Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.



Relevanta dokument
Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Enkätfrågor skolor och förskolor

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Kjell Andersson, BR MM14101

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

manual skolor och förskolor

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

Inomhusmiljö och hälsa

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

manual sjukvårdsinrättningar

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet

manual arbetsmiljö - basenkät

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

manual arbetsmiljö - basenkät

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Forsby skolan i Lovisa; inneluftenkät för elever; november 2016

RAPPORT GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon Mobil E-post:

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

Hälsoaspekter vid boende

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Bilaga 2 del B. Checklistan i exemplet består av två delar, formulär A och B. Formulär A är en allmän del som gäller en hel byggnad.

Allergiker i kollektivtrafiken

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Hur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare

Checklista för tillsyn av förskola

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Hälsofrågor förskoleklass

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Fysisk och psykosocial miljö

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

Hur kan vi förbättra skolmiljön i våra barns vardag

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

Frågeformulär allergi/astmautredning

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Malå/Norsjö Miljö och byggavdelning. Checklista för tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Hälsofrågor förskoleklass

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Liv & Hälsa ung för alla

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Transkript:

Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande men eleverna relaterar få symtom till skolmiljön (Figur 1). Flickorna besväras något mer av allmänsymtom och ögonbesvär jämfört med pojkarna, vilket oftast ses vid den här typen av undersökningar (Figur 2). Allergiker och icke-allergiker upplever miljön på likartat sätt men allergikerna rapporterar som väntat generellt fler symtom (Figur 3). Av Tabell 2 framgår elevernas upplevelse av skolmiljön mer detaljerat. Upplevelsen av skolgården och skolsalarna är snarast bättre än genomsnittligt för svenska högstadieskolor. Många klagar på miljön i toalettrummen men skiljer sig ändå inte från vad man brukar se i svenska skolor. En tredjedel av eleverna störs av buller men förhållandena är snarast bättre än genomsnittligt för svenska skolor. Städningen upplevs snarast bättre än genomsnittligt. Klagomålen på luftkvaliteten är också färre än genomsnittligt. Av Tabell 3 framgår att trivseln är mycket hög på skolan. Av Tabell 4 framgår att elevernas upplevelse av matsituationen är något bättre än genomsnittligt men trots detta är det enbart en tredjedel av eleverna som upplever att skolmaten smakar bra. Däremot blir de mätta av skolmaten i hög utsträckning. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas av eleverna i årskurs 7. Dessa gäller bland annat att skolan upplevs vara trevlig. Det förekommer trots detta relativt omfattande klagomål på dålig luft i NO-salar och bildsal samt slöjdsal. Man klagar också på tekniksalar och man upplever att det luktar från hemkunskapen. En kommentar gäller att det luktar illa i vissa delar av skolan. Åtskilliga klagomål gäller skolmaten. Framför allt på onsdagar har man långa matköer och får ibland inta måltiden stående. Med tanke på att skolan har en idrottsprofil tycker man att det är oacceptabelt. Det förekommer kommentarer om att det är kallt i vissa salar. En kommentar gäller att gymnastiksalen aldrig städas. Elever i årskurs 8 klagar på dålig luftkvalitet i åtskilliga salar och man pekar bland annat på sal B207 men också på andra salar med 300-nummer. Man upplever miljön i matsalen som dålig och man pekar också på nuvarande fritidshem. Luften kan vara dålig i olika klassrum men också här nämner man NO- och teknikrummen. En kommentar gäller att det kan dra kallt från ventilationen, som också bullrar. Elever inom årskurs 9 klagar på dålig ventilation i framför allt olika klassrum och man upplever att man inte kan vädra i korridoren på tredje våningen. Man upplever miljön som dålig på toaletter och man upplever att man ibland fryser. Synpunkter lämnas på maten. Flera pekar på behov av att man fixar till fritids (Uppis). 1

Tabell 1. Karaktäristika för eleverna i klass 7-9 och några jämförelsematerial. Tabellvärdena uttryckta i procent. Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal 128 566 734 1 418 Andel pojkar 69 50 52 50 Född i Sverige 96 93 89 92 Boende i villa 74 92 72 10 Husdjur hemma 39 66 60 44 Röker 0 3 6 8 Rökhem 9 31 38 40 Fukt-mögelskador 3 4 6 6 Astmabesvär 15 12 14 16 - senaste året 8 7 8 9 Hösnuva 26 16 16 23 - senaste året 20 10 10 16 Eksem 18 29 28 28 - senaste året 13 16 14 15, Linköping 2

Figur 1. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Elevenkät MM 060 NA Linköping, mars 2012 Elever klass 7-9 Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 40% 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Totalt (n = 128) Beror på skolmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 3

Figur 2. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Elevenkät MM 060 NA Linköping, mars 2012 Elever kl 7-9 - Pojkar resp Flickor Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 40% 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Pojkar (n = 88) Flickor (n = 40) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 4

Figur 3. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Elevenkät MM 060 NA Linköping, mars 2012 Elever kl 7-9 - Allergi resp Ej allergi Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 40% 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Allergi (n = 53) Ej allergi (n = 71) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 5

Tabell 2. Elevernas upplevelse av skolmiljön. Dålig anger andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga eller Mycket dåliga och presenteras i procent. Jämförelser görs med olika referensmaterial där samma frågor använts. Kungsbergs -skolan Kommun 1 Kommun 2 Antal 128 566 734 1 418 Kommun 3 Skolgården (dålig) - aktiviteter/sittmöjligheter 18 43 39 38 - planteringar/grönytor 40 35 44 47 - belysning 9 14 22 25 - trafiksäkerhet 14 7 10 13 Skolsalar (dåliga) - inredning 18 28 31 38 - färgsättning 33 45 42 46 - akustik 9 16 21 23 - städning 20 20 33 44 Miljön dålig i - uppehållsrum 17 25 14 14 - skåphallar 22 24 34 39 - matsal 14 10 26 28 - gymnastiksal 6 7 12 18 - omklädnings-/duschrum 23 35 36 45 - toalettrum 53 58 69 73 Temperaturförhållanden - dåliga i allmänhet 23 39 27 29 - alltför kallt på vintern 48 61 48 50 - alltför kallt andra tider 7 31 17 17 - alltför varmt höst/vår 46 24 37 44 - alltför varmt andra tider 14 7 11 15 Bullerstörningar - besväras (% ja) 34 42 46 44 - ventilationen stör 15 18 17 7 - buller utifrån (trafik o dyl.) 8 8 10 23 - buller från skolgården 16 5 9 20 - skrapljud från stolar 16 17 21 20 - högljudda elever 26 38 40 35 Damm och smuts - besväras (% ja) 27 38 40 53 - allmänstädning otillräcklig 11 13 18 27 - dåligt utförd städning 14 12 15 23 - damm/smuts på skåp o dyl. 16 28 30 39 - ingen storstädning 6 14 19 24 forts, Linköping 6

forts Tabell 2. Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal 128 566 734 1 418 Luftkvalitet - dålig i allmänhet 18 20 28 30 - sämre på måndagsmorgnar 7 9 8 11 - sämre på eftermiddagar 13 22 27 26 - sämre vid dubbellektioner 7 17 32 27 - olika i olika lokaler 30 42 40 40 - lukter förekommer 15 32 25 32 - vädringsmöjligheter saknas 17 10 11 15 Trivsel: Ja, ofta 85 61 62 50 Ja, ibland 14 36 36 43 Nej, aldrig 1 3 2 6 Skolprestationen påverkas: Ja, ofta 18 20 20 27 Ja, ibland 52 60 54 53 Nej, aldrig 29 21 26 20 Tabell 3. Utfallet för frågan "Trivs du bra i skolan?" respektive "Anser du att inomhusklimatet i skolan påverkar dina skolprestationer?. Tabellvärdena uttryckta i procent. Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal 128 566 734 1 418 Tabell 4. Elevernas upplevelse av matsituationen på skolan och några jämförelsekommuner där samma frågor använts. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal 128 566 734 1 418 Brukar äta frukost hemma innan skoldagen 88 87 88 83 Brukar äta lunch i skolans matsal 89 80 74 72 Brukar äta skollunchens huvudrätt 89 83 78 79 Får själv bestämma hur mycket jag vill ha 100 91 90 79 Tycker att skolmaten smakar bra 31 31 26 25 Blir mätt av skolmaten 60 41 45 44 Lunchen i matsalen avkopplande och trevlig 51 54 45 34 Bra kontakt med skolkökspersonalen 31 39 20 19 Vill kunna påverka matsedeln 71 78 80 78, Linköping 7

Föräldraenkäten Av Tabell 5 framgår karaktäristika för eleverna i klass F-6, dels totalt och dels uppdelat i lågstadie- respektive mellanstadiedel. Jämförelser görs mot olika skolpopulationer. Av Tabell 6 framgår att föräldrarna generellt upplever miljön som bättre än genomsnittligt för svenska skolor och motsvarande stadier. Av Figur 4 framgår att föräldrarna i begränsad utsträckning hänför elevernas symtom till skolmiljön. Allergikerna rapporterar fler symtom jämfört med icke-allergikerna, vilket brukar ses (Figur 5). Inga större skillnader ses mellan låg- och mellanstadiedelarna, men en handfullt elever inom lågstadiedelen rapporterar förekomst av huvudvärk (Figur 6). Av Tabell 7 framgår att man inom lågstadiedelen rapporterar något högre frekvens av långdragna hostperioder och upprepade förkylningar jämfört med de olika referensmaterialen, men förekomsten av allergier skiljer sig inte negativt för denna grupp. Skolmaten upplevs generellt positivt (Tabell 8). Ett fåtal specifika kommentarer lämnas. För årskurs 4 och 5 finns enbart en kommentar om att det är varmt och högljutt i skolan. Föräldrar till förskolebarnen upplever temperaturen som ojämn och uppger att det kan dra i korridoren vid skåpen och att bullernivån är hög, exempelvis i samband med maten. Några föräldrar från årskurs 1 upplever ventilationen som dålig och tycker att det är trångt i kapprummen. Föräldrar inom klass 2 upplever att matsalen är stökig, att här kan vara kallt och att luften står stilla i klassrummet. Inga synpunkter lämnas från föräldrar till barn i årskurs 3., Linköping 8

Tabell 5. Karaktäristika för eleverna i klass F-6 samt några jämförelsematerial. Tabellvärdena anges i procent. Borlänge Karlskoga Tjörn Nyköping Totalt Kl F-3 Kl 4-6 Antal 70 38 32 3 460 2 152 1 306 2 434 Andel pojkar 48 50 44 51 48 51 50 Född i Sverige 83 84 81 96 96 96 95 Ärftlighet för allergi 30 29 31 44 44 44 41 Boende i villa 36 24 50 77 81 93 75 Pälsdjur i hemmet 30 30 31 46 50 52 52 Rökhem 16 21 9 29 29 23 32 Röker hemma inomhus 1 3 0 6 8 5 6 Tabell 6. Föräldrarnas upplevelse av skolmiljön. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga/Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Borlänge Karlskoga Tjörn Nyköping Totalt Kl F-3 Kl 4-6 Antal 70 38 32 3 460 2 152 1 306 2 434 Temperaturförhållanden 7 6 9 17 9 12 8 Luftkvalitet 16 14 19 25 18 24 22 Belysning 0 0 0 7 2 4 4 Buller 16 14 19 24 15 22 19 Utrymmen 13 19 6 31 21 28 28 Städning 9 8 9 24 19 23 22, Linköping 9

Figur 4. INOMHUSKLIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Linköping, mars 2012 Elever klass F - 6 Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 70) Beror på skolmiljön Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 10

Figur 5. INOMHUSKLIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Linköping, mars 2012 Elever kl F-6 - Allergi resp Ej allergi Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Allergi (n = 21) Ej allergi (n = 49) Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 11

Figur 6. INOMHUSKLIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Linköping, mars 2012 Elever - Kl F-3 resp Kl 4-6 Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Kl F-3 (n = 38) Kl 4-6 (n = 32) Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/120404., Linköping 12

Tabell 7. Utfallet för eleverna i klass F-6 jämfört med några referensmaterial. Besvärs- och symtomfrekvenser uttryckta i procent. Borlänge Karlskoga Tjörn Nyköping Totalt Kl F-3 Kl 4-6 Antal 70 38 32 3 460 2 152 1 306 2 434 Astmabesvär 13 16 9 14 8 9 13 - senaste året 9 8 9 9 5 5 7 Hösnuva 7 6 10 10 9 8 8 - senaste året 6 5 6 8 6 5 7 Eksem 19 8 31 26 28 27 25 - senaste året 13 8 19 18 18 18 17 Födoämnesallergi 12 11 13 12 9 13 10 - senaste året 7 8 6 7 5 7 6 Det senaste året haft: Pipande, ansträngd andning 10 11 9 8 6 6 8 - sökt läkare 4 5 3 6 4 4 6 Långdragna hostperioder 16 22 9 10 9 9 10 - sökt läkare 7 13 0 5 5 3 5 Upprepade förkylningar 23 30 16 14 17 10 13 - sökt läkare 7 13 0 5 5 3 5 Flera antibiotikakurer 3 6 0 3 4 2 3 Tabell 8. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Borlänge Karlskoga Tjörn Nyköping Totalt Kl F-3 Kl 4-6 Antal 70 38 32 3 460 2 152 1 306 2 434 Brukar äta frukost hemma 89 92 84 90 91 95 92 Brukar äta lunch i skolan 99 100 97 95 97 93 92 Tycker om skolmaten 79 89 68 74 79 61 62 Blir mätt av skolmaten 84 86 81 78 80 60 66 Brukar äta lagad mat efter skoldagen 96 95 97 94 87 89 92 Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten 25 21 29 28 25 47 42 (andel ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel ja ) 6 5 6 1 1 1 1, Linköping 13

Bedömning Vid tidigare undersökning bland personalen förekom klagomål på såväl temperaturförhållandena, luftkvaliteten som framför allt städningen och åtskilliga symtom relaterades till miljön. Den aktuella undersökningen ger en mer positiv bild även om det förekommer klagomål på luftkvaliteten i olika utrymmen, bland annat på våningsplan 2, i NO-salar samt i vissa klassrum. Såväl högstadielever som föräldrar ger en relativt positiv bild av skolan och få symtom relateras till skolmiljön. Eftersom föräldrarna inte vistas särskilt ofta i skolan finns det anledning att i något högre grad beakta personalens upplevelser. Det är dock sällan man ser eleverna trivas så bra i en skola och sammantaget drar jag slutsatsen att det finns problem med den fysiska skolmiljön som man bör åtgärda men att skolan som helhet upplevs positivt., Linköping 14