Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder
|
|
- Lisbeth Martinsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen
2 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Internet:
3 Kvalitativ miljöbedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Sammanställning av Per Strannelid Allmänt Här redovisas kvalitativ miljöbedömning av de åtgärder som tidigare analyserats med LCA. Den kvalitativa bedömningen gäller de miljömål som inte bedöms i LCA. Metoden för kvalitativ miljöbedömning är följande: 1. Beräkningar av energianvändning som gjorts i LCA används som underlag för att bedöma vilka förändringar i energislag och mängd som är relevanta. Totalmängder för Finspång används. Endast de förändringar som utpekats och markerats i dokumentet "Åtgärder - energiförbrukning" tas i beaktande. 2. Förändringar betecknas som "Mindre", "Något mindre", "Något större", "Större". Gräns mellan "Något mindre" och "Mindre" resp. "Något större" och "Större" har satts vid 5 %. 3. I den fortsatta bedömningen har endast förändringar tagits med där resp. energislag har en andel större än 5 % av den totala energitillförseln. 4. De förändringar som bedömts som relevanta enligt ovan miljöbedöms med hjälp av dokumenten "Kvalitativ miljöbedömning, mall" och "Kvalitativ bedömning textversion". Åtgärd 1: Fortsatt fjärrvärmeutbyggnad Tabell 1: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen Något större kol (Något mindre) (Något mindre) naturgas (Något mindre) (Något mindre) biobränsle Något större Större (Mindre) Något mindre Noll-1: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Ökningen i samt minskningen värme bedöms vara relevant. Noll-3: Påverkan på energianvändningen bedöms inte som relevant. Noll-4: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. (Ovanstående framgår även i "Förklaring till tolkning" i dokumentet "Åtgärder - resultat"). 1
4 Tabell 2: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö - Olja: Viss - - negativ - Olja: Viss neg Levande skogar neg. - - neg. Bio: Både neg. och pos. - - Bio: Både neg. och pos. Resursförbrukning Bio: Askåterf.? Olja: Viss neg. - Bio: Askåterf.? Bio: Aska? - - Bio: Aska? Samlad bedömning Eventuella kommentarer: En snabb omställning skulle i förhållande till nuläget bli positiv. Viktigt att ta med sig är den positiva effekt som skulle uppnås om man kan minska/eliminera användningen av som spetslast i värmeverket. 2
5 Åtgärd 2: Satsning på kraftvärme Tabell 3: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol (Mindre) (Mindre) naturgas Mindre Mindre biobränsle Något större Något större Något mindre Något större Noll-1: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Minskningen i och ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-3: Minskningen i och minskningen i biobränsle bedöms vara relevanta. Noll-4: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Tabell 4: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö - Uran: Uran: Levande skogar neg. neg. pos. pos..... Bio: Både pos. Bio: Både pos. Bio: Både pos. Bio: Både pos. och neg. och neg. och neg. o neg..... Resursförbrukning Bio: Askåterf.? Bio: Askåterf.? Bio: Askåterf.? Bio: Askåterf.? Bio: Aska? Bio: Aska? Uran: Bio: Aska? Uran: Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Bio: Aska? 3
6 Åtgärd 3: Mer kollektivresor Tabell 5: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen Mindre Mindre Något mindre Mindre kol naturgas (Något mindre) (Något mindre) (Något mindre) biobränsle Något mindre Något mindre Något mindre Något mindre Noll-1: Minskningen i och biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Minskningen i och biobränsle bedöms vara relevant. Noll-3: Minskningen i och biobränsle bedöms vara relevant. Noll-4: Minskningen i och biobränsle bedöms vara relevant. Tabell 6: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö Olja: Olja: Olja: Olja: Olja: Olja: Olja: Olja: 12. Levande skogar positiv neg. positiv neg. positiv neg. positiv neg. Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Inom transportsektorn är minskningen i avsevärt större procentuellt vilket får positiva effekter med tanke på att miljö inom transportsektorn är stor i förhållande till energianvändningen. 4
7 Åtgärd 4: Vedeldningsriktlinjer för gamla pannor Tabell 7: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol naturgas biobränsle Noll-1: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-2: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-3: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-4: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Tabell 8: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: En allmän bedömning är att en snabbare övergång till miljögodkända pannor torde vara positivt för att uppnå målet giftfri miljö. 5
8 Åtgärd 5: Främja pelletspannor i stället för värmepumpar Tabell 9: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol (Något mindre) naturgas Något mindre biobränsle Större Större Något större Större (Något mindre) Något mindre Noll-1: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-3: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-4: Minskningen i och samt ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Tabell 10: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö Uran: Biobränsle: Viss negativ 12. Levande skogar negativ neg. negativ negativ Vattenkraft: Viss positiv negativ neg. neg. neg. Resursförbrukning Bio: Askåterf.? Bio: Askåterf.? Bio: Askåterf.? Pos. Bio: Aska? Bio: Aska? Bio: Aska? Pos. Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Inom hushållssektorn (småhus och flerbostadshus) är minskningen i och tydlig i alla nollalternativen. 6
9 Åtgärd 6: Enskilda fångare på småhus Tabell 11: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol (Något större) (Något större) naturgas (Något större) biobränsle Något mindre Något mindre (Större) Något större Något större Noll-1: Minskningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Minskningen i biobränsle samt ökningen i bedöms vara relevant. Noll-3: Ökningen i bedöms vara relevant. Noll-4: Påverkan på energianvändningen bedöms inte som relevant. Tabell 12: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar positiv positiv neg. neg. Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: 7
10 Åtgärd 7: Individuell mätning och fakturering i flerbostadshus Tabell 13: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol (Något mindre) (Något mindre) naturgas (Något mindre) (Något mindre) biobränsle Något mindre Något mindre Något mindre Något mindre (Något mindre) Noll-1: Minskningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-2: Minskningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-3: Minskningen i biobränsle bedöms vara relevant. Noll-4: Minskningen i biobränsle bedöms vara relevant. Tabell 14: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar Viss positiv Viss positiv Viss positiv Viss positiv Både viss pos. och viss neg. Både viss pos. och viss neg. Både viss pos. och viss neg. Både viss pos. och viss neg. Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Tittar man på sektorn hushåll (flerbostad) blir det en minskning av samtliga bränsleslag. Särskilt värt att notera är minskningen av som inte lyser igenom om man enbart tittar på totala energianvändningen. 8
11 Åtgärd 8: Energieffektivisering av befintliga bostäder Tabell 15: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen Något mindre Något mindre kol (Mindre) (Mindre) (Något mindre) (Mindre) naturgas (Mindre) (Något mindre) (Något mindre) (Mindre) Mindre Mindre Mindre Mindre biobränsle Mindre Något mindre Något mindre Mindre (Mindre) (Mindre) (Mindre) (Mindre) (Mindre) Mindre Något mindre Mindre Mindre Mindre Mindre Noll-1: Minskningen i,, biobränsle och bedöms vara relevant Noll-2: Minskningen i, biobränsle, och bedöms vara relevant Noll-3: Minskningen i, biobränsle, och bedöms vara relevant Noll-4: Minskningen i,, biobränsle och bedöms vara relevant Tabell 16: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar Viss positiv Viss positiv Viss positiv Viss positiv Både viss neg. och viss pos. Både viss neg. och viss pos. Både viss neg. och viss pos. Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Både viss neg. och viss pos. 9
12 Åtgärd 9: Etanoldrivna kommunbilar Tabell 17: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol naturgas (Något större) (Något större) biobränsle Något större Noll-1: Påverkan på energianvändningen bedöms inte som relevant. Noll-2: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-3: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-4: Ökningen i biobränsle bedöms vara relevant. Tabell 18: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar negativ Resursförbrukning neg. Bio: Askåterf.? Bio: Aska? Samlad bedömning Eventuella kommentarer: Inom transportsektorn är minskningen i något större procentuellt vilket får positiva effekter med tanke på att miljö inom transportsektorn är stor i förhållande till energianvändningen. Etanoldrift kan också bidra till ett rikt. Den största miljöeffekten fås om åtgärden genomförs tidigt med tanke på nulägessituationen. 10
13 Åtgärd 10: Byt utebelysning till lågenergilampor Tabell 19: Förändring i energianvändning (totalt för Finspång) i förh. till nollalternativen kol naturgas biobränsle Noll-1: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-2: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-3: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Noll-4: Ingen på energianvändningen kan utläsas. Tabell 20: Miljöbedömning av förändringarna. Matrisen i "Kvalitativ miljöbedömning, mall" använd som checklista och bedömning m h a "Kvalitativ bedömning textversion". 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar Resursförbrukning Samlad bedömning Eventuella kommentarer: 11
Värdering av miljöbedömda åtgärder
av miljöbedömda åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN av miljöbedömda åtgärder Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-850 00 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se
Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt
Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ miljöbedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Energiplan Handlingsprogram
Energiplan 2009 Handlingsprogram Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Föreliggande dokument
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Författare: Anna Björklund
livscykelanalys av åtgärder för minskad energianvändning i finspång rapport från ett projekt om metoder för strategisk miljöbedömning i energiplanering Författare: Anna Björklund Blekinge Tekniska Högskola
Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Energiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09
Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Energihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
El från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
ALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Göteborg Energi antar utmaningen
Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Gävle Energi AB
Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 Gävle Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...
Vägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Förnybar energi och Boverkets byggregler
2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Gävle Energi AB
Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Gävle Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...
Eftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Energiplan för Kungälvs kommun i korthet
Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens
BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING
BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Energiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln
Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser
Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner
Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner Metodrapport Jenny Ivner och Mikael Sonesson Denna rapport är framtagen år 2010 på Avdelningen för Industriell Miljöteknik Institutionen
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme
Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen
Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.
Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas
Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60%
PwC:s Energiprisindex juli 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013
Kortsiktsprognos våren 2017
1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som
Energistrategi för Svalövs kommun
Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi
PwC:s Energiprisindex september 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.
september 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september 2015
PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013
En bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)
Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt
Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion
Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Statens energimyndighets författningssamling
EM4000 W-4.0, 2010-11-17 2015-01-07 1 (9) Statens energimyndighets författningssamling 2014 och allmänna råd (STEMFS 2006:1) om uppgifter till energistatistik Statens energimyndighets föreskrifter om energikartläggning
PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser 2016-10-13 Men vi förskräcks av tre upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål:
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Mindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
PwC:s Energiprisindex aug 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
aug 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com augusti 2014 följer
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).
1(6) Kungssten ett starkt kuperat område ursprungligen bebyggt med fritidshus BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Graversfors, delen NORRA KUNGSSTEN inom Kvillinge
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jägaren 17
Utgåva 1:1 2016-01-26 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jägaren 17 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Rapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik