PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Relevanta dokument
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Filmen Hotell Vistet.

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Fem fokusområden fem år framåt

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator

Sammanställning 1. Bakgrund

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Förslag till Intressepolitiskt program

Samordnad utveckling för god och nära vård

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Personcentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren

Svensk författningssamling

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Sveriges elva folkhälsomål

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Varför införs en patientlag?

Regional kvalitetsregisterkonferens

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?


Tankar kring hälsa vid långvarig sjukdom

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Tankar kring hälsa vid långvarig sjukdom

Styrning för personcentrerad vård och jämlik hälsa

Handlingsplan

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Studiecirkel Samhällspolitiskt program

Digital utveckling i Region Uppsala

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Vägledning för en god palliativ vård

Lokal Pedagogisk planering

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Neurorapporten Avsnitt 7 Nära vård

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Linköpings personalpolitiska program

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Digitalisering e-hälsa och välfärdsteknik

Validering i Sörmland

Varje dag lite bättre

Transkript:

DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild Ökade samhällskostnader och förlorad livskvalitet - Fler år till livet - Mer liv till åren

NÄRLIGGANDE BEGREPP FLERA SÄTT ATT BESKRIVA ETT GEMENSAMT MÅL Personcentrerad vård Hälsofrämjande vård Värdefull vård för god hälsa och vård på lika villkor

FLERA SÄTT ATT BESKRIVA ETT GEMENSAMT MÅL PERSONCENTRERAD VÅRD synliggör att patienten är en person som till största del lever utanför hälso- och sjukvården bygger på partnerskap och gemensamt formulerad hälsoplan VÄRDEFULL VÅRD påtalar behovet av nya former för ledning och styrning som skapar ett direkt värde för patienter och närstående skiftar fokus från gjorda insatser till vunna resultat HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... tydliggör att målet för alla insatser är att patienten återfår eller behåller bästa möjliga hälsa bygger på att personen i mötet med vården får stärkt tilltro till sin egen förmåga

HÄLSANS TVÅ DIMENSIONER DET HÄLSOFRÄMJANDE MÖTET ATT SKAPA VÄRDEFULL VÅRD Hälsan två dimensioner förklarar kraften i det hälsofrämjande mötet

DET HÄLSOFRÄMJANDE MÖTET ATT SKAPA VÄRDEFULL VÅRD HÄLSANS TVÅ DIMENSIONER Hälsa är ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte enbart fråga om sjukdom eller skada

DET HÄLSOFRÄMJANDE MÖTET ATT SKAPA VÄRDEFULL VÅRD HÄLSOFRÄMJANDE MÖTEN Att främja är ett gammalt verb som betyder att stärka och stödja. I ett hälsofrämjande möte gör vi det genom att lyfta fram patientens mål och ge dem kraft att tro på sin egen förmåga KRAFTEN I DET HÄLSO- FRÄMJANDE MÖTET Att vi kan skapa synergi effekter mellan behandling och bemötande VÅR UPPLEVELSE PÅVERKAR SJUKDOMENS PROGNOS Tilltro och självskattad hälsa påverkar kroppens motståndskraft och läkeförmåga. Våra tankar och känslor har en direkt koppling till biologin genom att de påverkar nivåerna på våra stresshormoner och antikroppar Forskningsområdet kallas psykobiologi

TILLÄMPAD PERSONCENTRERING FÖRDELAR OCH VINSTER FÖR OLIKA AKTÖRER Den enskilda människan Närstående Vårdens professioner Chefer och beslutsfattare Vårdorganisationer och samhälle

FÖRDELAR OCH VINSTER FÖR OLIKA AKTÖRER FÖR MÄNNISKAN Jag får lyfta fram mina erfarenheter och resurser; min vilja, mina närstående Min personliga hälsoplan dokumenteras i min journal som jag har tillgång till och kan påverka FÖR VÅRDENS PROFESSIONER Jag har en generell kunskap som respekteras och uppskattas av patienten och jag uppskattar att den bedömning jag gör berikats av hens erfarenheter FÖR NÄRSTÅENDE Min medverkan uppskattas och min del i genomförandet av min närståendes hälsoplan spelar stor roll

FÖRDELAR OCH VINSTER FÖR OLIKA AKTÖRER FÖR CHEFER OCH BESLUTSFATTARE Jag är övertygad om att personcentrering leder till en arbetsplats där personalen vill arbeta och där de kan känna yrkesstolthet FÖR VÅRDORGANISATIONER OCH SAMHÄLLE Tack vare minskade komplikationer och bättre behandlingsresultat kan vårdtider och kötider kortas radikalt och onödiga återbesök undvikas

EXEMPEL PÅ KONKRETA ANSATSER INITIATIV FÖR MER PERSONCENTRERAD VÅRD I SVERIGE Utbildning och spridning av evidens IT-stöd för ökad delaktighet Kvalitetsregister och patientupplevda mått Innovation och design

DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum Organisationer som framgångsrikt skapat ett personcentrerat arbetssätt har integrerat personcentrering i strategier på ledningsnivå så att det genomsyrar hela verksamheten.

PATIENTENS BEHOV VARFÖR BEHÖVS MER PERSON- CENTRERING I VÅRDEN? Patientens behov måste få styra vårdens arbetssätt Kontinuitet förutsätter en relation

VARFÖR BEHÖVS MER PERSONCENTRERING I VÅRDEN? Det som hälso- och sjukvården kallar vård är för de sjuka och närstående snarare att likna vid krishantering. För att orka klara av allt som händer behöver man någon vid sin sida, någon som ger hopp, energi och livsvilja. Och för det krävs en människa, en relation. Rolf Edman, En Värdefull Vård (2014)

FÖRDOMAR OCH MISSFÖRSTÅND MYTER OCH FAKTA OM PERSONCENTRERAD VÅRD Det är inget nytt, det har vi alltid gjort... Det är dyrt och tar tid Det är krångligt och svårt att införa

www.hfsnatverket.se NÄTVERKET HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling