FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den största ökningen sedan 21. Antalet arbetstillfällen i kommunen ökade med 1 6 stycken till knappt 63. De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Offentlig förvaltning och försvar, Vd och omsorg samt Byggverksamhet. Arbetspendlingen över kommungräns har ökat, det gäller både in- och utpendlingen. År 215 pendlade 12 2 Norrköpingsbor till ett arbete i en annan kommun medan 12 61 personer boende i en annan kommun pendlade till ett arbete i Norrköping. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1 4 fler Norrköpingsbor i förvärvsarbete... 3 Förvärvsarbetande efter ålder... 4 Förvärvsfrekvensen ökar i Norrköping... 5 Förvärvsfrekvens efter ålder... 6 Ökat antal arbetstillfällen i Norrköping... 6 Näringslivsstruktur 215... 8 Arbetspendlingen över kommungräns ökar... 9 Sammanställning i figur... 11 Källa: Definitioner: Statistiska centralbyrån (SCB), registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Uppgifterna utg från personer som var folkbokförda i Sverige sista december respektive och beskriver varje individs sysselsättningssituation under november månad samma. Tidseriebrott: År 24 infördes fler källor vilket innebar att en ökning av antalet förvärvsarbetande företagare till en mer korrekt nivå. Fr.o.m. gång 211 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams. Text och diagram: Charlotte Pålsson Lundberg, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, planeringochstatistik@norrkoping.se 2
Inledning Dokumentet redovisar Statistiska centralbyråns (SCB) registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) till och med 215. Statistiken tas fram efter respektive sskifte och publiceras först i december et efter aktuellt. Uppgifterna för 215 publicerades 1 december 216. Uppgifterna utg från personer som var folkbokförda i Sverige sista december respektive och beskriver varje individs sysselsättningssituation under november månad samma. Det har skett en del kvalitetsförbättringar av statistiken genom en vilket medför att det är tidseriebrott. Under 2-talet har det varit två förändringar, 24 och 211. År 24 infördes fler källor vilket innebar att en ökning av antalet förvärvsarbetande företagare till en mer korrekt nivå. År 211 gjordes förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna innebar att antalet förvärvsarbetande i åldersgruppen 65 och äldre ökade. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams. 1 4 fler Norrköpingsbor i förvärvsarbete 215 förvärvsarbetade 62 57 av Norrköpings befolkning mellan 16 och 74. Det är 1 41 fler än et innan, vilket motsvarar en ökning på 2,3 procent. År 29 var det en nedgång i antalet förvärvsarbetande i samband med finanskrisen 28. Antalet förvärvsarbetande har sedan dess ökat varje och har sedan 29 ökat med 6 17 personer. Samtliga förvärvsarbetande Norrköpingsbor, totalt samt efter kön, 25-215 Antal 7 6 5 4 3 Män Kvinnor Båda könen 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År Norrköpings utveckling av antal förvärvsarbetande befolkning har jämförts med de jämförbara kommunerna Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Örebro och Västerås. Den relativa förändringen mellan 214 och 215 var störst i 3
Norrköping, +2,3 procent, följt av Örebro med +2,2 procent. I riket var den relativa ökningen +1,7 procent. Utvecklingen av antal förvärvsarbetande i Norrköping och fem jämförbara kommuner samt riket, 215 Andel (%) 2,5 2,3 2,2 2,1 2,1 2, 1,7 1,5 1,6 Riket 1,7 1,,5, Norrköping Örebro Jönköping Linköping Västerås Eskilstuna Den totala ökningen i Norrköping var 1 41 personer och av dessa var det 68 män och 73 kvinnor. Ökningen var högre bland kvinnor, både i absoluta tal och relativt sett, +2,5 procent. Antalet förvärvsarbetande män ökade med +2,1 procent. Det innebar att 32 71 män och 29 86 kvinnor förvärvsarbetade 215 enligt SCB:s definition. Förvärvsarbetande efter ålder Nedanstående diagram visar antal förvärvsarbetande Norrköpingsbor efter kön och åldersgrupp (fem-sklasser). Förvärvsarbetande Norrköpingsbor 215, efter ålder och kön Antal 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 16-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 Män 6-64 Kvinnor 65-69 7-74 4
Fler män än kvinnor förvärvsarbetar och det stämmer också i stort sett alla redovisade åldersgrupper ovan. Det är i den allra yngst, 16-19, där det är fler kvinnor än män som förvärvsarbetar. Det totala antalet i grupper är dock litet. Antal förvärvsarbetande i åldersgrupper 25-29 utmärker sig något med ett större antal förvärvsarbetande. En förklaring till det är att antalet personer i den åldersgruppen är stort. Dessa personer föddes kring 199, under de så kallade baby-booms-en. För jämförelse mellan åldersgrupper kan det vara mer intressant att redovisa andel av befolkningen i förvärvsarbete, det vill säga förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen ökar i Norrköping När man redovisar andel av befolkningen som förvärvsarbetar använder man ofta en beräknad förvärvsfrekvens för åldersgruppen 2-64, där en stor del av den arbetande befolkningen finns. Speciellt i åldersgruppen 2-24 finns det dock, relativt övriga åldrar, många studenter som inte förvärvsarbetar. År 215 förvärvsarbetade 74,9 procent av Norrköpings befolkning i åldern 2-64. Det var en ökning med,8 procentenheter från et innan. Norrköping har en lägre förvärvsfrekvens än riket i genomsnitt. Rikssnittet var 77,9 procent 215, en ökning med,7 procentenheten sedan 214. Av de jämförbara kommunerna har Norrköping en högre förvärvsfrekvens än Eskilstuna och Linköping, men en lägre frekvens än Jönköping, Västerås och Örebro. Samtliga kommuner har haft en ökning av förvärvsfrekvensen mellan 214 och 215. Linköping hade den största ökningen med 1,2 procentenheter till 74,8 procent förvärvsarbetande av befolkningen 2-64. Förvärvsfrekvens för befolkningen 2-64, Norrköping, fem kommuner och riket, 25-215 Andel, procent 85 8 75 7 65 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Riket 6 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År Not: y-axeln börjar inte på värdet noll. 5
Förvärvsfrekvens efter ålder En indelning i åldersgrupper visar att högst andel förvärvsarbetande finns i åldersgruppen 4-44, där 83,1 procent av befolkningen arbetar. Diagrammet nedan visar andel som förvärvsarbetar uppdelat per åldersgrupp och kön. I åldersgruppen 2-24 är andelen som förvärvsarbetar 57 procent och lägre än åldersgrupperna i spannet 25-64. Som tidigare har nämnts så beror det till del på att andelen studenter är hög i den åldern. Andel Norrköpingsbor i förvärvsarbete 215, efter ålder och kön Andel (%) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 16-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 Män 55-59 6-64 Kvinnor 65-69 7-74 Antalet äldre personer i förvärvsarbete har ökat de senaste tio en. År 24 arbetade 75 personer i åldersgruppen 65 till 74 215 hade antalet ökat till 2 36 personer. Andelen av befolkningen 65-74 som arbetar har ökat från 7,3 till 16, procent under perioden. Norrköpingsbor 65-74 som förvärvsarbetar 24-215 samt andel avbefolkningen i åldersgruppen Antal 2 5 2 1 5 1 5 Förvärvsarbetande Förvärvsfrekvens Not: Tidseriebrott 211 då man införde en ny metod som förbättrade statistiken. Andel (%) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 6
Ökat antal arbetstillfällen i Norrköping Antalet personer som förvärvsarbetade med arbetsplats i Norrköping oavsett bostadskommun (den så kallade dagbefolkningen) 215 var 62 98 personer. Under 215 ökade antalet arbetstillfällen med 1 6 vilket motsvarar +2,6 procent. I en jämförelse med kommunerna Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Örebro och Västerås var det Norrköping som ökade mest relativt sett med sina 2,6 procent. I absoluta tal var det Linköping som ökade mest med lite drygt 1 8 arbetstillfällen. Arbetstillfällen efter kommun, 25-215 Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Diagrammet ovan visar utvecklingen av antal arbetstillfällen en 25-215. Nedanstående diagram visar utvecklingen sedan 25 i form av indextal. Utvecklingen av antal arbetstillfällen i Norrköping och fem jämförbara, 25-215 Index 25=1 125 12 115 11 15 1 95 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Riket 9 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År 7
Under de senaste tio en har arbetstillfällena i Norrköping ökat med 15 procent. Det är på samma nivå som utvecklingen i kommunerna Jönköping, Örebro och Västerås och högre än i riket som genomsnitt. Diagrammet visar också att tillväxten av antalet arbetstillfällen har varit mest positiv i Linköping av de jämförda kommunerna, +19 procent. Lägst utveckling har det varit i Eskilstuna under tiosperioden med +9 procent. I diagrammet syns tydligt effekten av finanskrisen 28. Näringslivsstruktur 215 Av de nästan 63 arbetstillfällena i Norrköping finns de flesta inom branschen Vd och omsorg, 1 6 arbetstillfällen. Därefter följer Handel samt Företagstjänster. Branschen Företagstjänster enligt Svensk näringsgrensindelning från 27 (SNI27) avser bland annat konsultföretag och bemanningsföretag. Personal i dessa företag kan i praktiken arbeta inom andra branscher där de har ett uppdrag. Den branschindelade statistiken kan därför vara svtolkad. De flesta branscher ökade dock mellan 214 och 215. Undantag är Tillverkningoch utvinning, Information och kommunikation samt Jordbruk och skogsbruk. Den bransch som växte mest under 215 sett till antal arbetstillfällen var Offentlig förvaltning och försvar med drygt 4 arbetstillfällen. Där påverkar en utökning av antalet tjänster inom bland annat Migrationsverket och Norrköpings kommun. Branschen Vd och omsorg ökade med 36 arbetstillfällen, medan Byggverksamheten ökade med 27 arbetstillfällen. Arbetstillfällen 214 och 215 efter näringsgren (SNI 27), Norrköping Vd och omsorg; sociala tjänster Företagstjänster Utbildning Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Okänd verksamhet Handel 215 214 2 5 5 7 5 1 12 5 Arbetstillfällen 8
Uppgifterna i diagrammet på föregående sida återfinns i nedanstående tabell. Antalet arbetstillfällen i Norrköping en 28-215 per näringsgren enligt SNI27 28 29 21 211 212 213 214 215 Jordbruk, skogsbruk och fiske 75 755 811 895 856 884 866 834 Tillverkning och utvinning 7 219 6 44 6 544 6 528 6 233 6 37 5 468 5 44 Energiförsörjning; miljöverksamhet 465 498 49 55 545 58 637 652 Byggverksamhet 4 763 4 74 4 944 4 846 4 92 5 29 5 1 5 28 Handel 8 148 8 158 8 447 8 327 8 32 8 388 8 381 8 41 Transport och magasinering 3 725 3 563 3 693 3 667 4 7 3 894 3 73 3 739 Hotell- och restaurangverksamhet 1 659 1 658 1 631 1 689 1 799 1 875 1 875 1 96 Information och kommunikation 1 533 1 554 1 471 1 51 1 64 1 667 1 671 1 67 Finans- och försäkringsverksamhet 569 572 555 55 482 446 437 48 Fastighetsverksamhet 1 69 1 99 1 53 1 62 1 9 1 14 1 3 1 132 Företagstjänster 6 565 6 523 6 998 7 596 7 873 7 827 7 994 8 67 Offentlig förvaltning och försvar 3 81 4 93 4 178 4 155 3 84 3 879 4 19 4 427 Utbildning 6 113 5 935 6 118 6 25 6 35 6 545 6 715 6 94 Vd och omsorg; sociala tjänster 9 162 8 398 8 986 9 445 9 7 9 997 1 234 1 598 Kulturella och personliga tjänster m.m. 2 363 2 378 2 538 2 731 2 733 2 97 3 55 3 12 Okänd verksamhet 286 273 229 257 268 296 289 374 Totalt 58 19 56 61 58 686 6 4 6 557 61 418 61 384 62 979 Arbetspendlingen över kommungräns ökar Arbetspendlare definieras som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i annan kommun än i den kommun personen är folkbokförd. Uppgiften visar inte på hur ofta man reser till ett arbete över kommungräns. Både inpendlingen till kommunen och utpendlingen från kommunen har ökat mellan 214 och 215. Under 215 pendlade 12 2 Norrköpingsbor till ett arbete i en annan kommun, medan 12 61 personer från någon annan kommun arbetade inom Norrköpings kommungräns. Inpendlingen ökade mer än utpendlingen, 37 personer jämfört med 19 personer. Nettopendlingen 215 var +41 personer. Diagrammet nedan visar utvecklingen av pendlingsströmmarna sedan 1995. 9
Arbetspendling över kommungräns, 1995-215 Antal personer Inpendling 14 Utpendling 12 1 8 6 4 2 Största utbytet av arbetspendlare för Norrköpings del under 215 var Linköping. Det gäller både inpendling och utpendling. Totalt pendlade 4 44 personer från Norrköping till Linköping, vilket var en ökning från et innan med 6 personer. 2 81 personer pendlade till arbete i Norrköping från en bostad i Linköping, det innebar en liten minskning med 1 personer i jämförelse med 214. Linköping är även den kommun där Norrköping har det största negativa pendlingsnettot -1 63. Högst positivt pendlingsnetto har Norrköping mot Söderköping med +2 2 personer. Det vill säga fler Söderköpingsbor pendlar till arbetsplatser i Norrköping än antalet Norrköpingsbor som pendlar till Söderköping för att arbeta. Största in och utpendlingskommuner under 215, samt nettopendlingen 214 Kommun Utpendling 215 Inpendling 215 Netto 215 Netto 214 Linköping 4 44 2 81-1 63-1 56 Finspång 2 2 1 55-47 -5 Söderköping 1 4 3 5 2 2 2 2 Stockholm 1 3 46-56 -56 Nyköping 6 55-5 -6 Katrineholm 38 4 2-1 Valdemarsvik 22 63 41 39 Not: Uppgifterna avrundade till närmaste tiotal. 1
Sammanställning i figur Figuren nedan visar hur förvärvsarbetare, arbetstillfällen och in- och utpendlare förhåller sig till varandra. Förvärvsarbetande Norrköpingsbor, antal arbetstillfällen och pendling 215 samt förändringen från 214 (inom parentes) Förvärvsarbetande Norrköpingsbor 62 57 (+1 41) Antal utpendlare, arbetar i annan kommun 12 2 (+19) Antal Norrköpingsbor arbetande i egen kommun 5 36 (+1 22) Antal inpendlare från annan kommun 12 61 (+37) Antal arbetstillfällen i Norrköping 62 98 (+1 6) 11
Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet. I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. V vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vt område. V framtid ser ljus ut. V befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och va 1 medarbetare. Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringslivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter. 12