14 Motion 1984/85:387 Rune Torwald m. n. Förbättring av SJ:s service till resenärer m. n. Allmänt gäller för statens järnvägars vidkommande liksom för övriga affärsdrivande verk att staten endast påverkar verksamheten genom sina anslag på kapitalbudgeten. Däremot är det verkets lekmannastyrelse och tjänstemän som har att ta ansvaret för driften och de åtgärder som är aktuella i samband med denna. Å andra sidan torde det vara uppenbart att SJ i all möjlig mån bör söka beakta krav och önskemål som framförs från kundernas sida. Eftersom staten med den s. k. kollektivbiljetten måste anses vara en av SJ :s största kunder så torde det ligga i öppen dag att det bör vara möjligt även för riksdagen att uttala vissa önskemål om hur statens järnvägars service skall utformas. Tåg - buss Vid några stickprovskontroller som vi utfört har vi i förvånande många fall funnit att tåg- och bussförbindelser löper praktiskt taget parallellt och med i stort sett sammanfallande angöringspunkter. Detta kan varken vara rationellt eller ur samhällsekonomisk synpunkt önskvärt. Det kan vara svårt att fastställa vilken myndighet som har ansvaret för detta orimliga förhållande. Uppenbart är emellertid att det f. n. inte finns ett tillräckligt väl fungerande samarbete mellan den som har till uppgift att svara för tågtrafiken, det av SJ helägda dotterbolaget GDG som i många områden av landet svarar för såväl lokala, regionala som interregionala bussförbindelser och resp. ny regional länshuvudman för kollektiv trafik på väg. Lika uppenbart är enligt vår uppfattning att spårbunden trafik är att föredra ur såväl miljö- som andra synpunkter. Tågen bör alltså normalt vara kvar om man f. n. parallellt kör trafik på landsväg där orterna ligger i god anslutning till järnvägen i fråga. Om dessa busslinjer dras in så torde detta resultera i en viss ökning av antalet passagerare på de aktuella tågen, utan att kräva några nya resurser från SJ :s sida. Skulle ökningen av antalet passagerare bli så stor att SJ måste sätta in en ny vagn på sträckan i fråga så torde det ekonomiska utfallet ur samhällets synpunkt bli klart positivt eftersom kostnaderna för den aktuella busslinjen bortfaller. Detta torde inte minst gälla för viss veckoslutstrafik. Mot denna bakgrund anser vi att SJ såsom det största och ledande trafikföretaget bör ta på sig ansvaret att snarast i resp. trafikområden undersöka i vilka fall här aktuell dubblerad trafik förekommer. I dessa fall bör SJ snabbt ta upp förhandlingar med huvudmännen för den landsvägs-
Mot. 1984/85:387 15 bundna trafiken och träffa avtal om hur trafiken bäst kan lösa ur såväl kundernas synpunkt som med hänsyn tagen till samhällsekonomin. När det gäller veckoslutstrafik. bör motsvarande kontakter tas med GDG eller annat aktuellt bussbolag. SJ bör på detta sätt kunna öka sin trafik. något som innebär att man bättre kan utnyttja redan gjorda investeringar. Detta i sin tur bör leda till värdefulla och önskvärda förbättringar när det gäller SJ :s ekonomi i stort och i många fall även medföra en bättre service för SJ :s kunder. Tidtabellsanpassning Man konstaterar allt som oftast dålig tidsanpassning mellan anslutande lägenheter. Det förekommer t. ex. att den tänkta anslutningen avgår några få minuter innan aktuellt tåg eller aktuell buss ankommer till orten. Vi har dock noterat en viss bättring vid senaste tidtabellsskifte. l samband med den översyn som vi förordat för att eliminera parallellkörande bussar till vissa tåg. bör SJ även systematiskt eftersträva bästa möjliga anslutningar mellan matarlinjer och fjärrtåg etc. Här finns mycket att göra! Detta kan bero på att länshuvudmännen ännu inte har hunnit analysera behoven av anslutning mellan länstrafiken och interregionala tåg och bussar. Men eftersom matartrafiken har stor ekonomisk betydelse för SJ. bör SJ på allt sätt söka få till stånd goda tidtabellsmässiga anslutningar till föreliggande matartrafik. SJ bör också ta initiativ för att få nya matarförbindelser till stånd. Allt i syfte att förbättra servicen och ekonomin samt reducera behovet av bil för person- och godstransporter. Information om tidtabeller I dag är det praktiskt taget omöjligt för en SJ-resenär om bor litet vid sidan av järnvägsnätet och som ämnar resa till en annan plats som också ligger ett stycke från järnvägsnätet att på hemorten få reda på när han kan komma fram till bestämmelseorten. Detta är naturligtvis otillfredsställande och måste åtgärdas. Enligt centerns uppfattning bör SJ såsom ansvarig för infrastrukturen i transportsystemet ta initiativ till att det bildas länsvisa informationscentraler där man har tillgång till samtliga tidtabeller och därmed kan ge resenärerna erforderlig information. Samtidigt måste dessa informationscentraler knytas samman så att en informationscentral kan hämta uppgifter ur den andra informationscentralens material. Detta är en angelägen fråga som måste prioriteras om kollektivresanuet skall kunna öka i framtiden. Här bör dagens ADB-teknik kunna vara till stor hjälp för att ge SJ:s kunder en godtagbar information.
Mot. 1984/85:387 16 Informationen på järnvägsstationerna m. m. När man skall färdas med fjärrtågen, slår det en hur dålig informationen på många ställen är till resenärerna när det gäller uppgifter om var på plattformen en viss vagn kan väntas stanna. Speciellt när det gäller turister med mycket bagage så är det naturligtvis väsentligt, att de i god tid kan placera sig på lämplig plats på perrongen. Fjärrtågen är ju många gånger upp till300meter långa. Om man inte har ordentlig information om var aktuell vagn stannar, kan det bli långa och tidsödande promenader. Enligt vårt förmenande bör det vara relativt enkelt att lämna sådan information genom markeringar eller på annat sätt på perrongerna, så att resenärerna i vart fall på de långa fjärrtågen får klart för sig var man ungefär bör ställa sig för att snabbt komma ombord på tåget när detta anländer till stationen. I dag synes inte ens postens och SJ :s egen personal med godtagbar säkerhet veta var för dem aktuella vagnar blir stående efter tågstoppet. Detta är naturligtvis otillfredsställande och innebär många gånger förflyttningar av truckar och perrongvagnar som tar både tid och irriterar resenärer som samtidigt är på väg till sina vagnar. Centern kräver därför att man inom resp. järnvägsdistrikt snabbt ser till att man får en bättre information till resenärerna på de stationer där informationen i dag inte är til!fredsställande. Informationen ombord på tågen Vi har med glädje noterat den klart positivare attityden från tågpersonalens sida, när det gäller att tillgodose resenärernas behov av information och annan service. Dess värre måste vi också konstatera, att flertalet tåg ännu saknar de mest elementära hjälpmedel för att ge tågpersonalen en chans att lämna relevant information. Det är inte längre acceptabelt, att tågen saknar såväl interna högtalaranläggningar som telefon- eller radioförbindelser med yttervärlden. Båda dessa _ hjälpmedel måste prioriteras, eftersom de är grundförutsättningar för att personalen skall kunna informera resenärerna om tågrubbningar, anslutande tågs och bussars uppställningsplatser etc. Dessutom är det ju angeläget, att resenärerna vid större trafikrubbningar får en möjlighet att underrätta omvärlden om förseningen och om beräknad ny ankomsttid etc. En bättre information är även en förutsättning för att handikappade och äldre resenärer bättre skall kunna förbereda sin avstigning och eventuellt påkalla hjälp vid av- och omstigning etc. antingen av SJ-personal eller färdtjänst etc. Parkeringsplatser vid järnvägsstationen Under senare år har resenärernas möjlighet att parkera sin bil vid järnvägsstationerna för fortsatt färd med tåg förbättrats. Men ännu finns en
Mot. 1984/85:387 17 hel del övrigt att önska. Vi menar att man som regel bör hålla parkeringsavgiften ganska låg på dessa parkeringar under förutsättning av att man har kontroll över att parkeringsplatserna enbart använd av SJ : kunder. Det händer ju att en resenär. som ställt in bil på SJ :s parkering. måste stanna på annan ort längre än som ursprungligen var avsett. Tyvärr måste vi konstatera, att det f. n. är närmast omöjligt att på vistelseorten ordna en förlängd parkeringstid för att undvika parkeringsböter. Här måste SJ skapa rutiner som gör det möjligt att enkelt ordna en förlängd parkeringstid i dessa fall - eventuellt mot en liten extraavgift. I vissa stadskärnor kan det vara svårt att skapa erforderliga parkeringsutrymmen i anslutning till järnvägsstationen. Där bör SJ ta kontakt med kommuner och länshuvudmän för att försöka ordna infartsparkeringar till fromma för bl. a. bilburna SJ-kunder på fjärrtågen. Tidhållighet Vad SJ :s kunder - oavsett om det gäller resenärer eller god kundcr - kräver och har rätt att kräva. är en mycket god tidhallighet. l dagens samhälle är tidsmarginalerna å små. att även relativt ma förseningar medför komplikationer och ekonomiska förluster. Vi har fått det intrycket att SJ under några år möjligen har övervärderat målet att avkorta färdtider genom att ''tälja på marginalerna". Detta kan i och för sig vara önskvärt, men om följden blir, att även bagatellartade missöden leder till förseningar inte bara för det aktuella tåget utan även för alla anslutningar, så torde kunderna uppleva denna "serviceförbättring" som en försämring. Vi menar att SJ inom varje distrikt och på varje större station bör avdela en speciell tjänsteman med ansvar för hur tiderna hålls. Så fort en försening uppkommer. måste denne ta reda på orsaker och så snabbt som möjligt söka vidta åtgärder för att undvika en upprepning. Ä ven inom centralförvaltningen bör finnas en funktionär med detta huvudsakliga anwar. Korta restider är önskvärda. Men allra viktigast är dock att angivna tider för resor och godstransporter kan hållas i så nära hundraprocentig omfattning som möjligt. Taxepolitiken Genom lågprisförsök. länstrafikreform etc. har flertalet resenärer under senare år kunnat tillgodogöra sig relativt sänkta kostnader för in a kollektivtrafikresor. Men när det gäller vissa grän överskridande rc or k irvar det fortfarande här och var. Här måste SJ ta ett större ansvar. Det är oacceptabelt. att en resenär som reser interregionalt får en orimligt tor fördyring av sin resa bara därför att någon/några fa mil av resan rakar falla inom en annan huvudmans ansvarsområde. där man inte kunnat na nagon
Mot. 1984/85:387 18 uppgörelse med SJ till rimliga villkor. Minimipriset 12 kr. för en SJ-resa får i dessa fall helt orimliga konsekvenser liknande dem som gällde för den s. k. snittaxan. Snittaxan lyckades riksdagen så småningom få bort. Centerpartiet kräver att SJ snabbt er över systemet för betalning av laxegränsresor i kombination med SJ :s minimipris för biljetter och eliminerar vissa oacceptabla verkningar av nuvarande regler. stationsbyggnader och hållplatsskydd På grund av dålig ekonomi har SJ under lång tid tvingats att eftersätta sitt underhåll på byggnader. l andra fall har stationer indragits utan att passagerarna ens har fått enkla skydd i stil med dem som nu blir allt vanligare vid busshållplatser längs vägarna. Det är uppenbart att en sådan situation i längden inte kan godtas av SJ:s kunder. Å andra sidan är det också så att nyssnämnda eftersatta underhåll är mest framträdande i glesbygderna och längs de s. k. olönsamma järnvägarna. Inom samma områden finns det ofta svårigheter att skaffa sysselsättning till befolkningen. Arbet marknadsstyrelsen har därför vid många tillfällen tilldelats pengar av riksdagen för att med statlig hjälp skapa sysselsättning i dessa bygder. Vägverket och vissa andra myndigheter har varit skickliga och påpassliga när det har gällt att utnyttja dessa AMS-medel. Tyvärr har SJ i varje fall tidigare inte visat samma förmåga att utnyttja dessa sysselsättningsskapande medel. Enligt vår uppfattning är det emellertid angeläget att SJ :s ledning i de berörda regionerna snarast upprättar en projektbank för den här typen av arbeten så att man nabb! kan hålla sig framme när AMS får medel till förfogande i en viss region. Vi menar att i denna projektbank kan man med fördel infoga uppru t ni ng av järnvägsstationer, inrättande av skydd på obevakade järnvägshållplatser och kanske även i viss mån upprustning av ban kropp. utbyte av räls och röjning längs banorna för att minska risken att köra på älgar och renar. Städning av vagnar Det har tyvärr länge och alltför ofta funnits anledning att klaga över städning av vagnar och tvättning av fönster. Främsta anledningen till dessa brister torde ha varit att detta arbete varit alltför hårt centraliserat till Stockholm. l Stockholm har uppehållstiderna för vagnarna i regel varit förhållandevis korta. Vid trafikrubbningar har det ofta inte varit möjligt att hinna städa vagnarna och rengöra fönstren under de förkortade uppehållstider som tågrubbningarna förorsakat. Decentralisering av uppgifter ökar i regel också ansvarskänslan för den anförtrodda uppgiften. Det är vår övertygelse att man genom att decentralisera städning och annan ervice på järnvägsvagnar skulle kunna nå vissa
Mot. 1984/85:387 19 fördelar. Oavsett metoder så vill centern understryka angelägenheten av att städning och fönstertvättning av SJ :s vagnar förbättras för att öka resenärer nas trivsel. Vi vill understryka att även godsvagnar behöver städas med jämna mellanrum. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen begär att regeringen till statens järnvägar framför krav på förbättrad service på sätt som i motionen anförts beträffande l. översyn av parallella tåg- och bussförbindelser, 2. bättre tidtabellsanpassning för matar- och pendeltrafik etc., 3. samarbetande länsvisa informationscentraler för tidtabeller etc., 4. bättre information på järnvägsstationer, 5. bättre information ombord på tågen, 6. parkeringsmöjligheter vid järnvägsstationer eller infartsparkeringar, 7. tidhållighet för tåg, 8. översyn av taxepolitiken avseende vissa interregionala resor, 9. upprustning av stationsbyggnader etc. och anordnande av hållplatsskydd, 10. städning av vagnar. Stockholm den 14 januari 1985 RUNE TORWALD (c) ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) BERTIL JONASSON (c) BENGT KINDBOM (c) G Ö STA ANDERSSON (c) P.-0. ERIKSSON (c) ANDERS SV Ä RD (c)
mlrollblgor.b Stockholm 1985 79612