Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2017-02-21 U2016/04660/GV Remissvar En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Inledning Gymnasieskolan är en omfattande verksamhet som berör många, antingen för att de är elever eller för att de arbetar där eller för att de är företrädare för någon av de branscher/sektorer som gymnasieskolan utbildar för. Den senaste större reformen av gymnasieskolan sjösattes så sent som 2011 och för gymnasiesärskolans del 2013. Verksamheters förutsättningar att hålla hög kvalitet gynnas vanligtvis av en lämplig och väl avvägd mix av kontinuitet och förnyelse. Sveriges Skolledarförbunds generella uppfattning är därför att större förändringar av gymnasieskolans struktur endast ska genomföras om det finns mycket starka skäl därför. Samtidigt ska reformdelar som inte fungerar väl naturligtvis kunna förändras. Förbundets generella inställning är att utredaren i stora delar har hittat rimliga och väl avvägda förändringsförslag. Förbundet har kommunicerat detta vid de tillfällen företrädare för förbundet träffat utredaren under pågående utredningsarbete. I remissvaret avgränsar Sveriges Skolledarförbund sig till att kommentera dels de reformförslag som har bäring på skolledares ansvar och uppdrag, dels förslag på områden där förbundet har gjort utbildningspolitiska ställningstaganden. De förslag som inte kommenteras specifikt har förbundet inget att erinra emot och tillstyrker därför förslagen. Förbundets huvudsakliga invändning är mot förslaget att inte längre ange gymnasiearbetet i gymnasiepoäng. Vi avråder skarpt från denna förändring. Utredarens förslag med kommentarer En gymnasieskola för alla ungdomar Inledningsvis vill förbundet framhålla det positiva i att utredaren avstår från att lägga fram förslag om en obligatorisk gymnasieskola för alla ungdomar. Sveriges Skolledarförbund tror inte att utbildning på gymnasienivå bör genomföras på en pliktbaserad grund. 1
Utredningen redovisar att deltagandet i gymnasieskolan är högt. Endast 0,7 procent av ungdomarna har inte påbörjat en gymnasieutbildning inom två år efter avslutad grundskola. Enligt statistiken är det ca fem procent av de som påbörjar som avregistreras innan de gått tre år. Den absoluta majoriteten av ungdomarna i det aktuella åldersspannet befinner sig alltså i utbildning inom gymnasieskolans ram. Sveriges Skolledarförbund ställer sig tvivlande till att det är avsaknaden av skolplikt som utgör den främsta orsaken till att de övriga uteblir. På liknande grunder avråder förbundet regeringen att gå vidare med förslaget om att det kommunala aktivitetsansvaret ändras så att det endast pekar mot gymnasieskolan som tillåten sysselsättning för ungdomar som inte arbetar. Sveriges Skolledarförbund menar att det även fortsättningsvis måste vara möjligt för kommuner att arbeta med en bredare palett av insatser för ungdomar i denna situation. Förbundet välkomnar däremot ett ökat fokus på hemkommunens ansvar för att aktivt verka för att ungdomar som avslutat grundskolan så snart som möjligt ska påbörja en gymnasieutbildning samt att varje elev ges möjlighet att nå målen för utbildningen. Vi ser gärna att rektors och skolans ansvar för utreda och förebygga långvarig frånvaro och studieavbrott tydliggörs i skollagen. Planering av utbildning och undervisningstid Sveriges Skolledarförbund ser positivt på förstärkningar av regleringar som har som syfte att förbättra elevernas möjligheter till heltidsutbildning och sammanhållna skoldagar. Det är svårt att se att någon fullständig garanti kan lämnas men en skarpare reglering stärker elevperspektivet i planeringsprocesser som t.ex. schemaläggningen. Förbundet tillstyrker förslagen i dessa delar. Utredaren föreslår att huvudmannen ska följa upp och redovisa den faktiska undervisningstid som varje elev har erbjudits. Förbundet kan å ena sidan se värdet av en tydlig redovisning som ger elever större möjligheter att kräva att t.ex. inställda lektioner ska tas igen. Ett generellt gällande krav riskerar samtidigt att medföra en tung administrativ börda på lärarkåren att redovisa uppgifter som i de allra flesta fallen inte kommer att efterfrågas eller användas av någon. En lärares professionella ansvar får antas omfatta att dokumentera huruvida planerade undervisningstillfällen inte genomförts. Sveriges Skolledarförbund 2(5)
avstyrker dock det liggande förslaget och föreslår istället att en ev. reglering utformas så att en elev har rätt att få ta del av en sådan redovisning om behov uppkommer. Även Skolinspektionen ska naturligtvis kunna begära fram en liknande redovisning. Utredaren föreslår också att en systematisk överlämning ska göras när eleverna övergår från grundskolan till gymnasieskolan. Även här kan Sveriges Skolledarförbund sympatisera med förslagets ambition. På vissa håll finns liknande system i bruk. Om regeringen väljer att gå vidare med ett sådant förslag vill förbundet framhålla vikten av att staten klargör förutsättningarna genom att tillhandahålla ett digitalt system som tydliggör vilken information som är relevant i sammanhanget. Fysiska möten mellan lärare från de olika skolformerna är i praktiken uteslutet i de flesta fall då upptagningsområdena för gymnasieskolor vanligtvis är stora. Även överlämningssamtal via t.ex. telefon måste anses vara alltför tidskrävande för att vara praktiskt genomförbart. Enhetliga behörighetskrav till nationella program. Utredaren föreslår att även yrkesprogrammen på gymnasieskolan ska ge garanterad grundläggande behörighet till högskolestudier. Följaktligen bör även behörighetskraven till de båda typerna av gymnasieprogram vara enhetliga. Sveriges Skolledarförbund ställer sig därmed bakom utredarens förslag. Grundläggande och särskild behörighet på yrkesprogram Ungdomar visar ett allt lägre intresse för att välja yrkesutbildningar på gymnasieskolan. En bidragande orsak tros vara att ungdomar upplever yrkesutbildningarna som en återvändsgränd. En återgång till en garanterad grundläggande behörighet på yrkesprogrammen kan vara en lösning på den problematiken. Förbundet framhåller samtidigt vikten av att parallellt arbeta med innehållet i yrkesprogrammens karaktärsämnen så att programmens innehåll upplevs som relevant för såväl elever som branscher. Sveriges Skolledarförbund delar utredarens uppfattning att alla yrkesprogram ska ge högskolebehörighet i sitt grundupplägg och att elever ska kunna välja bort de kurser som leder till högskolebehörighet genom aktiva val. 3(5)
Endast ämnesstudierna på nationella program ska anges i gymnasiepoäng. Sveriges Skolledarförbund avråder starkt från förslaget. Att inte längre ange gymnasiearbetet i gymnasiepoäng skapar stora organisatoriska svårigheter och strider skarpt mot målet för och syftet med gymnasiearbetet. Tanken med gymnasiearbetet är att det ska vara ett brett upplagt större arbete som bearbetar stora delar av de ämnen som ingått i utbildningen och som visar att eleven är förberedd för att gå vidare till yrkeslivet eller högre utbildning. Att inte få poäng för ett arbete på den nivån riskerar att leda till lägre ambitionsnivå hos studenterna och en återgång till den oklara roll som gymnasiearbetet hade tidigare. Enligt våra medlemmar kan det redan idag vara svårt att motivera studenterna när enbart betyget E eller F är aktuellt. Att inte poängsätta gymnasiearbetet leder också till svårigheter för en skolledare att allokera lärarresurser för handledning av eleverna. Lärarnas engagemang och intresse för att handleda elever i gymnasiearbetet behöver snarast uppmuntras, inte minska ytterligare. Sveriges Skolledarförbund skulle hellre se en motsatt utveckling där timmar/poäng tas från de ämnen eleverna läser det sista året och läggs samman i gymnasiearbetet och där lärarna kan samverka kring att eleverna ska uppnå examensmålen. Ett estetiskt ämne ska ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena i alla nationella program Utredaren drar slutsatsen att det estetiska perspektivet har haft svårt att få genomslag i utbildningarna och att majoriteten av gymnasieungdomarna i dag får mindre estetisk kunskap än före Gy 11. Sveriges Skolledarförbund menar att det är en olycklig utveckling. Att i nuvarande kursutformade gymnasieskola med kort framförhållning införa ett estetiskt ämne på samtliga nationella program ser förbundet som orealistiskt. Det finns varken personalmässiga eller lokalmässiga förutsättningar för en sådan reform som riskerar att bli mycket dyrbar och ta fokus från andra, mer angelägna förändringar. Att skapa utrymme för ett estetiskt ämne genom att lyfta ut gymnasiearbetet ur gymnasieskolans poängplan ser förbundet dessutom, som tydligt framhållits ovan, som en ytterst olycklig utveckling. Vill regeringen gå vidare med planen 4(5)
om ett estetiskt ämne på alla nationella program måste ytterligare tid, och därmed resurser tillföras utbildningarna. Sveriges Skolledarförbund avråder från utredarens förslag och föreslår istället att frågan om ett estetiskt ämne läggs till den utredning om en ämnesutformad gymnasieskola som utredaren föreslår ska tillsättas. En sådan utredning skulle med fördel också ges möjlighet att pröva den alternativa lösning som utredaren själv lyfter fram, nämligen att förstärka läroplanens estetiska perspektiv. Ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola Bland skolledare finns det delade meningar om huruvida en återgång till en ämnesutformad gymnasieskola kommer att lösa de problem som utredaren identifierat kring elevers upplevda stress. Många delar uppfattningen att det ger elever ökade möjligheter att komma igen om de haft tillfälliga problem som gått ut över studiesituationen. Samtidigt lyfts faran med en återgång till den tidigare situationen där elever var svagare motiverade att studera i de inledande årskurserna för att sedan känna stor stress under det avslutande året. Förbundet uppmanar regeringen att i eventuella direktiv till en kommande utredning skriva fram behovet av att hitta lösningar på detta dilemma. Skolledare inom vuxenutbildningen ser också med viss skepsis på förslagen om en återgång till en ämnesutformad gymnasieskola. Den stora risken bedöms vara att studietiderna inom vuxenutbildningen kan komma att förlängas. Konsekvenserna för vuxenutbildningen och övergångarna mellan gymnasieskola och vuxenutbildning måste analyseras noga innan beslut fattas om vilken väg gymnasieskolan skall ta. Med vänlig hälsning Sveriges Skolledarförbund Matz Nilsson Förbundsordförande 5(5)