Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan från koldioxid 12 Fjärrvärme i kommunen 13 Energiläget 2003 15 De olika sektorernas bidrag 16 Industrin 16 Hushåll 18 Service 22 Transporter 26 Elförsörjning 31 Övriga växthusgaser 33 Samlade utsläpp av växthusgaser i Klippan 41 Miljökonsekvenser 42 Målsättningar 44 Handlingsprogram 2006-2010 46 Bilagor 52 Figur 1 Utsläpp av koldioxid mål 2010 och 2050... 8 Figur 2 Energianvändning 2003... 10 Figur 3Energianvändning i olika sektorer Källa SCB... 10 Figur 4 Utveckling total energianvändning Källa SCB... 10 Figur 5 Bränslefördelning 2003 Källa SCB... 11 Figur 6 Energianvändning per invånare i Skåne Källa SCB... 11 Figur 7 utveckling koldioxidutsläpp fördelat per sektor Källa SCB... 12 Figur 8 Totalt koldioxidutsläpp Källa SCB... 12 Figur 9 Sektorernas andel av koldioxidutsläppet Källa SCB... 12 Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Skåne Källa SCB... 13 Figur 11 Värmemix i fjärrvärmeproduktionen i Klippan 1982-2004 Källa Kreab... 14 Figur 12 Illustration tillförd och använd energi i Klippan 2003 Källa Klippans Kommun... 15 Figur 13 Energianvändning i industrisektorn Källa SCB... 16

Figur 14 Bränslefördelning i industrisektorn 2003 Källa SCB... 16 Figur 15 Energianvändning i hushållssektorn Källa SCB... 18 Figur 16 Uppvärmning olja i småhus utveckling... 19 Figur 17 Bränslefördelning i hushållssektorn 2003 Källa SCB... 19 Figur 18 Energiförbrukning i småhus Källa SCB... 20 Figur 19 Energiförbrukning i flerbostadshus Källa SCB... 20 Figur 20 Energiandning i servicesektorn Källa SCB... 22 Figur 21 Bränslefördelning i servicesektorn 2003 Källa SCB... 23 Figur 22 Koldioxidutsläpp kommunens transporter Källa Klippans Kommun... 24 Figur 23 Koldioxidutsläpp kommunens fastigheter Källa Klippans Kommun... 24 Figur 24 Energianvändning i transportsektorn Källa SCB... 26 Figur 25 Trafikutvecklingen 1993-2003 Källa Vägverket... 27 Figur 26 Antal fordon per dygn på ett urval vägavsnitt... 27 Figur 27 Antal lastbilar per dygn på ett urval vägavsnitt... 28 Figur 28 Resandeutveckling med buss... 29 Figur 29 Resandeutveckling med buss alla linjer... 29 Figur 30 Energiförsörjningen i Klippans Kommun Källa Kreab... 31 Figur 31 Förändring antal djur i lantbruket år 1995 och 2003 Källa: SCB... 35 Figur 32 Utsläpp av metan 1990-2003 från energisektorn... 36 Figur 33 Utsläpp av metan år 2003 från energisektorn... 36 Figur 34 Utsläpp av dikväveoxid 1990-2003 från energisektorn Källa: Länsstyrelsen i Skåne... 38 Figur 35 Utsläpp av dikväveoxid år 2003 från energisektorn Källa: Länsstyrelsen i Skåne... 39 Figur 36 Installerad mängd HFC... 40 Figur 37 Klippans kommun samlade utsläpp av växthusgaser 2003 Källa Klippans Kommun... 41 Figur 38 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2003 Källa Naturvårdsverket... 41 Tabell 1 Koldioxidutsläpp kommunens egen verksamhet Källa Klippans Kommun... 25 Tabell 2 Installerad vattenkraft i Klippans Kommun Källa Kreab... 32 Tabell 3 Växthusgaserna påverkan på klimatet... 33 Tabell 4 Beräkning av metanavgång från jordbruket... 35 Tabell 5 Utsläpp av metan från energisektorn... 36 Tabell 6 Lustgasavgång från stallgödselhantering i jordbruket... 37 Tabell 7 Lustgasavgång från mark och betesgödsel som genomsnittlig avgång per ha åkermark... 38 Tabell 8 Utsläpp dikväveoxid från energisektorn... 39 Tabell 9 Samlade utsläpp av växthusgaser i Klippans kommun... 41 Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 2

Sammanfattning Kommunen har antagit tre inriktningsmål för att arbetet med hållbar utveckling och miljömålen. Inriktningsmålet är de samma som statens strategier för miljömålsarbetet. Denna energiplan och klimatstrategi är kommunens redovisning av inriktningsmålet Effektivare energianvändning och transporter. Den bidrar till att nå miljömålen Friskt luft, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, samt vissa delmål under Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Kommunens målsättningar är redovisade på sidan 44. Klippans kommun har gjort en utredning för att identifiera sin energianvändning och sina källor till utsläpp av växthusgaser. Detta dokument är en uppdatering av den klimatstrategi som togs fram år 2004 och energiplanen från 1998, statistiken omfattar främst värden till och med år 2003. Källorna till utsläpp av koldioxid har beskrivits genom att göra en nulägesanalys av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp uppdelat på sektorerna industri, service, hushåll och transporter. Som stöd i detta arbete har Statistiska centralbyråns energibalanser som finns tillgängliga på Internet, samt länsstyrelsens bearbetningar av dessa, använts som underlagsmaterial. Källor till utsläpp av övriga växthusgaser som identifierats är t ex utsläpp från åkermark, nötkreatur samt för energisektorn, länsstyrelsen bearbetning av SCB:s energibalanser. Statistik för Fluorkolväten (HFC) s.k. freoner har inhämtats från kommunen och länsstyrelsen. Energianvändning Utredningen visar att 45 procent av energianvändningen används i industrin och transportsektorn står för 25 procent. Hushålls och servicesektorn står för resterande 20 respektive 10 procent. Totalt förbrukades ca 890 GWh i kommunen år 2003. En fjärdedel (26 procent) av den totala energianvändningen inom Klippans kommun baseras på el. Oljan står för 22 procent. Runt 6 procent av den energi som används baseras av fjärrvärme. Naturgasen står för ca 12 procent av den energi som används. Diesel och bensin svarar tillsammans för 26 procent av energiförbrukningen. Andelen förnybara bränslen är låg. I kommunen finns ett fjärrvärmenät som täcker delar av Klippan och Ljungbyhed. I Östra Ljungby och Stidsvig finns närvärme. Totalt produceras ca 63 GWh fjärr- och närvärme varje år. Koldioxidutsläpp De totala koldioxidutsläppen i kommunen låg år 2003 på 149 031 ton koldioxid. Det har ökat med 12 120 ton sedan 1990 vilket innebär en ökning på 8,8 procent för perioden 1990-2003. Koldioxidutsläppen per invånare i Klippans kommun låg år 2003 på 9,3 ton. Detta är högt jämfört med övriga Skåne där genomsnittet ligger på 4,4 ton per invånare och riket som helhet på 5,5 ton per invånare. Koldioxidutsläppen per invånare 1990 var 8,3 ton. De totala utsläppen av växthusgaser har utifrån nulägesbeskrivningen av övriga växthusgaser bedömts ligga på ca 185 473 ton per år. Handlingsplan mål och åtgärder För att minska energianvändningen och reducera utsläppen av växthusgaser har en handlingsplan med mål och åtgärder tagits fram. Målen är satta med hänsyn tagen till Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 3

Sveriges och Skånes klimatmål. För att nå målen planeras åtgärder så som fjärrvärmeutbyggnad, konverteringsbidrag till oljeeldande villaägare utbyggnad av cykelvägar, miljöanpassning av kommunens upphandlingar samt informations- och utbildningsinsatser. Strategin med mål och åtgärder ska följas upp och utvärderas på regelbunden basis. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 4

Inledning Hotet om klimatförändringar är troligen den svåraste miljöfrågan som människan ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet lika oavsett var de sker och effekterna av klimatförändringar berör alla. Jämfört med stora delar av den industrialiserade världen har Sverige låga utsläpp per invånare, men de är mycket höga jämfört med u-ländernas utsläpp. Av den viktigaste växthusgasen, koldioxid, släpper vi i Sverige årligen ut drygt 6 ton per invånare, att jämföra med det globala genomsnittet på ca 4 ton. För att hejda den mänskliga påverkan på klimatet krävs att de genomsnittliga utsläppen på sikt minskar till 1 ton per invånare. En del av gaserna i jordens atmosfär t ex koldioxid har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset från att nå ned till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut i rymden. Med andra ord har de ungefär samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35ºC kallare vid jordytan än det är i dag. Växthusgaser (gaser som bidrar till växthuseffekten) har alltså ständigt funnits i atmosfären, men flera av dem uppträder nu i stigande halter som en följd av mänsklig påverkan. Dessa ökade utsläpp av växthusgaser har en förmåga att förstärka atmosfärens växthuseffekt och därigenom åstadkomma långvariga klimatförändringar. För att åstadkomma de förändringar som krävs för en hållbar utveckling och därmed för att säkra klimatet för kommande generationer behövs ett målinriktat och långsiktigt arbete inom samhällets alla områden. Klippans kommun kan genom sitt arbete med fysisk planering och energiplaner samt genom samverkan med aktörer inom transportsektorn påverka utvecklingen. Syfte Energiplanen och klimatstrategin syftar till att ge en översiktlig och samlad bild av Klippan kommuns energitillförsel, energianvändning samt bidrag till klimatpåverkan. Den ska identifiera, beskriva och ge underlag för en samlad bedömning av direkta och indirekta effekter på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö samt på hushållning med mark och vatten och annan resurshushållning. Detta sker översiktligt i avsnittet om miljökonsekvenser samt genom att inför genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen göra en bedömning av konsekvenserna för hälsa och miljö. Dokumentet Miljökvalitetsmålet Begränsad Klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. syftar vidare till att identifiera åtgärder som bidrar till att uppnå det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Målet innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter 1, av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPPC:s 2 definitioner tillsammans ska 1 Växthusgasens påverkan på klimatet i förhållande till koldioxid, se också sidan 35 2 Intergovernmental Panel on Climate Change, FN:s klimatpanel Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 5

stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. År 2050 bör utsläppen för Sverige vara lägre än 4,5 ton per invånare och år. Den mest betydelsefulla orsaken till klimatpåverkan är förbränning av fossila bränslen. Förbränning ger också utsläpp av försurande och övergödande samt hälsopåverkande ämnen varför strategin även bidrar till att nå de nationella miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk Luft samt God bebyggd miljö. Baserat på en grundläggande inventering av källor till utsläpp av växthusgaser och en analys av möjligheterna att minska utsläppen ges förslag till mål och åtgärder för att minska Klippans bidrag till klimatpåverkan. Inventeringen av utsläppskällor baseras på de kommunprofiler och nyckeltal som Statistiska Centralbyrån sammanställt för samtliga svenska kommuner, kompletterat med kommunens eget underlag. För en analys av statistiken har år 1990, 1995, 2000, 2001, 2002 och år 2003 använts. Det är viktigt att notera att felaktigheter i statistiken kan förekomma vilket i vissa delar kan leda till felaktiga slutsatser. Målsättningar och åtgärdsförslag vilar i stor utsträckning på analysen samt redan antagna planer så som Energiplan, Översiktsplan samt kommunens Agenda 21-plan. Klippans kommun 3 Klippans kommun hade ca 15 998 invånare år 2004. Cirka 7 500 bor i Klippans tätort och nästan 2 000 i Ljungbyhed och knappt 1 600 i Östra Ljungby/Stidsvig. Cirka 20 procent av befolkning bor på landsbygden. Tillverkningsindustri är den största näringsgrenen i kommunen och har ca 23 procent av arbetstillfällena. Handel och kommunikation är den näst största näringsgrenen med 20 procent av sysselsättningen. Utbildning och forskning samt vård och omsorg svarar för vardera 10 procent av sysselsättning. 1 939 personer pendlade in till kommunen 2003 och utpendlingen var 2 760 personer. Kommunens yta är ca 377 kvkm. På drygt hälften av kommunens yta växer skog, medan 42 procent utgörs jordbruksmark. Över hälften av skogsarealen är lövskog. Framtagande, uppföljning och utvärdering Energiplanen och klimatstrategin har arbetats fram av miljökontoret under år 2006 under ledning av en politisk styrgrupp bestående av ledamöter från Ledningsgruppen för Agenda 21 arbetet i Klippans kommun. En projektgrupp bestående av representanter från olika kommunala förvaltningar har arbetat fram handlingsplan och åtgärder. Sammanställning har utförts av Eva Nylén, projektanställd i Klippans kommun. Nårab och Kreab Energi AB har varit viktiga deltagare i arbetet. Planen är en uppdatering av den klimatstrategi som togs fram under 2004. Planen och handlingsprogrammet bygger vidare på kommunens energiplan från 1998 och på översiktsplanen samt på uppgifter och önskemål från olika aktörer som deltagit i framtagandearbetet. För att få ytterligare spridningseffekt är det viktig att ta in synpunkter från och involvera aktörer som inte bidragit i arbetet med att ta fram strategin. Exempel på sådana aktörer är t ex 3 Källa: Kommunfakta SCB 2005 Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 6

industrin och privatpersoner. Detta kommer att ske genom de åtgärder som planerats inom ramen för handlingsplanen. Målsättningarna och dess nyckeltal/mått samt medföljande åtgärder ska följas upp på regelbunden basis och årligen redovisas för kommunfullmäktige och andra berörda. Uppföljningen ska ge berörda information om hur väl strategin följs. Status på mål och åtgärder ska därefter utvärderas för att fånga upp saker som fungerat bra respektive mindre bra. I samband med kommunens budgetprocess ska strategin beaktas i syfte att möjliggöra genomförandet av målsättningar och åtgärder i handlingsprogrammet. Uppföljningen ska ske i samma system som den ekonomiska uppföljningen för balanserad styrning. Uppföljningen ska visa vilka miljöförbättringar som gjorts under året genom indikatorer/mått. Målen bryts i internbudgeten ner till resultatmål med mått för måluppfyllelse enligt kommunens system för balanserad styrning. Alla åtgärder med angivna indikatorer/mått skall redovisas minst en gång per år i kommunens verksamhetsberättelse. Energi- och klimatområdet är under snabb utveckling, såväl avseende politiska beslut och nya styrmedel, som tekniska förbättringar. Det är därför viktigt att regelbundet värdera mål och åtgärdsförslag i relation till förändringar i omvärlden och i takt med att kunskapen om kommunens egen situation ökar. Översyn av energiplanen och klimatstrategin ska ske varje mandatperiod. Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen Kommunens mål är baserade på de miljöeffekter som bedöms möjliga om åtgärderna i handlingsplanen genomförs. En del av dessa åtgärder kommer helt och hållet att genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten medan extern finansiering såsom exempelvis KLIMP-bidrag krävs för att möjliggöra andra. Dock behövs kraftfulla insatser inom kommunen för att uppnå målet. Främst inom transportsektorn som ökat utsläppen med 41 procent sedan 1990. Som enskild individ påverkar man också sin omgivning och klimatsystemet genom användingen av energi och val av transportmedel. Genom att spara energi, varmvatten och genom att välja att åka kollektivt och gå kan även enskilda vara med och påverka. När många drar åt samma håll får det stora effekter på samhällsutvecklingen totalt. Elanvändning Totalt ska en besparing på 681 kwh/invånare åstadkommas. Målet innebär alltså en utmaning men utifrån de åtgärder som finns i klimatstrategin bedöms det som möjligt. Reduktion av koldioxid För att stabilisera utsläppen från transportsektorn planeras en rad olika åtgärder (se handlingsplan). De är långt ifrån tillräckliga men eftersom åtgärder kan ge ringar på vattnet i Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 7

kommunen, till åkerier i kommunen och eftersom kommunen planerar en rad andra transportrelaterade åtgärder kan målet bedömas som realistiskt. Konvertering av olje- och eluppvärmda fastigheter till uppvärmning med biobränsle är andra viktiga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och elberoendet. Vad händer om inget görs? Åtgärderna inom ramen för strategin är nödvändiga för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Om inga åtgärder vidtas kommer utsläppen troligen att öka år för år. Detta kan bli extra tydligt inom transportsektorn eftersom transporterna hela tiden ökar. Nedanstående diagram åskådliggör utvecklingen fram till 2010 och 2050. Den visar trenden om inget görs samt kommunens målsättningar. Utsläpp koldioxid mål 2010 och 2050 samt trend om inget görs ton CO2 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Trend 2010 Mål 2010 Mål 2050 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2010 2050 Mål Trend Figur 1 Utsläpp av koldioxid mål 2010 och 2050 Statistik källor och felkällor Huvuddelen av den statistik som använts för att beskriva nuläget i Klippans kommun är hämtad från SCB: s energibalanser som tagits fram för samtliga kommuner och publicerats på SCB: s hemsida. Datamaterialet är framtaget med samma källor för alla kommuner, för att möjliggöra kommunvis jämförelse. Det är dock viktigt att tänka på följande: Uppgifterna avseende energitillförsel och energianvändning är inte temperaturkorrigerade Energianvändningen avser den använda energin. Uppgifter avseende användning av diesel och bensin för transporter baseras på den mängd som levererats till kommunen, dvs. till tankställen, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som att bränslet använts inom kommunen. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, el till uppvärmning inom småhus och dieselanvändningen inom jordbruket, vilket innebär att uppgifterna inte är exakta. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 8

För utsläpp av koldioxid har inte utsläpp till följd av elproduktion räknats med. I vissa fall har statistiken kompletterats med uppgifter framtagna inom kommunen. Användningen av olika statistiska källor är i sig en felkälla, vilket bör uppmärksammas. För övriga växthusgaser från jordbrukssektorn har underlag hämtats från SCB och schabloner använts för beräkningarna. Det är därmed inga exakta värden och bör betecknas som vägledande. För övriga växthusgaser från energisektorn har beräkningar utförts av länsstyrelsen i Skåne län utifrån SCB: s statistikunderlag. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 9

Energi och koldioxid i kommunen Energianvändningen Energianvändningen 4 i Klippans kommun uppgick år 2003 till 890 GWh. Av detta stod energianvändningen i industrin för 45 procent, service för 10 procent, hushåll för 20 procent och transportsektorn för 25 procent. Energianvändning 2003 (890 GWh) Service 10% Hushåll 20% Industri 45% Transporter 25% Figur 2 Energianvändning 2003 Den totala energianvändningen i Klippans kommun har enligt statistiken ökat med ca 112 GWh eller 14 procent mellan 1990 till år 2003. En stor ökning har skett på transportsidan vilket överensstämmer med trenden för Sverige som helhet. Energianvändning i olika sektorer Total energianvändning kwh/inv 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Industri Transporter Service Totalt 1990 1995 2000 2001 2002 2003 MWh 950000 900000 850000 800000 750000 700000 650000 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Figur 3Energianvändning i olika sektorer Källa SCB Figur 4 Utveckling total energianvändning Källa SCB 4 Energianvändningen är här definierat som den energi som används efter det att energin distribuerats till kund. Detta innebär att energianvändningen i energiproduktion, mm inte framgår av figur. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 10

Runt en fjärdedel av den totala energianvändningen inom Klippans kommun baseras på el. Oljan står för närmare 22 procent. Runt 6 procent av den energi som används täcks med hjälp av fjärrvärme. Runt 12 procent av den energi som används baseras på naturgas som energikälla. Andelen förnybara bränslen är låg. Bränslefördelning 2003 El-energi 26% Övrigt 3% Bensin 11% Diesel 15% Fjärrvärme 6% Träbränsle 5% Naturgas 12% Eldningsolja 22% Figur 5 Bränslefördelning 2003 Källa SCB Energianvändningen per invånare i kommunen låg 2002 på 59 306 kwh och för 2003 på 57 369 kwh vilket innebär en minskning med 3,2 procent. Detta placerar Klippan i klass 2 på en skala som SCB tagit fram. Klass 2 är den klass där de flesta svenska kommuner hamnat liksom även de flesta andra landsortskommuner i Skåne. Somliga kommuner i Skåne som Malmö, Lund, Ängelholm, Åstorp, Svalöv och Höör förbrukar dock mindre energi per invånare och ligger därför i klass 1. Figur 6 Energianvändning per invånare i Skåne Källa SCB Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 11

Klimatpåverkan från koldioxid Utsläppen av koldioxid är den största källan till klimatpåverkan. Den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp är förbränning av fossila bränslen (olja, naturgas, diesel, bensin, osv.) i industri- och transportsektorn. 50 procent av utsläppen av koldioxid kommer från industrisektorn och 38 procent från transportsektorn. I Klippans kommun har utsläppen av koldioxid ökat i transportsektorn. Koldioxidutsläppen från industrin varierar eftersom industrin anpassar sin användning av energislag till omvärlden. Hushållssektorn har successivt reducerat utsläppen vilket beror på övergång till fjärrvärme och trädbränsle. Koldioxidutsläppens utveckling fördelat på sektor Totalt koldioxidutsläpp CO2/inv 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Energi Hushåll Industri Service Transporter Ton 155000 150000 145000 140000 135000 130000 125000 120000 115000 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Figur 7 utveckling koldioxidutsläpp fördelat per sektor Källa SCB Figur 8 Totalt koldioxidutsläpp Källa SCB Koldioxidutsläpp från olika sektorer 2003 38% 6% 4% Energi Hushåll Industri Service 2% 50% Transporter Figur 9 Sektorernas andel av koldioxidutsläppet Källa SCB Koldioxidutsläppen per invånare i Klippans kommun låg år 2003 på 9,3 ton. Detta är högt jämfört med övriga Skåne där genomsnittet ligger på ca 4,4 ton per invånare och riket där genomsnittet är 5,5 ton per invånare. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 12

I figuren nedan har kommuner i södra Sverige klassificerats utifrån koldioxidutsläppen per invånare. En vit fyrkant anger låga utsläpp medan en mörkblå anger den högsta nivån. Klippan låg år 2003 på en ljusblå ruta precis på gränsen för att slippa undan en klassificering som mörkblå ruta. Totalt bidrog Klippans kommun år 2003 med 149 031 ton koldioxid, vilket motsvarar en ökning med 8,8 procent. För 1990 kan utsläppen beräknas till 136 911 ton. Figur 10 Koldioxidutsläpp per invånare i Skåne Källa SCB Det är dock inte bara koldioxid som har en inverkan på klimatet. Andra växthusgaser som är viktiga att beakta är metan från deponier och djurhållning, lustgas från jordbruksmark samt HFC från klimatanläggningar och värmepumpar. En beskrivning av utsläppen av de övriga växthusgaser ges under avsnittet om Övriga växthusgaser. Fjärrvärme i kommunen I kommunen finns ett fjärrvärmenät som täcker delar av Klippan och Ljungbyhed. I Östra Ljungby och Stidsvig finns närvärme. Totalt produceras ca 63 GWh fjärr- och närvärme varje år. Bränslemixen i fjärrvärmen bestod 2005 av hetvatten, värmepump, deponigas, briketter, bioolja, naturgas, olja och el. Se diagram. Fossil energi uppgick till 41,8 procent varav 38 procent produceras med naturgas som bränsle och olja stod endast för 3,8 procent av den totala produktionen. I fjärrvärmenätet i Klippan nyttjas en värmepump som hämtar sin värme från Rönne å. Värmeproduktionen från pumpen var ca 11,9 GWh år 2005. Utöver detta nyttjas även en panna för eldning av deponigas från Hyllstofta avfallsanläggning. Totalt genererades år 2005 hela 6,7 GWh baserat på deponigasen. Omställning till bioeldad värmeproduktion pågår genom byggnation av en ny panncentral baserad på flis och bioolja (rapsolja) vilket kommer att helt ersätta den fossila energin i fjärrvärmen. Se figur 11. Den dominerande fjärrvärmeleveransen sker till flerbostadshus och till servicesektorn. Antalet anslutna småhus är lågt, endast en procent av energiförbrukningen för småhus sker genom fjärrvärme. Fördelning av fjärrvärmeleveranser Antal kunder Levererad MWh Småhus 148 2 325 Flerbostadshus 63 26 340 Industrisektorn 7 2 000 Servicesektorn 117 20 005 Summa 50 670 Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 13

MWh 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 VÄRMEVERKET I KLIPPAN Värmeproduktion från 1982-12-14 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 ÅRTAL Elpannor Olja Naturgas Bioolja Briketter Deponigas Värmepump Hetvatten Figur 11 Värmemix i fjärrvärmeproduktionen i Klippan 1982-2004 Källa Kreab Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 14

Energiläget 2003 I syfte att få en helhetsbild över energiläget i kommunen symboliserar nedanstående illustration total tillförd energi i kommunen och hur denna energi används i kommunen. I följande kapitel beskrivs de olika sektorerna ingående. Översiktlig illustration på tillförd energi och användning av energi fördelad på energislag och sektorer år 2003 Tillförd energi totalt 921 GWh Bensin, diesel Eldningsoljor, naturgas Biobränsle El-energi, Fjärrvärme, övrigt 232 GWh 335 GWh 56 GWh 295 GWh Använd energi totalt 890 GWh Oljeprodukter 276 Övriga tjänster Industri, jordbruk Transporter Hushåll, uppvärmning och offentlig verksamhet 403 GWh 219 GWh 179 GWh 89 GWh Biobränsle 13 Övrigt 23 Fjärrvärme 2 El-energi 89 Oljeprodukter 25 Biobränsle 36 Fjärrvärme 31 El-energi 87 Oljeprodukter 12 Fjärrvärme 21 El-energi 56 Förl uster 28 GW h Figur 12 Illustration tillförd och använd energi i Klippan 2003 Källa Klippans Kommun Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 15

De olika sektorernas bidrag Industrin Industrisektorn omfattar även jordbruk- fiske och skogssektorn. Industrisektorn i Klippans kommun är relativt stor. Tung processindustri finns både i Klippan och i Stidsvig i form av industrier så som Extraco, Klippans pappersbruk, Finess och Ljungbergs tryckeri. År 2003 förbrukades 403 GWh i industrisektorn i kommunen, det motsvarar 45 procent av kommunens energianvändning. Industrin svarar för hälften av koldioxidutsläppen i kommunen. Energianvändning i industrisektorn GWh 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Stenkol Diesel Eldningsolja>1 Gasol Naturgas El-energi Total energi Figur 13 Energianvändning i industrisektorn Källa SCB Industrins energianvändning är till stor del baserad på fossila bränslen som olja och naturgas. Elanvändningen är också betydande. Förbrukningen av energi inom sektorn är relativt konstant över tiden. Användningen av el har gått ner sedan början av 90-talet till förmån för naturgas och olja Bränslefördelning i industrisektorn 2003 Diesel 0% 22% 3% 2% 37% Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Naturgas 6% 3% 27% Träbränsle Övrigt Fjärrvärme El-energi Figur 14 Bränslefördelning i industrisektorn 2003 Källa SCB Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 16

Fossila bränslen och koldioxidutsläpp Mer än 68 procent av den energi som användes inom industrisektorn år 2003 baserades på fossila bränslen. Detta är ett relativt högt värde jämfört med andra kommuner i Sverige. Naturgas är ett fossilt bränsle som vid förbränning bidrar till växthuseffekten. Det är dock värt att påpeka att naturgas lämpar sig väl som processenergi i industrin eftersom det är möjligt att uppnå en hög verkningsgrad och eftersom det är ett mycket renare bränsle än t ex olja. Exempelvis blir utsläppen av koldioxid ofta ca 30 procent mindre vid en övergång från olja till naturgas. Runt en fjärdedel av den energi som används inom sektorn baseras på naturgas och 42 procent baseras på eldningsolja. Koldioxidutsläppen år 1990 och 2003 låg på 78 721 respektive 72 259 ton. Detta motsvarar en minskning på drygt 8 procent. En del av minskningen kan ha sin del i den övergång från kol till andra typer av bränslen som skett under perioden. Fjärrvärme Genom en utbyggnad av fjärrvärmenätet kan energianvändningen inom industrin påverkas. Industrins användning av fjärrvärme är för närvarande, som framgår av diagrammet, mycket låg i kommunen. År 2005 levererades endast 2 000 MWh fjärrvärme till sju kunder inom industrisektorn. Kommunens påverkansmöjlighet Drivkrafterna från industrins sida att arbeta med energi- och miljöfrågor är förutom att uppfylla lagar och andra krav, främst ekonomiska. De korta återbetalningstider som industrin ofta kräver innebär emellertid att energieffektiviseringsprojekt som är lönsamma på lite längre sikt ofta inte genomförs. Allt fler företag blir dock miljöcertifierade, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om miljö- och klimatpåverkan. Flera företag har också mål kopplat till energiområdet i sin verksamhet. Klippans kommun har inom ramen för den tillsynsverksamhet som bedrivs möjlighet att påverka industrierna i kommunerna att välja bättre energilösningar och alternativa bränslen. I några fall kan det eventuellt vara aktuellt att diskutera samarbetsprojekt mellan industri, kommun och energibolag inom kommunen. Exempelvis kan det vara av intresse att titta på möjligheterna att tillvarata spillvärme och restprodukter från industriprocesser. Energianvändningen kan påverkas ytterligare genom att utöka kommunens energirådgivningsfunktion så att även industrin omfattas. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 17

Hushåll Energianvändningen för bostäder och lokaler svarar för 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Sverige har därför ett mål att miljöbelastningen från energianvändning i byggnader ska minska. Hushållen i Klippans Kommun svarar för 20 procent av energianvändningen och fyra procent av koldioxidutsläppen. Hälften av energin är el-energi. Hushållens energianvändning i Klippans kommun ökade med ca 9 procent mellan år 1990 och år 2003. Energianvändningen hade en topp 2001 för att sedan åter minska. För att begränsa utsläppen från hushållen har kollektiva uppvärmningssystem så som fjärrvärme bland annat varit avgörande. År 2003 förbrukades totalt 179 GWh i hushållssektorn. Energianvändning i hushållsektorn GWh 250 200 150 100 50 0 Diesel Eldningsolja 1 El-energi Total energi 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Figur 15 Energianvändning i hushållssektorn Källa SCB Fossila bränslen och koldioxidutsläpp År 2003 var ca 14 procent av energianvändningen oljebaserad (exkl. fjärrvärme). Runt 18 procent av villorna i kommunen (895 av 5 007 stycken) får delar av sitt värmebehov försett genom egen oljeeldad panna. Uppvärmningen med individuella oljepannor har enligt statistiken successivt minskat med 33 procent sedan 2003 på grund av övergång till pellets, fjärrvärmeutbyggnaden, energisparåtgärder samt konvertering till elvärme och i viss utsträckning på grund av installation av värmepumpar. Inom hushållssektorn i kommunen sker ingen förbrukning av naturgas. Detta har sin förklaring i att det historiskt sett funnits ett policybeslut i kommunen om att naturgasen ska vara för industribruk. Andelen trädbränsle har ökat konstant de senaste åren och uppgick 2003 till 20 procent av energianvändningen inom sektorn vilket innebär att koldioxidutsläppet har haft en positiv utveckling och minskat med ca 45 procent från 1990 till 2003 och uppgår 2003 till 413 kg/inv. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 18

Utveckling antal småhus med uppvärmning med olja 1500 Antal 1000 500 0 2003 2005 2006 Figur 16 Uppvärmning olja i småhus utveckling Källa Sotningskontoret Fjärrvärme I kommunen finns ett fjärrvärmenät utbyggt i delar av Klippan och Ljungbyhed. I Östra Ljungby och Stidsvig finns närvärme. Utbyggnad av fjärrvärmenätet sker till större delen i villaområde. Enstaka större förbrukare som ligger i periferin ex. Åbyhem kommer att vara möjlig till anslutning inom ett år. I Östra Ljungby pågår försök att etablera en gemensam värmeproduktionsanläggning för orten. Diskussion pågår om införlivning av Naturbruksgymnasiet i ett framtida system. För närvarande finns stor efterfrågan från enskilda fastighetsägare om anslutning och fjärrvärmenätet byggs ut löpande. År 2003 kom drygt 17 procent av hushållens energianvändning från fjärrvärme. El El-energi är det mest betydande energislaget, ca 50 procent, av den energi som används i hushållen kommer från el. Elanvändningen har enligt statistiken ökat sedan 1990 till 2003 med 18 procent. En del av denna ökning kan ha sin grund i det låga elpris som rådde i slutet av 90-talet samt eventuellt även på grund av värmepumpsinstallationer. Energianvändningen i figuren nedan omfattar även hushållsel. Elanvändningen för de villor som använder direktverkande el som uppvärmning har legat på relativt konstant nivå sedan i början på 1990-talet. Bränslefördelning i hushållssektorn 2003 14% 49% 17% 20% Eldningsolja 1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi Figur 17 Bränslefördelning i hushållssektorn 2003 Källa SCB Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 19

De senaste åren har kommunens energirådgivare märkt av ett ökat intresse för energifrågorna. Detta beror naturligtvis på de kostnader som är förknippade med en hög energiförbrukning. Energirådgivarna har även märkt ett ökat intresse för värmepumpar. År 2005 fanns 5 007 lägenheter i småhus och 2 766 lägenheter i flerbostadshus. Sedan 1990 har det tillkommit 225 lägenheter varav 138 i småhus. Småhusen svarar 2003 för tre fjärdedelar av hushållssektorn energianvändning. Flerbostadshusens andel är 22 procent och fritidshusen energianvändning är fyra procent av total energianvändning i sektorn. Småhus Den totala energiförbrukningen för småhus uppgår 2003 till 132 GWh. Detta är en minskning jämfört med de senaste två åren med 20 procent trots att småhus har tillkommit. Det sker således ganska omfattande energieffektiviseringar i småhusbeståndet. El är det dominerande energislaget och svarar för 56 procent. Trädbränslets andel har ökat de senaste åren och uppgår till 27 procent 2003. Energiförbrukning (132 GWh) för småhus 2003 efter energislag 56% 1% 16% 27% Eldningsolja Träbränsle El-energi Fjärrvärme Figur 18 Energiförbrukning i småhus Källa SCB Flerbostadshus Den totala energianvändningen för flerbostadshus uppgick 2003 till 39 GWh. Statistiken för olika uppvärmningssätt visar inte motsvarande minskning som på småhussidan. Fjärrvärmen dominerar med 75 procents andel medan el och olja svarar för 15 procent respektive 10 procent. Energiförbrukning (39 GWh) för flerbostadshus 2003 efter energislag 15% 10% Eldningsolja Fjärrvärme El-energi 75% Figur 19 Energiförbrukning i flerbostadshus Källa SCB Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 20

Kommunens påverkansmöjlighet För att reducera klimatpåverkan från hushållen är det viktigt att arbeta med energieffektiviseringsåtgärder (genom beteendeförändringar och genom energieffektiv utrustning) och mot en övergång till mer miljöanpassade uppvärmningssystem. Kommunens energirådgivare arbetar i samarbete med kommunens invånare med dessa frågor. I övrigt har kommunen möjlighet att påverka hushållens energianvändning och bränsleval genom att på olika sätt informera och utbilda invånarna. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 21

Service Servicesektorn svarar för endast 10 procent av energianvändningen och två procent av koldioxidutsläppet i kommunen. Servicesektorn omfattar stadens egna verksamheter, övrig offentlig förvaltning samt privata tjänsteverksamhet. Energianvändningen i sektorn har ökat stort med hela 56 procent sedan 1990. Det är främst användningen av elenergi och fjärrvärme som ökat. År 2003 förbrukades totalt 89 GWh i servicesektorn. Energianvändning i servicesektorn GWh 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Diesel Eldningsolja 1 El-energi Total energi Figur 20 Energiandning i servicesektorn Källa SCB Fossila bränslen och koldioxidutsläpp År 2003 var 13 procent av energiförbrukningen oljebaserad i servicesektorn (exkl. fjärrvärme). Koldioxidutsläppet har minskat sedan 1990 och uppgick 2003 till 205 kg/inv. Minskningen beror på övergång till fjärrvärme och el. Fjärrvärme Fjärrvärmeanvändningen i sektorn har ökat något och ligger på drygt 23 procent. Kreab levererade under 2005 20 000 MWh fjärrvärme till 117 kunder inom kontor, handel och offentlig förvaltning. El Elanvändningen stod år 2003 för ca 63 procent. Den ökade elanvändningen bedöms delvis bero på ett ökat antal elektriska apparater så som datorer, skrivare, mm. Det ökande apparatinnehavet innebär att energianvändningen inte minskar trots användningen av mer energieffektiv utrustning. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 22

Bränslefördelning i servicesektorn 2003 63% 1% 13% 23% Diesel Eldningsolja 1 Fjärrvärme El-energi Figur 21 Bränslefördelning i servicesektorn 2003 Källa SCB Kommunens egna verksamheter Bland de verksamheter som finns i kommunens regi och som förbrukar mycket energi kan nämnas fastigheterna, vatten och avloppsreningsverk samt gatubelysning. Kommunens VA-verksamhet gör under ett normalt år av med 10-15 m 3 olja (motsvarande ca 100-150 MWh/år) och ca 2 200 MWh el samt 1 800 000 m 3 biogas från rötning av avloppsslam. Totalt förbrukar VA-verksamheten med ca 14 GWh/år. Uppgifter om energianvändning från ett flertal av kommunens fastigheter (skolor, ålderdomshem, kommunkontoret, servicehus, simhall och idrottshallar) 5 har hämtats in. Dessa visar på en energiförbrukning på ca 24GWh för 2005 (normalårskorrigerat). Av denna energi var 18 procent producerad i oljepannor, 48 procent utgjordes av fjärrvärme och 33 procent var el-energi (både för uppvärmning och övrig elförbrukning). Koldioxidutsläpp från kommunens verksamheter uppgår till 3 263 ton koldioxidutsläpp per år, se tabell 1 sidan 25. Av detta kommer 73 procent från kommunens fastighetsförvaltningen. Av detta svarar olja för 56 procent och fjärrvärmen för 44 procent. När KREAB övergår till biobränsle i sitt nya fjärrvärmeverk kommer det utsläppet att minska betydligt. För att minska utsläppen av kommunens koldioxid är det synnerligen viktigt att konvertering av uppvärmning med olja i kommunens egna fastigheter genomförs. Transporterna svarar för 27 procent av kommunens koldioxidutsläpp. Resor i kommunens egna fordon svarar för nästan 70 procent av det samlade utsläppet från kommunens transportarbete. Kommunen kan bidra till lägre koldioxidutsläpp och tillämpa en kostnadseffektiv åtgärdstrappa för att minska transporternas negativa effekter. 1. Krav på låg bränsleförbrukning hos nya fordon. 2. Krav på utbildning i sparsam körning. 3. Övervakning av hastigheter och körstil. 4. Satsning på alternativa drivmedel. 5 Exklusive reningsverk, va-verk, friluftsbad, några föreningsbyggnader och idrottsplatser och egna bolag som Treklövern, Sikab, etc. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 23

Fossila koldioxidutsläpp kommunens transporter 2005 18% 4% 10% 27% 41% Milersättnin Bensinb Diesel Skolskjuts Färdtjänst Figur 22 Koldioxidutsläpp kommunens transporter Källa Klippans Kommun Fossila koldioxidutsläpp kommunens fastigheter 2005 44% 56% Olja Fjärrvärme Figur 23 Koldioxidutsläpp kommunens fastigheter Källa Klippans Kommun Kommunens påverkansmöjlighet Genom det fortsatta arbetet med att genomföra kommunens strategi kommer kommunens del av servicesektorns energianvändning samt många andra sektorer att bearbetas. I den egna verksamheten har kommunen stora möjligheter att påverka energiförbrukningen samt val av uppvärmningsenergi. I många fall handlar det även om att få kontroll på den egna energiförbrukningen genom noggrann övervakning och mätning. Kommunen har även möjlighet att bearbeta indirekta effekter i form av beslut, upphandling och inköp, informationsinsatser och undervisning. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 24

Fossila koldioxidutsläpp kommuns egna verksamheter År 2005 Mått Beräkning Ton CO 2 Transporter Milersättning i egen bil 42 950,7 mil 0, 0009m3 per mil x 2,36 ton CO 2 /m 3 91,2 Inköpt bensin 158 m 3 2,36 ton CO 2 /m 3 372,9 Inköpt diesel 91 m 3 2,6 ton CO 2 /m 3 236,6 Tåg- och flygresor: statistik finns inte tillgängligt i kommunen Tåg släpper endast ut 1,6 gram CO 2 per personkm Skolskjutsar 110 mil/dag x 178 dagar 0, 0030m3 per mil x 2,6 ton CO 2 /m 3 152,7 Skolskjutsar 8 mil/dag x 178 dagar 0,0010m 3 per mil x 2,6 ton CO 2 /m 3 3,7 Färdtjänst 14 881,2 mil 0, 0009m3 per mil x 2,36 ton CO 2 /m 3 31,6 Summa transporter 888,7 Fastigheter och lokaler Kommunfastigheter (24 GWh) Olja 4 410 128 kwh Ca 450 m 3 271,08 ton per 1 000 000 kwh 1 195,5 Fjärrvärme 6 11 630 372 kwh 0,0875 CO 2 per MWh 1 017,7 El 8 190 821 kwh Inget utsläpp 0 Fritidsförvaltningen (1,9 GWh) Olja 414 068 kwh 271,08 ton per 1 000 000 kwh 112,25 Fjärrvärme 193 882 kwh 0,0875 CO 2 per MWh 16,9 El 299 719 kwh Inget utsläpp 0 Tekniska kontoret VA (14,5 GWh) Olja 12 m 3 motsvarar 119 565 kwh 271,08 ton per 1 000 000 kwh 32 El 2 200 000 kwh Inget utsläpp 0 Biogas från rötning avloppsslam 1 800 000 m 3 motsvarar 12 189 744 kwh Inget utsläpp 0 Summa fastighetsförvaltning 2 374,3 Totalt koldioxidutsläpp 3 263,0 Tabell 1 Koldioxidutsläpp kommunens egen verksamhet Källa Klippans Kommun 6 Bränslemix 41,8 % fossil varav gas 38%,olja 3,8% Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 25

Transporter Transporterna svarar för 25 procent av energianvändningen och för 38 procent av koldioxidutsläppet i kommunen. Energianvändningen i transportsektorn i Klippans kommun uppgick år 2003 till 219 GWh och har ökat dramatiskt sedan 1990. Ökning uppgår till över 41 procent jämfört med 1990 års nivå. Diesel svarar för 53 procent och bensin för 47 procent av den totala förbrukningen. Energianvändning i transportsektorn 250 GWh 200 150 100 50 1990 1995 2000 2001 2002 2003 0 Bensin Diesel Total energi Figur 24 Energianvändning i transportsektorn Källa SCB Fossila bränslen och koldioxidutsläpp - alternativ Energianvändningen inom transportsektorn i Klippan baseras helt och hållet på fossila drivmedel. Tillgängligheten till förnybara drivmedel kommer att ökas genom möjligheten att tanka etanol 7 vid bensinstationer inom kommunen. Det finns inga tankstationer för natureller biogas i kommunen. I grannkommunen Åstorp finns dock en tankstation för naturgas. I Helsingborg finns närmaste tankstation för biogas. För att reducera utsläppen av växthusgaser som följd av transporterna är det synnerligen viktigt att bensin och diesel byts ut mot andra bränslen som i mindre utsträckning eller inte alls bidrar till klimatpåverkan (t ex naturgas, biogas, el och etanol). Naturgas är i och för sig ett fossilt bränsle men utsläppen av koldioxid är ca 30 procent lägre jämfört med t ex bensin. Övergång till extremt bränslesnåla bilar är också ett alternativ. Koldioxidutsläppet uppgick till 2 482 kg/inv, 1990 mot 3 565 kg/inv. 2003 vilket motsvarar en ökning med 44 procent. Ökningen har skett inom den tunga lastbilssektorn medan personbilstrafiken ligger på samma nivå som 1990. Fordonstrafik - person- och lastbilstrafik Klippans kommun är en av Skånes biltätaste kommuner vilket beror på strukturen som landsortskommun. År 2005 hade Klippans kommun 8 691 personbilar i trafik vilket är en 7 Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 26

ökning sedan 2001 med fyra procent. Per 1 000 invånare var antalet personbilar i trafik 541 vilket är högre än riket som helhet som hade 459 personbilar i trafik per 1 000 invånare och för Skåne som hade 460 personbilar i trafik per 1 000 invånare 8. Flera åkerier har verksamhet i Klippans kommun. Antalet registrerade lastbilar i kommunen uppgick 2005 till 1 214 motsvarande siffra för 2003 var 1 110. Trafikutvecklingen totalt 1993-2006 25000 Antal fordon/dag 20000 15000 10000 5000 0 År 1993 År 1998 År 2002 År 2006 Antal fordon/dag därav tunga fordon Figur 25 Trafikutvecklingen 1993-2003 Källa Vägverket De större vägarna som passerar kommunen är väg E4, riksvägarna 13 och 21 samt länsväg 108. En stor del av persontransporterna utgörs av arbetspendling till och från kommunen. År 2003 pendlade 2 760 personer ut till orter så som Helsingborg, Perstorp och Ängelholm och 1 939 pendlade till Klippan från andra kommuner. Antal fordon 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Antal fordon per dygn på ett urval vägavsnitt i kommunen E4 Åstorp- Ö Ljungby 21 Väster Krika 21 Öster Krika 21 Öster väg 108 13 Söder Ö Ljungby 13 Norr väg 21 13 Söder väg 21 13 Söder Ljungbyhed År 1993 År 2006 Ökning i % 1993 till 2006 Ökning i % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 26 Antal fordon per dygn på ett urval vägavsnitt Källa: Vägverket 8 Fordon i län och kommun, Sika statistik Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 27

En sammanräkning av vägverkets trafikmätningar av antalet fordon som passerar E4, väg 21 samt väg 13 visar att fordonstrafiken totalt har ökat med 54 procent mellan åren 1993-2006 enligt. Den tunga lastbilstrafiken har samma period ökat med 125 procent. Med reservation för ev. dubbelräkning av att samma fordon kör på samtliga vägar. Mest trafik finns på E4 där 10 500 fordon passerar per dygn. Trafikökningen här uppgår till över 77 procent för perioden 1993-2006. På väg 21 passerar över 7 000 fordon per dygn och uppvisar samma ökning som E4: an. Väg 13 har betydligt lägre siffror och söder om Östra Ljungby passerar 4 800 fordon per dygn sjunker till 2 900 bilar per dygn söder om väg 21. Trafikökningen på väg 13 uppgår till mellan sex procent till 30 procent beroende på mätpunkt. Se nedanstående diagram. Lastbilstrafiken har ökat mer än fordonstrafiken totalt. Ökningen mellan 1993-2006 på E4 uppgår till 158 procent och år 2006 passerade 2 900 tunga fordon per dag. Väg 21 vid Krika har haft en ökning av tung trafik med runt 110 procent och här passerar ca 1 000 tunga fordon per dygn. Väg 13 har haft måttlig ökning med runt 20 procent och mellan 200-500 tunga fordon passerar dagligen. Antal lastbilar 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal lastbilar per dygn på ett urval vägavsnitt E4 Åstorp- Ö Ljungby 21 Väster Krika 21 Öster Krika 21 Öster väg 108 13 Söder Ö Ljungby 13 Norr väg 21 Figur 27 Antal lastbilar per dygn på ett urval vägavsnitt Källa Vägverket 13 Söder väg 21 13 Söder Ljungbyhed År 1993 År 2006 Ökning i % 1993 till 2006 Ökning i % 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kollektivtrafik Järnvägen mellan Helsingborg och Hässleholm (Skånebanan) går genom Klippans kommun. Skånetrafiken trafikerar järnvägen genom Kustpilen. Tågtrafiken har inte utvecklats så positivt som förväntats. Antal järnvägsförbindelser per vecka var 158 stycken vid årsskiftet 2005 och 2004 var antalet 167 stycken. Från och med år 2007 kommer kollektivtrafiken i kommunen förändras då Skånetrafiken planerar utöka tågtrafik med fler stopp och förändrade turer. Detta kommer sannolikt också påverka resandet med buss. Ett antal busslinjer går genom kommunen vilket möjliggör resor till bl. a Ängelholm, Helsingborg, Hässleholm, Örkelljunga, Markaryd och Stehag. Möjligheten att nyttja kollektivtrafik i Klippan har ökat markant. Kommunen driver ett långsiktigt arbete för att öka Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 28

tillgängligheten och förbättra turtätheten. Vid årsskiftet 2003/2004 fanns 930 avgångar från Klippan per vecka, vilket är en ökning med 83 förbindelser sedan 2002. Totalt har resande med buss ökat med över 36 procent mellan åren 2001-2005. Flest resande har linje 520 mellan Helsingborg och Klippan. Antal resor per år 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Resandeutveckling med buss SkE 8 SkE 10 510 518 520 521 531 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Antal resor per år Resandeutveckling med buss alla linjer ökning med 36,3 % mellan 2001-2005 1 500 000 1 000 000 500 000 0 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Figur 28 Resandeutveckling med buss Källa Skånetrafiken Figur 29 Resandeutveckling med buss alla linjer Källa Skånetrafiken Upphandling För att minska utsläppen från transportsektorn ska högre miljökrav ställas vid kommunens upphandlingar av transportrelaterade tjänster och utrustning. En dokumenterad rutin för miljöanpassad upphandling ska tas fram inom ramen för kommunens miljöarbete. Sparsamt körsätt och samåkning För att transporternas påverkan på miljön ska minska kan samåkning och sparsam körning vara alternativ för att minska utsläppen. Sparsam körning, eco-driving har visat sig spara mellan tio och 15 procent av bränsleförbrukningen. Cykelvägar I kommunen finns det 34,8 km anlagda cykelvägar i juni 2006 samt ett 20 tal cykelleder som turistinformationen märkt ut på en karta. Cykelvägarna i Klippan har successivt ökat de senaste åren och förbättringar har genomförts. För att minska miljöbelastningen från transportsektorn ska kommunen arbeta för ytterligare utbyggnad av cykelvägar. Cykeln är ett transportmedel som kan sägas vara en del i ett hållbart samhälle. Den innebär också en ökad tillgänglighet för trafikanter som saknar tillgång till bil. I översiktsplanen från 2002 ges förslag på nya gång- och cykelvägar som är värdefulla att bygga ut. Förslagen på nya gångoch cykelvägar omfattar följande alternativ: 1. Gråmanstorp Östra Ljungby 2. Klippan Bruksallén Forsby Krika Rynke - Ljungbyhed 3. Färingtofta skola Idrottsplatsen 4. Skäralid 5. Spången - Riseberga Utöver dessa finns mindre vägar upptagna som kan vara lämpade för cykel och friluftsliv. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 29

Kommunens påverkansmöjlighet Kommunen kan påverka transportsektorns energianvändning och miljöpåverkan genom aktiva satsningar. Detta kan t ex ske genom att fortsätta bygga ut cykelvägar och genom att påverka Skånetrafiken till att ständigt förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Särskilt intressant vore det om kommunen kunde etablera en tankstation för ett alternativt drivmedel (t ex biogas och naturgas). Även genom mjuka åtgärder så som utbildning i Ecodrivning och miljöanpassad upphandling av transporttjänster kan stora förändringar komma till stånd. Klippans kommun, Energi- och klimatstrategi 2006-2010 30