GRANSKNINGSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Vägplan delen väg 395 Autio Anttis Pajala kommun, Norrbottens län Objekt: BD-109132-395 TRV 2012/64892 Datum 2013-12-18 PLANBESKRIVNING
Titel: Granskningshandling Vägplan Autio-Anttis Utgivningsdatum: 2013-12-18 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Gun-Marie Mårtensson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Thomas Sällström, Vectura Tryck: HS-Copy, Luleå Distributör: Trafikverket, Sundsbacken 2-4, 972 42 LULEÅ, telefon: 0771-921 921.
Innehåll 1. Sammanfattning...5 2. Bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål...6 2.1 Bakgrund och förutsättningar...6 2.2 Nuvarande förhållanden...11 2.3 Riksintressen och Natura 2000... 15 2.4 Miljöförutsättningar... 16 2.5 Geotekniska förutsättningar...18 2.6 Behov av förändringar...20 2.7 Ändamål och projektmål...20 2.8 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta... 22 2.9 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 22 2.10 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 22 3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv... 24 3.1 Åtgärdsvalsstudier... 24 3.2 Val av lokalisering... 24 3.3 Val av utformning... 25 3.4 Övriga väganordningar...30 3.5 Andra åtgärder och anordningar... 32 4. Konsekvenser av förslaget... 33 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 33 4.2 Miljökonsekvenser... 34 4.3 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning...37 5. Genomförande och finansiering... 39 5.1 Formell hantering... 39 5.2 Genomförande...40 5.3 Finansiering... 42 6. Källor... 43 6.1 Tryckta referenser... 43 6.2 Elektroniska referenser... 43 Bilaga 1 Redovisning av bullerberäkningar 3
4
1. Sammanfattning I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Trafikökningen förväntas bli stor när gruvverksamheten har full produktion 2015. Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras och utförs upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen från malmtransporterna. I samband med förstudien för väg 395, delen Autio-Tornefors, beslutade Trafikverket att projektet ska drivas vidare enligt alternativ 2 (Trafikverket, beslutshandling 2012-09-03). Alternativ 2 innebär delvis full upprustning av befintlig väg med bärighets- och breddningsåtgärder med syftet att malmtransporterna ska trafikera vägen i ungefär fyra år innan den flyttas över på den nya vägen mellan Kaunisvaara och Junosuando, den s.k Genvägen. Länsstyrelsen beslutade den 29 juni 2012 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet om betydande miljöpåverkan innebär att planen drivs vidare som planläggningstyp 3 enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Vägplanen omfattar väg 395 mellan Autio och Anttis från km 20/000 och km 40/100. Sträckan är cirka 20 km lång och passerar Juhonpieti, Erkheikki, Pajala flygplats och Peräjävaara. Syftet med vägplanen är bland annat att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen samt att ge markåtkomst med vägrätt. Torneälven och biflödet Liviöjoki som korsar väg 395 väster om Juhonpieti, ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Naturmiljön söder om väg 395 mellan Autio och Anttis är till stor del myrmarker med mycket höga naturvärden (klass 1). Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi sameby. Området nyttjas som vinterland. Vägen går genom ett område av riksintresse, mellan Juhonpieti och flygplatsen. Två svåra passager där flyttleder korsar väg 395 är också av riksintresse. På hela södra sidan av vägen finns ett område som i renbruksplanen beskrivs som ett nyckelområde. Området består till stor del av isälvssediment av sand och silt. De byggtekniska förutsättningarna bedöms vara relativt goda, vid myr- och våtmarksområden krävs dock grundförstärkningar i form av stödben eller helurgrävningar med återfyll av bergkross för att klara stabilitets och sättningskrav. Vägförslaget är vald utifrån referenshastighet 100 km/h och vägbredd 7,5 m. Projektet finansieras genom Trafikverkets nationella plans bärighetsanslag. Den kalkylerade totalkostnaden för detta vägprojekt uppgår till cirka 168 Mkr enligt 2012 års prisnivå. 5
864 2. Bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund och förutsättningar I området kring Pajala finns fyndigheter som är intressanta ur ett gruvperspektiv. Vid Kaunisvaara, beläget 25 km norr om Pajala, har Northland Resources AB påbörjat uppbyggnaden av gruvverksamhet. Brytning av malm har påbörjats under första kvartalet 2013. Järnmalmskoncentratet transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narviks hamn. Malmtransporter sker på de befintliga allmänna vägarna väg 99, väg 395, E45 och E10. Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras och utförs upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökade belastningen från malmtransporterna. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Denna beskrivning hör till en vägplan som är en del av MaKSprojektet. Sträckan delas upp i cirka 20 etapper, där vägplaner och bygghandlingar successivt tas fram under 2012 2014. Delen på E45 har byggts om 2012. Delen genom Vittangi samt Merasjärvi-Vittangi, etapp 2 är upphandlad och ombyggnation pågår. Även på väg 99 mellan Kaunisvaara-Autio samt E10 Svappavaara-Pitkäjärvi har ombyggnationen startat. Under våren 2014 beräknas byggstart för delarna Merasjärvi-Vittangi, etapp 1 och Lovikka-Palokorva. 8 Æ Mertainen 6 km Liukattijoki Northland Väg E45 Vittangi-Svappavaara Etapp 1 & 2 Gruvberget BÿÆ I2 I2 LKAB BÿÆ BÿÆ Svappavaara Pruukinjoki 876 Leveäniemi Väg 395 Vittangi by Väg E45 samt E10 Svappavaara-Pitkäjärvi E10 Översiktskarta vägplaner Befintliga broar Bÿ Pågående gruvbrytning I2 Omlastningsterminal Bÿ Planerad gruvbrytning Æ Æ 0 5 10 km Väg E45 Suptallen 863 E45 Sonkajärvis utlopp Förbifart AP/VP + BYH Pågående AP/VP + BYH Levererad Utredningskorridor GRAFIK: Linda Grenvall, Vectura Vittangi Puolisjoki 395 Väg 395 Förbifart Vittangi Myllyjoki Väg 395 Masugnsbyn-Merasjärvi Merasjärvi Masugnsbyn Väg 395 Genomfart Masugnsbyn 943 395 891 Väg 395 Merasjärvi-Vittangi Etapp 2 Väg 395 Merasjärvi-Vittangi Etapp 1 Väg 395 Förbifart Masugnsbyn BÿÆ Väg 395 Junosuando-Masugnsbyn 867 Tärendöälv Leppäjoki Vuostojoki Masugnsbyn Väg 395 Junosuando by Junosuando Väg 395 Ny bro över Tärendöälv 888 889 Lovikka Väg 395 Palokorva-Junosuando Väg 395 Anttis-Lovikka Utredningskorridor Genväg Kaunisvaara-Junosuando Väg 395 Lovikka-Palokorva Figur 2.1-1 Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara (MaKS) med indelning i olika etapper. 890 865 887 868 869 867 885 Anttis 394 Pellivuoma 395 Sahavaara 884 Liviöjoki o Tapuli BÿÆ 882 Väg 395 Autio-Anttis Kaunisvaara Sahavaara 99 Autio 862 Väg 99 Kaunisvaara-Autio Etapp 1 Kaunisjoki Väg 99 Kaunisvaara-Autio Etapp 2 Torneälv 983 982 392 Pajala 403 896 879 6
I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara till Junosuando. Denna genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att användas för malmtransporterna under några år. Förstudie Väg 395 Autio-Tornefors För sträckan Autio-Tornefors har en förstudie upprättats under år 2012 enligt den lagstiftning som då gällde för planering av vägar: Förstudie Väg 395, delen Autio-Tornefors, beslutshandling 2012-09-03. Trafikverket beslutade att projektet skulle drivas vidare i en arbetsplan enligt förstudiens alternativ 2, upprustning av befintlig väg för malmtransporter under viss tid. npalo koski Salmijärvi Tärendöälven Täränönväylä Piipiönjoki VÄG 395 Palokorva Palokorva 186 Huhtanen Kirakkaniemi Lovikka 180 AUTIO - ANTTIS Datum: 2013-11-12 Skala: 1:250 000 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 J Jukkasvuopio Lainioälven Mukkavaara Torneälven 0 2 4 6 8 10 km Ainettijoki Tuppijärvi Laurikkavaara Laatas Pellijoki Figur 2.1-2 Orienteringskarta vägplan Autio - Anttis. 244 Lompolovuoma Muotkamaa Poitajarova Petäjävaara Petäjävaaranvuoma suando suanto Kenttä Kenttä lskyddsomr. Karlsby Piipiönsaari Tornefors Puthaanvuoma Poitajavaara Lompolovaara Pellivuoma vaara 348 Käymävaara Isokoijukko Pellirova Moutkavuoma Käymäjärvi Marjarova E10 Välipirtti Suksi- E45 Männikkö vaara Nilivaara Käryvaara 521 Tärendö Kiimamaa 265 180 Jupukkavuoma Vännijänkänjupukka Saukkovuoma Pilkkasaajo Järvenvinsa Huhta Ruotovuoma Jupukka Bro över Liviöjoki Nivanlehto 277 Aihkivinsa Käymäjoki Liviöjoki unisjoki Sammakkovaara Piilijärvi Parakka 325 Salmijärvet Skaulo Tervajoki Vittangi Kaunisvaara Ahvenvuoma Kuoksu Salmivuoma Suksijoki 244 Merasjärvi Nuksujärvi Vaararinta Kaunisvaara Kangos kyrka Sahavaara Kaunisjärvi Junosuando Handlingen, tillsammans med en redogörelse för inkomna synpunkter i samrådet, utgjorde underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade den 29 juni 2012 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I beslutet lämnade länsstyrelsen samrådssynpunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet med vägplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Nuolivuoma Oravavuoma Huhanvuoma Saalovuoma Isovinsa 178 Rytivaara Siikavaara Peräjävaara kka Kiimavuoma JuhonpietiMaalari Autio Autio Nuolivaara Anttis 196 Seiviönniemi Juhonpieti Juhonpieti Erkheikki 157 Ranta- Mukkakangas 172 Tuohmaanniemi Tuohmaanniemi 99 Kieksiäis Jukkasvaara 174 Peräjävaara 395 Salo vaara 279 Pajala flygplats Mukkavaara Antinrova 167 Ahot Rova Torikkavuoma Peräjävuoma Rova Pajala Kielisenvuoma Kö Kaarlahonmaat Mäntyvinsa Lukkavinsa 394 Liviövaara Kenttä- 152 Kuusivaara Hirvivuoma Teckenförklaring Ripakaisen- vuoma Vivungi centrum Torneälven Aktuell vägsträcka Vettasjärvi Kalixälven Lainio Masugnsbyn Lautakoski Saittarova Lainioälven Tärendöälven Lovikka Parkalompolo Keräntöjärvi Tervavuoma Käymäjärvi Anttis 449 Torneälven Kaunisjok Laatas Honkava 7
2.1.1 Planläggningsprocess Planering av vägbyggande regleras i Väglagen (1971:948) och Miljöbalken (1998:811). Den 1 januari 2013 ändrades Väglagen. Med utgångspunkt i den nya lagstiftningen har Trafikverket tillsammans med en rad myndigheter och organisationer arbetat fram den nya planläggningsprocessen. Syftet med denna är att integrera vägbyggandet i övrig samhällsplanering såsom kommunens översikts- och detaljplanering samt skapa god anknytning till miljölagstiftning och ge goda möjligheter till insyn och samråd för berörda parter. Sedan 1 januari 2013 är planläggningsprocessen en sammanhållen process. De tidigare tre skedena, förstudie, utredning och plan, ersätts av en sammanhängande planläggningsprocess, se figur 2.1-3. Figur 2.1-3 Trafikverkets nya planläggningsprocess. Under planläggningsprocessen tas en vägplan fram som fastställs. Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet, med framför allt allmänheten, ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Sträckning och utformning av vägen klarläggs längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och läggs slutligen fast i plan med rättsverkan. Fastställelsen innebär att Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk för att bygga väg. Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet, dvs planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om mil- 8
jökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda som allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. En barnkonsekvensanalys ska genomföras om barn berörs. Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag samt MKB Kungörande och granskning Fastställelse Samråd Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens godkännande av MKB Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Figur 2.1-4 Trafikverkets planprocess. 2.1.2 Åtgärdsvalsprocess Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärdsvalsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Åtgärdsvalsprocessen Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt, där åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att uppnå god funktionalitet. Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara- Malmbanan och Pajala med omnejd. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är; Åtgärdspaket 1: Gruvtransporterna löses med åtgärder på befintlig väg. 9
Åtgärdspaket 2: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Åtgärdspaket 3: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi. Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Rapporten var ute på remiss och därefter fattades beslut om val av åtgärd. 2.1.3 Analys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som en modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. I förstudien Väg 395, delen Autio-Anttis, samlades de förslag till åtgärder som presenterats under fyrstegsprincipen ihop till två jämförbara alternativ. Sedan gjordes en samlad bedömning där man kom fram till att måluppfyllelsen var störst i alternativ 2, upprustning befintlig sträckning vid nybyggnation av genväg. Trafikverket tog ställning till att projektet skulle drivas vidare till arbetsplan enligt alternativ 2. I enlighet med den nya planläggningsprocessen tas en vägplan tas fram för upprustning av befintlig sträckning. Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. 10
2.2 Nuvarande förhållanden 2.2.1 Geografisk avgränsning Vägplanen omfattar väg 395 mellan Autio och Anttis från km 20/000 och km 40/100. Sträckan är cirka 20 km lång och passerar Juhonpieti, Erkheikki, Pajala flygplats och Peräjävaara. Vägplanområdet redovisas i figur 2.1-2. Angränsande projekt Trafikverket har under 2012 inom MaKS-projektet upprättat arbetsplan och bygghandling för väg 99, från gruvan i Kaunisvaara fram till korsning med väg 395 vid Autio. Ombyggnationen av sträckan startade hösten 2013. Under hösten 2013 tas även vägplaner fram inom MaKS-projektet för väg 395 delen Anttis - Lovikka, Autio - Anttis, Masugnsbyn - Merasjärvi, Junosuando - Masugnsbyn samt Förbifart Masugnsbyn. 2.2.2 Väg och trafik Väg 395, Kirunavägen, går mellan orterna Vittangi och Autio och utgör riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Vägen har bärighetsklass 1 (BK1). Vägen utgör en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och produkter som är beskaffade så att de kan skada människor, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Trafikmängd Trafikmätningar gjordes under 2009. Då hade väg 395 mellan Autio och Anttis 800 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav 100 fordon var tung trafik. Under 2013 har nya mätningar gjorts som visar att trafiken ökat till cirka 1000 fordon per dygn varav 175 är tung trafik. Uppgifterna är preliminära och kan inte helt likställas med mätvärdet ÅDT. I trafikprognosen för 2015, där trafik som går på vägen när malmbrytningen är i full drift redovisas, bedöms trafiken uppgå till cirka 1800 varav 535 (cirka 31 %) utgörs av tung trafik. I den tunga trafiken inräknas de 90 ton tunga dispensfordonen. Restid Mellan Anttis och Pajala flygplats är hastigheten 100 km/timme. I korsningen mot flygplatsen sänks hastigheten till 80 km/h. Därifrån till Erkheikki är hastigheten 100 km/timme. Från Juhonpieti sänks hastigheten till 80 km/h förbi korsningen mot väg 882. Därefter är hastigheten 90 km/h till Autio. Komfort Väg 395 mellan Autio och Anttis har en varierande bredd av 6,2-7,4 meter. Vägen är belagd men på delar av sträckan är beläggningen skadad. Det finns sprickor, tvärslag och potthål. 11
Siktförhållandena är goda, både plan- och profilstandard är bra. De tunga malmtransporterna kommer troligtvis att snabbt bryta ner befintlig vägbana. Vägen är speciellt känslig för tung belastning under perioden då tjälen går ur marken. Framkomlighet Dispens för malmtransporter På det allmänna vägnätet är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton, på vägar med den högsta bärighetsklassen, BK1. Northland Resources AB (NRAB) och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton på väg 395. Dispansen gäller ett år i taget. Broar Väster om Erkheikki ligger bro över Liviöjoki (25-399-1). Bron byggdes 1969 och har en spännvidd på 12,5 meter och är 7,9 meter bred. Se figur 2.1-2. Bron har tillräcklig bärförmåga för 90-tons fordonden och byts därmed inte ut. Intill bron finns en äldre stenvalvsbro. Längs väg 99 ligger vid Autio bro över Torneälven (25-1261-1). Trafikverkets beräkningar visar att brons livslängd är begränsad och en bedömning är att den håller i ytterligare fyra år för malmtransporter. Vid dispenstransporter måste fordonets hastighet begränsas till 40 km/h och fordonet måste framföras ensamt över bron. Bron behandlas i den arbetsplan som är framtagen för väg 99 Kaunisvaara - Autio. Översvämningar Vid islossningen i Torneälven bildas ibland isproppar, som i samband med höga flöden i älven kan medföra översvämningar som påverkar framkomligheten på vägen. Om vägen översvämmas stängs den av och trafiken leds om på andra vägar. För malmtransporterna kan detta innebära att malmen måste lagras till vägen öppnas. Trafiksäkerhet Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att två singelolyckor skett öster om Anttis mellan 2003 och oktober 2011 där de inblandade blev lindrigt skadade. Oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter passerar och rör sig längs denna del av väg 395, främst i tätorten Juhonpieti. Det finns ingen separerad gång- och cykelväg längs den aktuella sträckan och vägen har smala vägrenar. Väg 395 ingår i Sverigeleden för cykel delen Karesuando Karungi som totalt är 389 km lång. Blandningen av trafikslag samt det otydliga vägrummet gör att risken är stor för konflikter, bland annat olyckor mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafik. 12
Det finns även risk för olyckor där personbilar backar ut i allmän väg och blir påkörda, eller backar på oskyddade trafikanter eller fordonstrafik. I den barnkonsekvensanalys (BKA) som togs fram i samband med förstudien Autio-Tornefors identifierades rörelsemönster och farliga platser. Längs hela sträckan av väg 395 där det finns bebyggelse cyklar eller promenerar barn på fritiden. De äldre barnen kör även moped. Rörelsemönster i Juhonpieti och Erkheikki visas i figur 2.2-1. Från byarna Juhonpieti och Erkheikki cyklar barnen in till Pajala, till Vasikkavuoma camping för att köpa glass. barnen cyklar även västerut längs älven för att fiska. De äldre barnen kan röra sig självständigt medan yngre barn behöver sällskap. De yngre barnens rörelsemönster är främst inne på byavägarna. Skolan i Pajala gör utflykter till campingen, Camp Vasikkavuoma vid vägen i Juhonpieti, skolans elever cyklar då längs väg 395. Lärarna tror att detta utflyktsmål inte kommer att användas något mer av skolan när gruvtrafiken startar. Kollektivtrafikanter Sträckan mellan Autio och Anttis trafikeras av Länstrafiken med busslinjerna 46, 51 och 53. Från flygplatsen i Pajala trafikeras två dubbelturer till Luleå, en tur på förmiddagen och en på eftermiddagen. Elever i kommunalt bedrivna grundskolor har rätt till skolskjuts. I Juhonpieti och Erkheikki svänger skolbussen in på byvägen för att hämta upp barnen men det finns även barn som kliver på bussen direkt på väg 395. Där finns ingen busshållplats vilket gör att de får stå på vägrenen då de väntar på bussen. Barnen behöver korsa vägen för att komma från eller till skolskjutsen. Yngre barn tillåts inte stå själv på vägen och vänta på bussen utan måste ha sällskap av äldre syskon eller förälder på grund av att trafikmiljön inte är lämplig för små barn. Fordonstrafikanter Väg 395 är smal och skymmande häckar och träd finns på vissa håll i byarna som försämrar sikten vid utfarter. Trafiken består av oskyddade trafikanter som går, cyklar, åker moped eller motorcykel, samt skyddade trafikanter i personbilar eller större fordon. Fordonstrafikanter hänvisas till befintlig väg 395 som har en förhöjd olycksrisk i och med den ökade trafikmängden som uppkommit av malmtransporterna. Malmtransporter På grund av den ökade trafiken av malmtransporter kommer framkomligheten på väg 395 att minska samt att det finns en ökad risk för konflikter mellan malmtransporterna och mötande fordon. 13
Av/påstigning kvällsbuss p-ficka Camping med kiosk Cykel och mopedtrafik till Pajala Perajävaara Teckenförklaring Skolskjutshållplats Önskade Bushållplatser Farliga platser Skoter Ev. flyttad hastighetsgräns Rörelsemönster vuxna och barn Rörelsemönster vuxna Rörelsemönster barn 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 2.2-1 Karta målpunkter och barn och vuxnas rörelsemönster i byarna. Upplevda farliga platser och på- och avstigningsplatser för skolskjuts och kollektivtrafik. Kartan visar även befintliga förhållanden i trafikmiljö samt önskemål om ny hållplats. 14
2.2.3 Samhälle Kommunala planer Pajala kommun har en översiktsplan, antagen 14 juni 2010. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell plan. Inga detaljplaner berörs. Ledningar Längs väg 395 finns belysning i byarna Autio och Erkheikki. Högspänningsledningar och teleledningar i luft finns inom vägplanen. Inom vägplanen har Skanova tele- och optoledningar som dels korsar och dels löper längsgående vägplanområdet. 2.2.4 Övrig infrastruktur Skoterleder Skoterleder finns i området vid km 22/750. Pajala Flygplats ligger cirka 12 km väster om Pajala tätort, utmed riksväg 395. 2.3 Riksintressen och Natura 2000 Väg 395 utgör riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken Torneälven är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Älven med käll- och biflöden är riksintresse och nationalälv enligt 4 kap 6 samt Natura 2000-område. Biflödet Liviöjoki ingår också i Natura 2000-området. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 samt är riksintressen enligt 4 kap 8. Byarna Juhonpieti och Erkheikki ingår i riksintresse för kulturmiljön som har en utbredning från Torne älv och söder ut mot Vasikkavuoma naturreservat. Figur 2.3-1 Riksintressen 15
Området kring Juhonpieti och Pajala flygplats utgör riksintresse för rennäringen. Svåra passager där flyttleder korsar väg 395 är också av riksintresse. Planerade åtgärder bedöms inte medföra någon påtaglig skada för något riksintresse eller betydande påverkan på Natura 2000-område. 2.4 Miljöförutsättningar Miljöförutsättningarna beskrivs mer ingående i miljökonsekvensbeskrivningen. 2.4.1 Landskapsbild Väg 395 följer Torne älv på dess södra sida. Älven är ett storslaget landskapselement och landmärke. Landskapet i älvdalen är flackt och domineras av tallskog med inslag av björk och utbredda myrar. På flera sträckor går vägen tätt intill älven, men det finns oftast en smal, genomsiktlig, trädridå emellan. De vackra utblickarna över älven är värdefulla för upplevelsen av landskapet men också för områdets identitet. I byarna finns gles småhusbebyggelse och småskalig odlingsmark. Byarna och den öppna odlingsmarken är värdefulla för landskapsbilden i ett annars storskaligt skogsdominerat landskap. På några ställen finns rader av björkar på tomterna som avgränsar tomten från vägen. De stora myrarna som finns i området ligger oftast på visst avstånd från vägen och är dolda av skog. Ett landmärke av avvikande karaktär med flygledartorn och uppställningsytor för flygplan är Pajala flygplats. Vägen följer landskapets former och är anpassad till topografi. Bankar och skärningar förekommer i liten omfattning. Vägslänterna har oftast vegetation ända fram till körbanan. Landskapsbilden i byarna har större känslighet för nya intrång av väganläggningar än landskapet i stort. 2.4.2 Naturmiljö Torne älv med omgivande stränder är av riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap 6 och utgör en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Torneälven och biflödet Liviöjoki som korsar väg 395 väster om Juhonpieti, är ytvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet. Liviöjoki har betydelse för vandrande fisk. Bron över Liviöjoki är inte utteranpassad. Naturmiljön söder om väg 395 mellan Autio och Anttis är till stor del myrmarker med mycket höga naturvärden (klass 1). På några ställen längs vägen finns sumpskogar enligt Skogsstyrelsen. I zonen närmast vägen finns dock inga höga naturvärden, enligt den inventering som genomförts. Det förekommer artrika vägkanter på en kort sträcka utmed väg 395. Björkraderna på en del tomter längs vägen kan anses vara alléer som omfattas av biotopskydd. 16
Liviöjoki innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Inga arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen har påträffats i naturinventeringarna. En fågelinventering har utförts under sommaren 2012. Området vid vägen bedömdes inte hysa högre värden för fågellivet. Lokalbefolkningen har enligt uppgift observerat Natura 2000-arten utter och även bäver i Liviöjoki. Vid samråd med berörda fastighetsägare uppgavs att ett viltstråk går genom området och korsar väg 395 mellan korsningen vid väg 99 och Erkheikki. Ytterligare viltstråk finns väster resp. öster om Pajala flygplats samt vid Peräjävaara. 2.4.3 Rekreation och friluftsliv Torneälven är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv (MB 3:6), Torne och Muonio älvar (F4). I området förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Skoterled korsar vägen vid km 22/700. Strandskydd, se kapitel 2.4.2. 2.4.4 Kulturmiljö Utmed väg 395 finns ett stort antal fornlämningar som omger vägen med varierande avstånd. Mellan Autio och Pajala flygplats passerar väg 395 genom en komplex miljö som utgör riksintresse för kulturmiljön, som ingår i bevarandeprogram för odlingslandskapet och beskrivs i länets kulturmiljöprogram. I Tervaniemi öster om flygplatsen finns en av länets fornvårdsmiljöer. Här finns en boplats från stenåldern och även mer sentida lämningar som tjärdalar. Platsen är skyltad och en p-plats finns. Norrbottens museum har genomfört en särskild arkeologisk utredning för de delar av sträckan Kaunisvaara-Svappavaara som ska breddas och som inte tidigare omfattats av arkeologiska utredningar och inventeringar. Hela sträckan som ingår i denna vägplan omfattas. Utredningsområdet sträcker sig omkring 10-15 m från befintlig väg. Av den arkeologiska utredningen framgår att det finns ett rikt inslag av fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar med bland annat fyndplatser, boplatser, gravar mm. Flera forn- och kulturlämningar har påträffats i vägens omedelbara närhet. Stenvalvsbron över Liviöjoki är av klass 1 i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Bron ligger på en äldre vägsträckning och påverkas inte av projektet. 2.4.5 Boendemiljö Vägen passerar bostadshus i Autio, Erkheikki, Juhonpieti och Peräjävaara. Många hus ligger i direkt anslutning till vägen och flertalet tomter har egen utfart mot väg 395. För information om oskyddade trafikanter i boendemiljön se kapitel 2.2.2 Trafiksäkerhet. 17
En bullerberäkning har utförts, med syfte att klargöra om boende längs vägen kan utsättas för ljudnivåer som överstiger planeringsmålen, före eller efter ombyggnaden av vägen. Den beräknade ekvivalentnivån vid husen längs hela vägsträckan underskrider i nuläget riktvärdet 65 db som gäller i befintlig miljö. Maximalnivån uppkommer vid varje fordonspassage och är högre för tunga fordon än för personbilar. Maximalnivån har i nuläget beräknats överskridas för några av husen längs sträckan vid passage av tunga fordon. I Juhonpieti har en bärighetsutredning visat att störande vibrationer i boendemiljöer kan befaras på grund av den befintliga vägens ojämnheter. 2.4.6 Rennäring Renskötsel förekommer i hela området som ligger inom Sattajärvi sameby. Området nyttjas som vinterbetesland. Vägen går genom ett område av riksintresse, mellan Juhonpieti och flygplatsen. Två svåra passager där flyttleder korsar väg 395 är också av riksintresse. På hela södra sidan av vägen finns ett område som i renbruksplanen beskrivs som ett nyckelområde. Synpunkter från samråd med samebyn har inarbetats i planen. Samebyn har i samråd pekat ut extra problematiska sträckor men ingen av dessa sträckor ligger inom denna vägplan. 2.4.7 Naturresurser Skogsbruk bedrivs i de skogsområden som finns längs vägen och småskaligt jordbruk förekommer vid bebyggelsen. Enskilda brunnar längs vägen har inventerats inom projektet. De flesta boende längs vägen har egna brunnar. En stor del av sträckan går över grundvattenförekomster i sand/grus med fastställda miljökvalitetsnormer. De har god kemisk och kvantitativ status. 2.5 Geotekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden Området består till stor del av isälvssediment av sand och silt. Det finns inslag av myrområden och moränområden vilka i huvudsak utgörs av en siltig sandmorän och en sandig siltmorän. Väg 395 går intill Torneälven, se figur 2.5-1. Myrområden består generellt av torvskikt under befintlig vägbank på 2-4 m djup, skikten bedöms vara 0,2-1,0 m mäktiga. Grundvattennivån ligger generellt i marknivån i myrområden. Inom fastmarkspartier och på höjdpartier ligger grundvattennivån generellt på mellan en och fyra meters djup. Vid högvatten i älven till exempel vid islossning kan vatten ligga ovanför vägbanan på ett antal ställen. De geotekniska förutsättningarna för att bredda vägen är goda inom områden med moränmark. Områden med finkorniga sediment, så som silt, är mycket tjälfarliga vilket innebär att förstärkningar av undergrunden är nödvändiga. Längs områden där marken består av myr krävs grundförstärkningar. 18
Figur 2.5-1 Jordartskarta Byggnadstekniska förutsättningar De byggtekniska förutsättningarna bedöms vara relativt goda, vid myr- och våtmarksområden krävs dock grundförstärkningar i form av stödben eller helurgrävningar med återfyll av bergkross för att klara stabilitets och sättningskrav. Vid fastmarkspartierna råder inga stabilitets-eller sättningsproblem. Här måste vägen tjälsäkras genom utskiftning och återfyllning av icke tjälfarlig jord såsom sand eller grus. I områden med närhet till berg kan det bli aktuellt med djupsprängning för att förhindra stående vatten i bergets ojämnheter. Nytt bärlager och förstärkningslager kan komma att tas från sidotag. Förekommande morän kan användas i första hand vid släntutfyllnad. Massöverskott från bergschakt används förslagsvis som återfyllning i urgrävningarna. 19
2.6 Behov av förändringar Förstudien för väg 395 Autio - Tornefors visade på att väg 395 har bärighetsskador redan idag. Vägens ytstandard och bärighet kommer att försämras kraftigt om inte åtgärder vidtas. På väg 395 blandas oskyddade trafikanter med övrig trafik. Detta medför brister i trygghet och tillgänglighet för dem som går och cyklar, särskilt för barn och äldre. Transporterna kommer att innebära en fördubbling av trafiken, som kommer att pågå dygnet runt året om. Detta innebär ökade barriäreffekter, minskad trafiksäkerhet och tillgänglighet samt ökade bullerstörningar i bostäder längs vägen. Rennäringen kan påverkas negativt. Påverkan på djurliv och värdefulla naturmiljöer kan inte uteslutas. 2.7 Ändamål och projektmål Ändamålet med vägplan väg 395, delen Autio - Anttis är att: säkerställa vägens framtida funktion både för malmtransporter och för övrig trafik skapa en säker trafikmiljö och en god bebyggelsemiljö för boende längs sträckan Vägplanens samrådsunderlag (förstudien) har klarlagt problemsituationen och utgjorde underlag då länsstyrelsens fattade beslut om betydande miljöpåverkan (2012-29-08). I denna vägplan redovisas teknisk standard samt planförslag för väg 395, delen Autio - Anttis. En miljökonsekvenbeskrivning för väg 395, delen Autio - Anttis, BD-109132-395, har upprättats och godkänts av länsstyrelsen 2014-02-03. 2.7.1 Projektmål inom MaKS Här redovisas de projektmål som gäller för hela MaKS-projektet, och i dessa har transportpolitikens mål inarbetats. De miljökvalitetsmål som är relevanta för projektet är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. För mer information om övergripande mål och strategier, se samrådsunderlag. Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 20
Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och ökad hälsa uppnås. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. 21
2.8 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Vägplan väg 395, delen Autio - Anttis är en del av MaKS-projektet. Denna vägplan avser detaljutformning av vägsträckan samt att definiera markbehovet. I avsnitt 2.1 beskrivs MaKS-projektet i sin helhet och förutsättningar för vägplanen. 2.9 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Livöjoki ingår i Torneälvens Natura 2000-område och riksintresse för naturmiljö. Projektet bedöms inte påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller -naturtyper på grund av ingen påverkan på vattendragen. Uttern gynnas av åtgärderna. Därför bedöms att ingen påtaglig skada uppstår på riksintresset. Tillståndskrav för Natura 2000-område aktualiseras när det finns risk för en negativ påverkan av betydelse för naturmiljön i det förtecknade området. Det innebär att ingen prövning enligt bestämmelserna kring Natura 2000 bedöms nödvändig. Påtaglig skada bedöms inte uppkomma på riksintresset kulturmiljö då endast en av bevarandeaspekterna berörs, odlingslandskapet. Påverkan på detta är liten och utgörs av förändringar av landskapsbilden längs den befintliga vägen. Torneälven är i sin helhet av riksintresse för friluftsliv. Åtgärderna i vägplanen bedöms inte förändra situationen för friluftsliv och ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på riksintresset. Breddningen av vägområdet tar en liten del mark i anspråk som skulle kunna användas som renbete. Intrånget ger små konsekvenser. Projektet bedöms inte påtagligt skada riksintresset för rennäringen. 2.10 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93) och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. 22
Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planeringsprocess. I detta fall åtgärdas en befintlig väg och lokaliseringsregeln har mindre betydelse. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan ej upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna och trafikmängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd. Liviöjoki är en ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Grundvattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer finns också i området. Projektet bedöms inte ha någon långsiktig påverkan på vattenkvaliteten då endast tillfälligt arbete i vattnet kommer att utföras. De åtgärder som görs bedöms inte påverka grundvattnets kvalitet. 23
3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Åtgärdsvalsstudier Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara- Malmbanan och Pajala med omnejd. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. Under åtgärdsvalsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste användas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando, förbifarter för bland annat Vittangi, samt upprustning av de befintliga vägarna, så att dispens för 90 tons fordon är möjlig, gav störst måluppfyllelse. I åtgärdsval benämns detta som Åtgärdspaket 3. 3.2 Val av lokalisering Förstudie I förstudien studerades möjliga lösningar med hjälp av fyrstegsprincipen. Trafikverket gjorde bedömningen att en kombination av steg 1-4 åtgärder krävs för att tillgodose de transportpolitiska målen. Två alternativ utreddes: Alternativ 1 innebär att malmtransporterna går på befintlig väg med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder med syftet att malmtransporterna ska gå på vägen under överskådlig tid. Alternativ 2 innebär delvis full upprustning av befintlig väg med bärighetsoch breddningsåtgärder med syftet att malmtransporterna ska trafikera vägen i ungefär fyra år innan den flyttas över på den nya vägen mellan Kaunisvaara och Junosuando, den s.k Genvägen. Utvärderingen visade på störst måluppfyllelse för projektet vid alternativ 2. Alternativet är beroende av ett beslut om att Genvägen byggs. Därför har Trafikverket i sitt ställningstagande redogjort för att om Genvägen inte byggs av någon anledning kan ställningstagandet komma att förändras. Trafikverket tog ställning till att projektet ska drivas vidare i en arbetsplan enligt alternativ 2 vilket enligt nuvarande planläggningsprocess motsvaras av en vägplan. Vägplan I förstudien definierades en vägkorridor som följer befintlig väg. Korridoren har sedan förfinats till en väglinje. Vid valet av väglinje har befintlig vägsträckning följts till stor del. Befintliga kurvor har rätats och krön har justerats för att 24
ge en bättre plan- och profilstandard på vägen. Planerad ombyggnad av vägen kommer i huvudsak att utföras som en enkelsidig breddning, vilket bedöms ge en stabilare vägkonstruktion. För att begränsa ingrepp i vägens sidområde och undvika intrång i sluttningsterräng mot Torne älv genomförs breddningen generellt på vägens södra sida. Där vägen passerar nära befintlig bebyggelse med fastighetsutfarter och nivåskillnader kommer breddningen att anpassas på ett lämpligt sätt. Miljöförutsättningarna i området varit en del av beslutsunderlaget, tillsammans med t.ex. topografi och byggnadstekniska förhållanden. Gång- och cykelbanan placeras på vägens södra sida, för att knyta ihop byavägarna i Juhonpieti och Erkheikki. Genom Erkheikki är breddningen av vägen anpassad för att minimera intrång på tomtmark, vilket gör att breddning sker både på den norra och södra sidan av vägen. 3.3 Val av utformning Utformning av vägen följer Trafikverkets krav för vägar och gators utformning (VGU). Trafikmängden på vägen är dimensionerande för vilken vägbredd och hastighet som väljs. Hänsyn har även tagits till förutsättningen att 90-tons malmtransporter ska trafikera vägen under överskådlig tid. Breddningen av vägen kan göras på olika sätt. Vid val av sida för breddningen och olika slags förstärkningsåtgärder har angränsande tomtmark och infarter samt närheten till Torneälven varit faktorer som beaktats. För att bevara alléträd längs vägen görs lokalt anpassade åtgärder, som avsmalning av väg eller GC-bana, räcke och branta slänter, dräneringsledningar i stället för diken. Alternativa bredder på GC-banan har utretts. Den smalare har valts för att bevara alléerna, det innebär sämre standard för gående och cyklister. Breddningen av vägen har utformats med hänsyn till forn- och kulturlämningarna för att undvika skador på dessa. Inga åtgärder för att bibehålla framkomlighet på vägen vid Torneälvens förekommande översvämningar har funnits realistiska. Inga sådana åtgärder finns inarbetade i planen utan vägen stängs även fortsättningsvis vid översvämningar. 3.3.1 Vägplanens omfattning Vägplanen behandlar väg 395 mellan Autio-Anttis ca 20 km samt ca 100 meter av väg 99 i anslutning till väg 395 i Autio, se figur 3.3-1. Vägen breddas från dagens 6,2-7,4 till 7,5 meter bred belagd väg. Vid vägskälet mellan väg 99 och väg 395 anläggs ett nytt påkörningskörfält för trafik mot Anttis. En gång och cykelväg anläggs på södra sidan av väg 395 mellan sektion 21/947 och sektion 22/900. Bredden på denna blir 1,5 meter. För en översiktlig bild se vägplanens översiktsplaner. 25
GC-väg Start vägplan "A "A "A 40/000 39/000 Slut vägplan Murtoniemi "A "A "A "A 38/000 37/000 Bro över Liviöjoki 22/000 21/000 20/000 23/000 "A "A 24/000 "A "A Peräjävaara "A Erkheikki Autio "A "A Torneälven "A "A "A "A 395 "A "A 25/000 32/000 "A 33/000 28/000 31/000 "A 26/000 "A "A Juhonpieti 35/000 34/000 30/000 29/000 27/000 "A "A "A 36/000 Liviöjoki Åtgärdskarta Vägbredd 8 m Gång- och cykelväg "A Figur 3.3-1 Vägplanens omfattning Parkeringsfickor 0 1 2 3 4 5 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 3.3.2 Typsektioner Typsektionen är utformad och dimensionerad enligt gällande regelverk, Trafikverkets publikation 2012:179 (TRVK Vägars och gators utformning). Säkerhetszonen för väg 395 är utformad utifrån de krav som gäller för nybyggnation samt referenshastigheten 100 km/h och årsdygnstrafiken 1800 ÅDT. Med säkerhetszon menas det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål högre än 0,1 m ovan marknivå. Se även ritning typsektion 201T0401. Beteckning Sträcka Referens hastighet Väg 395 22/900-40/106 Väg 395 20/000-21/947 Väg 395 med 21/947- GC-väg 22/900 Tabell 1 Typsektioner Körbana inkl. vägren Stödremsa Sidoområde 100 km/h 7,5 m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. 80 km/h 7,5 m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. 60 Km/h 6,8 m 0,25 m Innerslänt 1:3, Ytterslänt 1:2. 26
3.3.3 Plan- och profilstandard Plan- och profilstandarden för väg 395 är vald utifrån referenshastighet 100 km/h. Plan och profilstandard för C-korsningar är vald utifrån referenshastighet 80 km/h. Beteckning Minsta horisontalradie Minsta konkava vertikalradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) Väg 395 590-5 000 7 000 1,25 Väg 99 650 5 000 0,0 Tabell 2 Plan- och profilstandard Största lutning längdled (%) 3.3.4 Korsningar och anslutningar Befintlig C-korsning mellan väg 99 och väg 395 kommer att rustas upp. Korsningen kommer att förses med ett accelerationskörfält för trafik kommande från väg 99 körande västerut mot Anttis. En typ C-korsning innebär en kanaliserad korsning med mittrefuger och separat körfält för vänstersvängande trafik Utformning av C-korsning har gjorts för att uppnå de krav som ställs gällande minsta horisontalradie i plan med avseende på hastighet, längd på vilplan innan korsningen och för att uppnå erforderliga siktkrav enligt VGU. Längs sträckan finns även ett antal enskilda anslutningar till fastigheter och ett antal mindre korsande enskilda ägovägar. Dessa anpassas till höjden på färdig väg och utformas enligt Detalj enskilda anslutningar illustrerad på ritning 201T0403, där även typ av anslutning (ex A2, A3, etc) förklaras. 3.3.5 Geologi och geoteknik Vägen går generellt över fastmark med friktionsjordar och morän, ställvis passerar vägen myrmark. På fastmarkspartierna ligger grundvattennivån på ca 2-5 m djup. För mer detaljerad beskrivning se Tekniskt PM Geoteknik. 3.3.6 Hydrologi och hydroteknik För att säkerställa vägens livslängd och bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ytvatten från vägen leds bort via befintliga eller nya vägdiken. Dikena anläggs och ansluts till lågpunkter så att vattnet kan ledas bort till recipienter. Den nya vägen medför ökad belastning på existerande diken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att de är i nivå med diket. Diken görs generellt 1,3 meter djupa från vägbana och dock minst 0,3 meter 27