter och kräver eget ansvar. Vi åker hem till de på morgonen och får dem ur sängen om det behövs. Vi stöttar med körkortsutbildning, tar kontakt med deras barns dagis om det uppstår problem där. Vi fnns helt enkelt hela tiden omkring dem, lägger oss i och bryr oss om. Genom att ständigt vara närvarande och kräva svar, visar vi ungdomarna att det är viktiga. Att de betyder något. Det, tillsammans med samordning av resurserna, är receptet för framgång! 5
Projektets viktiga grundpelare Ett salutogent perspektiv Vi lyfter fram de hälsobringande faktorer och fokusera på det som redan fungerar för att skapa en känsla för sammanhang (KASAM). Lösningsfokus Deltagarna ska själva formulerar sina mål och med stöd av personal lyfta fram styrkor, förmågor och egen kompetens. Individuell coachning Även om flera av insatserna inom Trappsteget bedrivs i gruppform så görs också anpassningar till individens egna behov och förutsättningar, bl.a. i form av arbetsförmedlingsresurser som coachning. Helhetssyn Vi beaktar alla delar av individens livssituation och insatserna fokuseras på det/de områden som är viktigast. Samverkan Ungdomarna är ofta aktuella inom flera av organisationerna och för att hjälpen ska bli effektiv måste insatserna samordnas. Organisationernas resurser kan således utnyttjas maximalt. Näringslivsfokus Viktigt är också att knyta det privata näringslivet till projektet, dels för att ge ungdomarna möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik, dels för att skapa en större medvetenhet bland arbetsmarknadens aktörer avseende olika grupper svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringslivet medverkar i planeringen och genomförandet av projektet i sin egenskap av blivande arbetsgivare. (Texten nedan görs i form av illustration/bild) Tre steg på vägen mot ett nytt liv! Steg 1. Introduktion Individuell och i grupp Kartläggning Vägvisaren Sociala skattningsverktyg Hälsoproflsbedömning Steg 2. a) Arbetsmarknadscoachning Praktik Validering Lärlingsutbildning Kompetensutveckling Körkortsförberedelse Matchning mot arbetsgivare Steg 2. b) Fördjupad utredning Psykiatriska utredningar APU Försäkringsmedicinska utredningar Socialt stöd Steg 3. Hållbarhetsfas långsiktig planering Deltagaren har uppnått något eller några av målsättningarna; Anställning Utbildningsplan Självförsörjning Ökad kompetens CV och Portfolio Konjunkturstyrka Referenser och nätverk och/eller Åtkomst till arbetsmarknadspolitiska program Sysselsättning Ökat professionellt och personligt nätverk Fungerande social situation 6
Om du siktar på stjärnorna du har en möjlighet att landa bland trädtopparna Projekt Trappsteget är för närvarande ett 3-årigt projekt, men vårt mål är att efter avslutad projektperiod kunna permanenta de arbetsformer och metoder som tagits fram under projektets gång. Det är en ansenlig ambition, men också också övriga mål i projektet är högt satta; Minst 50% av ungdomarna ska ha påbörjat en anställning eller studier under projekttiden. Minst 80% av deltagarna i projektet ska efter projekttidens slut uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden. De ska ha stärkt sin självkänsla och genom åtgärderna blivit mer konjunkturstarka. Ett mål är också att öka andelen ungdomar i de båda kommunerna som får tillträde till arbetsmarknaden och att ge de ungdomar som är i behov av annat stöd assistans för att komma i åtnjutande av de sociala stödsystem som redan idag fnns. T.ex. anpassade yrkesutbildningar, Sisusstöd, Samhall, lönebidrag, boendestöd m.f. Ett annat mål är att skapa en större förståelse hos, och medverkan från, det privata näringslivet och arbetsmarknadens aktörer för denna ungdomsgrupp som arbetskraftsresurs. Vill du veta mer? För dig som vill veta mer om projekt Trappsteget eller om du jobbar med någon ung människa som skulle behöva ingå i projektet är du välkommen att kontakta oss; Namn på aktuella kontaktpersoner i respektive organisation. Du kan också besöka vår hemsida www.trappsteget.se. Där hittar du mer information om projektet, aktuella aktiviteter, föreläsningar och annat som kan beröra dig. Där kan du också anmäla dig till vårt nyhetsbrev som distribueras med jämna mellanrum. Rekommenderad läsning: DET ÄR BÄTTRE ATT STÄMMA I BÄCKEN ÄN i ÅN Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog, 2008-02-20 7