Fotografier: Geraldine Thiere, Thomas Prade, Anita Wallin (titel) Huvudförfattare: Geraldine Thiere

2 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Upphovsrätt Kartunderlag Kartunderlag är hämtat från VA-översikt för Staffanstorps kommun (sammanställd av GT Aquaconsulting) Licenser: Staffanstorps kommun (Geoinfo) Skånekartan: Lantmäteriet MS2009/08875, respektive kommun Rapporten har upprättats av Ortofoto: Lantmäteriet MS2014/05512 Övriga kommunala underlag: Staffanstorps kommun Bildförteckning Fotografier: Geraldine Thiere, Thomas Prade, Anita Wallin (titel) Huvudförfattare: Geraldine Thiere Layout och illustrationer: Geraldine Thiere

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 3

4 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Innehåll Del 4 Vattenvård Del 4 Vattenvård... 5 Mellankommunalt vattenvårdsarbete... 5 4.1 Kommunens vattendrag i korthet... 5 4.2 Befintligt engagemang och olika samverkansformer... 6 4.3 Vattenvårdsarbete för ytvatten... 7 4.4 Recipientkontroll yt- och grundvatten... 9 4.5 Genomförda åtgärder... 11 4.6 Långtidstrender vattenkvalitet... 15 4.7 Framtida målsättningar grundvatten... 17 4.8 Framtida målsättningar Sege å och Alnarpsån... 17 4.9 Framtida målsättningar Höje å... 18 Kommuninternt vattenvårdsarbete... 21 4.11 Kommuninternt arbete med MKN och vattenförvaltningen... 21 4.12 Resultat från det kommuninterna arbetet hittills... 21 4.13 Utvecklingsbehov... 24 Koppling till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram... 28 4.14 Tillsyn och prövning med hänsyn till MKN... 28 4.15 Fysisk planering med hänsyn till MKN. 30 4.16 Strategiska frågor och samordning med hänsyn till MKN... 31 4.17 Förslag för vattenvårdande åtgärder enligt vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram... 33 Tydligt perspektiv på ekosystemtjänster... 35 Vision för Staffanstorp framtidens kommun.. 41

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 5 Del 4 Vattenvård Kommunens övergripande målbild för vattenvårdsarbetet. Staffanstorps kommun eftersträver att bibehålla den höga ambitionsnivån gällande vattenvårdsfrågor och fortsätter engagera sig i de mellankommunala samarbetsorganen för ytoch grundvattenfrågor. En hållbar förvaltning av de vattenrelaterade ekosystemtjänsterna och att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten är ett prioriterat samhällsintresse. Figur 1. De större vattendragen som berör Staffanstorps kommun. Foto: Geraldine Thiere Mellankommunalt vattenvårdsarbete Avrinningsområdena presenteras översiktlig i Tabell 1. 1 2 Tabell 1. Avrinningsområden i korthet. 1, 2 4.1 Kommunens vattendrag i korthet De tre större vattendrag i kommunen är präglat av påverkan från jordbruk och tätorterna (Figur 1). 1 Höje å vattenråd (2015) www.hojea.se/om-hoeje-aa.htm (2015-05-30) 2 Segeåns vattenråd och vattendragsförbund (2015) www.segea.se/om-segea.html (2015-05-30)

6 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 4.2 Befintligt engagemang och olika samverkansformer Ytvatten. Kommunen arbetar på flera olika sätt för att förbättra vattnets kvalitet med målet att uppnå god status i alla vattenförekomster. Staffanstorps kommun är engagerad i två vattenråd, Höje å vattenråd samt Segeåns vattendragsförbund och vattenråd. Vattenrådens ansvarsområden som berör Staffanstorps kommunyta omfattar delar av bl a Höje å huvudfåra inklusive biflödet Dynbäcken (Höje vattenråd), delar av Segeåns huvudfåra inklusive biflödet Torrebergabäcken (Segeåns vattendragsförbund och vattenråd) samt övre delen av Alnarpsåns avrinningsområde (Segeåns vattendragsförbund och vattenråd). Alla ytvattenförekomster i kommunen ingår därmed i vattenmyndighetens s k åtgärdsområden och samordnas av ett tillhörande vattenråd (Box 1). Syftet med arbetet i vattenråden är att ha en tydlig koppling till vattenförvaltningen och att på sikt uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. För att uppnå syften krävs ett samarbete inom avrinningsområden och över kommunergränserna. Att arbeta inom hela avrinningsområdet har länge varit ett etablerat synsätt i samband med vattenvårdande åtgärder (se Höjeå- och Segeåprojekten), redan innan vattenramdirektivet kom till. Målsättningen med vattenråden har dock breddats sedan vattenramdirektivet och miljökvalitetsnormer kom till. Från att ha arbetat främst med biotoprestaurering och fiskevårdande insatser omfattar vattenrådens uppgifter idag även att arbeta strategiskt för flödesdämpande åtgärder, att fungera som remissinstans i planfrågor, att samordna och informera kring dikningsföretag och rensning, att tillämpa nya tekniska lösningar för att fånga närsalter samt att göra åarna mer tillgängliga för rekreationsändamål. Dagvatten. Lund, Lomma och Staffanstorps kommuner drabbades alla, i olika stor omfattning av svåra översvämningar i början av juli 2007. Under ett års tid därefter arbetade tjänstemän från kommunerna tillsammans med Länsstyrelsen, MSB, Banverket, Trafikverket, Jordbruksverket m fl för att sätta sig in i översvämningsproblematiken. Gruppen, som kallades dagvattengruppen, skrev i september 2008 en sammanfattning av det första årets arbete tillsammans med en sammanställning av vad man önskade för framtiden. Syftet med arbetet i dagvattengruppen har efter det varit att inom ramen för ett samarbete mellan kommunerna analysera orsakerna till översvämningarna 2007 och studera möjligheterna att hantera de höga flöden som förekommer i Höje å huvudfåra och i biflödet Önnerupsbäcken. Syftet har också varit att se Box 1 Vad gör ett vattenråd? Ett vattenråd är ett frivilligt diskussionsforum för aktörer inom ett avrinningsområde, vilka gemensamt strävar efter att nå en helhetssyn på områdets vattenresurser. Vattenrådet står också för den lokala samverkan kring frågorna i vattenförvaltningsarbetet. Vattenrådet har en rådgivande och samordnande funktion och är inte en myndighet. Vattenmyndigheten har rekommenderat att ett vattenråd bör inrättas för varje avrinningsområde. Vattenråden skapar plattformar för en integrerad, ämnesövergripande och tvärsektoriell hantering av vattenfrågor, vilket kan leda till en gemensam syn och handlingskraft i frågor där en enskild aktör skulle ha svårt att agera. Enskilda, företag, kommuner, vattenvårdsförbund, utbildningsinstanser, markägare, intresseorganisationer, branschorganisationer och andra som påverkar vattnet eller har ett intresse av rent vatten kan engagera sig i ett vattenråd. I de två vattenråden där Staffanstorps kommun ingår utgörs de styrande medlemmar av de kommunerna som ligger inom avrinningsområdet. En tjänsteman från varje kommun ingår i beredningsgruppen och en ledande politiker ingår i en politisk styrgrupp.

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 7 över möjligheterna att samordna befintliga dikningsföretag och deras åtgärder inom avrinningsområdet.sedan hösten 2013 ingår dagvattengruppen som en verksamhet i Höje å vattenråd. Grundvatten. Staffanstorps kommun har även varit starkt engagerad i grundvattenfrågor. Kommunen är medlem i Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen sedan 1964. Kommittén arbetar med att beräkna storleken på vattentillgången, kartlägga vattenuttag och vattenkvalitet samt för att säkerställa den framtida vattenkvalitén i Alnarpsströmmen, en av Sveriges största grundvattenförekomster 3. Alnarpsströmmen har en grundvattenbildning på 25 miljoner m³ per år (maximal kapacitet). De största uttagen gjordes 1948 och 1971 med drygt 18 miljoner m³ per år. Därefter har uttagen minskat till under ca 9 miljoner m³ per år sedan år 2000 3. Ett av de största uttagen utgörs av Grevietäkten som ligger i Staffanstorps kommun. omfattar ett större geografiskt område än själva Alnarpsströmmen. 4.3 Vattenvårdsarbete för ytvatten Vattenråden bildades 2010 (Höje å vattenråd) respektive 2009 (Segeåns vattenvårdsförbund och vattenråd). Men långt innan dess, i över 30 år har Staffanstorps kommun haft en aktiv roll i att arbeta mellankommunal med vattenvårdande åtgärder. Kommunen är delaktig i Segeåprojektet, ett samarbete mellan 7 kommuner i Segeåns avrinningsområde, samt i Höjeåprojektet, ett samarbete mellan 3 kommuner i Höjeås avrinningsområde. Syftet med dessa mellankommunala projekt är att långsiktigt finansiera vattenvårdande åtgärder samt att hitta strategiska åtgärdsplatser i hela avrinningsområdet och att även kunna medfinansiera åtgärder i en annan kommun. Sedan 2009 pågår en översyn av Alnarpskommitténs verksamhet och verksamhetsområdet. Avsikten är att ombilda kommittén till ett grundvattenförbund och att 3 Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen (2015) www.alnarpsstrommen.nu (2015-05-30)

8 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Segeåprojektet 4. De första fyra etapper genomfördes mellan åren 2000-2013. Nuvarande etapp V pågår mellan 2014-2017, men ett gällande samarbetsavtal är tecknat till år 2021. Målsättningen är att 50 hektar våtmarker skall anläggas i Segeåns avrinningsområde under etapp 4-6 (2010-2021). Segeåprojektet arbetar även med andra tänkbara åtgärder för att minska närsalttransporten och minska belastningen på Öresund samt sjöar och vattendrag i Segeåns avrinningsområde. Exempel på sådana åtgärder är bl a restaurering av vattendragens hydrologi och morfologi, åtgärder för att minska erosion, alternativa reningsanläggningar (kvävemur, kalkdiken, reglerad dränering) samt att verka för en ökad andel träda, skyddszoner och fånggrödor i åkerlandskapet. 5 6 Tabell 2. Staffanstorps medfinansiering av Höje å vattenråd och Höjeåprjektet. Vattenrådet finansieras genom kommunala bidrag (baserat på avrinningsområdesandel och befolkning) samt externa anslag (t ex statliga pengar). Ur Höje å vattenrådets ekonomiska redovisning 5 Tabell 3. Sammanfattning av föreslagna åtgärder inom ramen för Höjeåprojektet, etapp II. Ur Handlingsplan Etapp II - Höjeåprojektet II 6 4 Segeåns vattenråd och vattendragsförbund (2015) www.segea.se/segeaprojektet.html (2015-05-30) 5 Höje å vattenråd (2015) Höje å vattenrådets ekonomiska redovisning, Bokslut 2014. 6 Ekologgruppen (2009) Handlingsplan Etapp II Höjeåprojektet II. På uppdrag av Höje å vattendragsförbund

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 9 Höjeåprojektet 7. Ännu längre tillbaka sträcker sig Staffanstorps engagemang i Höjeås avrinningsområde: Höjeåprojektet bedrivs mellan kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp och har pågått i etapper ända sedan början av 1990talet. Staffanstorps kommun delfinansierar Höje å vattenrådets olika verksamheter, bl a Höjeåprojektet (Tabell 2). Alla tre kommuner har beslutat att förlänga samarbetet även under perioden 2015-2021, och ett nytt samarbetsavtal kommer läggas fram till beslut under år 2015. Målsättningen för de vattenvårdande åtgärder som ska åstadkommas inom Höjeåprojekt II (2007-2014) sammanfattas i Tabell 3. Höje å dagvattengrupp 8. Dagvattengruppen arbetar med att dämpa höga flöden, minska risken för översvämningar och fördröja vatten i Höje å avrinningsområde genom att hitta lämpliga platser för dagvattenåtgärder (fördröjning och rening) i hela avrinningsområdet och kombinera dessa med andra ekosystemtjänster, t ex minskad näringsutsläpp från åkermark och ökad biologisk mångfald. 7 Höje å vattenråd (2015) www.hojea.se/ Hoejeaaprojektet.htm (2015-05-30) 8 Höje å vattenråd (2015) www.hojea.se/ dagvattengruppen.htm (2015-05-30) Åtgärderna omfattar ytor både på kommunal och privatägd mark och avser platser både inom och utanför detaljplanelagda områden. Genom denna form av mellankommunal samarbete är det möjligt att finansiera dagvattenåtgärder med skattemedel, samt att delfinansiera strategiska åtgärder i en grannkommun. Samarbetet vill på sikt även utveckla en ekonomisk modell som tillåter att VA-taxor får användas för finansiering av åtgärder inom hela avrinningsområdet. Samarbetet i dagvattengruppen är unikt för hela Sverige. Arbetsplan. Dagvattengruppen har totalt lagd fram ett 20-tal förslag på strategiska åtgärder för att dämpa flöden i samband med dagvatten och översvämningar (Karta 49) som utgångspunkt för sitt arbete 9. Åtgärdsförslagen omfattar såväl anlagda dagvattendammar, lämpliga ytor för kontrollerad översvämning samt avfasning/kantåtgärder som dämpar höga flöden. Förslagslistan är tänkt som planeringsunderlag för att förhandla med markägare och kommunerna för att kunna genomföra åtgärder så småningom. Åtgärdsförslagen är baserade på de tidigare utredningar kring översvämningssituationen i Höje 9 Höje å vattenråd (2013) Sammanfattning av arbetet i dagvattengruppen fram t o m 2013 å, Önnerupsbäcken och Dynbäcken som togs fram under åren 2008-2011 10. Ett flertal högprioriterade åtgärdsförslag berör Staffanstorps kommunyta, både med avseende på var åtgärderna ska utföras och var de kommer ha effekt (Karta 48). Åtgärderna omfattar den föreslagna avfasningen av Dynbäcken till tvåstegsdike, åtgärder för Lunds två dagvattenutlopp vid Knästorp, samt utredning om ökat fördröjningskapacitet i Vesums och Gullåkra mosse. De ovannämnda åtgärdsförslagen syftar till att minska påverkan från översvämningar på åkermark runt Dynbäckens utlopp vid höga flöden i Höje å. 4.4 Recipientkontroll yt- och grundvatten Vattenråden ansvarar för den samordnade recipientkontrollen (SRK) i respektive avrinningsområde i Höje å och Sege å. Provtagningsprogrammen är omfattande och mätserier finns för flera decennier. Staffanstorps kommun är medfinansiär till SRK i båda avrinningsområden. Resultaten sammanfattas i form 10 Höje å vattenråd (2014) Sammanfattning av rapporter, utredningar och modelleringar gjorda inom Höje å avrinningsområde i Dagvattengruppens regi

10 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 av årliga rapporter och publiceras på vattenrådenas hemsidor. Resultaten rapporteras även in till SLUs webportal, som är den nationella datavärden för miljöövervakningen i Sverige. För Alnarpsån ansvarar Burlövs kommun för provtagning och rapportering av resultat till länsstyrelsen. Två punkter ingår i det kommunala mätprogrammet, varav en av stationerna ligger i Staffanstorps kommun (direkt intill kommungränsen mot Burlöv). I samband med förarbetena till blåplanen har de befintliga mätdata (2004 2014) ställts till förfogande av Burlövs kommuns miljöstrateg 11. Samtliga provtagningspunkter för regional och samordnad recipientkontroll för yt- och grundvatten 12 13 som berör Staffanstorps kommun visas i Karta 44. Höje å. Den samordnade recipientkontrollen i Höje å startade 1969 på initiativ av Länsstyrelsen. Det Figur 2. Översikt över hittills anlagda våtmarker och andra övergödningsåtgärder i Segeåns avrinningsområde (2000-2013). Bilden är tagen från Segeåns vattenråd och vattenvårdsförbunds hemsida. 12 Tabell 4. Statistik om våtmarker som anlades under Segeåprojektets etapp1-4 (2000-2013). Projektet är inne i etapp 5 i dagsläget och kommer att fortlöpa till år 2021 13 11 Pers. komm. (2014) Epostkommunikation med Burlövs kommuns miljöstrateg Johan Rönnborg (2014-12-15) 12 Segeåns vattenråd och vattendragsförbund (2015) www.segea.se/ny-sida.html (2015-05-30) 13 Höje å vattenråd (2015) www.hojea.se/recipientkontroll.htm (2015-05-30)

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 11 Figur 3. Förändring av Kolböra mosse (Segeåns avrinningsområde) över tid. Öppna vattenytor har sedan Segeåprojektets start år 2020 blivit allt fler och har numera en utbredning liknande förhållandena för 100 år sedan. nuvarande kontrollprogrammet arbetades fram av Höje å vattendragsförbund i samråd med Länsstyrelsen i Skåne län och fastställdes 1989. Därefter har programmet reviderats på några punkter. Bland annat har tillägg gjorts med analys av två biologiska parametrar, påväxtalger och makrofyter samt mätning av absorbans. Recipientkontrollen ingår sedan 2009 som en del i Höje å vattenråds organisation 14. 14 Höje å vattenråd (2015) www.hojea.se/recipientkontroll.htm (2015-05-30) Sege å. Administration av recipientkontrollprogrammet för Segeå är en av Segeåns vattendragsförbunds huvudsakliga uppgifter 15. Undersökningar av vattnet i Segeåns vattensystem har i olika omfattning utförts sedan 1965. Under 1989-1991 utförde Segeåns Vattendragsförbund undersökningar av vattenkvaliteten, dock ej i områdets sjöar. Från och med 1992 omfattas även sjöarna av 15 Segeåns vattenråd och vattendragsförbund (2015) www.segea.se/ny-sida.html (2015-05-30) vattendragsförbundets kontroll. Under åren 1983-1991 samordnades vattenkontrollen i sjöarna av Sydvästskånska sjökommittén (SYSK). 4.5 Genomförda åtgärder Ett av blåplanens syften är att knyta de åstadkomna vattenvårdande åtgärder från mellankommunala samarbeten ihop med den kommuninterna planeringen. Detta kan leda till synergieffekter för en ännu bättre samordning och tydliggör var det krävs riktade insatser inom kommunen. Staffanstorp

12 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 får även en bättre översikt och konkreta geografiska underlag för den egna planeringen. Underlagen kan även ha relevans för den kommande översiktsplanen. Tabell 5. Fysiska åtgärder som åstadkommits under Höjeåprojekt II (2007-2014). Preliminär sammanställning. De vattenvårdande åtgärder som åstadkommits i samband med mellankommunala projekt presenteras i kartform för Staffanstorps kommun (Kartor 44-49). Aktuella sammanställningar finns tillgängligt för båda avrinningsområden (vattenstrategiska planeringsunderlag 16 ) och togs fram under 2012-2013. Segeåprojektet. Arbetet har resulterat i 17 ha nyanlagda våtmarker fördelad på 13 objekt under senaste etapp (2010-2013). Därmed är totala arealen anlagda våtmarker som kom till i Segeåprojektets regi uppe i 82 ha fördelad på 61 objekt. Våtmarkerna ligger utspridda i avrinningsområdet i de sju deltagande kommunerna. Inom Staffanstorps del av Segeåns och Torrebergabäckens avrinningsområden har totalt 7,6 ha våtmarker fördelad på 9 objekt anlagds (Tabell 4). Ännu så länge saknas anlagda 16 Höje å vattenråd (2013) Vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU) för Höje å avrinningsområde våtmarker i Alnarpsåns avrinningsområde 17 (Figur 2). 17 Ekologgruppen (2014) Segeåprojektet Etapp 4 Slutrapport. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund Utöver de fysiska åtgärder som åstadkommits genom Segeåprojektet har ett flertal kunskapshöjande utredningar och sammanställningar bekostats av vattenrådet eller Segeåprojektet, oftast med stöd från statliga anslag, t ex LOVA-stöd. Kunskapsunderlag som har tagits

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 13 fram efter år 2010 inkluderar utöver Sege å även Alnarpsåns avrinningsområde. Några av dessa underlag kommer vara viktiga även i samband med planfrågor på kommunal nivå och har därför bl a inkluderats i den GIS baserade VAöversikten: Översvämningskartläggning för Segeåns huvudfåra 18 Vattenstrategiskt planeringsunderlag VSPU för Segeå (omfattar även Alnarpsån) 19 Kostnadsutredning för avfasningsåtgärder längs Segeåns avrinningsområde 2013 (omfattar även Alnarpsån) 20 Ett exempel på vilka förändringar i landskapet som kan åstadkommas med vattenvårdande insatser är 18 Jordbruksverket (2014) Identifiering av översvämningsytor längs Sege å. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund 19 Aquaconsulting (2014) Planeringsunderlag för vatten. Vad behöver man veta för att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund. 20 Ekologgruppen (2014) Avfasning av dikeskanter och tvåstegsdiken i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden. Utredning av lägen, kostnader och potentiell miljönytta. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund restaureringen av Kolböra mosse. Andelen öppna vattenytor har gradvis ökat och är numera mycket likt de historiska förhållandena för ca 100 år sedan (Figur 3). Höjeåprojekten. Under Höjeåprojektet I (1991-2003) har huvudfokus legat på att anlägga våtmarker och dammar runtom i avrinningsområdet. Totalt har 75,2 ha våtmarker fördelad på 69 objekt kunnat anläggas under Höjeåprojekt I, varav 21 objekt (15 ha) inom Staffanstorps kommun. Skyddszoner (minst 5 m breda odlingsfria zoner) anlades utmed 74 km vattendrag. Resultaten från Höjeåprojektet sammanfattades i slutrapporten för Höjeåprojektet Etapp I-III 21. Höjeåprojektet II (2007-2014) var till större del inriktat på gångstråk, vattendragsrestaurering och fiskevårdande åtgärder, men även nya dammar har tillkommit. Resultaten från Höjeåprojektet II är ännu inte sammanställda i en slutrapport. Här nedan anges därför preliminära siffror för utförda åtgärder (Tabell 5). Flera stora åtgärdsprojekt har kunnat genomföras, varav bl a återmeandringen av Höje å vid Trolleberg samt restaureringen av Fels mosse (18 ha) utmärker sig. Tätortsnära gångstråk etablerades utmed Höje å och ökar tillgängligheten vid Habo dammar i Lomma, mellan Flackarp och 21 Ekologgruppen (2004) Höjeåprojektet. En renare å ett rikare landskap. Slutrapport Etapp I-III. På uppdrag av Höje å vattendragsförbund Lund samt vid Esarp. Många fiske- och biotopvårdande åtgärder har också kunnat genomföras tack vare ett starkt intresse från markägare, vilket gynnar framförallt öring. Fysiska åtgärder i Höje å. Båda Höjeåprojekten har varit framgångsrika och uppnått de flesta uppsatta åtgärdsmål. Den totala arealen anlagda och restaurerade våtmarker som åstadkommits genom Höjeåprojekten ligger numera på över 107 ha fördelat på 82 objekt. Kunskapsunderlag. Höje å vattenråd har under de gånga åren tagit fram ett flertal rapporter och kunskapsunderlag för avrinningsområdet som tillgängliggörs på vattenrådens hemsida. År 2012 tog vattenrådet fram ett vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU 22 ) för Höje å som omfattar ett kartverktyg som tillhandahölls alla fyra medlemskommunerna. Nytt avtal. Under hösten beslutades om ett nytt samarbetsavtal och tillhörande åtgärdsprogram i samtliga fyra kommunstyrelser och i slutet av december hade samtliga kommuner skrivit under avtalet som löper mellan 2015 och 2021 med en kommunal budget på ca 4 000 tkr per år. 22 Höje å vattenråd (2013) Vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU) för Höje å avrinningsområde

14 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Flödesviktade fosforhalter i Höje å, Trolleberg (µg/l) Flödesviktade fosforhalter i Sege å, Valdemarsro (µg/l) Flödesviktade kvävehalter i Höje å, Trolleberg (µg/l) Flödesviktade kvävehalter i Sege å, Valdemarsro (µg/l) Figur 4. Långtidstrender för kväve och fosforhalt i Höje å. Ur Höje å recipientkontroll 201 23 Figur 5. Långtidstrender för kväve och fosforhalt i Sege å.ur Segeå recipientkontroll år 2013 24

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 15 Höje å dagvattengrupp. Dagvattengruppens arbete fokuserade mellan 2007-2013 på utredningar och på att ta fram åtgärdsförslag. Från och med 2014 23 24 gick arbetet över i en mer operativ fas. Av de framlagda åtgärdsförslagen har några projekt kommit igång. Fyra projekt med främsta syfte att minska flödestopparna i vattendragen pågick under 2012-2014. Två dagvattendammar blev klart under 2014, båda i Lunds kommun. Ytterligare tre åtgärdsprojekt med koppling till Staffanstorp utreds för tillfället (avfasning Dynbäcken, åtgärder i Vesums/Gullåkra mosse samt åtgärder mot Lunds dagvattenutlopp vid Knästorp), se Karta 48. 4.6 Långtidstrender vattenkvalitet Långtidstrenderna visar sjunkande halter för kväve och fosfor, såväl i Höje å (Figur 4) som i Sege å (Figur 5). Årsmedelhalten för fosfor har minskat med ca 50% och för kväve med ca 40% sedan 1986. Aktuella halter är dock fortfarande mycket höga avseende såväl fosfor som kväve i båda åarna 23 Ekologgruppen (2013) Höje å Recipientkontroll 2012. På uppdrag av Höje å vattenråd Figur 6. Mätserier för årsmedelhalter från Alnarpsån (station Coyetegården) för fyra utvalda parametrar. För tre parametrar anges en färglagd bedömningsskala enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 25. 24 Ekologgruppen (2014) Segeån Recipientkontroll 2013 Årsrapport. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund

16 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 (klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 25 ). För Alnarpsån fanns ingen färdig sammanställning av långtidstrenderna för kväve och fosfor till hands. Rådata 26 från provtagningspunkten Coyetegården i Staffanstorps kommun (2004-2014, totalt 67 provtagningar) och Alnarpsåns utlopp (Burlövs kommun) har används för nedan följande bedömningar. Trendbilden för Alnarpsån ser generellt sämre ut än för de andra vattendragen och liknar bilden i Höje å och Sege å för 25 år sedan (Figur 6). Årsmedelhalter för stationen Coyetegården (inom Staffanstorps kommun) uppgick till 6348 µg/l för totalkväve respektive 148 µg/l totalfosfor under 2004-2014. Årsmedelhalter vid mätstationen för Alnarpsåns utlopp (Burlövs kommun) uppgick till 5158 µg/l totalkväve och 136 µg/l totalfosfor. Fosforhalten (årsmedel) ligger i stort sett på samma 25 Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913 26 Pers. komm. (2014) Epostkommunikation med Burlövs kommuns miljöstrateg Johan Rönnborg (2014-12-15). Mätningar 2003-2014 Figur 7. Alnarpsån efter häftiga regnfall under hösten 2014. Påverkan från både dag- och spillvatten medför att vattnet är tydligt grumligt. Foto John Hägg. nivå sedan mätningarna påbörjades, kvävehalten visar en svagt nedåtgående trend (Figur 6). Både fosfor- och kvävehalt klassar som extremt hög enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (>100 µg/l fosfor respektive >5000 µg/l kväve 27 ) för nästan alla årsmedelhalter i båda stationerna. För Coyetegården i Staffanstorps kommun uppvisar även månadsvärdena extremt 27 Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913 Figur 8. Alnarpsån efter en längre torrperiod under våren 2015. Vattnet är betydligt klarare utan påverkan från dag- och spillvatten. Foto Geraldine Thiere. höga värden för mer än 75% av fosforproven och mer än 50% av kväveproven. Ytterligare två parametrar utvärderades som indikatorer för påverkan av Alnarpsån (Coyetegården), d v s ammoniumhalt och grumlighet (Figur 6). Ammoniumhalten ger en fingervisning på spillvattenpåverkan (t ex från bräddningar eller enskilda avlopp). Alnarpsåns ammoniumhalt varierar kraftigt mellan åren och under fyra av tio år har minst ett av månadsproven uppvisat kraftigt förhöjda ammoniumhalter (>100 µg/l). De

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 17 uppmätta variationerna i ammoniumhalt och tillfälligt extrema värden är ett tydligt tecken för att Alnarpsån belastas av spillvattenutsläpp. Spillvattenpåverkan på Alnarpsån är mycket oroväckande, eftersom både närsaltsämnestransporten till havet ökar och Alnarpsåns ekologiska status försämras. Höga ammoniumhalter i sig kan också vara toxiska för fisk. Det finns dessutom en risk för sanitär olägenhet och smittorisk för människor som kommer i kontakt med spillvattenbelastat ytvatten. Ammoniumhalter och misstänkt spillvattenpåverkan bör utredas vidare och åtgärdas så fort som möjligt. Grumlighet är ett mått på hur mycket partiklar och sediment som transporteras respektive hur klart vattnet är (Figur 7 och Figur 8 illustrerar grumlighet i Alnarpsån). I grumliga vattendrag är ljusinsläppet och siktförhållanden begränsat vilket kan påverka både undervattensvegetation och rovfiskar negativt. Grumligheten i Alnarpsån (Coyetegården) visar en tydligt uppåtgående trend, d v s siktförhållanden försämrades starkt under perioden 2004-2014. Partiklar i vattendrag kan härstämma från olika källor, t ex från dagvatten, förstärkt erosion eller förändrad markbearbetning (lantbruk). Den uppmätta försämringen av grumligheten är oroväckande och bör utredas vidare. 4.7 Framtida målsättningar grundvatten Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen har ombildats till Sydvästskånes grundvattenkommitté (SSGK) på årsstämman 2015-02-27 28. Den nya organisationen har ett större geografiskt verksamhetsområde samt ett ökat fokus på miljöfrågor. I det nybildade grundvattenförbundet kommer tio kommuner, tre industrier samt två VA-bolag ingå som medlemmar. Ett uttallat mål är att utvidga samarbetet i frågor som rör grundvattnets förekomst, skydd och miljö. Avsikten är att både implementera vattenramdirektivet, säkra grundvattentillgångarna i ett förändrat klimat samt att bidra till miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. På sikt kan ett grundvattenråd komma bildas som en del av grundvattenkommitténs verksamhet, d v s ett motsvarande samarbetsorgan som de existerande vattenråden. Sydvästskånes grundvattenkommitté har i övrigt liknande uppgifter som Alnarpskommittén, bl a att administrera och genomföra undersökningar som rör grundvattnet i Sydvästskåne samt utföra den regionala övervakningen av grundvattenkvalitén. 28 Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen (2015) Protokoll från extra årsstämman (daterad 2015-02-27) Kommittén arbetar efter en årlig arbetsplan, som omfattar administration, vattendirektivet, nya program för datainsamling, bekämpningsmedelsrester samt jonsammansättning med ålderbestämning, domstolsärenden, grundvattenmodell samt bevakning av specialinsatser 29. En ny arbetsplan kommer att tas fram efter ombildningen 2015. I samarbete med grundvattenkommittén har bl a förarbetena för att bilda ett vattenskyddsområde för Grevietäkten initierats. Flera undersökningar, och bl a en grundvattenmodell har tagits fram för Alnarpsströmmen som har gett värdefull grundläggande information om de hydrogeologiska förutsättningar, t ex inströmningsområden, grundvattentryck och flödesriktning. Övervakningen av de sydvästsvenska grundvattenförekomsterna är också framstående med avseende på övervakningens omfattning och mätseriernas längd. 29 Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen (2014) Årsrapport 2013. Sweco rapport 1220166

18 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 4.8 Framtida målsättningar Sege å och Alnarpsån Segeåprojektet. För att uppnå målet på 50 ha anlagda våtmarker under perioden 2010-2021 återstår att anlägga 33 ha under återstående etapper 30. Projektet har arbetat aktivt med uppsökande verksamhet till markägare bl a för att hitta fler våtmarkslägen. I övrigt finns ett ökat markägarintresse i avrinningsområdet och Segeåprojektet får igenom många av sina våtmarksprojekt genom att intresserade markägare själv tar kontakt med vattenråden respektive upphandlat konsult. Samma arbetssätt gäller även nästa period. Alnarpsåns recipientkontroll. Resultaten från Alnarpsåns recipientkontroll används i dagsläget för Burlövs egenkontroll och i samband med miljöstrategisk planering och rapporteras även upp till länsstyrelsen som underlag för statusklassning 31 mm. I nuläget saknas dock en regelbunden rapportering till Staffanstorps kommun, Sege å vattenråd och datavärden för den nationella miljöövervakningen SLU. I samband med 30 Ekologgruppen (2009) Handlingsprogram för Segeåprojektet 2010-2021, Etapp 4-6. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund 31 Pers. komm. (2014) Telefonsamtal med Burlövs kommuns miljöstrateg Johan Rönnborg (november 2014) förarbetena till blåplanen har en dialog initierats om att inkludera de befintliga provtagningspunkterna i den samordnade recipientkontrollen för Sege å och på sikt åstadkomma en administration genom vattenrådet. Detta hade bl a medfört väsentligt bättre tillgång till dataunderlaget samt möjliggjort en effektivare åtgärdsplanering för Alnarpsåns avrinningsområde. Kartläggning av bräddningspåverkan i Segeåprojektet. Under 2014 utförde Segeåprojektet en kartläggning av de befintliga bräddningsutlopp från alla spillvattennät som berör avrinningsområdet i samband med ett examensarbete 32. Som ett steg vidare har Segeåprojektet initierat en fördjupad utredning under 2014-2015 som ska ge en helhetsbild över risken och påverkan från bräddningar från ledningsnätet och reningsverk i hela Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden. Utsläppsmängder, miljöpåverkan och möjliga åtgärder omfattas av utredningen. Projektet får statligt LOVA-stöd och ska avslutas under hösten 2015. 32 Jensen S & Öberg J (2014) Bräddavlopp i Segeåns avrinningsområde. En utredning och inventering av bräddavloppens frekvens, bräddad volym och föroreningsmängder. Examensarbete i samarbete med Segeåns vattenråd och vattendragsförbund 4.9 Framtida målsättningar Höje å Höjeåprojektet: Målen för att ta fram samarbetsavtal 2015 och fortsätta samarbetet under perioden 2015-2021. Målsättningar för åtgärdsarbetet under nästa period har sammanställts i ett nytt åtgärdsprogram 33. Förslagen i åtgärdsprogrammet utgör utgångspunkten för arbetet inom ramen för samarbetsavtalet mellan kommunerna för åren 2015-2021. Arbetet kommer ske i två etapper, mellan 2015-2018 och mellan 2019-2021. Åtgärdsprogrammet syftar till att närma sig miljömål och vattendirektivets krav samt att minska översvämningsrisken. Åtgärderna omfattar: dämpa höga flöden i vattendragen minska övergödning dämpa höga flöden av dagvatten minska halterna föroreningar i dagvatten förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och rekreation stärka ekosystemtjänsterna i området. Det nya åtgärdsprogrammet fokuserar mer än tidigare på dammar och våtmarkers förmåga att dämpa höga flöden för att minska riskerna för översvämningar. I det nya åtgärdsprogrammet har 33 Höje å vattenråd (2014) Höje å åtgärdsprogram 2015-2021 samt åtgärdsförslag för etapp 1 (2015-2018)

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 19 därför Dagvattengruppens arbete slagits ihop med arbetet inom Höjeåprojektet. Tabell 6 redovisar åtgärdstyper och uppskattade kostnader för Höjeås nya åtgärdsprogram 2015-2021. Tabell 6. Nya målsättningar för Höjeåprojektet, 2015-2021. Ur Höje å åtgärdsprogram 34 Värdering av Höjeås ekosystemtjänster. Under 2014 har vattenrådet arbetat med att belysa hur olika föreslagna vattenvårdsåtgärder påverkar befintliga ekosystemtjänster i Höje å och utvecklat en metod för att värdera olika vattenrelaterade ekosystemtjänster i monetära termer 34. Rapporten kan vara ett stöd och en inspiration till att utföra liknande bedömningar på hur vattenrelaterade ekosystemtjänster påverkas av kommunal planering, processer och beslut. 35 34 Höje å vattenråd (2015) Helhetsperspektiv Höje å Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster 35 Höje å vattenråd (2014) Höje å åtgärdsprogram 2015-2021 samt åtgärdsförslag för etapp 1 (2015-2018)

20 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Vattenstrategiska planeringsunderlag. Under åren 2012 och 2013 har Höje å vattenråd arbetat med att ta fram ett vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU 36 ) för hela avrinningsområdet. Tanken var att ställa aktuella vattenplaneringsunderlag såsom översvämningsutredningar, vattenvårdande åtgärder, dikningsföretag och förbättrade avrinningsområdesgränser från olika datavärdar till förfogande till medlemskommunerna för att underlätta och främja en ökad hänsyn till vattenfrågor vid exempelvis VA-planering, miljötillsyn, fysisk planering mm. Arbetet var ett pilotprojekt och ledde till det första VSPU i Sverige. Segeåns vattenråd och vattenvårdsförbund följde efter och tog fram ett VSPU för Alnarpsån och Segeån under 2013. Staffanstorps kommun är därmed den enda kommun i Sverige som har tillgång till vattenstrategiska planeringsunderlag för hela kommunytan. Numera har fler vattenråd i Skåne anammat konceptet och två VSPU är pågående, bl a för Kävlingeån 37 och Nybroån. VSPU har varit avgörande för framtagningen av Staffanstorps blåplan och har delvis inkluderats i det kommunala kartverktyget VA-översikt som kommer bli en del av kommunens kart- och GIS-stöd. Regionala planeringsunderlag. I VSPU ingår en hel del regionala planeringsunderlag med koppling till vatten, rekreation och naturvård som är av relevans för den kommunala planeringen. Dessa underlag är i huvudsak framtagna av länsstyrelsen i Skåne, vattenmyndigheten (VISS) eller andra statliga myndigheter. I Tabell 7 redovisas en lista över de regionala kartunderlag som är av relevans för Staffanstorps kommun. För att uppfylla blåplanens syfte att vara ett fördjupat underlag för den kommande översiktsplanen, avser följande avsnitt att komplettera bilden med en översikt över regionala planeringsunderlag som berör Staffanstorps kommun, t ex gällande befintliga skyddsbestämmelser som har beröring med vatten (t ex strandskydd, naturreservat, riksintressen, dricksvattendirektivet, mm). befintliga rekreations- och naturvärden som har beröring med vatten (t ex rekreationsområden, regionalt värdefulla vatten, värdefull kulturmiljö) Dessa kartunderlag redovisas i blåplanens kartdel (Kartor 52-60) som ett komplement till de hittills framtagna kommunala planunderlag och inkluderas i kartverktyget VA-översikt. Tabell 7. Översikt över regionala planeringsunderlag med koppling till blåplanering. 36 Höje å vattenråd (2013) Vattenstrategiskt planeringsunderlag (VSPU) för Höje å avrinningsområde 37 Kävlingeåns vattenråd (2015) http://kartor.lund.se/vspu/ (2015-06-14)

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 21 Kommuninternt vattenvårdsarbete 4.11 Kommuninternt arbete med MKN och vattenförvaltningen Det kommuninterna arbetet med vattenförvaltningen pågår parallellt med de tidigare nämnda mellankommunala samarbeten. Även kommuninternt krävs ett samordnad och förvaltningsövergripande arbetssätt för att arbeta kostnadseffektiv. Miljö- och vattenvårdande aspekter ingår bl a i miljötillsynsarbetet, egenkontroll av VA i egenskap av verksamhetsutövare, underhåll och investeringar i befintliga VA-anläggningar samt hänsyn till vattenfrågor i planeringssammanhang. Staffanstorps kommun har länge arbetat med blåfrågor på ett strategiskt sätt. Kommuninternt arbete utgår från kraven som ställs i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och inkludera även årlig återrapportering om vilka åtgärdskrav som har uppfyllts. 4.12 Resultat från det kommuninterna arbetet hittills Syftar till att antingen åstadkomma förbättrad hänsyn till vattenfrågor eller konkreta fysiska åtgärder (t ex flödesfördröjning av dagvatten) eller minskade utsläpp (utbyggnad av kommunalt avlopp). Minskad miljöpåverkan från spillvatten. Omfattande utbyggnad av kommunalt avlopp på landsbygden under 1990-talet samt omledning av ett mindre reningsverk till reningsverk med bättre reningskapacitet (2012). 98% av hushållen är anslutna till spillvattennätet idag, endast 156 enskilda avlopp finns kvar. Omfattande register om typ av enskilt avlopp samt geografisk kartläggning av fastigheter finns. Riktad tillsyn på de sämsta anläggningar som saknar reningsanläggning utöver slamavskiljare har utförts. Figur 9. Gullåkra och Vesums mosse. Jämfört med de utdikade förhållanden runt 1947, där Gullåkra och Vesums mosse till stor del brukades som åkermark, finns i dagsläget många fler öppna vattenytor tack vare våtmarkssatsningar genom kommunala projekt som Storklandskapet (LIP) och Höjeåprojektet. Staffanstorps kommun har även satsat på tätortsnära rekreation: en cykelled leder genom mossen och en motionsslinga med träningsredskap har anlagds. Stigar, informationsskyltar och utsiktstorn finns i området. De bebodda fastigheter som inte berörs av planerad VA-utbyggnad och som inte är godkända har vitesförlagds under 2014 (2 fastigheter). Enskilda avloppsanläggningar som bedrivs med tillstånd enligt den äldre miljöskyddslagen är i fokus för tillsynen i nuläget 38. 38 Miljö- och byggnadsnämnden Staffanstorps kommun (2014) Kontroll- och tillsynsplan för miljöenheten

22 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Minskad miljöpåverkan från dagvatten. Ett aktivt arbete med lokal fördröjning i dammar/magasin i ny bebyggelse har utvecklats i Staffanstorps kommun sedan ett antal år tillbaka. Detaljplaner antagna sedan ca 2007 har avsatt allmän platsmark med kommunal eller enskild huvudman för att fördröja utsläppet av dagvatten (Karta 38). Dagvattenpolicyn utgör ett stöd i planprocesserna. Vattenhänsyn i fysisk planering. Kommunegna höjddata (flygscanning) används som planeringsstöd i detaljplanering och bygglovsärenden. Vatten- och spillvattenförsörjning (VA) samt dagvattenfrågor lyfts in i exploateringsprojekt genom att en tjänsteman från teknik/va ingår i alla exploateringsprojekt. Det finns ett fungerande förvaltningsövergripande arbetssätt angående dagvattenfrågor. Översvämningsrisk. Översvämningsrisken kartlades för hela kommunen (pluviala översvämningar) och riskutredning för samhällsservice mm i samband med Vattenstrategi 2011. Åarna Höje å och Dynbäcken mättes in i samband med översvämningsutredningar av dagvattengruppen (2010 och 2011). Dikningsföretagen med kommunal andel mark blev kartlagda 2009. Tätortsnära rekreation. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och tillgängliggöra de vattenrelaterade natur-och rekreationsområden som Figur 10. Vy över Gullåkra mosse och cykelväg till Lund. finns i Staffanstorps kommun. Ett exempel på en positiv utveckling av befintliga områden är Gullåkra/Vesums mosse. En flygbild över mossen före tätortens uppkomst (1947) visar att den var nästan helt torrlagd och brukades som åkermark (Figur 9). En jämförelse med en aktuell flygbild (2010) visar att sedan Staffanstorps tätort har växt fram söder om mossen, har andelen öppna vattenytor i mossen ökat och området har blivit våtare igen, bl a tack vare tillförseln av dagvatten och större våtmarkssatsningar. Hela området är tillgängligt för rekreation, flera gångstråk och en motionsslinga finns och en cykelväg längs med Dynbäcken går genom området (Figur 10).

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård Nya multifunktionella ytor. I samband med de större exploateringsprojekt i Hjärup och Staffanstorp har kommunen satsat på multifunktionella ytor som knyter ihop tätortens utkanter med landsbygden. Dessa områden är tänkt att fungera både som rekreations- och parkområden för de boende samt som dagvattenanläggningar med fördröjningssyfte. Vikhems vattenpark (utbyggnad pågår) och Hjärup park (planering pågående i samband med utbyggnaden i Hjärup Nordost) är exempel på större vattenanläggningar som ska öka både de estetiska och funktionella värden av de nya bostadsområdena (Figur 11 och Figur 12). Figur 11. Vikhems vattenpark. Foto & licens: Avitech 0705-354686 Figur 12. Hjärups Park planerade dagvattendammar i samband med nybyggnation i Hjärup Nordost. 23

24 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 4.13 Utvecklingsbehov På vissa områden kan det kommuninterna arbetet med vattenförvaltningen förbättras. Organisation Aktiv samordning. Vattenfrågorna samordnas inte lika aktivt mellan olika förvaltningar internt på stadsbyggnadskontoret, jämfört med den effektiva samordningen som finns med externa organ (med vattenråd och grundvattenförbund). Den externa samordningen är starkt kopplat till den tjänsteman som arbetar med detta nu (klimatstrateg). Pensionsavgång kommer ske under 2015-2020 och ersättare behöver arbetas in i god tid. Strategiska frågor. Vattensamordningsansvaret kring blåfrågor ligger för tillfället inte på strategisk nivå i kommunen och det saknas därför en tydlig koppling till KS övergripande ansvar för mark- och vattenplanering. Ett ansvar för vatten- och miljöfrågor (ej tillsynsinriktad) ligger på TN, men ansvaret omfattar inte den interna samordningen. Miljöstrateg och/eller kommunekolog saknas i kommunen. Ansvarsförhållanden Ansvarsförhållanden för blåfrågor är utspridd på olika kommunala nämnder. Ansvaret för att uppnå MKN är gemensamt för hela kommunen. Oftast är det dock svårt att fördela arbetsbördan tydligt mellan olika nämnder och tjänstemän. Utan aktiv samordning är åtgärder svårare att åstadkomma, det är dyrare och det är svårt att överblicka alla handlingskonsekvenser. Avrinningsområdesperspektiv. Förvaltningarna på stadsbyggnadskontoret arbetar inte fullt ut med ett avrinningsområdesperspektiv i dagsläget. Detta krävs dock för att bättre rikta t ex tillsyn, åtgärder, planeringsbehov till de områdena med störst behov. Ett exempel är att Alnarpsån, som har sämst ekologisk status i kommunen, fått minst andel åtgärder riktad på sitt avrinningsområde. Närsaltsbelastningen är högst bland alla provtagningsstationer i Staffanstorps kommun (Figur 13). Ett mer aktivt arbete med Alnarpsån har inletts via Segeåns vattenvårdsförbund och vattenråd sedan 2010, men ännu så länge inte lett till konkreta åtgärder. Med avseende på MKN så gäller samma tidskrav för Alnarpsån som för kommunens övriga ytvattenförekomster, god ekologisk status ska uppnås till år 2027. Alnarpsån har en mycket mindre omfattande recipientkontroll jämfört med övriga ytvattenförekomster i kommunen avseende vilka parametrar som ingår, hur ofta provtagningen utförs samt hur många provtagningspunkter som ingår. I dagsläget samlas endast data för kemisk-fysikaliska paramentrar. Övervakning av flödet, biologiska paramentrar samt föroreningar (t ex metallhalt eller prioriterade ämnen) saknas i dagsläget. Risken för föroreningspåverkan är dock högt, med tanke på dagvattenpåverkan och den höga andelen tätorter (40%) i Alnarpsåns avrinningsområde. I dagsläget är dessutom samordningen av de befintliga provtagningsresultaten, t ex med övrig recipientkontroll, bristfällig. Årlig rapportering av Alnarpsåns recipientkontroll saknas i dagsläget och är därmed inte jämförbart med ambitionsnivån för Höjeås och Segeåns recipientkontrollprogram. Staffanstorps kommun belastar Alnarpsån med dagvatten från hela Hjärups tätort, genom bräddningar från spillvattennätet samt utsläpp från enskilda avlopp. Vattnet i Alnarpsån är av så dålig kvalitet att den visstid befaras utgöra en sanitär olägenhet för boende i området som kommer i kontakt med vattnet (t ex i samband med bräddningar). En regelbunden övervakning av kommunens miljöpåverkan samt ett strategiskt åtgärdsarbete bör bli en högt prioriterad fråga. Åtgärder i Alnarpsån bedöms på grund av den dåliga statusen som särskilt kostnadseffektiva, jämfört med åtgärder i de andra vattendragen.

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 25 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Totalkväve Nitratkväve Totalfosfor Grundvattenskydd Ett tydligt grundvattenperspektiv och hänsyn till kommunens grundvattentillgångar har saknats hittills. Ansvaret för t ex riskbedömningar för grundvatten från kommunala verksamheter (dagvatten eller spillvatten) och ett tydligt uppdrag för grundvattenskydd (t ex för miljötillsyn) saknas. En ökat medvetenhet och riskhänsyn bl a i planprocesser och vid tillsynsarbetet bör få hög prioritet. Även andra grundvattenaspekter (t ex hög grundvattentryck) bör vägas in i fysisk planering och VA-planering för att skydda bebyggelse och anläggningar från inträngande grundvatten. Figur 13. Jämförelse av närsaltsbelastningen bland kommunens provtagningspunkter för recipientkontroll i ytvatten (årsmedelvärdet för år 2012 jämförs för alla stationer 38 39 ), värden i µg/l. Provtagningsplatsen Alnarpsån nedströms ligger vid mynningen till Öresund (Burlövs kommun), men är med för att illustrera hur Alnarpsån påverkas längre nedströms. För provtagningsstationerna i övriga fall anges med stationsnummer ur recipientkontrollprogram i parantes. Samarbete mellan kommunen och vattenråden Vattenråden utnyttjas inte i full utsträckning som samarbetspartner och samrådsinstans i dagsläget. Exempelvis skickas inte alla detaljplaner på remiss för att få en bedömning av dagvattenlösningarna mm. Miljötillsynsarbetet är i dagsläget inte formellt kopplat till vattenråden respektive grundvattenförbundet. Risk finns att befintlig kunskap inte utnyttjas fullt ut, vilket är inte kostnadseffektiv och försvårar och fördröjer 39 40 åtgärdsarbetet. 39 Ekologgruppen (2013) Höje å Recipientkontroll 2012. På uppdrag av Höje å vattenråd Förvaltningsövergripande samarbete kring dagvatten Miljötillsyn över dagvattnet har hittills inte utförts i praktiken, varken inom eller utanför kommunalt verksamhetsområde. Försvårande omständigheter har varit att grundläggande underlag har saknats, att ansvarsfördelningen är otydlig, samt att vägledning från statlig sida saknas. Staffanstorps kommun har ett väl fungerande förvaltningsövergripande arbetssätt för att utreda och lösa dagvattenhanteringen (flödesdämpande 40 Ekologgruppen (2013) Segeån Recipientkontroll 2012 Årsrapport. På uppdrag av Segeåns vattenråd och vattendragsförbund

26 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 åtgärder mm) i samband med nybyggnation och exploatering idag. En tydlig koppling av det kommunala miljötillsynsansvaret för dagvattenfrågor saknas dock idag i samband med exploateringsprocessen. Dagvattenutredningar som utförs i dagsläget för ny bebyggelse har enbart fokus på flödesfördröjningskrav och utreder inte vilka miljökonsekvenser och påverkan på MKN som exploateringen medför. Ett tydligt perspektiv på dagvattenkvalitet (reningskrav, föroreningsgrisk) saknas. Utredningar om dagvatten bör ha med ett tydligare recipientperspektiv och belyser konsekvenser för miljökvalitetsnormerna i ett tidigt skede av exploateringsprocessen för att minska dagvattenpåverkan genom anpassat fysisk planering. dagvattenhanteringen i befintlig bebyggelse är kostnadsfördelningen mellan skattekollektivet och VA-taxekollektivet. Kommunen arbeta just nu med en ny dagvattenstrategi för att bl a förtydliga ansvarsfördelningen. Vässade verktyg för ökat vattenhänsyn. I samband med förarbeten till blåplanen utvecklades ett antal konkreta verktyg som kan användas för att ta bättre hänsyn till vattenfrågor i kommunal planering, processer och beslut. Hittills har en liknande kunskapsöversikt saknats i kommunen. Underlagen är en vidareutveckling av utvalda kartunderlag från VSPU eller statliga myndigheter, där lokal kunskap har lyfts in. Grundvattenbuffert. Grundvattenbufferten (Karta 50) är ett verktyg för att urskilja områden som är särskilt känsliga för påverkan på grundvatten utifrån de naturliga geologiska förutsättningarna. Verktyget är av praktisk relevans eftersom hela Staffanstorps kommunyta berörs av grundvattenförekomster och det saknas vidare prioriteringsverktyg för Tabell 8. Användningsexempel för yt-och grundvattenbuffer i samband med tillsyn av miljöfarliga verksamheter (koppling till risk- och sårbarhet för recipienten). Dagvatten som alstras från befintlig bebyggelse har inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Det innebär att det saknas en överblick över dagvattensituationen i befintliga verksamhetsområden samt en plan för strategiska åtgärder per dagvattenavrinningsområde respektive recipient. För åtgärder i befintlig bebyggelse krävs en samordning mellan gata-park- VA å ena sidan och tydliga strategiska beslut från plan/exploatering som har politisk förankring. Åtgärder för befintlig bebyggelse är nödvändiga framförallt i samband med förväntade nederbördsmönster i samband med klimatförändringar (ökat risk för skyfall). En mycket viktig fråga för klimatanpassningen av

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 27 grundvattenresurserna. Inom de områdena som omfattas av grundvattenbufferten är de underliggande grundvattenförekomster mer sårbara för t ex förorening eller annan påverkan från ovan mark. Skyddsbufferten kartlägger utbredningen av det största inströmningsområdet för Alnarpsströmmen av jordarter som har en hög eller mycket hög genomsläpplighet av ytliga grundvattenförekomster (Alnarpsströmmen) Som ett exempel på möjliga användningsområden har grundvattenbufferten används för få fram hur många miljöfarliga verksamheter (som utgör en potentiell risk) som berör de känsliga zonerna (se Tabell 8). Ytvattenbuffert. Ytvattenbufferten (Karta 51) är motsvarigheten till grundvattenbufferten och ett verktyg för att synliggöra kommunens nätverk av vattendrag inom de tre avrinningsområdena. Tv å storleksordningar av ytvatten kan urskiljas och bufferten avgränsar områden som ligger inom ett givet avstånd från ytvatten de större vattendrag som klassas som vattenförekomst enligt vattenmyndigheten (inom 150 m avstånd) övrigt ytvatten såsom vattendrag, mindre sjöar, våtmarker och småvatten samt dikningsföretag (inom 50 m avstånd) Som exempel på möjliga användningsområden användes ytvattenbufferten för att få fram en bild över hur många av de verksamheter under kommunalt tillsynsansvar som ligger i närheten av ytvatten (Tabell 8). Sådana verksamheter kan utgöra en större potentiell risk för utsläpp eller annan direkt påverkan för ytvatten än verksamheter som ligger längre bort. Ytvattennätverket går även att använda för att bedöma nedströms konsekvenser av ett utsläpp, eftersom ytvattnet rör sig längs de visade stråk och kan föra föroreningar med sig. Översvämningsbuffert. Översvämningsrisken längs Höje å respektive Sege å (Karta 35) har kartlagds för 100-års flöden (s k fluvial översvämningsrisk). Dessa riskkarteringar kan vara ett stöd i det förebyggande arbetet, bl a avseende miljötillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter och liknande. Om verksamheter är inom riskzonen för översvämning kan exempelvis särskilda anpassningskrav ställas (t ex att förvaring av kemikalier i källare undviks) för att förebygga utsläpp av farliga kemikalier vid översvämning. Exempel för användningen av skyddsbufferten visas i Tabell 8. Med hjälp av skyddsbufferten och ett geografiskt register över miljöfarliga verksamheter kan man ta fram statistik över vilka miljöfarliga verksamheter som ligger nära vattendrag och därmed utgör en risk för påverkan t ex via direkta utsläpp eller indirekta risker (översvämningsrisk). Sådan statistik är nödvändigt i samband med strategisk tillsynsplanering och prioritering och för att ha bättre bedömningsgrunder med sig när tillsyn väl utförs ute hos verksamheterna. Det kan också vara ett stöd i att ge riktad information till berörda verksamhetsutövare.

28 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Koppling till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram I vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram 41 ställs konkreta krav på att kommunerna bör prioritera bl a sin miljötillsyn och -prövning, den fysiska planeringen, arbetet med grundvattenskydd, samt arbetet med kompletterande åtgärder så att yt- och grundvattenresurserna ska kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Här nedan återges de ställda åtgärdskraven i korthet och kopplas till de berörda instanserna inom Staffanstorps kommun för att tydliggöra ansvarsfördelningen. 4.14 Tillsyn och prövning med hänsyn till MKN åtgärd 1a+b Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att MKN för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att MKN för vatten följs. Ansvarig instans: miljökontoret/mos Lokal prioritering: hög åtgärd 2a+b Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att MKN för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa MKN för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Ansvarig instans: miljökontoret/mos Lokal prioritering: hög 41 Vattenmyndigheten för Södra Östersjön (2014) Förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021. Samrådshandling

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 29 åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, MKN för vatten Ansvarig instans: miljökontoret/mos Underlag från blåplan: kartor ZZ mm Lokal prioritering: medel Anmärkning: Oklar lagstöd avseende krav på avloppsanläggningar med äldre tillstånd som dominerar i Staffanstorps kommun. åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, MKN för vatten. Ansvarig instans: miljökontoret/mos Lokal prioritering: medel Anmärkning: Oklar fördelning av tillsynsansvaret mellan länsstyrelsen och kommun. åtgärd 6c Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag. Ansvarig instans: miljökontoret/mos Prioritering: medel Anmärkning: Oklar ansvarsfördelning för dricksvattentäkt som försörjer en annan kommun (allmän anläggning med extern VA-huvudman). Täkten kontrolleras i dagsläget genom regional grundvattenövervakning.

30 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 4.15 Fysisk planering med hänsyn till MKN åtgärd 6d Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner. Ansvarig instans: plan- och exploateringskontoret/ks Lokal prioritering: hög åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Ansvarig instans: plan-och exploateringskontoret samt bygglovsenheten/ks och MOS Lokal prioritering: hög Anmärkning: Denna åtgärd är kopplat till dagvatten- och VAförsörjning och bör ske i samråd med VA-enheten/TN. Ställningstagande från KS behövs avseende översvämningsrisk som prioriterad samhällsintresse. åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Ansvarig instans: tekniska enheten/tn Lokal prioritering: hög Anmärkning: Kan anses åtgärdad efter antagande av blåplanen

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 31 åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att MKN för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Ansvarig instans: tekniska enheten (park/gata)/tn Lokal prioritering: hög Anmärkning: Digital inventering (GIS-analys) är möjligt med befintliga kartunderlag i VA-översikt (ytvattenbuffert och vägdatabas). GIS-utredningen bör kompletteras med fältinventering och fiskekologisk bedömning. 4.16 Strategiska frågor och samordning med hänsyn till MKN åtgärd 6a Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter. Ansvarig instans: kommunledningskontroet/ks Prioritering: medel Anmärkning: Utredning av reservvattentäkt föreslås för nästa blåplaneringsperiod. Ställningstagande från KS behövs om vem som ska initiera ett sådant arbete. åtgärd 6b Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås. Ansvarig instans: kommunledningskontroet/ks Prioritering: medel Anmärkning: Bevaka utvecklingen av VA SYDs vattentäkter som berör Staffanstorps kommun (strategisk fråga). Ställningstagande från KS behövs avseende hur Staffanstorps kommun ska ta hänsyn till externa dricksvattenintressen.

32 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 åtgärd 6e Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt e) se till så att samtliga allmänna ytoch grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa MKN för vatten. Ansvarig instans: kommunledningskontroet/ks Prioritering: medel Anmärkning: Ställningstagande från KS behövs för att initiera ett sådant arbete. Ett register för enskilda vattentäkter i hela kommunen behöver inrättas. åtgärd 5a Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande. Ansvarig instans: kommunledningskontoret/ks Lokal prioritering: hög Anmärkning: Kompletterande åtgärder kan omfatta bl a dagvattentillsyn, multifunktionella ytor för klimatanpassning, rekreation, översvämningsåtgärder, kompensationsområden samt behandling/hantering av näringsbelastade sediment (t ex från dagvattendammar eller åtgärd 5b Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Anmärkning: Ej relevant för Staffanstorps kommun.

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 33 4.17 Förslag för vattenvårdande åtgärder enligt vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram I samband med det nya åtgärdsprogrammet 42 lanserade vattenmyndigheten även ett tillägg i databasen VISS, där det nu finns åtgärdsförslag för alla avrinningsområden inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Underlaget innehåller även effektberäkningar (t ex minskat närsaltsbelastning eller utsläpp av miljögifter) samt uppskattade åtgärdskostnader och pekar ut åtgärdsplatser. En sammanställning av de åtgärder som berör de nio vattenförekomster i Staffanstorps kommun har hämtats från VISS i samband med förarbetena till blåplanen 43. Här nedan återges kortfattat de åtgärdsförslag som är relevanta, samt vilken instans som bör ansvara för genomförandet. 42 Vattenmyndigheten för Södra Östersjön (2014) Förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021. Samrådshandling 43 VISS (2015) Excelutdrag från VISS för åtgärdsförslag för vattenförekomster som berör Staffanstorps kommun (nedladdad 2015-06-10). Kompletterande underlag till blåplanen. Åtgärdsförslag för grundvatten tillsyn av befintliga vattenskyddsområden (tillsyn miljökontoret) inrätta nya vattenskyddsområden (strategisk fråga, KS) åtgärda vattenuttag för att säkerställa grundvattenmängden (strategisk fråga, KS) odling utan bekämpningsmedel; minskad näringsutlakning inom jordbruket (anpassat jordbruk) Åtgärdsförslag för Alnarpsån Restaurering av rensade eller rätade vattendrag; anläggning av ekologisk funktionella skyddszoner (ansvar: mellankommunal vattenvård, vattenråd) dagvattendammar; återställning av kulverterade vattendrag vid Hjärup och Lilla Uppåkra (ansvar: förvaltningsövergripande samarbete, mellankommunalt samarbete) ekologisk odling inom avrinningsområdet; anpassade skyddszoner (ansvar: verksamhetsutövare lantbruk) Åtgärdsförslag för Torrebergabäcken fosfordammar, våtmarker för näringsretention, ekologisk funktionella skyddszoner, tvåstegsdiken (ansvar: mellankommunal vattenvård, vattenråd) dagvattendammar (ansvar: förvaltningsövergripande samarbete, mellankommunalt samarbete) åtgärda enskilda avlopp till normal skyddsnivå, åtgärda enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå, åtgärda bly från Grevie Jaktskyttebana (ansvar: tillsyn miljökontoret) kalkfilterdiken, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, skyddszoner i jordbruksmark (0-2m), skyddszoner i jordbruksmark (2-6 m), skyddszoner i jordbruksmark (6-10 m), skyddszoner i jordbruksmark (10-15m), skyddszoner i jordbruksmark (15-20m), strukturkalkning, anpassade skyddszoner på åkermark (ansvar: verksamhetsutövare lantbruk) Åtgärdsförslag för Sege å (nedströms Torrebergabäcken) Fosfordammar, våtmarker för näringsretention, ekologiskt funktionella

34 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 skyddszoner, tvåstegsdiken, restaurering av rensade eller rätade vattendrag (ansvar: mellankommunal vattenvård, vattenråd) dagvattendammar (ansvar: förvaltningsövergripande samarbete, mellankommunalt samarbete) åtgärda enskilda avlopp till normal skyddsnivå åtgärda enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå (ansvar: tillsyn miljökontoret) kalkfilterdiken, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, skyddszoner i jordbruksmark (0-2m), skyddszoner i jordbruksmark (2-6 m), skyddszoner i jordbruksmark (6-10 m), strukturkalkning, anpassade skyddszoner på åkermark (verksamhetsutövare lantbruk) Åtgärdsförslag för Sege å (uppströms Torrebergabäcken) Fosfordammar, våtmarker för näringsretention, ekologisk funktionella skyddszoner, restaurering av rensade eller rätade vattendrag (ansvar: mellankommunal vattenvård, vattenråd) åtgärda enskilda avlopp till normal skyddsnivå, åtgärda enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå (ansvar: tillsyn miljökontor) kalkfilterdiken, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, skyddszoner i jordbruksmark (0-2m), skyddszoner i jordbruksmark (2-6 m), skyddszoner i jordbruksmark (6-10 m), skyddszoner i jordbruksmark (10-15m), strukturkalkning, anpassade skyddszoner på åkermark (ansvar: verksamhetsutövare lantbruk) Åtgärdsförslag för Höje å tvåstegsdiken, ekologisk funktionella skyddszoner, restaurering av rensade eller rätade vattendrag, åtgärda vandringshinder vid Värpinge kulverter, våtmarker för näringsretention, fosfordammar (ansvar: mellankommunal vattenvård, vattenråd) installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten vid Gullåkra avloppsreningsverk, ökad rening av P till 0,1 mg/l vid Gullåkra avloppsreningsverk (ansvar: VA-huvudman) dagvattendammar (ansvar: förvaltningsövergripande samarbete, mellankommunalt samarbete) åtgärda EA till normal skyddsnivå, åtgärda EA från normal till hög skyddsnivå, åtgärda bly från deponi Danisco Sockerbruk (ansvar: tillsyn miljökontoret) strukturkalkning, skyddszoner för jordbruksmark, minskat fosforläckage vid spridnings av stallgödsel, kalkfilterdiken, anpassade skyddszoner på åkermark (ansvar: verksamhetsutövare lantbruk)

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 35 Tydligt perspektiv på ekosystemtjänster Krav på ekosystemtjänsteperspektiv. Regeringen har beslutat om ett etappmål inom miljömålssystemet avseende Biologisk mångfald som går ut på att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avvägningar och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt 44. En definition av ekosystemtjänster ges i Box 2. Flera av miljökvalitetsmålen relaterar direkt till ekosystemtjänster. Om värdet av ekosystemtjänster synliggörs i viktiga beslut i samhället, kan det ge en god grund för arbetet med att nå de övriga miljökvalitetsmålen 45. 44 Naturvårdsverket (2015) www.miljomal.se/sv/etappmalen/biologisk-mangfald/ (2015-06-12) 45 Naturvårdsverket (2014) Synen på ekosystemtjänster begreppet och värdering. ISBN 978-91-620-8725-8 Begreppet ekosystemtjänster synliggör samband och processer i ekosystemen som skapar de tjänster som bidrar till människors välbefinnande. Ett perspektiv på ekosystemtjänster avser alltså nyttan som olika typer av ekosystem har för människan. En värdering av ekosystemtjänsterna är avgörande för att kunna integrera dem i beslutsfattande 45. Ekosystemtjänster delas in i olika typer, beroende på vilka behov de tillgodoser. Man skiljer mellan försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster 46 (Box 3). indelning av ekosystemtjänster 45 Försörjande ekosystemtjänster är den direkta avkastning som naturen ger, såsom mat, vatten, virke och råvaror till biobränslen Reglerande ekosystemtjänster bidrar till att stabilisera omgivningen på ett sätt som direkt utnyttjas av människor, till exempel via klimat- och vattenreglering Kulturella ekosystemtjänster och estetiska värden som skönhet och rekreation inverkar positivt på människors hälsa och välbefinnande Stödjande ekosystemtjänster innefattar alla grundläggande funktioner som är förutsättningar för de övriga tjänsterna, såsom jordmånsbildning, fotosyntes och näringsämnesretention 46 Lunds Universitet (2015) Klimatsäkrat Skåne, CEC Rapport 02 Box 3 Box 2 ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människans välbefinnande. Ekosystemtjänster skiljer sig från andra tillgångar i naturen genom att de är beroende av levande organismer som ingår i ett ekologiskt sammanhang, ett ekosystem.

36 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 I rapporten Klimatsäkrat Skåne belysas bl a vikten av att upprätthålla och stärka ekosystemtjänsterna som ett skydd mot klimatförändringar 47 : Ett första steg är att identifiera tjänsterna och kvantifiera deras bidrag (synliggöra), uppskatta påverkan av ett förändrat klimat (förutsäga) och hitta strategier för att öka tjänsternas resiliens (försäkra). identifiera synliggöra förutsäga försäkra Ekosystemtjänster i blåplanen. För att blåplanen ska kunna vara vägledande för kommande kommunala planer, processer och beslut, bör ett tydligt perspektiv på de vattenrelaterade ekosystemtjänster som produceras inom Staffanstorps kommun ingå. Alla olika typer av ekosystem genererar nyttiga tjänster för människan och konsekvenserna för fler typer av ekosystemtjänster (inte enbart vattenrelaterade) bör alltid belysas i samband med kommunala planer, processer och beslut. För att förtydliga konceptet av ekosystemtjänster kan det dock vara en hjälp att börja kartlägga en viss typ av ekosystemtjänster. Konceptet kan sedan utvidgas till andra tematiska områden och/eller ekosystemtyper. Inom ramen för blåplanen begränsas den initiala sammanställningen därför till vattenrelaterade Figur 14. Vattenrelaterade ekosystemtjänster som är relevanta för människorna i Staffanstorps kommun. Foto: Geraldine Thiere, Thomas Prade, Jonas Johansson, Anita Wallin. 47 Lunds Universitet (2015) Klimatsäkrat Skåne, CEC Rapport 02

Blåplan 2015-2020 DEL 4 Vattenvård 37 Tabell 9. Sammanställning av monetära värderingar för vattenrelaterade ekosystemtjänster som genereras av skånska eller svenska yt- och grundvattenresurser (baserat på sammanställningar i Jendteg 2014 48,Höje å vattenråd 2014 49, Malmö stad 2014 50 ). Ekosystem Ekosystemtjänst Monetärt värde (kr) Kristianstadsslättens grundvatten Fyledalens grundvatten Vombsjön Dricksvatten ekosystemtjänster som genereras av grund- och Jordbruksbevattning Optionsvärdet Vatten för industrianvändning Kommunalt dricksvatten för Ystad-Österlen Sammanlagda värdet bl a dricksvatten, rekreation, mm (tre olika beräkningsmodeller) 50 miljoner, 200 miljoner respektive 510 miljoner 110 miljoner 90 120 miljoner 7 miljoner 1 miljard 1,6 miljarder per år Mälaren Sammanlagda värdet 127 miljarder per år Värmdo våtmark Kristianstad vattenrike (biosfärområde) Höje å - potentiella tvåstegsdiken (anläggningskostnad 6,3 10,6 miljoner kr för 11,7 km sträcka med 50 års livslängd) varav dricksvatten varav badplats varav våtmarker varav Yrkesfiske varav Skridskoåkning Fågelhabitat, fiskproduktion, rekreation Fritidsfiske ädelfisk Vattenkvalitet, minskad kväve Vattenkvalitet, minskad fosfor Sammanlagda värdet bl a fosforretention, erosionskontroll och minskade översvämningsskador 2 miljarder/år 3 miljarder/år 0,1 miljarder/år 10 miljoner/år 40 miljoner/år 20 miljoner kr/år 78 kr per kg fisk 31 kr per kg N 1023 kr per kg P 6,5 12,1 miljoner Risebergabäcken Dagvattenavledning 2 3 miljoner/år Undvikande av översvämningsskador 70-80 miljoner/incident ytvattenresurser i Staffanstorps kommun (Figur 14). Blåplanens ambition är att översiktligt identifiera och kartlägga de områden och ekosystem som genererar de viktigaste vattenrelaterade ekosystemtjänster (störst nytta) eller många olika ekosystemtjänster samtidigt (multifunktionalitet). Inom ramen för blåplanen har därför vissa större hotspots för ekosystemtjänster, d v s områden som bedöms vara mest värdefulla inom Staffanstorps kommun och av betydelse i ett regionalt sammanhang, kartlagds (Karta 61, Figur 15). Kartläggningen är dock långt ifrån fullständigt och det finns behov av att utvidga och fördjupa denna översiktliga sammanställning, särskilt när ekosystemtjänster ska värderas i mindre skala (t ex 48 4950 vid detaljplanering). Syftet med kartläggningen är att uppmärksamma vilken nytta människor i och omkring Staffanstorps kommun har av de befintliga vattenresurserna. Det 48 Jendteg, S (2014) Priset på vatten. Presentation på Vattendagarna i Kristianstad, 2014-11-25 49 Höje å vattenråd (2015) Helhetsperspektiv Höje å Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster 50 Miljöförvaltningen Malmö stad (2014) Metoder för att värdera ekosystemtjänster. Delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster.

38 DEL 4 Vattenvård Blåplan 2015-2020 Figur 15. Karta över områden i Staffanstorps kommun där yt- och grundvattenresurserna genererar vattenrelaterade ekosystemtjänster till gagn för människor inom och utanför kommunen. Ekosystemtjänstkartläggningen bygger på en sammanvägning av olika tillgängliga kartunderlag samt en bedömning av antalet människor som har nytta av att ekosystemtjänsten upprätthålls. Underlag som har används som stöd för bedömning av olika ekosystemtjänster: grundvattenförekomster och grundvattenbuffert, uppgifter om Grevieuttag (dricksvatten) ytvattenbuffert, översvämningskartering, kartläggning av mossar/våtmarker (flödesreglering) befintlig bebyggelse, befolkningsstatistik, länsstyrelsens kartläggningar om naturreservat/tätortsnära rekreationsområden, rekreationsstråk från VSPU (rekreationsvärden) länsstyrelsens kartläggning av rödlistade arter för olika naturtyper, uppgifter om förekomst av hotade arter från VSPU, kända lokala exempel på skyddade/hotade arter som finns: stork, grodarter, öring, grönling, ål (biologisk mångfald) riksintressen, länsstyrelsens kulturmiljöunderlag, uppgifter från VSPU (kulturmiljö) fiskevårdsområden (fritidsfiske)