Utbildningspaket Steg 2, Praktikfall 1 till 3

Utbildningspaket Steg 2, Praktikfall 1 till 3 Inledning För att erhålla bästa utbyte av steg 2 rekommenderas att du har gått igenom utbildningspaketets Steg 1 först. Steg 1 består av två bildspel med en introduktion och en tillsyns- och utredningsinriktad del. I den senare delen ingår även en utbildning i beräkningsprogrammet för beräkning av platsspecifika riktvärden för mark. Steg 2 består av tre olika praktikfall som är byggda kring scenarios med en stegvis händelseutveckling. Tanken är att du ska ta del av och fundera på praktikfallen individuellt eller gemensamt med kollegor inom din egen kommun. Därefter kommer du att, vid ett workshoptillfälle, få möjlighet att gemensamt med kollegor i andra kommuner samt länsstyrelsepersonal diskutera och lösa fallen och de funderingar och eventuella oklarheter som kvarstår. Vi rekommenderar att du inför workshopen går igenom alla praktikfall åtminstone översiktligt. Läsanvisning Gå igenom respektive fall etappvis på så sätt att du först läser det normalstilade, som ger händelseutvecklingen samt eventuella underlag som situationsplan, tabeller eller motsvarande. Avseende praktikfall 2 hittar du underlagen i dokumentet Underlag_Praktikfall_2.pdf, övriga underlag hittas direkt i respektive fall. Därefter går du vidare till diskussionsfrågorna som markeras med kursiv stil. I vissa fall finns frågorna integrerade i etappen medan de i andra fall kommer först i slutet av etappen. Stanna upp och fundera och reflektera över frågorna. Om du behöver stöd i funderandet finns det lästips till var du kan hitta mer information. Tipsen är uteslutande hämtade från Naturvårdsverkets vägledande rapporter om att välja efterbehandlingsåtgärd. Många av frågorna har även översiktligt behandlats i bildspelen som utgör steg 1 av detta utbildningspaket. När du funderat ett tag och kommit till några reflektioner, insikter, bedömningar eller nya frågor bör du kortfattat notera eller beskriva vad du kommit fram till. Det kan förutom det som direkt rör de aktuella frågorna exempelvis röra vad som upplevdes som särskilt svårt, vilka frågetecken som dök upp, om det fanns tillräcklig hjälp i de aktuella rapporterna samt egna erfarenheter. Noteringarna är ett bra underlag för diskussioner vid kommande workshop om praktikfallen. Därefter kan du gå vidare till nästa etapp. 1

Praktikfall 1 - Exploateringsärende på industriområdet Detta fall behandlar ett typärende där ett företag vill exploatera en fastighet. Det finns totalt sju etapper i detta praktikfall. 1 Du jobbar som miljöinspektör eller motsvarande på kommunen. Företaget Byggnytt AB ringer dig och vill veta om det finns några föroreningar på fastigheten Gripklon 1:1. Företaget har nämligen planer på att bygga ett radhusområde på fastigheten men har ryktesvägen hört att det kan ha legat någon verkstad på fastigheten tidigare. Fundera på vilken information som behövs för att svara på frågan, och var man kan hitta den. Fastigheten visar sig vara inventerad av länsstyrelsen enligt MIFO fas 1. Enligt inventeringen har det på fastigheten funnits en mekanisk verkstad från 1950-talet fram till 1996. Efter 1996 har fastigheten använts som upplag av byggmaterial och liknande. Området har riskklassats som riskklass 3 enligt MIFO. Efter en kontroll i bolagsverkets företagsregister ser du att verkstadsföretaget gick i konkurs 1996. Byggnytt AB som vill bygga bostäder köpte fastigheten av konkursförvaltaren i februari 1999. Om det finns en förorening kan Byggnytt AB således bli ansvarigt för att utföra utredningar och åtgärder både via det sekundära fastighetsförvärvaransvaret och via den planerade exploateringen. Fundera på: om det bör ställas krav på utredningar, målsättning, omfattning och inriktning för en sådan utredning. Fundera på hur du hade agerat om: förfrågan gällt annan planerad markanvändning, tex, en industriverksamhet, området inte hade varit inventerat enligt MIFO. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 2 och 3. 2 Byggnytt AB genomför en översiktlig markundersökning och skickar in rapporten till Miljönämnden. 2

Situationsplan med provpunkter Tabell Halter i jord för ämnen som rapporterats i halter över riktvärde för känslig markanvändning, samtliga värden anges i mg/kg TS Djup Bly Kadmium Alifater C16-C35 Riktvärde KM 50 0,5 100 Provpunkt 1 0-1 m 250 2 100 Provpunkt 1 1-3 m 100 1 2000 Provpunkt 2 0-1 m 860 3 500 Provpunkt 2 1-2 m 150 1 500 Provpunkt 3 0-1 m 120 1 10 Provpunkt 3 1-2 m 750 0,3 500 Provpunkt 4 0-1 m 25 0,5 10 Provpunkt 5 0-1 m 40 0,3 400 Undersökningen visar på en markförorening bestående av tungmetaller och tyngre oljor i halter klart över det generella riktvärdet för känslig markanvändning. Undersökningsrapporten rekommenderar att man bör undersöka mer och bedöma risken genom att beräkna platsspecifika riktvärden. Du håller med om att det behövs mer utredning innan du kan ta ställning till om det krävs åtgärder. 3

Fundera på hur man skulle kunna utföra riskbedömning för beslut om åtgärder på annat sätt än genom att ta fram och jämföra mot platsspecifika riktvärden. Fundera på hur du hade agerat om man i undersökningsrapporten hade föreslagit att tillämpa platsspecifika riktvärden i nivå med funna halter som åtgärdsmål. Fundera på hur du hade agerat om man i undersökningsrapporten hade föreslagit att tillämpa Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning som åtgärdsmål utan ytterligare utredningar. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 4. 3 I dialog med Byggnytt AB bedöms det att ytterligare undersökningar är nödvändiga. Fundera på: vad är målsättningen med undersökningarna? om det borde tas fram några övergripande åtgärdsmål redan nu, vilken användning av marken borde målen i sådana fall spegla, undersökningarnas ambitionsnivå och omfattning. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 2 4 En fördjupad utredning genomförs för att få underlag för en riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov. Rapporten inkommer till Miljönämnden. Av riskbedömningen framgår att det finns ett behov av åtgärder. Fundera på vad du särskilt bör granska för att bedöma om riskbedömningen är relevant och tillräcklig. Hur agerar du: om det finns ett åtgärdsbehov? om det inte finns ett åtgärdsbehov? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden kapitel 4 och 5 Av rapporten framgår att området bör åtgärdas och man har även redovisat två möjliga åtgärder, övertäckning respektive bortgrävning. Vid ett möte med Byggnytt AB förordar företaget alternativet övertäckning eftersom bortgrävning är så dyrt. Dessutom är det faktiskt dåligt för klimatet med all transporter till deponi. Du ber att få återkomma när du hunnit granska och bedöma rapporten färdigt. Fundera på om företaget bör utreda fler alternativ? Hur kan man väga alternativen mot varandra? Fundera på hur du hade agerat om undersökningen visat på förorenat grundvatten. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 5. 4

5 Du bedömer att Byggnytt AB borde redovisa fler förslag och värdera dessa enligt en miljönyttomodell eller motsvarande. De borde även föreslå mätbara åtgärdsmål. Byggnytt AB är inte särskilt glada över detta och anser att tiden nu börjar rinna ut och att det kanske inte blir några radhus. Du låter dig inte skrämmas av detta eftersom du har dina chefer och politiker i ryggen och beslutar om ett föreläggande mot Byggnytt AB. Företaget inser slutligen att de har ett ansvar oavsett om de ska bygga radhus eller inte och beslutar sig för att uppfylla föreläggandet. Byggnytt AB kommer in med en förnyad åtgärdsutredning och en riskvärdering. Efter riskvärdering föreslås nu ett alternativ som framstår som det bästa. Det är en kombination av bortgrävning och övertäckning. Åtgärdsmålen är både halt- och mängdrelaterade. Hur agerar du om det inte finns en logisk följd från övergripande åtgärdsmål via undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering till mätbara åtgärdsmål? Hur agerar du om de mätbara åtgärdsmålen inte överensstämmer med de övergripande? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 5, 6 och 7. 6 De föreslagna åtgärderna och åtgärdsmålen kan accepteras, Byggnytt AB kommer in med en anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan innehåller bland annat uppgifter om själva genomförandet och förslag till mätbara åtgärdsmål. Fundera på om du bör ställa krav på: genomförande, åtgärdsmål, miljökontroll, uppföljning, redovisning. Fundera även på kravens omfattning och nivå. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 8 Du väljer att besvara anmälan med ett föreläggande, åtgärderna utförs och slutredovisas till miljönämnden. Fundera på hur du agerar om de uppsatta målen inte uppfylls? Fundera på vad som händer om Byggnytt AB ändrar åtgärdsmålen under pågående åtgärd? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 7 och 9. 5

7 Redovisningen visar sig vara ok, liksom åtgärdens genomförande, uppföljning och måluppfyllelse. Hur kan man bevara information om området och åtgärden? Hur agerar du om det finns ett behov av restriktioner i markanvändningen? Borde man kommunicera kvarstående risker? I sådana fall med vem eller vilka? Hur avslutar du ärendet? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 7 och 9. 6

Praktikfall 2 - Nedläggning av drivmedelsanläggning Detta fall behandlar ett typärende där en drivmedelsanläggning ska avvecklas. Det finns totalt fem etapper i detta praktikfall. 1 Du jobbar som miljöinspektör eller motsvarande på kommunen. Du kontaktar Företag AB eftersom du har fått reda på att företaget ska lägga ned sin drivmedelsanläggning. Området är identifierat som möjligt förorenat och tillhör branschklass 2. Idag består drivmedelsanläggningen endast av diesel i cistern under mark, pump för denna och ett skåp ovan mark med olja. Tidigare har även bensin funnits på tankplatsen. Cisternen för bensin under jord finns kvar men är tömd. Då företaget 2004 hade planer på att bygga ut utfördes en miljöteknisk markundersökning, som visar att inga åtgärder behöver vidtas om inte markanvändningen ändras. Underlag 2:1 - Undersökning (Underlag_Praktikfall_2.pdf) Fundera på hur du ska hantera undersökningsrapporten: - Behövs ytterligare provtagning inför beslut om genomförande av en efterbehandling? - Har rätt ämnen analyserats och i rätt medium? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 3 Hur ska du hantera det faktum att utredningen baseras på gamla riktvärden? Hur skulle en riskbedömning utifrån det nya vägledningsmaterialet se ut? Vilka faktorer skulle belysas ytterligare? Lästips: Naturvårdsverkets rapporter Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 4 och Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 2. Upprätta en konceptuell modell för objektet. Vilka föroreningskällor finns? Vilka spridningsmekanismer, exponeringsvägar samt skyddsobjekt finns? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, sidorna 40-41. Tar de nya generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning någon hänsyn till grundvatten? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för förorenad mark, kapitel 6 och 8. 2 Företaget AB kontaktar dig och informerar dig om att de inte längre är verksamma på platsen och att de sålt fastigheten. Han berättar att den nya fastighetsägaren och verksamhetsutövaren heter Företag Sov gott AB och att de är en grossistfirma i sängbranschen. Företag AB menar således att den fortsatta kontakten bör ske med den nya verksamhetsutövaren Företag Sov gott AB. 7

Fundera på hur du skulle agera som tillsynsmyndighet utifrån denna information - Är det acceptabelt att låta föroreningen finnas kvar? - Spelar det någon roll att företaget lämnat platsen eller vad de nya ägarna och verksamhetsutövarna bedriver för verksamhet? - Vilken kontroll behöver Företag Sov gott AB ha på sin förorenade fastighet? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, bilaga 2, Sammanfattning av miljörättsliga förutsättningar. Hade du agerat annorlunda om: - Det även hade funnits förorening av MTBE eller bly? - Undersökningen visat på förorenat grundvatten? - Området hade haft en större känslighet, t.ex. om det funnits boende i anslutning till drivmedelsstationen? 3 Du kontaktar Företag AB och beslutar dig för att de bör bekosta och utföra en sanering. De accepterar det och bolaget gör en anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om nedmontering och efterbehandling av de förorenade områdena i anslutning till drivmedelsanläggningen. Underlag 2:2 - Anmälan (Underlag_Praktikfall_2.pdf) Fundera på hur anmälan ska besvaras. - Innehåller den vad du behöver veta? Vilka kompletteringar behövs? - Har en åtgärdsutredning utförts? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 5. Har en riskvärdering gjorts? Varför är en riskvärdering viktig? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 6. Är de mätbara åtgärdsmålen tillräckligt tydligt formulerade? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 7. Vilka försiktighetsmått kan behövas i samband med saneringen? 4 Du har nu fått in en komplett saneringsanmälan. Företag AB anlitar en entreprenör och en miljökontrollant för utförandet av entreprenaden. Miljökontrollanten skriver därefter en slutrapport. Underlag 2:3 - Slutrapport (Underlag_Praktikfall_2.pdf) Fundera över om slutrapporten är OK. Är dokumentationen tillräcklig eller saknas något? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 9. 8

5 Du anser nu att redovisningen, åtgärden och uppföljningen är ok. Fundera över hur du skulle svara på slutrapporten. - Beslut, meddelande eller svar på företagets redovisning? - Hur ska informationen bevaras? - Finns behov av några framtida restriktioner? - Kommunikation med berörda? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, sidan 17 och kapitel 7.4. 9

Praktikfall 3 - Prioriterat ärende, sågverket Detta fall behandlar ett högt riskklassat objekt där ett sågverk har bidragit till föroreningar. Det finns totalt sex etapper i detta praktikfall. 1 Du jobbar som miljöinspektör eller motsvarande på kommunen. I din kommun har Länsstyrelsen inventerat ett nedlagt sågverk enligt MIFO Fas 1. Objektet har klassats som riskklass 1. Sågverket ligger på länets lista över de mest prioriterade objekten i länet. Länets kommuner har i ett tillsynsprojekt börjat arbeta med prioriterade områden och aktuellt sågverk är ert val av objekt. Av inventeringen framgår att sågverket idag ligger centralt och var i drift mellan 1950 och 1978. Mellan ca 1960 till nedläggningen 1978 doppades virke i ett pentaklorfenolbaserat preparat. Under största delen av tiden saknades skyddsanordningar. Sista två åren fanns en avrinningsplatta och ett vindskydd. Alla sågverksbyggnaderna revs i mitten på 1990-talet och av det tidigare sågverksområdet återstår ingenting som minner om den tidigare verksamheten. En del av området är utfyllt med bark. Förr fanns där även en mindre barktipp, men under årens lopp har tippen försvunnit då folk hämtat bark för privat bruk. Idag går det en gång- och cykelbana genom området som används som fritidsområde. Inom området leker och vistas barn och ungdomar. Intilliggande sjö är av Länsstyrelsen utpekad som ett vatten med särskilt höga naturvärden. Ansvarsförhållandena är relativt enkla då det är väl känt att ett och samma bolag drivit bolaget från start till nedläggning. Detta har även bekräftats genom studier i fastighetsbok, bolagsverkets register och arkivhandlingar. Bolaget finns fortfarande kvar och driver ett annat sågverk i kommunen. Fastigheten ägs sedan nedläggningen av kommunen. Fundera på vilket ansvar verksamhetsutövaren har. Har kommunen något ansvar? Om det varit så att verksamhetsutövaren inte längre funnits kvar, hur ser då ansvaret ut? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, bilaga 2 Miljörättsliga förutsättningar. 2 Du gör bedömningen att bolaget har ett ansvar och är ansvariga för utredningar. Du förelägger därför bolaget om att utföra en översiktlig undersökning samt en förenklad riskbedömning. 10

Planskiss över området med markerade delområden (A: f.d. plats för doppkar, B: f.d. upplagsområde för virke, C: barkutfyllnadsområde). Provtagning utförs vid doppkar, upplag och utfyllnad. Prover tas på jord och grundvatten. Tabell 1 Halter i jord. Halter över KM (känslig markanvändning) markeras med grått fält, halter över MKM (mindre känslig markanvändning) markeras med fet stil. OBS! Grundvattenprover redovisas ej. Djup Klorfenol (mg/kg TS) Dioxin (ng/kg TS) Delområde Riktvärde KM 0,5 20 Riktvärde MKM 3 200 Provpunkt 1 0,5-1 m <0,02 35 A Provpunkt 2 0-0,5 m 3,4 1800 A Provpunkt 3 0-1 m 0,6 320 A Provpunkt 4 samlingsprov väst Provpunkt 5 samlingsprov öst Provpunkt 6 samlingsprov bark 0-0,5 m <0,02 6,8 B 0-0,5 m <0,02 12 B 0,2 30 C Av undersökningsrapporten framgår att halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning har uppmätts i två provtagningspunkter och klorfenoler har även uppmätts i förhöjda halter i grundvattnet vid det f.d. doppkaret. Klorfenoler och framförallt dioxin är ämnen med mycket hög farlighet, där blotta närvaron gör att föroreningsnivån bedöms vara hög. Konsulten bedömer att risken för människors hälsa och miljön är begränsad. Bedömningen motiveras med att det förorenade området sannolikt är litet och att området är ett f.d. industriområde där människor endast vistas tillfälligt och ingen odling sker. Vidare bedöms spridningsförutsättningen i mark och grundvatten till skyddsvärt ytvatten som stor men det är även stor utspädning i sjön. Inget grundvatten tas idag ut från området. Konsulten anser att MKM är det scenario som bäst stämmer överens med pågående markanvändning. 11

Om markanvändningen ändras till t ex bostäder rekommenderar konsulten att detaljerade utredningar bör genomföras. Fundera på: Vilka skyddsobjekt finns på fastigheten, Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 2.3 och 4.3.1. Vilka skyddsobjekt bör beaktas? Vilka av Naturvårdsverkets generella riktvärden är lämpliga att jämföra mot, de för känslig markanvändning eller de för mindre känslig markanvändning? Hade du resonerat annorlunda om det bedrivits industri idag inom området? Anser du att det kan vara motiverat med en fördjupad riskbedömning? Vad skiljer en sådan från en förenklad riskbedömning? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 3.5, 4 och 5. 3 Du anser att riskbedömningen är för dåligt underbyggd och bedömer fortfarande att området motsvarar en mycket stor risk. Därför kräver du en kompletterande och mer omfattande undersökning, motsvarande en så kallad huvudstudie. Huvudstudien omfattar provtagning av mark, grundvatten och sediment. Planskiss över området med markerade delområden (A: f.d. plats för doppkar, B: f.d. upplagsområde för virke, C: barkutfyllnadsområde, D: sediment). 12

Tabell 2 Mängder och representativa halter för respektive delområde. OBS! Grundvattenprover redovisas ej. Delområde A ytligt (0-2 m) A djup (2-4 m) B C D Area 500 100 2500 500 Medelmäktighet (m) ca 1 Ca 1 Ca 0,5 0,8 Mängd förorenad jord (kg) Föreningshalt Dioxin (ng/kg) (median) Föroreningshalt Klorfenol (mg/kg) (median) 1000 200 2500 800 520 (n=6) 1,0 (n=6) 14 (n=4) 5,0 (n=4) 21 (n=3) Mkt låg (n=2) 105 (n=3) 0,2 (n=2) Mängd dioxin (mg) 0,5 0,003 0,05 0,06 Mängd klorfenol (g) 1 1-0,2 15 (n=3) 0,1 (n=3) Undersökningarna visar att marken i sågverksområdet är förorenad av pentaklorfenol, dioxiner och spår av alifater. Pentaklorfenol påträffades i förhöjda halter 2-4 meter under markytan. I sedimenten som mest utgörs av bark påträffas förhöjda halter av dioxiner och klorfenoler. I grundvattnet detekterades klorfenoler och alifater. Halterna i grundvattnet underskrider dock gränsvärdena för dricksvatten. Konsulten använder sig av medianvärden som representativa halter (jämförelsehalter). Kan du komma på lämpligare representativa halter? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 3.2.3 Platsspecifika riktvärden tas fram för dioxin (100 ng/kg TS) och klorfenol (2 mg/kg TS). Den fördjupade riskbedömningen visar att det finns hälsorisker vid intag av jord i ett ytligt dioxinförorenat markområde på platsen där doppkaret stod. Inga av hälsoriskerna är akuta. Det föreligger en risk med pentaklorfenol i marken som kan spridas till sjön. Spridningen till ytvattnet anses dock ge upphov till så låga halter att de ändå späds ut. I sedimenten finns en viss risk för miljöpåverkan. Sågverksområdet bedöms inte utgöra någon risk för ytvatten vare sig på lång eller kort sikt. Utfyllnaden innehåller halter av dioxin över de platsspecifika riktvärdena. Sammantaget visar undersökningen att riskerna är små för både hälsa och miljö men att det finns relativt stora mängder föroreningar i delområden inom området, främst i marken. Fundera på det faktum att mängderna är stora men de bedömda riskerna små. Hur bör tillsynsmyndigheten resonera? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 5.4. Vilka av Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling relaterar till det aktuella objektet? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 1.3 13

Fundera på lämpligheten i att intag av dricksvatten har tagits bort eftersom ingen under en överskådlig framtid kommer att använda grundvattnet som dricksvatten. I riskbedömningen har man använt Naturvårdsverkets beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 2.3.2 och Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för förorenad mark, kapitel 6.3. 4 Du anser nu att området är tillräckligt undersökt men att en åtgärdsutredning bör göras och riskvärdering redovisas. För närvarande saknas även övergripande åtgärdsmål. Fundera på: Hur skulle övergripande åtgärdsmål kunna se ut? Vem eller vilka bestämmer dessa? Måste dessa vara kopplade till platsen eller kan miljömål vara styrande? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 2. I en åtgärdsutredning identifieras och analyseras olika åtgärdsalternativ. Vilka alternativ skulle kunna finnas i ett exempel som detta? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 5 (särskilt 5.3). 5 Konsulten föreslår att i de mest förorenade områdena bör schaktning ske till 1 meters djup med hänvisning till att området är ett rekreationsområde och att det inte kommer att grävas, byggas eller odlas i området. Man anser inte att markmiljön behöver beaktas på > 1 m djup i det förorenade området kring doppkaret. Någon hälsorisk finns inte heller. För utfyllnaden föreslås övertäckning med asfalt för att minska exponeringsrisken. Det anses inte motiverat ur föroreningssynpunkt eller kostnadssynpunkt att åtgärda sedimenten. Ytvattnet riskerar inte att förorenas på grund av utspädning och liten spridningsbenägenhet i området. Konsulten menar att riktvärdena kan användas som åtgärdsmål. Konsulten anser att markmiljön bör skyddas främst i den översta metern, men vad anser du om skyddet av markmiljön i djupled? Är det läge att redovisa olika scenarier? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 2.3.2 och 4.3.5 och Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för förorenad mark, kapitel 5.2. Är asfaltering en godtagbar åtgärdsmetod? Hur stämmer detta med Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 1.4 och 5.4. Hur ska ytvattnet värderas? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden, kapitel 1.3 och 2.3.2. Hade det spelat roll om ytvattnet inte varit utpekat med ett högt skyddsvärde? 14

Vilken utspädning antas i den generella modellen? Finns det anledning att revidera utspädningens storlek? Lästips: Naturvårdsverkets rapport Riktvärden för förorenad mark, kapitel 6.3 (särskilt 6.3.3), 4.5 och 4.8. 6 Du meddelar verksamhetsutövaren om att det bör göras en riskvärdering innan man tar fram förslag till mätbara åtgärdsmål. Fundera på vilka som blir inblandade i en riskvärdering. Lästips: Naturvårdsverkets rapport Att välja efterbehandlingsåtgärd, kapitel 6.1. Du får in en åtgärdsutredning och en riskvärdering genomförs. I samband med detta meddelar du verksamhetsutövaren om att en anmälan om efterbehandling måste skickas in innan åtgärder vidtas. Så småningom kommer anmälan in och i denna redovisas de slutgiltiga åtgärdsmålen. Du anser att åtgärdsmålen är rimliga och förelägger verksamhetsutövaren om att uppfylla de aktuella målen. I föreläggandet finns även krav på försiktighetsåtgärder. Saneringen går bra och efterkontrollen visar att åtgärdsmålen uppfyllts. Länet kan plocka bort objektet från sin lista över prioriterade objekt och miljömålet är ett steg närmare att vara uppnått! 15