Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).

Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund att utföra en undersökning av provpunkterna enligt tabell 1. Syftet var att undersöka metallinnehållet i sediment i de vattendrag där förbundet utför recipientkontroll. Årets undersökningar utgör också uppföljning av en undersökning, som utfördes i Lidan- Nossans vattenvårdsförbunds regi 1999. De vattendrag som berörs är Lidan, Nossan, Sjöråsån och Mariedalsån. Årets provtagning utfördes genom att sedimentprov på de översta 10 cm togs ut på tre platser i anslutning till provpunkten. De tre delproven blandades därefter till ett samlingsprov som senare analyserades. Om sedimentprov ej kunde tas användes Ecoscope. Det skall påpekas att koordinaterna nedan utgör exakt provplats medan angiven provpunkt/plats har utgjort riktpunkt vid upprättandet av provtagningsprogrammet. Denna rapport är upprättad av ALcontrol AB i samarbete med Sundh Miljö, Falköping. Tabell 1. Provpunkter, provtagningsmetod och parameteromfång. Punkt/Plats Koordinater Datum Kommun Matris Analys NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, 6443090/1337160-05-23 Herrljunga Sed Silver HERRLJUNGA 730, Nossan, bron vid Fölene HERRLJUNGA 6443420/1332580-05-23 Herrljunga Sed Silver 748, Nossan Krokstorp, 6453136/1322648-05-22 Essunga Sed Met+PCB7 Nossan mellan Neck s, och Krusegårdstippen 6456001/1318758-05-22 Essunga Sed Met+PCB7 Nossan mellan ARV och Krusegårdstippen, 6456521/1318193-05-22 Essunga Sed Met+PCB7 760, Nossan Bäreberg, 6457436/1317923-05-22 Essunga Sed Met+PCB7 Nossan, Bredöl, 6460656/1318883-05-22 Essunga Sed Metaller 790-791, Nossan väg 560, 6475524/1314717-05-22 Grästorp Sed Metaller GRÄSTORP LIDAN 630, Hornborgaån, FALKÖPING 6465460/1369810-05-23 Falköping Sed Metaller Ecoscope, uppströms Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING 6441060/1355350 010523-010619 Ecoscope,nedströms Bragnumsåns Falköping Ecoscope Met+PCB7 utflöde i Lidan, FALKÖPING 6442730/1354170 010523-010619 Falköping Ecoscope Met+PCB7 590, Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping, LIDKÖPING 6488668/1345065-05-22 Lidköping Sed Metaller SJÖRÅSÅN 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE 6501461/1364211-05-22 Götene Sed Metaller MARIEDALSÅN 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE 6491031/1353648-05-22 Götene Sed Metaller 1

Resultat Tabell 2. Sammanfattning av analysresultatet. Enheterna är mg/kgts för metaller och PCB7 i sediment. För de två punkterna provtagna med Ecoscope är enheterna ng/g jonbytarmassa, och ug/ml extrakt. Färgmarkeringarna motsvaras av klassindelning i enlighet med SNV R 4913: x Klass 1, mycket låga halter. x Klass 4, höga halter x Klass 2, låga halter x Klass 5, mycket höga halter x Klass 3, måttligt höga halter Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, HERRLJUNGA 6967 29,6 11 0,57 22 9,6 0,05 9,1 120 <3 x 730, Nossan, bron vid Fölene, HERRLJUNGA 748, Nossan Krokstorp, 6968 44,8 11 0,31 13 12 0,04 10 84 <3 x 6962 29,3 20 0,88 39 24 0,18 17 230 x <0,02 Nossan mellan Neck s 6963 23,9 35 1,1 46 22 0,14 16 490 x 0,064 och Krusegårdstippen, Nossan mellan ARV och 6964 42,9 28 0,88 28 13 0,18 7,7 440 x 0,032 Krusegårdstippen, 760, Nossan Bäreberg, 6965 33,8 19 0,62 19 17 0,08 9,7 170 x <0,02 Nossan, Bredöl, 6966 39,2 13 0,35 15 16 0,05 9,6 130 x x 790-791, Nossan, väg 560, GRÄSTORP LIDAN 630, Hornborgaån, FALKÖPING 6958 27,1 26 0,93 29 20 0,1 13 300 x x 6969 55,7 4,6 0,27 7,9 4,7 <0,03 8,1 340 x x Ecoscope, uppströms 8946 x 49 2,4 <115 <24 <2,2 <500 487 x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Ecoscope,nedströms 8945 x 158 6,8 248 45 <2,2 <500 1010 x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Blank-Ecoscope 8347 x 45 <2,2 <115 <24 <2,2 <500 400 x <0,003 590, Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping, LIDKÖPING SJÖRÅSÅN 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE MARIEDALSÅN 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE 6959 40,4 14 0,28 19 18 0,04 13 120 x x 6960 29,8 25 0,67 36 26 0,13 19 230 x x 6961 52,3 11 0,16 17 7,5 0,04 7,3 60 x x 2

Referenser Som referensmaterial för bedömning av metallhalterna har SNV R 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag använts. Klassindelningen i denna rapport har gjorts så att klasserna mycket låga halter, låga halter och måttligt höga halter representerar ca 95 av mätvärdena i underlaget, medan höga halter och mycket höga halter motsvarar värden som representeras av lokalt belastade områden. Som referensmaterial för bedömning av halterna PCB7 har använts: - Vänerns årsskrift 1999, kapitel 8 Miljögifter och metaller i Vänerns sediment 1998 ; KM Lab AB, Holger Torstensson; Uppdragsgivare Vänerns vattenvårdsförbund. - Rapport gällande undersökning av sedimentprover med avseende på PCB/DDT, samt passiv provtagning av metaller och PCB/DDT med hjälp av Ecoscope ( KM Lab AB 991025). För bedömning av risk för skador på ekosystemet, beroende på PCB7, användes dokumentet; (dokumentet är omtvistat men ger en viss vägledning): - Organiska miljögifter, Bakgrundsdokument till bedömning för sjöar och vattendrag, (98-04-20 ; Karin Hanze, Kemikalieinspektionen, och Peter Sundin, Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala) De undersökningar som ligger till grund för trendanalyserna, diskussionen och uppgifterna i bilaga 1 är: Metallundersökning på 18 punkter 2000 Metaller i vattenmossa (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Försök med Ecoscope på 5 punkter inom specialprojekt Miljögifter 1999. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter i april och september 1997 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter 1992 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter 1987 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på Nossans sediment på 5 punkter 1978. (Ulén 1978, Länsstyrelsen i Skaraborgs län) Undersökning av metallinnehållet i en vattenmossa från fyra avrinningsområden. (Lann 1975, Länsstyrelsen i Skaraborgs län) Trendanalyser och kommentarer till årets provtagning Punkterna redovisas med början på vattendragets uppströmspunkter. Trendanalys och utvärdering av tidigare undersökningar har gjorts på de punkter där de tidigare undersökningarna bedömts som relevanta. Det innebär bl.a. att punkter som ligger förhållandevis långt ifrån årets provpunkter inte beaktats. Exempelvis bedöms inte punkten 708 Annelund vara jämförbar med uppströmspunkten bron i Herrljunga. 708 Annelund m.fl. behandlas därför enbart i bilaga 1 som är en sammanställning över samtliga metallanalyser utförda på vattenmossa inom Lidan. Nossan, Sjöråsån och Mariedalsån. Det skall framhållas att metoder, analysutrustning och detektionsnivåer har förändrats från mitten av 1970-talet fram till idag. Redovisningen av 1997 års metallanalyser på vattenmossa utgörs på vissa punkter av medelvärdet av ett vår- och höstprov. Övriga redovisade analyser utgörs av ett höstprov. 3

Nossans vattensystem HERRLJUNGA KOMMUN 720, Nossan, bron i Herrljunga. Halten silver ligger under detektionsgräns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, HERRLJUNGA 6967 29,6 x x x x x x x <3 x HERRLJUNGA KOMMUN 730, Nossan bron vid Fölene Halten silver ligger under detektionsgräns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 730, Nossan bron vid Fölene, HERRLJUNGA 6967 29,6 x x x x x x x <3 X Prover på vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och 2000. Resultaten från denna provtagning visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Möjliga trender är att kadmium minskat. Övriga metaller med undantag av krom förefaller hållit en jämn nivå över perioden. 1987 1,6 5,8 14,3 0,026 4,9 1,5 113 1992 0,64 2,8 17 0,05 8,3 1,8 12 1997 <0.045 0,10 5,85 0,78 17,5 1533 0,045 4868 7,4 0,9 0,835 128 2000 0,9 0,32 7,9 7,5 16 4100 0,03 14000 6,7 1,8 <1,1 82 KOMMUN 748, Nossan Krokstorp Sedimentprovet är taget uppströms vägen till Fåglum/Kyrkås dvs uppströms Viskebäckens utflöde till Nossan se även bilaga 1. Metallerna koppar, krom och nickel förekommer i måttligt höga halter. Övriga metaller förekommer i låga till mycket låga halter. PCB7 ligger under rapporteringsgräns (ej påvisat) och bedöms ej vara påverkad av punktkälla. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas uppströms Nossebro. Det är dock osäkert var den exakta provplatsen var belägen. Mest troligt är att den är belägen närmare Nossebro än vid 748 Krokstorp. Resultaten från dessa undersökningar i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 748, Nossan Krokstorp, 6962 29,3 20 0,88 39 24 0,18 17 230 x <0,02 1978 års undersökningar 8,5 0,16 15 8,1 0,136 7,3 87 4

Resultaten visar att samtliga parametrar ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Samtliga metaller tenderar att ha ökat från 1978 års undersökning. Prover på vattenmossa har tagits på samma punkt 1975, 1987, 1992, 1997 och 2000. Resultaten nedan visar att nästan samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Nickel 1975 visar dock på höga halter. Möjliga trender är att kadmium och bly minskat och att kvicksilver stabiliserats på mycket låga halter. 1975 2,0 2,0 34 0,07 32,0 <6 260 1987 0,8 0,85 9,8 0,011 2,4 0,74 48 1992 0,47 1,3 14 0,16 9,7 3,8 128 1997 0,065 0,18 3,7 0,765 15 925 0,04 2655 5,5 0,82 <0,78 56 2000 0,79 0,29 6,2 7,3 14 3500 0,026 14100 7,2 1,4 <1,1 64 KOMMUN Nossan mellan Neck s och Krusegårdstippen, Essunga samhälle Metallerna koppar, krom, nickel, och zink förekommer i måttligt höga halter. Punkten uppvisar de högsta mätvärdena för zink, koppar, kadmium och bly i denna undersökning. Kadmium förekommer i låg halt och bly i mycket låg halt. Övriga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. PCB7 förekommer i sådan halt att påverkan från punktkälla är trolig. Risk för skador på känsliga arter finns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN Nossan mellan Neck s 6963 23,9 35 1,1 46 22 0,14 16 490 x 0,064 och Krusegårdstippen, KOMMUN Nossan mellan ARV och Krusegårdstippen, Essunga tätort Metallerna koppar och zink förekommer i måttligt höga halter, medan övriga metaller finns i låga till mycket låga halter. Punkten uppvisar de näst högsta mätvärdena för zink och bly i denna undersökning. Bly förekommer dock i mycket låg halt. PCB7 förekommer i sådan halt att påverkan från punkt källa är trolig. Risk för skador på känsliga arter finns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Nossan mellan ARV och 6964 42,9 28 0,88 28 13 0,18 7,7 440 x 0,032 Krusegårdstippen, KOMMUN 760, Nossan Bäreberg, nedströms Essunga ARV Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. PCB7 ligger under rapporteringsgräns och bedöms ej vara påverkad av punktkälla. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas nedströms Nossebro. Det är dock osäkert var den exakta provpunkten var belägen men det framgår av dokumentationen att provet är taget nedströms 5

Nossebro avloppsreningverk. Hur denna provpunkt låg i förhållande till årets undersökning är sålunda okänt. Resultaten från undersökningarna 1978 i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 760, Nossan Bäreberg, 6965 33,8 19 0,62 19 17 0,08 9,7 170 x <0,02 1978 års undersökningar 50 0,64 46 13 1,085 11 980 Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Kvicksilver utgör dock ett undantag där höga halter konstaterades 1978. Samtliga metaller tenderar att ha minskat med undantag av krom som uppvisar en liten ökning. Kvicksilver, koppar, bly och zink visar en mycket markant minskning. Prover på vattenmossa har aldrig tagits på punkt 760. Närmsta nedströms belägna punkt är 778, bron vid Tengene, se bilaga 1. KOMMUN Nossan Bredöl Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Nossan, Bredöl, 6966 39,2 13 0,35 15 16 0,05 9,6 130 x x Prover på vattenmossa har tagits på vid ett tillfälle 1975. Resultaten från denna provtagning visar att samtliga analyser ligger inom intervallet låga halter till höga halter. Denna provtagning stärker bilden av att Nossan nedströms Nossebro tidigare var tydligt påverkad av metaller. Årets metallprovtagning i sediment indikerar att förhållandena i denna del av Nossan förbättrats. 1975 <0,8 <4,5 34 1,0 16 <6 1200 GRÄSTORPS KOMMUN 790-791, Nossan bron vid väg 560 Punkten ligger nedströms Grästorps samhälle och avloppsreningsverk. Koppar förekommer i måttligt hög halt. Zink ligger på gränsen mellan låg halt och måttligt hög halt. Övriga metaller förekommer i låga till mycket låga halter. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas nedströms Grästorp. Det är dock osäkert var den exakta provpunkten var belägen. Vi vet dock att den var belägen nedströms Grästorps ARV. Resultaten från dessa undersökningar i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 790-791, Nossan, väg 560, 6958 27,1 26 0,93 29 20 0,1 13 300 x x GRÄSTORP 1978 års undersökningar 11 0,21 11 10 0,073 13 175 6

Resultaten visar att samtliga parametrar ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Samtliga metaller med undantag av nickel indikerar dock att metallhalterna i sedimenten ökat. Nickelhalterna ligger på samma nivå som tidigare. Prover på vattenmossa har tagits på samma punkt 1975, 1987, 1992, 1997 och 2000. Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Av bilaga 1 framgår att denna punkt har jämförelsevis höga halter av zink, något som bör utredas vidare. Möjliga trender är att kadmium och bly i den fria vattenmassan minskat. Krom tenderar att variera kraftigt mellan provtillfällena. 1975 <0,80 <4,5 34 <0,10 14 <6 210 1987 0,80 0,98 9,2 0,014 2,1 0,98 62 1992 0,26 3,8 14 0,14 9,6 4,9 175 1997 0,26 0,11 3,65 1,1 18 1025 0,045 2945 4,8 1,7 <0,84 255 2000 0,96 0,21 11 8,6 15 3700 0,025 14100 5,5 2,1 <1,1 77 Lidans vattensystem FALKÖPINGS KOMMUN 630, Hornborgaån Zink förekommer i måttligt hög halt, nickel i låg halt, övriga metaller i mycket låga halter. Provet är taget nedströms bron vid Bosgården dvs. nedströms utsläppet från Ranstadområdet och Broddetorps avloppsreningsverk. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 630, Hornborgaån, FALKÖPING 6969 55,7 4,6 0,27 7,9 4,7 <0,03 8,1 340 x x Prover på vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och 2000. Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Även på denna punkt har kadmium minskat. 1987 0,64 0,54 12,4 0,014 2,6 0,79 45 1992 0,56 1,3 16 0,2 30 2,8 180 1997 0,11 0,625 1,23 0,42 9,4 766 0,04 2220 5,45 1,1 0,77 41 2000 1,5 0,26 3,8 4,5 22 2300 0,023 9,8 1,1 1,1 <1,1 46 FALKÖPINGS KOMMUN Uppströms Bragnumåns utflöde i Lidan. Upptaget till Ecoscope i provpunkten skiljer sig knappt från blankvärdena. För att ett upptag skall sägas vara påvisat tillämpar Alcontrol AB faktor 2 som säkerhetsfaktor. Påverkan i punkten har ej påvisats. PCB kunde inte påvisas alls. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Ecoscope, uppströms 8946 x 49 2,4 <115 <24 <2,2 <500 487 x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Metaller har inte provtagits på denna punkt tidigare varken på sediment, med Ecoscope eller med vattenmossa. 7

FALKÖPINGS KOMMUN Nedströms Bragnumåns utflöde i Lidan. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom och zink har tagits upp i mängder som ger mätvärden minst två gånger högre än blank och punkten uppströms. En viss metallpåverkan kan därför sägas ha påvisats se även sammanfattningen nedan. PCB kunde inte påvisas alls. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Ecoscope,nedströms 8945 x 158 6,8 248 45 <2,2 <500 1010 x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Metaller har inte provtagits på denna punkt tidigare varken på sediment, med Ecoscope eller med vattenmossa. Prover på vattenmossa har dock tagits i Bragnumsån som utgör recipient för Falköpings avloppsreningsverk. Ån får sitt vatten från Hulesjön som tidigare konstaterats vara kraftigt påverkad av miljögifter och metaller i sedimenten. Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Möjliga trender är att kadmium och bly i den fria vattenmassan minskat. Utvecklingen av t.ex. halten av kadmium är osäker. Krom tenderar att variera kraftigt mellan provtillfällena. Kvicksilver ligger konstant lågt. 1987 1,1 3 11,9 0,022 1,1 0,45 46 1992 0,24 2,4 13 0,04 13 6,1 64 1997 0,56 0,075 5,15 1,18 14,5 8741 0,04 6687 9,75 2,1 0,735 55 2000 5,6 0,54 4,4 4,2 12 6600 <0,020 13900 5,9 1,1 <1,1 40 LIDKÖPINGS KOMMUN 590, Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 590, Lidan, väg 44, Lidköping, LIDKÖPING 6959 40,4 14 0,28 19 18 0,04 13 120 x x Prover på vattenmossa är tagna 1987, 1992, 1997 och 2000. De tre första tillfällena vid Rörstrandsleden och den sista gången vid gångbron vid sjukhuset. Kadmium visar en minskande trend. 1987 0,7 0,37 7,8 0,015 1,9 0,7 47 1992 0,55 2,8 16 0,06 11 4,6 140 1997 0,26 0,115 2,05 1,65 17,5 1840 0,055 2275 6,4 2 0,83 55 2000 1,4 0,13 5,8 7,5 12 2726 0,025 13100 6 1,9 <1,1 50 Sjöråsåns vattensystem GÖTENE KOMMUN 330, Sjöråsån bron vid Stampen Metallerna förekommer i mycket låga till låga halter utom för koppar, krom och nickel som förekommer i måttligt höga halter. 8

Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE 6960 29,8 25 0,67 36 26 0,13 19 230 x x Prover på vattenmossa är tagna 1987, 1992, 1997 och 2000. Kvicksilver visar en minskande trend. Osäkerhet råder beträffande kadmiumets och kromets utveckling. 1987 1 1,4 9,7 0,05 1,8 0,29 32 1992 0,36 1,4 13 0,05 29 1,6 67 1997 0,085 0,11 2,1 0,85 11,5 677 0,035 2286 9,3 0,95 0,76 34 2000 0,97 0,46 6 6,5 18 2500 0,03 10800 7,5 2,4 <1,1 66 Mariedalsåns vattensystem GÖTENE KOMMUN 460, Mariedalsåns Sjökvarn Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE 6961 52,3 11 0,16 17 7,5 0,04 7,3 60 x x Prover i vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och 2000. Kadmium visar en minskande trend. 1987 0,84 2,6 9,1 0,029 2,6 0,47 34 1992 0,3 2,9 14 0,2 16 3,3 110 1997 0,39 0,06 4,35 3,55 13,5 3176 0,035 6418 11,35 2,55 <0,78 51 2000 1,3 0,19 3,8 9,8 16 2800 0,032 18600 9,6 2,1 <1,1 52 Sammanfattning av årets provtagningar Sediment års undersökningar visar inte på några alarmerande höga halter av metaller. Punkten Nossan mellan Neck s och Krusegårdstippen i Essunga samhälle har dock visat sig vara hårdast belastad, även av PCB. I punkten Nossan mellan Krusegårdstippen och ARV i Essunga samhälle, finns ett liknande mönster i föroreningsprofilen. Det verkar som Krusegårdstippen inte tillför ytterligare metall/pcb-belastning, förutom en liten förhöjning av kvicksilverhalten. Årets undersökning har påvisat PCB-halter som är i nivå med de som uppmättes vid Lidan-Nossans vattenvårdsförbunds specialundersökningar 1999 vid Nossan Bredöl, (se referenser). 1999 års undersökning redovisar en PCB-halt på 0.057 mg/kgts vid Nossan Bredöl, och 0.035 mg/kgts vid Sjöråsån Stampen. PCB-halterna ligger också i nivå med vad som påvisades i Vänern 1998 (se referenser). I Vänerns årsskrift 1999 finns redovisat halter i Värmlandssjön i intervallet 0.047-0.089 mg/kgts, i Dalbosjön 0.001-0.044 mg/kg Ts och NO Lurö 0.073 mg/kgts. 9

Ecoscope Årets undersökningar har påvisat ett visst upptag av metaller till Ecoscope nedströms Bragnumsåns tillflöde till Lidan. En bedömning av hur den påvisade transporten av metaller i vattnet, speglar förekomsten av metaller i Bragnumsåns sediment, kan endast göras ganska grovt. Upptaget av zink och kadmium till Ecoscope, nedströms Bragnumsåns tillflöde till Lidan, är 2-3 gånger större än blank. Upptaget indikerar att en viss transport av metaller förekommer i Bragnumsån, men behöver inte innebära att åns sediment innehåller höga halter metaller. Vid undersökningen som gjordes under 1999, av KM Lab AB (se referenser), påvisades ett upptag av kadmium och zink i punkten Nossan Bredöl. Upptaget av zink och kadmium till Ecoscope var 4-5 gånger större än blank 1999. Årets provtagning på sediment i Bredöl gjordes sannolikt inte exakt på den plats där Ecoscopet var placerat 1999, men ett jämförande resonemang bör ändå kunna göras. Årets provtagning av sediment har visat att kadmium och zink förekommer i mycket låga halter. Diskussion Årets undersökningar av metaller i sediment och (Ecoscope) samt tidigare utförda undersökningar ger vissa svar men ställer också en hel del frågor gällande metallers uppträdande och ursprung i våra vattendrag. När det gäller metallanalys av vattenmossa speglar provet den fria vattenmassans sammansättning av metaller. Flödet som kan variera stort spelar antagligen då en mycket stor roll för resultatet. 2000 var flödet i samtliga vattendrag mycket högt vilket kan vara den direkta orsaken till att arsenik, krom, kadmium, kobolt, järn, mangan och bly uppvisar relativt höga värden på nästan alla punkter. De höga flödena ger kraftig omrörning och frigörelse av ämnen i och från sediment och bottnar. Av ovan nämnda metaller stiger kromhalten på några punkter till nivåer som klassas som höga halter. På flertalet punkter höjs nivåerna dock till måttligt höga halter. Även om det är svårt att dra långtgående slutsatser av utförda undersökningar kan vi konstatera att halterna genomgående är låga till måttligt höga såväl i sediment som i vattenmossa i samtliga våra vattendrag. Några delresultat som man möjligen kan se när man studerar de analyserna från alla undersökningar är att; Kvicksilver och kadmium (?) minskat. Bly håller sig på låga till mycket låga nivåer. 1992 har nästan alla punkter sina högsta halter av bly. Förhållandena vid Nossebro samhälle har förbättrats över den senaste 30-årsperioden. Zinkhalterna i vattenmossa nedströms Grästorp är förhållandevis höga. 10