Motion till riksdagen. 1985/86: Ub292. ribdagsnh\tton med ankdning ;t\ Lgr 1-i!l (mottllll Jl)71-i 7l):2n0(1) Per Unekel m. fl.

Relevanta dokument
Motion till riksdagen. 1985/86: Ub254. Per Unekel m. fl. (m) skolstarten m. m. 167 länder. Av dessa är det bara 39 länder som låter barnen vänta med

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Svensk författningssamling

1984/85: Motion

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Tjänsteskrivelse Betygsresultat HT-14

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Allmän Information om Gymnasievalet.

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Lärosäte. NO och teknik Göteborgs universitet. Spanska för lärare hp. Göteborgs universitet

Kort om särskild utbildning för vuxna

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Entreprenörskap i styrdokumenten

Redovisning av uppdrag om att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2017/01874/S) (2 bilagor)

gymnasieskola,vuxenutbildning, länsförbunden Riksdagsbeslut om nya läroplaner och nytt betygssystem i samtliga skolformer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

PM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018

Välkomna till Toftaskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

REVIDERAD Kort om Särskild utbildning för vuxna

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Verksamhetsrapport Valla skola

Vad tycker du om skolan?

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Svensk författningssamling

Tjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm

Grundsärskolan är till för ditt barn

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Sammanfattning Lättläst version

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

"Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/

Naturvetenskapsprogrammet.

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Teknik gör det osynliga synligt

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub509. Ylva Annerstedt m. fl. (fp) Lärarutbildningen och anställning av lärare

Grundsärskolan är till för ditt barn

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: Årskurs: 9 Pojkar

Utbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer Hösten 2019

DOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Uppföljning av terminsbetyg för årskurs 6-9 UN-2013/42

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

Svensk författningssamling

Välkommen Till. särskild utbildning för vuxna. Kurskatalog Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå

Svar på motion om 5 flexibla lediga lovdagar

Kort om den svenska gymnasieskolan

Tjänsteskrivelse Resultatrapport VT 2014

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Kort om gymnasieskolan

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Bygga broar Gymnasiesärskolan och arbetslivet. Bengt Weidow Undervisningsråd

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan

Individuella programmen GySär13

SIA-utredningen och Lgr 80

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

En skola för framtiden?

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Individuellt val. Läsår 2019/2020

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub618. Per Unekel m. fl. (m) Dimensioneringen av vissa högskoleutbildningar, m. m.

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Grundskolans. Elevens Val

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Beslut för förskoleklass och grundskola

Programplaner och annan viktig information

Transkript:

Motion till riksdagen 1985/86: Per Unekel m. fl. (m) Grundskolans högstadium Alla barn och ungdomar har rätt att fa en utbildnin!! om utvecklar deras inneboende förmaga. Endast dängenom kan dc kiinna tillfrcds\tällcbe med sig Själ\a. Och endast därigenom kan dc utveckla den trygghet och den självtillit som är grunden för den känsla av gcmcn kap alla människor emellan som ett i verklig mening soctalt samh:illc J,;,r;i,cr. Detta är var utgangspunkt da vt bedömer hur skolan prakti\kt skall vara utformad för att ttllgodose elevernas sktftandc kra\ Den skiljer sig i avgörande hänscenden fran den socialdemokratiska uthtldningsfilosofi som hitttjis fatt sätta sin prägel pä skolan. För soctaldcmokraterna gar ett kollekttvtstiskt intresse före hänsynen till den cn-.ktlde ele,en. Sitt starkaste genomslag har enhetstänkandet fatt pa grundskolan'> högstadium. där' al möjligheterna gradvis gjorts allt mm d re Att hela grund'>kolan organtscras sammanhallct. ths. utan h<ins\n ttll pcrsnnltg s,irart. är en grumbtcn i den soctaldcmokrattsk.t skolpllhtikcn Motivet till cnhebtänkandet formulerades sa här i socialdemokraternas ribdagsnh\tton med ankdning ;t\ Lgr 1-i!l (mottllll Jl)71-i 7l):2n0(1) Ett samhälle hyggt pa integration och gemenskap fordrar en <,am manhallen skola med gemensamma referensramar och utan sortering a' eleverthi. I en sadan skola finns hinder mhyggda mot ublagmng. passivisering och knäckt Självförtroende. En förutsaltning för detta!ir albtdigt sammansatta klasser och fr{mvaro av differentiering i skolorganisattonen. Organi ationen skall ocksavara enhet hg. End.tst i det inre arbetet kan nagon mangfald tillatas. Det ftnns cmcllcrttd faror med en sadan mangstthghet enligt samma motion: Man maste emellertid \ara starkt uppmarksam pa.nt en ökad mangsidighet kan innebära ökad skiktmng av olika elevgrupper. Det maste \ara skolans uppgtft att ständigt motverka sadana negama dfekter. Skolan mastc t. ex. aktivt motverka olika tendenser att separera olika grupper fran \ arandra. Effekterna av de minskande 'almöjligheterna har emellertid inte blivit de som socialdemokraterna hoppat\, nämligen att alla elever ttllförsäkra en god utbildning. T\ärtom har uhlagningen på högstadtet snarare förstärkts. De elen:r som slas ut- antmgen i bokstavltg hcmarkclsc eller genom att de tillgodogör sig för lite av undent\ningcn ir de'>sutom ofta dc som fran höqan hade dc siunsta sociala förutsättningarna Att dlt hltvtt sa är cgentltgen mte fön anande. Elevernas skiftande personligheter börpr i högstadieäldern att f[l a\ görande betydelse. Tar inte 6

skolan hänsyn till skillnaderna gar entu 1a men för skolarbetet förlorad. Mot. 1985/86 Detta sker oftare hos elever som kommer frän s. k. 1cke studiemoti,erade miljöer. Kunskapsmalet och det sociala malet gar därmed häda om intet. l länsyn till, arje cle\ s egenart är cnligt 'ar mening det friinht.l llll'tllet säviii för att friimja kunskap'>inhnmtandet som fiir att motverka uhlagning. Störrc valmöjligheter pa högstadiet är därför nyckeln till en skola som engagerar och utvecklar alla. Av högstadiets ca l 00 stadieveckotimmar utgörs elva"' tillval. Det är för lite för att erbjuda eleverna meningsfulla valalternativ. Den som \iii lära sig mer än ett främmande sprak och således väljer et t B-språk som tillvalsalternativ har t. ex. förbrukat hela sitt valutrymme. Dc tre timmarna fria aktiviteter har i mangaskolor ett fran undervisningssynpunkt tveksamt värde. M;111ga elever beskriver de fria aktiviteterna som "ren hängtid". Ocksä temastudierna har lyckats olika väl i olika skolor. l många skolor har man försökt att bereda eleverna en mera meningsfull verksamhet än vad som automatiskt följer av läroplanen. Det är väiio\ hg t. Strömsnäsbruk i Kronoberg'> län är ett exempel. l Strömnäsbruk har man tagit konsekvensen a-. att de fria aktiviteterna är svåra att göra meningsfulla. Fyra (efter dispens) timmar för fria aktiviteter har slagits samman med dc elva tillvalstimmarna till ett större tillvalsutrymme. Inom detta utrymme ges eleverna möjlighet att göra tvä tillval. Tillval l är ett sprakligt på tre veckotimmar och tillval 2 ar ett alternativ "' praktisk karaktär pä tva veckotimmar. Inom varje tillvalsgrupp erbjuds 1 sin tur flera olika alternati'. Strömsn<ishruhmodellen medger t ex. ele,erna att,-;up dels ett B-sprak. dels under t va \eckotimmar ett helt annat ämne. t. e\ data med ekonomisk inriktning. Ub291 En modell för flera valmöjligheter Strömnäsbruk, isar pa ett sätt att vidga\ ar je e le,., möjlighet att ta 1111\.tra sm personlighet. Modellen gar att utveckla. Skissartat '>kulle det kunna ske efter följande riktlinjer: o Dagens tillval (l l timmar), fria aktiviteter (3) och tematid (9) läggs samman till ett samlat tillvalsutrymme. o Innehållet i detta utrymme anges i läroplanen. Valalternativen skall av e språk, praktiskt-estetiska ämnen och läroämnen. o Varje elev skall ha möjlighet att välja flera tillvalsalternativ. Alternativen kall kunna avse häda ämnen enbart tillgängliga som tilh al och fördjupningsstudier i ämnen om är obligatoriska tör alla. o Antalet tillvalstimmar bör gradvis öka ju längre upp i högstadiet eleven når. Förslagsvis bör dc 23 tillgängliga stadicvcckotimmarna delas med 6 timmar i årskurs 7, 7 timmar i årskurs 8 och J O timmar i årskurs 9. En t;llvalsplan omfattande 23 tillvalstimmar skulle mot denna bakgrund kunna e ut på följande ätt. 7 L

Varje elev skall kunna välja två eller tre ämnen. Ämnena hämtas från Mot. 1985/86 följande tre grupper av ämnen: Grupp 1: Sprak Tyska (3-arigt) Franska (3-ärigt) Andra språk ( 1-3-årigt) Grupp 2: Praktiskt/estetiskt ämne Verkstadsteknik Fordonsteknik Hantverk Jord och skog El och tele Bild Musik Grupp 3: Läroämnen Svenska Matematik Fysik Kemi Biologi Geografi Historia l följande exempel visas hur en elev kan välja tillvalsämnen i årskurserna 7, 8 och 9. Exempel/: Årskurs 7: (6 timmar) Årskurs 8: (7 timmar) Årskurs 9: ( 10 timmar) El och tele, 2 timmar Biologi, l timme Fordonsteknik, 2 timmar Kemi. 2 timmar Fordonsteknik, 2 timmar Matematik, 5 timmar ExempPI 2: Årskurs 7: (6 timmar) Årskurs 8: (7 timmar) Årskurs 9: ( 10 timmar) Verkstadsteknik, 4 timmar Svenska. 2 timmar Fordonsteknik, 5 timmar Svenska. 2 timmar Fordonsteknik, 8 timmar Matematik, 2 timmar 8

Praktisk utbildning som "jord och skog" och "verkstadsteknik" bör dess- Mot. 1985/86 utom kunna ges i form a\ praktik pa lämpliga arbetsplatser. Den här skisserade till\alsmodellen tillgodoser flera krav. Den ger specialiseringsmöjligheter i fraga om '>aväl bn:dd som djup. Men den ger dessutom ett rikligt utrymme för lärostoff gemensamt för alla elever. Personlig hänsyn förenas således med hänsynen till behovet av en för alla gemensam kunskapsbas. En förändring som kan göras omedelbart är att avskaffa de regler i läroplanen som förhindrar en angelägen anpassning av undervisningssituationen till elevernas behov och intressen. Om en skola finner det ändamålsenligt att gruppera eleverna med hänsyn till detta bör inga hinder föreligga. För elever med utpräglad skolleda bör lärlingsutbildning kunna påbörjas efter årskurs 8. Lärlingsutbildningen skall i sådana fall förlängas med ett år. Det är härutöver angeläget att ge de lokala skomyndigheterna möjlighet att i sarskilda fall medge anpassad studiegang eller t. o. m. skolgangsbefrielse. Sadana atgärder kan b1dra till at! skoltrötla cle\ er senare känner det lättare att återuppta sina studier. Möjligheterna att medge anpassad studiegäng bör alltså göras större och rätten att i särskilda fall bevilja skolgångsbefrielse aterinföras. Högstadieval och gymnasieskolan Flera tillval under högstadietiden gör med nödvändighet att eleverna kommer att lämna grundskolan med variationer i kunskapsprofilen. Det påverkar utformningen a\ intagningsreglerna till gymnasieskolan. Regeringen har som "målsättning" att alla elever som lämnar grundskolan ocksä skall kunna erbjudas plats i gymnasieskolan. I budgetpropositionen föreslås emellertid inga insatser som kan antas förverkliga dessa regeringens ambitioner. Vi vill för vår del formulera intagningsprinciperna till gymnasieskolan på följande sätt: Alla elever som uppfjller de förkunskapskrav som det för resp. gymnasial utbildning finns anledning att uppställa skall också beredas plats. Endast om uppenbara kostnads- eller arbetsmarknadsskäl talar häremot skall korrigeringar av elevernas personliga val få ske. En gymnasieskola på denna grund blir en skola som har förutsättningar att erbjuda kunskap åt alla- inte bara en plats eller en stol åt alla att sitta på. Förkunskapskraven är ett viktigt sätt att förbereda eleverna för vad de senare kommer att möta. Kraven bör kunna formuleras i termer av genomsnittsbetyg, lägsta betyg i vissa ämnen och i vissa fall genomgångna tillvalskurser. Hur de sistnämnda kraven skall byggas upp i detalj finns det skäl att särskilt noga överväga. Särskild eftertanke bör ägnas frågan i hur stor utsträckning tillval i årskurs 7 skall behöva påverka förutsättningarna för tillträde till gymnasieskolans olika delar. Språkens plats är härvid av särskild betydelse. Oavsett hur tillvalssystemet konstrueras är det av vikt att möjlighet alltid finns att korrigera ett val som sä småningom visar sig vara mindre välbetänkt. Vi föreslår därför att en ny form av kompletteringsutbildning inrättas efter 9

är kurs 9 för de elever som av olika käl kan ha behov av en sädan. Eleverna Mot. 1985/86 skall aldrig behöva möta atervändsgränder. En modell för kompletteringsundervisning utvecklar vi 1 anslutning till vara förslag om en tidigare skolstart. En förändring av högstadiet b räds kar. Inte mmst den påtagliga utslagningen av elever som inte känner den sttmulans som behövs för ett gott studieresultat talar för detta. Det bör ankomma pa regeringen att med stor skyndsamhet för riksdagen presentera förslag med utgångspunkt frän de riktlinjer vi här har angivit. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan har framhallits hemställs l. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter i högstadiet i enlighet med vad som i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering pä grundskolan högstadium,.j. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas till lärlingsutbildning efter arskurs 8 i enlighet med vad som 1 motionen anförts, 4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för anpassad studiegäng i enlighet med vad som i motionen anförts. 5. att riksdagen beslutar att aterinföra rätten att bevilja skolgångsbefrielse i enlighet med vad som 1 motionen anförts. Stockholm den 27 januari 1986 Per Unekel (m) Birgiua Rydle (m) Göran Allmer (m) Birger Hagård (m) Hans Dau (m) Anders G Högmark (m) Rune Ryden (m) 10