Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Relevanta dokument
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Föreslagna förändringar i Axel 2

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Mot en evidensbaserad CAP

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Svensk författningssamling

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Framåt i miljömålsarbetet

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Ett rikt odlingslandskap

Rå dgivning fö rgrö ning

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Småbiotoper och jordbruksfåglar

Sammanställning regionala projektledare

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Från humla till jordgubbe

Miljöersättning för våtmarker

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar

Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 8. Promemoria. Jordbruksdepartementet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Direktstöd

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Svensk författningssamling

Det här gäller för träda och vall 2017

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Svensk författningssamling

Helena Elmquist

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

EKOLOGISK KOMPENSATION

Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Policy Brief Nummer 2013:3

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

Multifunktionella landskap med golfbanor

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Sammanställning rådgivare/handläggare

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Transkript:

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre miljö Jordbruksverket, Jönköping 9 februari 2017

Vad är biologisk mångfald? Vad säger landsbygdsprogrammet? Biologisk mångfald kan ses på två olika sätt, dels som mångfald av arter, dels som mångfald av ekosystem (ur motiv för insatsen Öka arealen ädellövskog)

Vad är biologisk mångfald? Mångfald av arter och ekosystem, men för vad? Sällsynta arter? Ekosystemtjänst gynnare? => Påverkar skalan man bör tänka på!

Hotade arter eller ekosystemtjänster? Olika perspektiv behövs! Sällsynta arter på regional eller nationell skala Naturbetesmark Åtgärder för naturvård Blomremsa Åtgärder för ett (ekologiskt) hållbart jordbruk Exempel Skåne län Livskraftiga populationer av sällsynta arter Ekosystemtjänster som gynnar skörd Ekosystem- gynnare på lokal skala med eller utan synergistiska effekter: Beroende på vem, kan hur och var skilja sig!

Hotade arter eller ekosystemtjänster? Implikationer för landsbygdsprogrammet Tydliga syften (Vilken mångfald vill vi ha?) Geografisk styrning (Var vill vi ha mångfalden?)

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald hur har det gått? Urval av specifika insatser (Miljövänligt jordbruk) Överblick Slutsatser

Skötsel av betesmarker och slåtterängar - Måluppfyllelse Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning Areal med ersättning [ha] Marker som inte växer igen eller överges [ha] 38 000 29 292 77 % 500 000 419 159 84 % Skånska ängs- och betesmarker utanför stödsystemet: ~ 50% hävdas helt 500 000 419 159 84 % ~ 30% hävdas delvis Helgesson 2013 Hävdstatus och kvalitet oklar! Hävdstatus generellt bättre både inom & utanför stödsystemet Andelen marker med sämre hävd högre utanför stödsystemet Kvaliteten av marker inom stödsystemet ökar, men minskar för marker utanför Eriksson m.fl. in prep., Gerell 2015 Helgeson 2013 Foto: J. Dänhardt

Skötsel av betesmarker och slåtterängar Effekter på mångfalden? Inga effektindikatorer! Förändring av FBI = -2.1% Baserad på arealförändringar från CAPRI, ej skötseleffekter! Areal betesmarker minskar fr.a. i södra Sverige Övriga effekter Hög artrikedom (särskilt marker med särskilda värden) Värdefulla källhabitat Skötseleffekter på olika organismer? Hur påverkar nya definitionen? Effekter på ekosystemtjänster?

Skötsel av betesmarker och slåtterängar Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av betesmarker och slåtterängar Förbättringsförslag: Flexibla skötselvillkor för att kunna anpassa skötseln till lokala förhållanden Rapportera och tillgängliggör (rumsligt explicit) data om hävdstatus från kontroller Foto: J. Dänhardt

Skötsel av våtmarker Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning Areal mark med ersättning [ha] 3 000 2 004 67 % 10 000 8 011 80 % Inga resultat- eller effektindikatorer för biologisk mångfald! Effekter på biologisk mångfald: Inga studier om hur skötseln av våtmarker påverkar mångfalden Oklart om skötselvillkoren är optimala för att gynna mångfalden Foto: J. Dänhardt

Skötsel av våtmarker Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av våtmarker ( ) ( )? Förbättringsförslag: Undersök effekten av olika typer av skötsel (OBS att insatsen har flera syften kan vara aktuellt med olika typer av skötsel för att optimalt gynna rätt syfte) Tillhandahåll data som tydliggör det specifika syftet av våtmarken! Foto: J. Dänhardt

Värdefulla natur- och kulturmiljöer Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning 12 500 11 468 92 % Areal mark med ersättning [ha] 600 000 511 721 85 % ha mark som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturmiljöer bevaras Landskapselement som får ersättning som index av omfattning år 2006 600 000 511 721 85 % 75 % 62 81% 62 81% Småbiotoper är bra för mångfalden, men skötselvillkoren ej lämpliga! Växter: ingen effekt (dock färre träd/buskar) Pollinatörer: Humlor: + Solitärbin: ingen effekt Blomflugor: - Fåglar: - Foto: J. Dänhardt

Värdefulla natur- och kulturmiljöer Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Kultstöd Förbättringsförslag: Koppla indikatorer och mål till syftet (följ upp effekten av skötseln, inte bara anslutningen) Anpassa skötselvillkoren Foto: J. Dänhardt

Regionalt Prioriterade Ersättningar Exempel Obärgat spannmålsskörd (fågelåker) Måluppfyllelse: Inga nationella mål => se länens genomförandeplaner (Lst) Stor variation i När ersättning aktuell (startår 2008-2012) Målsättning (inga mål 600 ha) Upptag (0 410 %) Inga indikatorer Foto: A. Jönsson

Regionalt Prioriterade Ersättningar Exempel Obärgat spannmålsskörd (fågelåker) Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Obärgad spannmålsskörd (Fågelåker)?? Effekter på mångfalden: Fler fåglar födosöker på fågelåkrar (jmf. med stubbåkrar) Fler fåglar i landskap med fågelåkrar (250m-skala) Men ökar det vinteröverlevnaden? Påverkar typ av spannmål/fröblandning? Oklart om fågelåker kan fungera som avledningsåker för minskad skadegörelse i växande gröda (fr.a. av gäss) Foto: A. Jönsson

Ekologisk produktion Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med ersättning (totalt) 21 000 7 260 35 % Areal mark med ersättning [ha] (totalt) 700 000 435 946 62 % Antal djurenheter med ersättning (totalt) 160 000 237 398 148 % ha mark som framgångsrikt brukas ekologiskt certifierad (inkl karens) ha certifierad åkermark i Götalands och Svealands slättbygder Inga effektindikatorer! Positiv effekt på mångfald, men påverkas av omgivningen Mindre känt om Effekter på större skalor Effekter på sällsynta arter Effekter på ekosystemtjänster 610 000 379 482 62 % 210 000 184 407 88 % Foto: J. Dänhardt

Ekologisk produktion Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Ekologisk odling Förbättringsförslag: Rikta ersättningen mot områden där den har störst effekt (slättbygd) Hitta sätt för att öka anslutningen Undersök och främja alternativa incitament för omställning Tydliggör beskrivningen av syfte, indikatorer och mål Foto: J. Dänhardt

Extensiv vallodling i skogsdominerade områden Indikator Mål Utfall 2013 Måluppfyllelse 2013 Antal brukare med grundersättning (del A) 31 000 27 545 89 % Areal mark med grundersättning [ha] (del A) 700 000 674 305 96 % Areal mark med tilläggsersättn. [ha] (del A) 500 000 448 615 90 % ha mark som framgångsrikt brukas så att: - Marker ej överges - Natur- & kulturvärden bevaras 700 000 674 305 96 % Inga effektindikatorer! Generella effekter på mångfalden: Gräsmarker har positiv effekt (främst i slättbygd), men effekten av vallodling otillräckligt känd Hur vallen sköts påverkar men på vilket sätt är otillräckligt känd Foto: J. Dänhardt

Extensiv vallodling Påverkan på FBI Förändring av FBI = 0 (0.2%) Baserad på mycket små arealförändringar (CAPRI), ej skötseleffekter Minskad vallodling kompenseras med ökad träda, åker eller betesmark Åker- och betesmarksgynnade arter ökar svagt (gulsparv, råka, tofsvipa resp. ängspiplärka) Vallgynnade arter (ladusvala) minskar svagt Hela Sverige modelleras

Extensiv vallodling i skogsdominerade områden Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag Tendens Optimal effekt på mångfalden? Extensiv vallodling (i skogsdominerade områden)? Förbättringsförslag: Undersök effekter av skötsel på olika typer av vall För att gynna mångfald i skogsdominerade områden bör spannmålsodlingen ökas Foto: J. Dänhardt

Effekter på mångfalden Överblick Miljövänligt jordbruk Insats Val av åtgärd Upptag 1 Tendens Optimal effekt på mångfalden? Skötsel av betesmarker och slåtterängar Skötsel av våtmarker ( ) ( )? Kultstöd Traditionella kulturväxter & djurraser /? / /? Minskat växtnäringsläckage (skyddszoner) Miljöskyddsåtgärder (sprutfria kantzoner)? Ekologisk odling Extensiv vallodling (i skogsdominerade områden)? Regional Prioriterade Ersättningar (RPE) Varierar Varierar?? 1 Upptag jmf med målen enl. LBP men oklart vad de baseras på

Miljövänligt jordbruk FBI Förändring av FBI = -5.1 % (mål = 20 %) Betydliga arealförändringar enl. CAPRI (inkl. LFA) Minskad vallodling i södra Sverige Minskade arealer betesmark i södra Sverige Många arter påverkas, både vall- och betesberoende, men även andra jordbruksarter

Effekter på mångfalden Överblick andra åtgärder/insatser Åtgärd/insats Val av åtgärd Upptag 1 Tendens Optimal effekt på mångfalden? Kompensationsbidrag? Icke-produktiva ( )?? investeringar - skog 1 Upptag jmf med målen enl. LBP men oklart vad de baseras på

Effekter på mångfalden Övergripande slutsatser Flesta valda åtgärder/insatser bedöms som lämpliga enl. våra tolkningar, men tydligare formulering av syften behövs Upptag Intresse att genomföra åtgärderna varierar Osäker vad måluppfyllelsen egentligen visar Minskar för vissa åtgärder undersök varför! Många åtgärder fungerar inte optimalt, men kan förbättras genom anpassade skötselvillkor eller utformning Landskapsperspektiv påverkar effekten av flera åtgärder

Tack! Frågor? Tack! Frågor? Foto: J. Dänhardt