Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv

Relevanta dokument
PUBLIKATION 2009:52 ATT SKÖTA OCH UNDERHÅLLA MED MÅL

Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning

Sveriges miljömål.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

NATUR- OCH KULTURMILJÖN. Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Publikation 2007:49. Fördjupningsdokument miljö. Landskap

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ansökan om bidrag för Lyckåleden

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Kommunal Författningssamling

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Funktionsområde Landskap 2013

Myllrande våtmarker och torvbruket

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Åtgärdsprogram för levande skogar

Miljömålen i Västerbottens län

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

16 Ett rikt växt- och djurliv

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

ett rikt växt- och djurliv

VÄGPLANERING. Väghållare. Vägnätets omfattning. Transportpolitiken. Statlig vägplanering. Planering underhåll


Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Temagruppernas ansvarsområde

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägverkets verksamhet och ansvar i förhållande till påverkan på vatten

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljömålssystemet i korthet

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Remissutlåtande avseende Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)

Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN

9. Samlad bedömning mot miljömål

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Vad är skogsstrategin? Dialog

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Multifunktionella landskap med golfbanor

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Underhåll Säkerhet & miljö Förbättrad inventering av artrika vägkanter i Trafikverket Region Väst. Mats Lindqvist miljöspecialist/ekolog

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

PUBLIKATION 2006:163 Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv Så här vill Vägverket arbeta för att bidra till Sveriges miljömål

Titel: Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv Publikation: 2006:163 Utgivningsdatum: 2007 Utgivare: Vägverket Produktion: KMV Forum AB Layout: Irons Design Foto: Jonas Ingerstedt, Andreas Stirnberg, Niklas Bernestone, Image Source / Johnér. Tryck: Tryckeriet, Vägverket ISSN: 140-9612

Vägverkets behov är att metodiskt, effektivt och med god kvalitet kunna arbeta med natur- och kulturmiljöfrågor i väghållning. Därför har Vägverket utvecklat mål för natur och kulturmiljö och arbetssätt som integrerar dessa inriktningsmål i verksamheten. Verksamheter som berörs är vägprojekt, drift och underhåll samt förbättring av brister i vägnätet. Arbetet ska följas upp för att visa hur Vägverket bidrar till de svenska miljömålen och resultatet ska kunna kommuniceras med omvärlden, inte minst med regeringen. Det här är en kortversion av Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning, publikationsnummer 2006:164. VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV 3

4 VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV

Vägverksanpassning av de styrande målen VÄGVERKETS ARBETE FÖR natur och kulturmiljö styrs av transportpolitiken och Sveriges miljömål. Transportpolitikens mål för god miljö lyder Transportsystemets utformning och funktion skall bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Miljökvalitetsmålen, dvs Sveriges miljömål, anger därmed den kvalitet som Vägverket ska eftersträva. De sexton svenska miljömålen (Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö osv) är visionsartade till sin karaktär. De har brutits ned i delmål som är tids- och kvantitetssatta, antagna av riksdagen, men inte inriktade på verksamheter som infrastruktur. Tre små undantag finns men de är inte till någon hjälp i de komplexa sammanhang där natur- och kulturmiljöfrågor ska vävas in i vägverksamhet t.ex. förstudie- och vägutredningsskeden i ett vägprojekt. VÄGVERKET HAR DÄRFÖR UTVECKLAT egna mål för natur och kulturmiljö, sk inriktningsmål, som gör det möjligt för myndigheten att visa hur organisationen arbetar med att nå de svenska miljömålen. Inriktningsmålen är en anpassning av de svenska miljömålen till vägverksamhet. VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV 5

Vägverkets inriktningsmål för natur och kulturmiljö i väghållning VÄGVERKETS MÅL I VÄGPROJEKT Planering Lokalisering Mål för det område vägen påverkar Projektering Utformning av vägrummet Mål för vägrum VÄGVERKETS MÅL GÄLLER VID: vägprojekt där förstudie, vägutredning, arbetsplan eller MKB används. upphandling av driftåtgärder samt smärre underhållsåtgärder, t.ex. särskild upphandling av dikning eller förstärkning som inte alltid ingår i grundpaket drift. åtgärdande av natur- och kulturmiljöbrister i befintligt vägnät. Mål för det område vägen påverkar är aktuella i de tidiga planeringsskedena av ett vägprojekt och i vissa skötsel- och åtgärdsfrågor. Mål för vägrum är mer aktuella i de senare skedena av ett vägprojekt när det finns ett vägrum att projektera samt i merparten av skötseln och åtgärderna. De numrerade målen är de som används som stöd i verksamheten, t.ex. i ett vägprojekt när mål för projektet ska beslutas och inför en driftupphandling när mål för driftområdet ska beslutas. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Vägen bidrar till att upprätthålla ett landskaps utmärkande karaktär, som är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Vägen lyfter fram upplevelsen av landskapets kvaliteter. Vägen och dess omgivning ska samspela så att viktiga karaktärsdrag, funktioner och samband i natur- och kulturmiljön upprätthålls. Upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter lyfts fram. INRIKTNINGSMÅL V4 Olika typer av landskap, dess karaktärskapande bebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas och förstås. V5 Naturtyper och kulturmiljöer med mycket höga värden till följd av att de är hotade, sällsynta eller på tillbakagång ska ha bibehållna kvaliteter. V6 För djur som påverkas av vägen skall förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. V7 De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla våtmarker ska vara oförändrade. V8 Natur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter. Vägen ska lokaliseras och utformas med utgångspunkt i landskapets natur- och kulturmiljövärden. Viktiga och utmärkande karaktärsdrag för natur- och kulturmiljö i landskapet ska ha möjlighet att upprätthållas eller förbättras. Upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter lyfts fram. INRIKTNINGSMÅL V1 Vägen ska i plan och profil anpassas till förutsättningar av betydelse för förståelsen av landskapet. V2 Vägens sidoområde ska utfomas med utgångspunkt i omgivande landskaps naturoch kulturmiljövärden. Mervärden ska skapas för omkringboende och trafikanter. V3 En väg eller bro vars funktion förändrats ska anpassas till den nya funktionen och det omgivande landskapets natur- och kulturmiljökvaliteter. 6 VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV

VÄGVERKETS MÅL I DRIFT & UNDERHÅLL VÄGVERKETS MÅL I ÅTGÄRDANDE AV BRISTER Skötsel av vägar Stärka natur- och kulturmiljökvaliteter Mål för vägrum Mål för det område vägen påverkar Mål för vägrum Mål för det område vägen påverkar Vägen och dess sidoområde ska skötas och underhållas så att viktiga kvaliteter i naturoch kulturmiljön bibehålls eller förbättras. Natur- och kulturmiljökvaliteter kan upplevas. Vägen och dess omgivning ska samspela så att viktiga karaktärsdrag, funktioner och samband i natur- och kulturmiljön upprätthålls. Omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter kan upplevas. Vägen ska utformas med utgångspunkt i och med hänsyn till omgivande landskaps natur- och kulturmiljövärden. Upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter lyfts fram. Vägen och dess omgivning ska samspela så att viktiga karaktärsdrag, funktioner och samband i natur- och kulturmiljön upprätthålls. Upplevelsen av omgivande natur- och kulturmiljökvaliteter lyfts fram. INRIKTNINGSMÅL INRIKTNINGSMÅL INRIKTNINGSMÅL INRIKTNINGSMÅL D1 Vägar med kulturmiljövärden och väganknutna kulturminnen sköts och underhålls så att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. D5 För djur som påverkas av vägar ska förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. B1 Identifierade vägar med kulturmiljövärden och väganknutna kulturminnen ska åtgärdas så att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. B5 Djur ska ha möjlighet att säkert passera vägar så att de kan röra sig i landskapet utifrån naturgivna förutsättningar och djurens behov. D2 Vägmiljön ska ha goda förutsättningar för biologisk mångfald. B2 Identifierade broar med höga kulturmiljövärden ska åtgärdas så att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. D3 Alléer och solitära träd ska vårdas så att kvaliteterna tas tillvara eller stärks. B3 Vägen och dess sidoområde ska vidareutvecklas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturmiljövärden. Mervärden ska skapas för omkringboende och trafikanter. D4 Vägar i eller i anslutning till utpekade värdefulla områden sköts och underhålls i samklang med områdets identifierade värden. B4 Alléer och solitära träd ska vårdas så att kvaliteterna tas tillvara eller stärks. VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV 7

Vägverkets inriktningsmål är förbundna med de svenska miljömålen Sammanfattat generationsperspektiv ur de svenska miljömålen Variationsrikt/särpräglat/karaktäristiskt landskap finns/bibehålls/värnas. Vägverkets mål i Vägprojekt, nr. Vägverkets mål i Drift & underhåll, nr. V1, V4 D3 Vägverkets mål i Åtgärdande av brister, nr. B4 TILL VART OCH ETT av de sexton svenska miljömålen hör Landskap, bebyggelse, anläggningar och biologiska resurser brukas/nyttjas på miljövänligt sätt. Sådant bruk ska möjliggöras. V3, V4 ett generationsperspektiv. I generationsperspektiven finns samma intentioner och anda som Vägverket eftersträvat i sitt utvecklingsarbete kring natur och kulturmiljö; nämligen helhetssyn på landskap, upprätthållande och utveckling av naturfunktioner och kulturmiljöer. De olika generationsperspektiven är därmed den brygga som behövs för att koppla samman vägverksamhet med de sexton svenska miljömålen. Kulturmiljövärden, byggnader och bebyggelse bevaras/värnas och utvecklas/förbättras. Den biologiska mångfalden bevaras/skyddas/bibehålls och utvecklas/förbättras. V2, V5 D1, D3, D4 V2, V5 D2, D3, D4 B1, B2, B4 B3, B4 Landskapet är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. V6 D5 B5 Den naturliga hydrologin värnas. V7 Människor har tillgång till rika natur- och kulturmiljöer för hälsa/upplevelser/friluftsliv/rekreation. V2, V8 D4 B3 Låg bullernivå eftersträvas. V8 Onaturlig försurning av mark motverkas. V5 D1, D2 Bilderna representerar de olika svenska miljömålen. 8 VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV

Vägverkets arbetssätt Exempel på projektmål från vägprojekt Stöds av vägverksmål för vägprojekt Motsvarar generationsperspektiv och miljömål VÄGVERKETS INRIKTNINGSMÅL ANVÄNDS så att de integreras i befintliga processer och rutiner. I princip ingår följande arbetsmoment: identifiera problem, identifiera landskapet, besluta om mål, omvandla mål till genomförandekrav, genomföra och följa upp. Detta beskrivs mer utförligt i Vägverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och frilufts-liv i väghållning, publ.nr. 2006:164. I viss mån prakti-seras det utvecklade arbetssättet redan idag inom Vägverket men inte i sådan utsträckning att det kan kallas praxis. Landskapets skiftande karaktärsdrag storskalighet blandat med småskaligt mosaikartat ska bibehållas. Väg 109 Ekeby Kågeröd, VSK. V4 Olika typer av landskap, dess karaktärsskapande bebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas och förstås. Variationsrikt / särpräglat / karaktäristiskt landskap finns / bibehålls / värnas. Landskap, bebyggelse, anläggningar och biologiska resurser brukas / nyttjas på miljövänligt sätt. Sådant bruk ska möjliggöras. Exempel på driftområdesmål från upphandlade driftområden Stöds av vägverksmål för drift & upphandling Motsvarar generationsperspektiv och miljömål Trummor ska inte utgöra vandringshinder för fisk eller andra vattenlevande djur i vattendrag, Heby driftområde, VMN. D5 För djur som påverkas av vägar ska förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. Landskapet är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. Milstolpar och väghållningsstenar i vägens sidoområden tas tillvara, vårdas och görs synliga från vägen, Kungsbacka driftområde, VVÄ. D1 Vägar med kulturmiljövärden och väganknutna kulturminnen sköts och underhålls så att det identifierade värdet tas tillvara eller utvecklas. Kulturmiljövärden, byggnader och bebyggelsemiljöer bevaras / värnas och utvecklas / förbättras. Onaturlig försurning av mark motverkas VÄGAR FÖR BÄTTRE NATUR, KULTURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV 9

Vägverkets uppföljning Uppföljningsmetod Rapportering till regeringen DET ÄR GENOM uppföljningen Vägverket ska visa att verksamheten bidrar till Sveriges miljömål och att organisationen därmed uppfyller regeringens transportpolitiska krav om god miljö. Det är inriktningsmålen för natur och kulturmiljö som Vägverket kommer att följa upp och utvärdera. Detta görs genom olika uppföljningsmetoder knutna till väghållningens processer. Vissa av metoderna behöver utvecklas för att fånga natur- och kulturmiljökvaliteterna. Skissen visar förslag på uppföljningsprincip. Vägprojekt 1. BEDÖMNING EFTER AVSLUTAT VÄGUTREDNINGS- SKEDE 2. BEDÖMNING EFTER AVSLUTAD BYGGNATION För X%av årets avslutade vägutredningar är det möjligt att nå kvalitetskraven för natur och kulturmiljö enligt Sveriges miljömål. Y % av årets avslutade vägbyggnationer har nått kvalitetskraven för naturoch kulturmiljö enligt Sveriges miljömål. Drift & underhåll 1. STICKPROVSUPPFÖLJNINGAR 2. REVISIONER AV DRIFTOMRÅDEN Skötseln i driftområdena bedöms till Z% uppfylla kvalitetskraven för naturoch kulturmiljö enligt Sveriges miljömål. Åtgärdande av brister 1. BUDGETERADE ÅTGÄRDER OCH BUDGETUTFALL Vägverket har genomfört följande åtgärder för att stärka natur- och kulturmiljökvaliteter i befintliga vägnätet. 10 MÅL OCH MÅTT FÖR NATUR- OCH KULTURMILJÖKVALITET

Fyra förbättringar med Vägverkets miljömålsarbete för natur, kulturmiljö och friluftsliv BÄTTRE KVALITET I ORGANISATIONENS NATUR- OCH KULTURMILJÖARBETE. Det borgar för bättre resultat ute i landskapet. BÄTTRE MÖJLIGHET ATT KOMMUNICERA ORGANISATIONENS NATUR- OCH KULTURMILJÖAMBITIONER. Både genom de egna inriktningsmålen och genom uppföljningen som visar vad organisationen åstadkommer. BÄTTRE SAMVERKAN MELLAN BERÖRDA AKTÖRER eftersom arbetssättet fokuserar på framtida önskvärda tillstånd både för transportkommunikationerna och för natur- och kulturmiljön. Låsta förhandlingslägen minimeras, vilket är tidsbesparande. BÄTTRE KOSTNADSEFFEKTIVITET åstadkoms både i vägprojekt och i driftverksamhet. En utvecklad samverkan i vägprojektens inledande planeringsskeden förenklar de senare skedena. Drift- och förbättringsverksamheten fokuserar sitt bevarande och värdeutvecklande arbete där det gör mest nytta för naturen och kulturmiljön.

I DEN HÄR BROSCHYREN återfinns Vägverkets inriktningsmål för natur och kulturmiljö i väghållning samt hur Vägverket avser att arbeta och följa upp verksamheten. När Vägverket arbetar med projektmål och driftmål för natur och kulturmiljö tar de stöd i Vägverkets inriktningsmål. Projekt- och driftmålen hakar då i den målkedja som utgår från Sveriges miljömål och transportpolitikens mål om god miljö. Då möjliggörs en vidareförmedling till regeringen som visar om Vägverket bidrar till de svenska miljömålen eller inte. Kopplingen mellan Vägverkets mål och Sveriges miljömål går via miljömålens olika generationsperspektiv och säkerställer att Vägverket strävar efter önskvärd kvalitet.