MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN. Beskattning och utveckling

Relevanta dokument
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

ANTAGNA TEXTER. Skatteundandragande och skatteflykt som utmaningar i utvecklingsländer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2015,

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM62. Handlingsplan mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Dokumentbeteckning.

Barnens Rättigheter Manifest

Förslag till RÅDETS BESLUT

C 396 officiella tidning

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Ekofinrådets möte den 21 februari 2017

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ekofinrådets möte den 11 juli 2017

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

8833/16 ad/chs 1 DG C 1

P7_TA-PROV(2012)0472 Makroekonomiskt stöd till Georgien ***II

Förslag till RÅDETS BESLUT

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

SV Förenade i mångfalden SV A8-0055/30. Ändringsförslag. Louis Aliot för ENF-gruppen

15375/16 ck/ab 1 DRI

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

Förslag till RÅDETS BESLUT

För delegationerna bifogas den reviderade versionen av slutsatserna från Europeiska rådet den oktober 2010.

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2011/16/EU när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på skatteområdet

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.

Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Promemoria Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

12473/17 gg,bis/tf/chs 1 DG B 2B

Insatser mot skattebedrägeri och skatteflykt

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

III. (Förberedande akter) RÅDET

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Lagstiftningsöverläggningar

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36)

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015,

SV Förenade i mångfalden SV A8-0312/5. Ändringsförslag. France Jamet, Edouard Ferrand, Matteo Salvini, Georg Mayer för ENF-gruppen

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

9263/15 ul/mv,gw 1 DG B 3A - DG G 1A

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till RÅDETS BESLUT

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET. RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM27. Direktiv om tvistelösningsmekanismer vid dubbelbeskattning. Dokumentbeteckning.

11050/11 lym/al/chs 1 DG H

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

8822/16 cjs/ami 1 DG C 1

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

Transkript:

SV SV SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.4.2010 KOM(2010)163 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Beskattning och utveckling Samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor SEK(2010)426 SV SV

INLEDNING Den 28 april 2009 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om god förvaltning i skattefrågor 1 med förslag på konkreta åtgärder som skulle kunna vidtas för att bättre främja principerna om god förvaltning på skatteområdet (öppenhet och insyn, informationsutbyte och lojal skattekonkurrens) såväl inom Europeiska unionen som gentemot tredjeland. Det allmänna målet är att förbättra samarbetet på skatteområdet och komma till rätta med skatteflykt och skatteundandragande över största möjliga geografiska område. Detta mål överensstämmer också med deklarationerna i Monterrey 2 och Doha 3, där det uttryckligen fastställdes att kapitalflykt och olagliga penningflöden utgör betydande hinder för mobilisering av inhemska skatteintäkter till förmån för utveckling. Enligt en utredning av en norsk statlig kommitté uppgick de olagliga penningflödena under 2006 till totalt mellan 641 och 979 miljarder US-dollar, dvs. minst sju gånger så mycket som det officiella utvecklingsstödet 4. Dessa flöden underlättas av skattesystemens sårbarhet för skadlig praxis på skatteområdet och icke samarbetsvilliga länder och territorier. För att tackla detta problem krävs att både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna vidtar förenade åtgärder för att tillämpa principerna om god förvaltning på skatteområdet, och därigenom även förbättrar tillväxtutsikterna och minskar fattigdomen i utvecklingsländerna, samtidigt som skattesystemen stärks på global nivå. Med beaktande av kommissionens meddelande Att hjälpa utvecklingsländerna hantera finanskrisen 5 uppmanade rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 18 maj 2009 kommissionen att föreslå konkreta åtgärder på EU-nivå för dialog med och bistånd till utvecklingsländer för att kunna främja god samhällsstyrning i skattefrågor och effektivare nationella skattesystem, i syfte att uppnå utvecklingsmålen. Detta är även en viktig prioritering för G8 och G20. Syftet med detta meddelande är att förbättra synergierna mellan skatte- och utvecklingspolitiken genom förslag på hur EU skulle kunna hjälpa utvecklingsländerna att skapa effektiva, rättvisa och hållbara skattesystem och skatteförvaltningar för att öka mobiliseringen av inhemska resurser i en föränderlig internationell miljö. Europaparlamentet har uttalat sitt starka stöd för detta. 1. STÄRKA GOD FÖRVALTNING I SKATTEFRÅGOR I UTVECKLINGSLÄNDER I många utvecklingsländer fordrar det hållbara tillhandahållande av offentliga tjänster som krävs för att nå och bibehålla millennieutvecklingsmålen en ökning av de inhemska skatteintäkterna. Skattens andel av BNP i dessa länder är 10 20 % jämfört med 25 40 % i de utvecklade länderna. En ökning av de inhemska skatteintäkterna ger ytterligare utrymme för att stödja millennieutvecklingsmålen och gör det dessutom möjligt för ett land att ta egenansvar för valet av politik. Såsom betonades i Dohadeklarationen är mobilisering av inhemska finansiella resurser som kan användas till utveckling av central betydelse för det globala partnerskapet för 1 2 3 4 5 KOM(2009) 201. Konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey 2002. Konferensen om utvecklingsfinansiering i Doha 2008. Kommittébetänkandet Skatteparadis og utvikling, Norge, juni 2009. KOM(2009) 160, 2.4.2009. SV 2 SV

hållbar utveckling, särskilt för att uppnå millennieutvecklingsmålen. För utvecklingsländerna betyder detta partnerskap ökade ansträngningar för att mobilisera inhemska resurser för finansiering av utvecklingsprioriteringar, samtidigt som givarna måste infria sina åtaganden att ge långsiktigt och förutsebart stöd till internationellt överenskomna fattigdomsminskningsmål. Kommissionen tar sin del av detta gemensamma ansvar genom att tillhandahålla en ökad andel av utvecklingsbiståndet genom budgetstöd, bl.a. genom nyskapande stödformer såsom de millenniemålskontrakt som ingåtts med ett antal AVS-länder. Dessutom är beskattning av avgörande betydelse för statsbyggande och främjande av medborgarskap. God förvaltning i skattefrågor kan inte exporteras eller åläggas utifrån. En ansvarsfull regering måste fullgöra sina skyldigheter att tillgodose medborgarnas grundläggande behov, annars riskerar den att förlora trovärdigheten och allmänhetens stöd. EU har tagit ställning för principerna om egenansvar i fråga om partnerländernas utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram. Genom att stödja utvecklingsländerna på detta område tar EU även ställning för principerna om ömsesidigt ansvar som fastställdes i Parisförklaringen om biståndseffektivitet. En bättre förvaltning på skatteområdet i utvecklingsländerna kommer att öka viljan hos skattebetalarna i EU att stödja utvecklingsbiståndet. 1.1. Svårigheter för utvecklingsländerna 1.1.1. Inhemska faktorer När utvecklingsländerna försöker öka de inhemska skatteintäkterna ställs de ofta inför flera hinder som sammanhänger med följande: Ekonomins struktur och konkurrenskraft (t.ex. stor informell sektor och stor andel jordbruk i förhållande till industri och tjänster). Politisk och makroekonomisk instabilitet, dålig effektivitet i tillhandahållandet av offentliga tjänster, dålig kvalitet på förvaltningen av de offentliga finanserna, förekomst av korruption, politisk vanskötsel och bristfällig rättssäkerhet, bl.a. i råvarurika områden och särskilt länder i instabila situationer. Skattesystemets utformning och förvaltning, vilket kan förklara skattereformernas begränsade effektivitet och responsförmåga: Ett knappt skatteunderlag som ofta medför ojämn fördelning av skattebelastningen mellan produktionsfaktorerna och de skattskyldiga. Ett förhållande mellan direkt och indirekt beskattning som inte alltid rättvist återspeglar ekonomins struktur. Svag koppling mellan skattepolitiken och skatteförvaltningen. Bristande kapacitet inom skatteförvaltningen att driva och övervaka skattesystemet, vilket kan resultera i låg uppfyllelse av skattskyldighet och låg skatteuppbörd. SV 3 SV

1.1.2. Internationella faktorer Den ökande integreringen av de internationella marknaderna och den globaliserade ekonomin påverkar också de nationella skattesystemens effektivitet: Det är svårt att tillämpa inhemska skatteregler i en värld där den geografiska rörligheten hos de skattskyldiga, handelsvolymen, kapitalströmmarna och användningen av ny teknik ökar. Övergången från intäktssystem som främst förlitar sig på tullintäkter till bredare och modernare system ger upphov till anpassningsproblem. Länderna kan lockas att uppmuntra utländska direktinvesteringar genom alltför kostsamma skatteincitament och skattemässiga undantag som ofta inte lyckas locka till sig reella och hållbara investeringar. Förekomsten av icke samarbetsvilliga länder och territorier och skadlig praxis på skatteområdet, både i utvecklingsländerna och de utvecklade länderna, är också skadlig för utvecklingsländerna eftersom det både inverkar negativt på deras intäkter och underminerar en god förvaltning och institutionell utveckling. 1.2. Stödja effektiva, verksamma, rättvisa och hållbara skattesystem Effektiva och rättvisa skattesystem är en mycket viktig förutsättning för tillväxt, fattigdomsminskning och statsbyggande. De tenderar att leda till högre och stabilare intäkter, stabilare investeringar och ökad konkurrenskraft hos ekonomin. Särskilt kopplingen mellan skattereformer och förbättrat företagsklimat är avgörande eftersom de underlättar för företagen att investera, bedriva handel och skapa sysselsättning. I länder med kapacitetsproblem tycks det vidare vara särskilt viktigt att skattesystemen utformas så att de lätt kan hanteras med begränsade resurser. Effektiva och rättvisa skattesystem är dessutom mycket viktiga för att främja demokratin och statens legitimitet, eftersom de skattskyldiga har tendens att ställa regeringen till svars. De bidrar till att skapa ett kraftfullt skattemässigt samhällskontrakt mellan invånarna och regeringen på alla nivåer, vilket befordrar uppfyllelse av skattskyldighet, förbättrat demokratiskt och ekonomiskt styre, högre skatteintäkter via ökad ekonomisk tillväxt och ett bredare skatteunderlag, och möjliggör bekämpande av skatteflykt, skatteundandragande, penningtvätt, korruption och finansiering av terrorism. 1.2.1. Hjälp med skattereformer och stärkande av skatteförvaltningarna Enligt kommissionen är det i första hand utvecklingsländerna själva som har ansvaret för att förbättra sina intäktssystem och intäktsstrategier, i enlighet med deras egna ekonomiska och politiska omständigheter och val. Vid utformandet av skattesystem och stärkandet av skatteförvaltningar måste ett antal problem åtgärdas: SV 4 SV

Fastställa den lämpliga nivån på och balansen mellan de direkta och indirekta skatterna, storleken på skatteunderlaget och fördelningen av skattebelastningen med hänsyn till ekonomins struktur, möjligheten att skapa hållbara inkomster och landets sociala behov. Integrera den informella ekonomin, genomföra produktiva investeringar och underlätta skapande av arbetstillfällen, t.ex. genom mikroföretag och småföretag. Skapa en stabil rättslig ram, skattesystem som är öppna för insyn, ansvarsfulla skatteförvaltningar, förenklade förfaranden och låga kostnader för att följa regelverket. Ge skatteförvaltningarna de resurser som krävs för en effektiv behandling av skatteinformationen och för att garantera att samtliga ekonomiska aktörer, såväl inhemska som utländska, uppfyller skattskyldigheten. 1.2.2. Främjande av inhemsk ansvarsskyldighet och förvaltning av de offentliga finanserna Att öka egenansvaret och den nationella ansvarsskyldigheten står i förgrunden för EU:s ramar för utvecklingsbiståndet, eftersom det betonas att det landsspecifika systemet ska användas vid genomförandet av biståndet, inklusive användning av budgetstöd. Detta förutsätter att de principer som ligger till grund för sunda och öppna offentliga finanser måste respekteras i högre utsträckning, bl.a. i fråga om inkomster från mineralresursprojekt 6. Det är viktigt att fortsätta främja större öppenhet i samband med utarbetandet av budgeten, även avseende subventioner som beviljas genom skattebefrielse, och att uppmuntra översändandet av rapporter och revisioner rörande budgetgenomförandet. Mer uppmärksamhet måste ägnas åt att stärka parlamentens tekniska expertis för att de ska kunna bedöma utarbetandet och tillsynen över den nationella budgeten, och på ett meningsfullt sätt bidra till denna, bl.a. när det gäller skattefrågor och inhemska intäkter från råvaruutvinning. De lokala myndigheternas förmåga att uppbära skatter och ge medborgarna insyn i de offentliga utgifterna på lokal nivå bör stärkas. De icke-statliga aktörerna, t.ex. den akademiska världen, tankesmedjorna, de icke-statliga organisationerna och medierna och de skatteskyldiga spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla offentliga diskussionsforum och se till att det sker en offentlig granskning av förvaltningen på skatteområdet. 1.2.3. Ökad insyn och fördjupat samarbete i den internationella skattemiljön I en alltmer globaliserad ekonomi blir det svårare för de nationella skattesystemen att fungera effektivt utan internationellt samarbete. Detta kan leda till spänningar mellan länder beträffande beskattningsbefogenheter, som kan lösas genom att de enas om internationella principer. Ett antal utvecklingsländer hävdar att deras förmåga att mobilisera inhemska skatteresurser påverkas negativt av internationell skatteflykt och skatteundandragande, särskilt på grund av 6 Råvaruinitiativet, KOM(2008) 699, framlagt den 4 november 2008. SV 5 SV

förflyttning av tillgångar och vinster till/via attraktiva eller icke samarbetsvilliga länder och territorier. Eftersom multinationella företag inte behöver yppa finansiella data för varje enskilt land, är det möjligt att företagen försöker sänka sin skattskyldighet i utvecklingsländerna bl.a. genom internprissättning. G20-länderna enades om att arbeta för en internationell tillämpning av reglerna om insyn i finans- och skattefrågor och har vid upprepade tillfällen uppmanat de institutioner som fastställer normerna att föreslå en enda uppsättning högkvalitativa, globala redovisningsstandarder. EU söker komma överens med alla länder, särskilt partnerländerna, om de grundläggande principer om samarbete avseende god förvaltning på skatteområdet (öppenhet och insyn, informationsutbyte och lojal skattekonkurrens), som redan tillämpas av EU-staterna. 7 Detta skulle öka EU-staternas och deras partnerländers förmåga att bekämpa internationell skatteflykt och skatteundandragande, på grundval av kompletterande internationella initiativ. I överensstämmelse med EU:s politik om effektiv multilateralism betonar kommissionen vikten av att fastställa och därefter följa globala principer och normer för insyn och informationsutbyte. I idealfallet åstadkoms detta genom globala konventioner med bindande åtagandena av samtliga signatärstater. I avvaktan på detta fordras det ansträngningar för att på ett effektivt sätt utnyttja de befintliga regionala samarbetsramar som har fastställts för t.ex. staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), de latinamerikanska länderna och länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, så att bästa praxis vad gäller god förvaltning på skatteområdet kan införas och spridas på lämplig regional nivå. Kommissionen kommer dessutom att öka insynen och öppenheten genom att lägga fram ett meddelande om företagens sociala ansvar, i vilket den kommer att diskutera hur man kan utveckla ett system för obligatorisk utlämnande av förvaltningsinformation i årsredovisningar. Utvecklingsländerna måste ges möjlighet att delta mer effektivt i strukturer och förfaranden för internationellt skattesamarbete. Det skulle göra det möjligt för dem att förhandla om relevanta avtal, bl.a. om utbyte av skatteinformation, på den nivå som är lämpligast och mest verksam (multilateral, regional eller bilateral). 2. UTNYTTJA EU:S INSTRUMENT FÖR ATT GE ÖKAT STÖD Framstegen i arbetet med att stärka skattesystemen och öka de inhemska skatteintäkterna i utvecklingsländerna har varit mycket blygsamma under de senaste åren. Kommissionen anser att givarsamfundet kan göra mer och bättre utnyttja de befintliga medlen och instrumenten genom att utveckla en mer sammanhållen metod på detta område. Kommissionen betonar vikten av bistånd, inklusive tekniskt samarbete, vid utformningen av utvecklingsländernas skattesystem och vid tillämpningen av principerna om god förvaltning på skatteområdet. Under 2009 har kommissionen t.ex. betalat ut 117 miljoner euro till pågående verksamheter och gjort åtaganden om ytterligare 49 miljoner euro för nya projekt för att stödja förvaltningen av de offentliga finanserna, bl.a. skattepolitiken och skatteförvaltningen, i 7 KOM(2009) 160 och 201, och rådets (ekonomiska och finansiella frågor) slutsatser av den 14 maj 2008. SV 6 SV

utvecklingsländerna 8. Dessutom ger EU-medlemsstater och övriga givare betydande stöd på detta område. Följande metod bör bidra till att öka stödet från EU och det internationella samfundet till skattesystemen i utvecklingsländerna. 2.1. Öka och effektivisera EU-stödet till skattesystemen 2.1.1. Införa en mer övergripande metod till stöd för skatteförvaltning och skattereformer På grundval av en övergripande metod, som tar hänsyn till såväl landets ekonomiska situation, politiska ekonomi och internationella omgivning som förvaltningen i stort och förvaltningen av de offentliga finanserna, föreslår kommissionen att de relevanta stödverktygen och stödinstrumenten förbättras och utnyttjas på bästa sätt inom de lämpliga ramarna: Europeiska utvecklingsfonden (EUF) för staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS): I lands- och regionsstrategidokumenten kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt principerna om god förvaltning på skatteområdet, med utgångspunkt i ländernas åtaganden om god förvaltning. Ökad tonvikt kommer att läggas vid inhemsk skatteintäkt och principerna om god förvaltning i skattefrågor som en del av ländernas åtaganden om god förvaltning och profiler. Länder som är berättigade till utvecklingsstöd och som efter en förvaltningsprofilbaserad bedömning gör detaljerade åtaganden (handlingsplan om styrelseformer) kan få ytterligare stöd beroende på kvaliteten på deras åtaganden. Detta kommer att möjliggöra en intensifierad dialog på det här området, inklusive i samband med översynen efter halva tiden och efter programmets fullbordande, och en politisk dialog enligt artikel 8. I överrensstämmelse med förslagen i 2009 års meddelande om god förvaltning i skattefrågor har viktiga bestämmelser om god förvaltning på skatteområdet och om skattereformer införts i samband med översynen av Cotonouavtalet. Finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI): Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid att effektivt integrera inhemsk skatteintäkt och god förvaltning på skatteområdet i planeringen, genomförandet och övervakningen av de nationella och regionala anslagen i överensstämmelse med prioriteringarna i strategidokumenten, inklusive i samband med de relevanta strukturer för politisk och strategisk dialog som upprättats med partnerländerna. Stöd till de nationella tillsynsorganen, parlamenten och icke-statliga aktörerna, för att utföra och sprida högkvalitativt arbete om skattebedrägeri och dess inverkan, se till att det sker en offentlig granskning av förvaltningen av de offentliga finanserna, inbegripet resultaten rörande god skatteförvaltning, och där så är lämpligt och genomförbart hjälpa till vid utformningen av politiken. 8 Dessa belopp omfattar följande: finanspolitik och finanspolitisk planering; stöd till finansministerier; stärkande av den ekonomiska ansvarsskyldigheten och ledningens ansvarsskyldighet; förvaltning av offentliga utgifter; förbättring av systemen för ekonomisk förvaltning; skattepolitik och skatteförvaltning, utarbetande av budget; mellanstatliga finanspolitiska förbindelser, revision och statsskuld. SV 7 SV

Denna ökade och utvidgade betoning på skattefrågor kräver att det byggs upp en ökad expertis på EU-nivå och skapas större enhetlighet i tilldelningen och utnyttjandet av resurser. 2.1.2. Stödja multilaterala och regionala initiativ Stöd till multilaterala och regionala initiativ rörande skatteförvaltning och skattereform ska vid behov beviljas. Kommissionen välkomnar regionala forum, såsom African Tax Administration Forum och Inter-American Centre of Tax Administrations, som syftar till att främja bättre skatteförvaltning genom utbyte av erfarenheter, riktmärkning och inbördes utvärdering av bästa praxis. Kommissionen kommer att överväga att ge ekonomiskt stöd till dessa initiativ, bl.a. via de regionala AVS-medlen. Kommissionen anser att stödet till Internationella valutafondens regionala tekniska center bör intensifieras i syfte att inleda ett efterfrågestyrt och riktat tekniskt samarbete med utvecklingsländerna på området skatteförvaltning. Dessutom planeras stöd, även av EUmedlemsstaterna, till Internationella valutafondens förvaltningsfond för mobilisering av intäkter till förmån för utveckling (Revenue for Development Trust Fund) i syfte att utvidga det tekniska samarbetet kring intäktsförvaltning till att även omfatta utvecklingsländerna. I råvarurika områden bör kommissionen, främst genom Europeiska utvecklingsfonden, öka stödet till initiativet för öppenhet i utvinningsindustrin (Extractive Industries Transparency Initiative) som har spelat en central roll för att stärka förvaltningen genom att öka insynen och ansvarsskyldigheten genom utlämnande av information om statliga intäkter och inbetalningar från företag härrörande från utvinningssektorn. 2.1.3. Förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna i samband med budgetstöd Strukturen hos programmen för budgetstöd underlättar politisk dialog, resultatmätning och kapacitetsutveckling i syfte att förbättra intäktssystemen och skatteuppbörden. De processer och verktyg som utvecklats för förvaltningen av de offentliga finanserna (public financial management, PFM) är även relevanta för mobilisering av skatteintäkter. Programmet för offentliga utgifter och ekonomiskt ansvar (Public Expenditure Financial Accountability, PEFA), som omfattar intäktsindikatorer, erbjuder en möjlighet att åstadkomma detta. När det gäller AVS-länderna gör översynen av Cotonouavtalet det möjligt att rationalisera det stöd i form av institutionell utveckling och kapacitetsuppbyggnad som ges till skattereformer och god förvaltning i skattefrågor och skapa incitament för länderna att förbinda sig att reformera förvaltningen av de offentliga finanserna, inklusive på intäktsområdet, för att bli berättigade till budgetstöd. EU bör uppmuntra regeringarna i partnerländerna att utforma program bl.a. i råvarurika områden och i samband med stöd till lokala myndigheter för reform av skattepolitiken och skatteförvaltningen med tydligt angivna mål. Ett strukturerat reformprogram kommer att underlätta övergången från uppsplittrade projekt till större samordning mellan givarna. SV 8 SV

2.1.4. Fördjupa den regionala integrationen Regional integration är avgörande för utvecklingsländerna och en central komponent i EUsamarbetet. Skapandet av tullunioner och antagandet av en gemensam tulltaxa på flera områden, och ingående av avtal om ekonomiskt partnerskap med EU medför avsevärda ekonomiska vinster för partnerländerna, men även nya utmaningar, särskilt behovet att gå från ett system där resurserna kommer från den gemensamma tulltaxan till andra typer av beskattning. De regionala organisationerna har antagit makroekonomiska konvergenskriterier, bl.a. skatteintäktsmål, verkat för harmoniserade momssatser och investeringsregler och tillhandahållit vägledning om skärpning av andra beskattningsformer, för att effektivisera de gränsöverskridande skattetjänsterna och uppfylla insynskraven. Kommissionen anser att stödet för främjande av den regionala integrationsprocessen i partnerregionerna bör ökas, särskilt genom lämpliga vägledande program som genomförs i partnerskap med de berörda regionala organisationerna. 2.1.5. Förbättra samordningen av givare Kommissionen har för avsikt att förbättra givarsamordningen inom EU och internationellt. På unionsnivå innehåller EU:s uppförandekodex för arbetsfördelningen på området utvecklingspolitik 9 riktlinjer för arbetsfördelningen. Dessa riktlinjer, inbegripet begreppet ledande givare och överenskommelser om delegerat samarbete/partnerskap bör tillämpas på skatteområdet. Kommissionen och medlemsstaterna bör samordna stöden till statliga prioriteringar och samtidigt beakta specialiserad sakkunskap och undvika överlappningar. En effektiv arbetsfördelning på givarnivå i allmänhet och mellan EU-partnerna i synnerhet möjliggör ett välriktat stöd till förvaltningen på skatteområdet samtidigt som principerna om biståndseffektivitet respekteras fullt ut. Man bör försäkra sig om ett fortsatt nära samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) och en samordning mellan EU:s politiska prioriteringar och relevanta insatser av EIB och övriga internationella finansinstitut 10. På det internationella planet bör givarsamordningen i samband med skattebistånd också förbättras ytterligare, bl.a. genom den internationella skattedialogen, där Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden, OECD, FN och Världsbanken är medlemmar. 2.2. Mot en samarbetsinriktad och rättvis internationell skattemiljö med öppenhet och insyn Kommissionen är övertygad om att man inte på allvar kan ta itu med skatteflykt och skatteundandragande utan ett internationellt samarbete på skatteområdet i ett klimat där utvecklade länder och utvecklingsländer kan dra fördel av och bidra till internationella initiativ. 9 10 KOM(2007) 72. De internationella finansinstituten utför företagsbesiktningar på bred basis för att undvika att EU-medel används direkt eller via mellanhänder i utländska finansiella centrum, så kallade skatteparadis eller någon annan jurisdiktion, i syfte att undvika att betala skatt till mottagarländerna och EU-medlemsstaterna eller i samband med skattebedrägerier och skatteundandragande. SV 9 SV

2.2.1. Stärka utvecklingsländernas medverkan i relevanta internationella forum Det är nödvändigt att bistå utvecklingsländerna i kampen mot olagliga finansiella utflöden och stödja en stärkt medverkan för utvecklingsländerna i internationella dialoger och internationellt samarbete på skatteområdet, bland annat vid fastställandet av normer. Internationella normer för samarbete på skatteområdet bör också diskuteras i ett forum där såväl utvecklingsländer som utvecklade länder finns företrädda. Därför stöder kommissionen en förstärkning av den internationella dialogen och det internationella samarbetet i skattefrågor, bland annat genom ett bredare deltagande av utvecklingsländerna i OECD:s globala forum om öppenhet och informationsutbyte samt i OECD:s forum om utveckling. Kommissionen uppmuntrar dessutom ett fördjupat samarbete mellan OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd och dess kommitté för skattefrågor, FN:s expertkommitté för internationellt samarbete i skattefrågor, den internationella skattedialogen och, som en informell plattform, International Tax Compact. I samband med den pågående översynen av Cotonouavtalet har konkreta åtgärder redan vidtagits för att stödja AVS-ländernas medverkan i strukturer för internationellt samarbete på skatteområdet och deras genomförande av bästa praxis i skattefrågor, däribland principerna om öppenhet och insyn samt informationsutbyte. 2.2.2. Stödja antagandet och tillämpningen av internationella normer Kommissionen anser att EU:s insatser bör inriktas på att uppmuntra och bistå utvecklingsländerna i antagandet och tillämpningen av internationella normer på skatteområdet. När det gäller principerna om god förvaltning i skattefrågor gäller följande: Kommissionen kommer fortsatt att sträva efter att de ska antas genom relevanta avtal mellan EU och dess partner i enlighet med rådets (ekonomiska och finansiella frågor) slutsatser från den 14 maj 2008. Kommissionen kommer att stödja deras antagande och tillämpning på regional och nationell nivå, inbegripet genom tekniskt samarbete när så efterfrågas, bland annat genom följande åtgärder: Förstärkning av kapaciteten att ingå och genomföra avtal om utbyte av skatteinformation och, när så är lämpligt, dubbelbeskattningsavtal, också genom multilaterala mekanismer. Anpassning av lagstiftningen och förbättring av skatteförvaltningens kapacitet när så är lämpligt. Utbyte av sådana erfarenheter från internationellt samarbete på skatteområdet som vunnits genom tillämpliga instrument såsom EU:s direktiv om beskattning av inkomster från sparande, i syfte att undersöka relevansen och genomförbarheten hos multilaterala avtal och ett automatiskt informationsutbyte för utvecklingsländer. SV 10 SV

Kommissionen kommer att uppmuntra forskning om innovativa strategier för utvecklingsländernas tillämpning av OECD:s riktlinjer för internprissättning, t.ex. stöd från andra länder vid tillämpning av reglerna eller gemensam skatterevision av utvecklingsländernas förvaltningar. Kommissionen anser också att det är nödvändigt att stärka kapaciteten i partnerländernas skatteförvaltningar att bedöma tillämpningen av armlängdsprincipen. För att öka öppenheten och insynen och underlätta tillgången till relevanta uppgifter för utvecklingsländernas skatteförvaltningar, finns det ett ökat intresse för en norm för landsvis rapportering för multinationella företag med verksamhet i utvecklingsländer. Kommissionen stödjer ett snabbt slutförande av det arbete som OECD för närvarande genomför med avseende på riktlinjen för landsvis rapportering, som sedan ska ingå i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och i OECD:s principer för företagsstyrning. Dessutom stödjer kommissionen den forskning som International Accounting Standards Board nu bedriver om att införliva den landsvisa rapporteringen i en internationell finansiell redovisningsstandard (International Financial Reporting Standard) för utvinningsindustrier och uppmuntrar en fortsatt undersökning av andra metoder som kan användas för att hjälpa utvecklingsländernas myndigheter att korrekt och till en låg kostnad bedöma skattebetalarnas skatteskyldighet. 3. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Kommissionen förslår följande åtgärder: Stärka stödet för mobiliseringen av inhemska skatteintäkter i utvecklingsländerna, mot bakgrund av kommissionens bredare insatser för att stärka de goda styrelseformerna och förvaltningen av de offentliga finanserna i dessa länder genom följande åtgärder: Effektivisera stödet till utvecklingsländernas inhemska skatteuppbördskapacitet i enlighet med principerna om god förvaltning på skatteområdet. Detta kommer särskilt att göras genom en mer övergripande strategi till stöd för skattereformer och skatteförvaltningen, ökat stöd för initiativ för efterfrågestyrd regional och internationell kapacitetsutveckling, däribland initiativet för öppenhet inom utvinningsindustrin (EITI) och Internationella valutafondens initiativ, och bättre samordning av givare på europeisk och internationell nivå. Göra optimalt bruk av relevanta dialog- och bedömningsverktyg, t.ex. styrelseskickskriterier, profiler och handlingsplaner, för att trygga en effektiv övervakning av frågor som rör inhemsk skatteuppbörd och åtaganden om god förvaltning på skatteområdet. Bättre integrera skattefrågor vid bedömningen av berättigande till budgetstöd och stöd till reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna. Stärka utvecklingsländernas övervakningskapaciteten i kampen mot olagliga finansiella flöden, bland annat genom stöd till icke-statliga aktörer. SV 11 SV

Stödja de regionala institutioner och länder som deltar i ekonomisk regional integration och handelsliberalisering, och stärka deras förmåga att förbättra mobiliseringen av inhemska skatteintäkter. Främja principerna om god förvaltning i skattefrågor, och bistå utvecklingsländerna i kampen mot skatteflykt och annan skadlig praxis på området, genom följande åtgärder: Uppmuntra och stödja närmare samarbete mellan relevanta OECD- och FN-organ vid utarbetandet av internationella normer för samarbete på skatteområdet, med beaktande av utvecklingsländernas särskilda behov och kapacitet. Vid behov inbegripa en särskild hänvisning till stärkande av skattesystemen och principerna om god förvaltning på skatteområdet i alla avtal om utvecklingssamarbete med tredjeländer. Bedriva tekniskt samarbete med utvecklingsländer som engagerat sig för principerna om god förvaltning på skatteområdet så att de kan ingå och tillämpa avtal om utbyte av skatteinformation och, vid behov, dubbelbeskattningsavtal. Stödja antagandet och genomförandet av OECD:s riktlinjer för internprissättning i utvecklingsländerna. Stödja den pågående forskningen om ett landsvis rapporteringskrav som en del av en redovisningsstandard för multinationella företag, bland annat i utvinningsindustrin. SV 12 SV