Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den 1 juli 2008 och den 1 januari 2009 syftar bland annat till att göra sjukförsäkringen mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. God kännedom är viktigt eftersom de nya reglerna betonar vikten av individens egen motivation och ansvar att komma åter i arbete vid sjukskrivning. Denna studie baseras på telefonintervjuer med personer (berörda försäkrade) som får någon form av ersättning från sjukförsäkringen. Respondenterna har i störst utsträckning fått information om sjukförsäkringen via Försäkringskassans informationsbrev, medier samt personlig kontakt med Försäkringskassan. Drygt hälften av dem som fått tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna känner till att arbetsförmågan bedöms utifrån alla typer av arbeten vid beslut om rätten till sjukersättning tills vidare. Mer än två tredjedelar vet att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl vid besluten. Cirka en tredjedel känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att sjukersättning tills vidare ska kunna beviljas. Drygt 4 av 10 av dem som fått sjukpenning känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder vid bestämda tidpunkter i rehabiliteringskedjan. Bland dem som har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen är det 3 av 4 som känner till väsentliga uppgifter avseende Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Av dem med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har 7 av 10 tillräckligt god kännedom om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att kännedomen varierar. I vissa målgrupper är kännedomen tillräckligt god inom väsentliga områden medan andra målgrupper har bristfälliga kunskaper inom sådana områden. Bland de som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen är kännedomen relativt god om vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör. De som arbetar med steglös avräkning har tillräckligt god kännedom om vilka inkomster som ska anmälas. Dessa grupper är i allra högsta grad berörda av de nya reglerna. Bland dem som fått sjukpenning finns det vissa brister avseende mot vad arbetsförmågan bedöms vid olika tidpunkter. En tänkbar förklaring till det kan vara att vissa respondenter som vid tillfället för när urvalet gjordes hade ett pågående ärende men som vid intervjutillfället återgått i arbete. Dessa respondenter hade kanske inte aktuell kunskap kring olika regler eftersom de inte längre var berörda av sjukförsäkringen. Kvinnor och personer med gymnasie- eller högskoleutbildning tenderar att ha en bättre kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning.

3 (18) Inledning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan infördes med fasta tidpunkter för när arbetsförmågan ska prövas mot olika grunder. En tidsgräns infördes för hur länge sjukpenning kan betalas ut. De nya reglerna innebär även att arbetsförmågan måste vara stadigvarande nedsatt för att sjukersättning tills vidare ska beviljas och att det inte längre är möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning, även om en sådan förmån kan beviljas under en övergångsperiod. I januari 2009 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen i den mån att personer med sjukersättning tills vidare har möjligheten att arbeta utan att rätten till ersättning påverkas, så kallad steglös avräkning. Syftet är att tillvarata eventuell arbetsförmåga hos personer med sjukersättning tills vidare. Regeringen framhöll i förarbetena till rehabiliteringskedjan att sjukförsäkringen måste bli mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete och att det är viktigt att den försäkrade känner eget tydligt ansvar i att försöka komma tillbaka i arbete. En förutsättning för att ta ansvar och känna motivation är att den försäkrade har kännedom om villkoren i sjukförsäkringen. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Försäkringskassan hade också uppdraget att redovisa måluppfyllelsen i Försäkringskassans årsredovisning. Denna studie inriktar sig bl.a. på kännedomen hos försäkrade med olika former av ersättning från sjukförsäkringen. Syfte Syftet med studien är att få en övergripande bild över berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna inom sjukförsäkringen. Urval och metod Undersökningen har genomförts av Demoskop på uppdrag av Försäkringskassan i form av telefonintervjuer under hösten 2010. För att få en bild av hur kännedomen om de nya reglerna i stort ser ut har sju olika grupper valts ut som får representera berörda försäkrade. Dessa är berörda i mer eller mindre omfattning av olika regler. De försäkrade i målgrupp 1 berörs eftersom de relativt nyligen beviljats sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna. Målgrupp 2 och 4 är berörda genom att de hade ett pågående sjukförsäkringsärende vid en bestämd tidpunkt. De försäkrade i målgrupp 3 och 5 berörs av det maximala antalet dagar/perioder som har införts inom sjukpenningen och för tidsbegränsad sjukersättning. Målgrupp 6 och 7 består av personer som har sjukersättning tills vidare enligt de gamla reglerna och således har möjlighet att ansöka om steglös avräkning. I tabellen nedan redovisas antalet personer i varje målgrupp (hela populationen) när urvalet drogs i augusti 2010. Det finns i målgrupperna flera

4 (18) kriterier för vilka personer som ska ingå respektive inte ingå i urvalet. Kriterierna utgår ifrån att målgrupperna som undersöks ska vara berörda av de nya reglerna i sjukförsäkringen. I bilaga 3 redovisas kriterierna för respektive målgrupp. Följande målgrupper ingår i studien: Målgrupper Antal personer i urvalsgruppen 1 Personer med sjukersättning tills vidare enligt de regler 49 000 som gäller fr.o.m. den 1 juli 2008. 2 Personer med tidsbegränsad sjukersättning som fått 51 000 minst en månadsersättning under perioden januarijuli 2010. 3 Personer vars tidsbegränsade sjukersättning enligt 4 700 övergångsbestämmelserna har avslutats, under perioden januari juli 2010, för att de fått maximalt antal månader med ersättning. 4 Personer som hade ett aktuellt sjukpenningärende i 49 300 mitten av augusti 2010 som då pågått i minst 91 dagar. 5 Personer vars sjukpenningärende avslutats, under 2 200 perioden janauri juli 2010, för att de fått maximalt antal dagar med sjukpenning. 6 Personer som har sjukersättning utan tidsgräns enligt 7 800 reglerna som gällde före den 1 juli 2008 som ansökt om att få arbeta med så kallad steglös avräkning. 7 Personer som har sjukersättning utan tidsgräns enligt 314 000 reglerna som gällde före den 1 juli 2008 som inte ansökt om att få arbeta med så kallad steglös avräkning. Ett slumpmässigt urval har dragits ur respektive målgrupp. Försäkringskassan beslutade i samråd med Demoskop att 500 respondenter i målgrupp 1-5 och cirka 1000 respondenter i målgrupp 6 och 7 skulle delta i undersökningen. För

5 (18) att komma upp i 500 respektive 1000 svarande per grupp gav Försäkringskassan Demoskop ett tillräckligt stort urval för att denna nivå skulle uppnås (se bilaga 2). Anledningen till att det finns fler personer i urvalet för målgrupp 6 och 7 är att en särskild studie (Dnr 090969-2010) genomfördes för dessa grupper där fler områden än kännedomen undersöktes. För att få svar på om berörda försäkrade har god kännedom om reglerna så har olika frågor ställts om upplevd kännedom och vilka informationskällor de försäkrade tagit del av. Ett antal kunskapsfrågor har också ställts kring olika regelområden. Frågorna varierar beroende på vilken målgrupp den försäkrade tillhör (i bilaga 1 redovisas frågeformulären). Undersökningens begränsningar Vid tolkning av resultaten måste hänsyn tas till att personer som får ersättning från sjukförsäkringen utgör en heterogen grupp med olika medicinska besvär. Det måste vidare antas att en del av respondenterna är alltför sjuka för att delta i en telefonundersökning. Undersökningen förutsätter förutom viljan att delta även ett visst mått av uthållighet och koncentrationsförmåga. Det är därför inte uteslutet att de som inte svarat i undersökningen skiljer sig som grupp från dem som deltagit i undersökningen. Eftersom undersökningen är genomförd anonymt är inga fler än de rapporterade bakgrundsvariablerna kända. Det är inte möjligt att avgöra huruvida de svarande är representativa för målgrupperna eller om de skiljer sig med avseende på sjukdom från de icke svarande. Resultaten är rent deskriptiva för de svarande i de sju målgrupperna och ger en indikation på om kännedomen är bristfällig eller god hos de försäkrade. Eftersom bortfallet antas skilja sig i sin natur mellan de olika målgrupperna redovisas heller inte några viktade sammanfattningar utan varje målgrupp redovisas för sig. Försäkringskassans informationsinsatser För att öka kännedomen om de nya reglerna i sjukförsäkringen har Försäkringskassan genomfört flera informationsinsatser. Förutom informationsinsatser via kampanjer i media och Försäkringskassans egna kanaler såsom broschyrer och webbplats etc. har informationsbrev skickats hem till berörda försäkrade. Brev skickas bland annat till försäkrade som närmar sig de bortre tidsgränserna i sjukförsäkringen och personer med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning. De som riskerar att nå den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (målgrupp 3 och 5) får ett informationsbrev cirka fyra månader innan ersättningen upphör. Därefter kontaktar en personlig handläggare på Försäkringskassan den försäkrade för att ge ytterligare information och svara på eventuella frågor. Det informationsbrev som riktar sig till personer med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning (målgrupp 6 och 7) beskriver bland annat

6 (18) möjligheten att arbeta utan att rätten till ersättning påverkas. Ett sådant brev har skickats ut till alla. Resultatkapitlets disposition Resultatkapitlet inleds med en beskrivning över hur varje målgrupp ser ut fördelat på kön, utbildning och ålder. Därefter redovisas vilka informationskällor som respondenterna i studien har använt sig av. Efter det presenteras resultaten för respektive målgrupp var för sig. För varje målgrupp redovisas den upplevda kännedomen och i vilken utsträckning respondenterna haft personlig kontakt med Försäkringskassan. Efter det beskrivs resultatet på kunskapsfrågorna. Den faktiska kännedomen redovisas utefter hur de försäkrade i varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnitten om den faktiska kännedomen. Resultat I tabellen nedan beskrivs de svarande i målgrupperna utifrån kön, ålder och utbildning. Ålderskategorin har delats in i två grupper på grund av att antalet respondenter blir alltför få om man fördelar respondenterna i för många olika grupper. Målgruppernas sammansättning fördelat på kön, ålder och utbildning Variabler Målgrupp 1 Målgrupp 2 Målgrupp 3 Målgrupp 4 Målgrupp 5 Målgrupp 6 Målgrupp 7 Kön Kvinnor 67 % 77 % 76 % 68 % 70 % 67 % 68 % Män 33 % 23 % 24 % 32 % 30 % 33 % 32 % Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 30 % 20 % 23 % 18 % 23 % 25 % 39 % Gymnasium / Fackskola 43 % 47 % 52 % 48 % 50 % 45 % 39 % Universitet- eller högskoleutbildning 26 % 33 % 25 % 33 % 26 % 29 % 21 % Vet ej / Ej svar 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % Ålder 19-49 29 % 57 % 60 % 47 % 50 % 27 % 14 % 50-65 71 % 43 % 40 % 53 % 50 % 73 % 86 % Antal observationer 500 500 500 500 500 1 101 899 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100. Respondenterna i denna studie speglar hur sammansättningen av personer i sjukförsäkringen ser ut. Kvinnor får i större utsträckning än män ersättning från sjukförsäkringen. Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten att uppbära ersättning från sjukförsäkringen.

7 (18) I tabellen nedan presenteras varifrån de försäkrade fått information om de nya reglerna. Kolumnen där andelen procent redovisas summerar till mer än 100 procent eftersom respondenterna har möjlighet att ange flera svarsalternativ. Målgruppernas informationskällor Varifrån har de försäkrade fått information om de nya reglerna? Informationskanaler Andel (%) Målg. 1 Andel (%) Målg. 2 Andel (%) Målg. 3 Andel (%) Målg. 4 Andel (%) Målg. 5 Andel (%) Målg. 6 Andel (%) Målg. 7 Informationsbrev från Försäkringskassan 36,8 36,2 51,8 39,0 58,6 60,7 64,4 Medier (tv, radio, tidningar, Internet) 52,0 58,8 53,0 56,4 46,4 34,4 44,5 Personlig kontakt med Försäkringskassan 46,6 55,6 58,2 48,4 57,0 35,4 5,6 Försäkringskassans broschyrer, faktablad eller hemsida 25,2 22,2 21,6 28,8 25,6 23,8 13,7 Läkare eller annan vårdpersonal 16,6 16,0 15,4 17,0 19,2 1,7 2,2 Arbetsförmedlingen 4,8 10,8 25,4 5,2 22,8 1,5 1,3 Kommunen 2,2 1,6 1,0 2,2 0,8 1,1 0,7 Arbetsgivaren 5,0 2,4 0,8 7,4 3,6 3,2 1,1 Facket 5,0 4,0 4,8 6,6 4,2 1,8 1,1 Vänner och bekanta 13,4 17,6 17,0 17,2 15,2 11,0 12,5 Annat sätt 2,4 3,6 2,2 1,6 2,6 6,4 2,0 Inte uppmärksammat information om de nya reglerna 6,2 4,0 2,8 7,2 2,2 1,8 9,0 Vet inte 4,2 2,2 1,2 2,0 2,6 1,8 3,1 De försäkrade anger att de i störst utsträckning fått information om de nya reglerna via Försäkringskassans informationsbrev, olika medier samt personlig kontakt med Försäkringskassan. Sammantaget har cirka hälften av respondenterna haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna. Personerna som uppnått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen (målgrupp 3 och 5) samt de som omfattas av reglerna att arbeta med steglös avräkning (målgrupp 6 och 7) har i hög grad jämfört med övriga målgrupper fått information via Försäkringskassans informationsbrev. Det beror troligtvis på att Försäkringskassan sänder respektive har sänt ut riktade informationsbrev till dessa målgrupper (se avsnittet Försäkringskassans informationsinsatser). Mot bakgrund av det bör mer än 52 procent i målgrupp 3 ha angett att de fått information via Försäkringskassans informationsbrev. De som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen får i relativt stor utsträckning information via Arbetsförmedlingen. Det beror sannolikt på att många påbörjar Arbetsför-

8 (18) medlingens introduktionsprogram efter det att ersättningen från Försäkringskassan upphör. Målgrupp 1- personer med sjukersättning tillsvidare enligt de nya reglerna Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Alla intervjupersoner fick ange på en femgradig skala i vilken grad de anser sig känna till de nya reglerna i sjukförsäkringen. En etta innebär att man inte alls känner till de nya reglerna och en femma innebär att man känner till de nya reglerna mycket väl. Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 2 17 18 36 16 11 Män 3 21 25 37 9 6 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 5 25 17 33 13 7 Gymnasium / Fackskola 1 18 21 39 13 9 Universitets- eller högskoleutbildning 2 12 23 35 17 12 Vet ej / Ej svar 17 0 33 33 0 17 Ålder 19-49 1 20 24 37 11 7 50-65 3 17 19 36 15 10 Antal observationer totalt (500) 13 91 102 181 68 45 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100. Kvinnor och personer med högskoleutbildning tenderar att ha en något bättre upplevd kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning. De som är 50-65 år har i viss utsträckning jämfört med dem som är 19-49 år en bättre upplevd kännedom. I bilaga 5 presenteras ytterligare information om den upplevda kännedomen.

9 (18) 41 procent angav att de haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna varav 63 procent av dessa ansåg sig förstå reglerna bättre efter samtalet. I bilaga 6 redovisas mer information om den personliga kontakten med Försäkringskassan. Faktisk kännedom om sjukersättning tills vidare Ett antal frågor har ställts om sjukersättning tills vidare för att närmare fånga den faktiska kännedomen om dessa regler hos dem som har sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna (målgrupp 1). Respondenterna fick ett antal svarsalternativ och de skulle ange det rätta. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 29 procent känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. 53 procent känner till att arbetsförmågan prövas mot alla typer av arbeten. I gruppen svarar 78 procent att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl när beslut fattas. I en fråga tenderar de med gymnasieutbildning att ange korrekt svar i högre grad jämfört med dem som har grundskoleutbildning. Svaren på kunskapsfrågorna indikerar att personer med sjukersättning tills vidare enligt de nya reglerna har en kännedom som varken kan betraktas som låg eller hög. Målgrupp 2- personer med tidsbegränsad sjukersättning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Samtliga målgrupper har fått ange hur väl de anser sig känna till de nya reglerna i sjukförsäkringen på en femgradig skala. Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 2 13 20 37 19 10 Män 0 21 25 28 19 8 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 1 15 25 35 16 8 Gymnasium / Fackskola 1 16 24 36 17 7 Universitets- eller högskoleutbildning 4 12 15 33 22 14

10 (18) Vet ej / Ej svar 0 25 25 25 25 0 Ålder 19-49 0 18 23 37 15 7 50-65 4 10 19 32 23 13 Antal observationer totalt (500) 9 72 105 173 93 48 Kvinnor och personer med högskoleutbildning tenderar att ha en bättre upplevd kännedom jämfört med män och de som har grundskole- eller gymnasieutbildning. De som är 50-65 år upplever att de känner till reglerna bättre jämfört med dem som är 19-49 år. 60 procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan varav 56 procent av dessa uppger att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om tidsbegränsad sjukersättning och sjukersättning tills vidare Ett antal frågor har ställts om tidsbegränsad sjukersättning för att närmare fånga kännedomen om dessa regler hos dem som har tidsbegränsad sjukersättning (målgrupp 2). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 34 procent anger att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. I målgruppen svarar 58 procent att arbetsförmågan prövas mot alla typer av arbeten på arbetsmarknaden. 67 procent uppger att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl när beslut om sjukersättning fattas. Bland respondenterna känner 64 procent till att tidsbegränsad sjukersättning kan beviljas under maximalt 18 månader under en övergångsperiod. 58 procent av personerna i målgruppen svarar att rätt till sjukpenning kan föreligga cirka 3 månader efter det att man fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning. På två frågor tenderar kvinnor att ange rätt svar i högre grad jämfört med män. De med gymnasieutbildning anger korrekt svar på en fråga i större utsträckning än de med grundskoleutbildning. Svaren på kunskapsfrågorna indikerar att personer med tidsbegränsad sjukersättning har varierande kännedom om de nya reglerna. Inom vissa områden är kännedomen god medan den inom andra områden inte är det.

11 (18) Målgrupp 3- personer som fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 1 12 20 36 19 12 Män 3 17 27 22 23 8 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 3 19 24 32 15 8 Gymnasium / Fackskola 1 12 22 32 21 12 Universitets- eller högskoleutbildning 1 11 19 36 23 11 Vet ej / Ej svar 25 0 25 0 25 25 Ålder 19-49 2 14 19 35 19 12 50-65 2 12 25 30 23 10 Antal observationer totalt (500) 8 66 107 163 101 55 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Män anger i större utsträckning än kvinnor att kännedomen är låg. De med gymnasie- eller högskoleutbildning upplever i högre grad jämfört med de med grundskoleutbildning att de känner till de nya reglerna. I målgruppen har 65 procent haft personlig kontakt med Försäkringskassan. Av dessa anger 50 procent att de förstod reglerna efter kontakten (se bilaga 6). Faktisk kännedom om sjukersättning tills vidare och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör Ett antal frågor har ställts om sjukersättning tills vidare och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör för att fånga kännedomen om

12 (18) dessa regler (målgrupp 3). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 42 procent känner till att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för att rätt till sjukersättning tills vidare ska föreligga. I målgruppen uppger 65 procent att arbetsförmågan bedöms mot alla typer av arbeten. 67 procent svarar att Försäkringskassan enbart tar hänsyn till medicinska skäl vid prövningen av rätten till sjukersättning tills vidare. Cirka 75 procent har god kunskap om vad som sker efter det att man fått maximalt antal perioder från sjukförsäkringen. Det rör sig då om Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Resultat på två frågor visar att det finns en tendens att de med gymnasieutbildning anger korrekt svar i större utsträckning jämfört med de med grundskoleutbildning. Bland dem som fått maximalt antal perioder med tidsbegränsad sjukersättning indikerar svaren på dessa kunskapsfrågor att kännedomen är relativt god. Målgrupp 4- personer med sjukpenning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 1 9 21 40 19 10 Män 1 21 20 28 23 7 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 0 21 18 30 23 9 Gymnasium / Fackskola 1 13 22 40 17 7 Universitets- eller högskoleutbildning 1 10 20 34 24 12 Vet ej / Ej svar 0 0 0 0 0 0 Ålder 19-49 1 13 24 39 18 6 50-65 0 14 18 34 23 12 Antal observationer totalt (500) 4 66 103 180 102 45 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100

13 (18) Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och utbildning. Personer som är 50-65 år har en marginellt högre upplevd kännedom jämfört med dem som är 19-49 år. 52 procent anger att de haft personlig kontakt med Försäkringskassan och av dessa uppger 66 procent att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om rehabiliteringskedjan Ett antal frågor har ställts om rehabiliteringskedjan för att närmare fånga kännedomen om dessa regler hos dem som har sjukpenning (målgrupp 4). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. Cirka 40 procent känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder vid olika tidpunkter i rehabiliteringskedjan. I målgruppen anger cirka 30 procent att det finns ett undantag från huvudregeln när sjukpenningrätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, dvs. att sjukpenningrätten prövas mot arbeten hos arbetsgivaren och inte mot hela arbetsmarknaden under dag 181-365 i rehabiliteringskedjan (särskilda skäl). På en fråga finns det en tendens att de med gymnasie- eller högskoleutbildning anger rätt svar i större utsträckning än de med grundskoleutbildning. Sammantaget antyder resultatet på dessa kunskapsfrågor att det finns vissa brister i kunskaperna om regelverket i rehabiliteringskedjan för de försäkrade med sjukpenning. Målgrupp 5- personer som uppnått maximal tid med sjukpenning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 2 10 18 36 21 13 Män 1 15 28 26 16 14 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 1 19 23 25 20 13

14 (18) Gymnasium / Fackskola 1 9 24 36 18 12 Universitets- eller högskoleutbildning 3 9 14 36 23 16 Vet ej / Ej svar 17 33 0 33 17 0 Ålder 19-49 3 12 24 32 19 9 50-65 1 11 17 34 20 17 Antal observationer totalt (500) 9 58 104 166 98 65 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Fler män än kvinnor uppger att de har låg kännedom om de nya reglerna. De med högskoleutbildning tenderar att ha en bättre upplevd kännedom jämfört med de med grundskoleutbildning. 65 procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan varav 53 procent uppgav att de förstod reglerna bättre efter samtalet (i bilaga 6 redovisas mer information). Faktisk kunskap om rehabiliteringskedjan och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör Ett antal frågor har ställts om rehabiliteringskedjan och vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör för att närmare fånga kännedomen om dessa regler i målgruppen. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras. Cirka 40 procent vet om att arbetsförmågan prövas mot olika grunder i rehabiliteringskedjan. Omkring 30 procent känner till att det finns ett undantag från huvudregeln när sjukpenningrätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, dvs. att sjukpenningrätten prövas mot arbeten hos arbetsgivaren och inte mot hela arbetsmarknaden under dag 181-365 i rehabiliteringskedjan. Cirka 75 procent har god kunskap om vad som sker efter det att ersättningen från sjukförsäkringen upphör. Det handlar då om Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och vad som krävs för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Svaren på en fråga indikerar att de med gymnasie- eller högskoleutbildning anger rätt svar i högre grad än de med grundskoleutbildning. Sammantaget har de som uppnått maximal tid med sjukpenning en relativt låg kännedom om reglerna i rehabiliteringskedjan och en god kännedom om vad som sker i samband med att ersättningen från sjukförsäkringen upphör.

15 (18) Målgrupp 6- personer som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 3 5 10 34 29 20 Män 3 5 12 27 32 22 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 4 6 12 34 23 21 Gymnasium / Fackskola 2 5 10 32 31 20 Universitets- eller högskoleutbildning 3 4 10 28 33 23 Vet ej / Ej svar 13 0 25 38 13 13 Ålder 19-49 2 7 16 32 28 15 50-65 3 4 9 31 30 23 Antal observationer totalt (1101) 31 54 117 345 325 229 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och utbildning. De som är 50-65 år har i viss mån en bättre upplevd kännedom än de som är 19-49 år. Det är 62 procent som har haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att veta mer om de nya reglerna och 79 procent av dessa anger att de förstod reglerna bättre efter samtalet (se bilaga 6). Faktisk kännedom om de särskilda reglerna Ett antal frågor har ställts om steglös avräkning för att fånga kännedomen om dessa regler (målgrupp 6). Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. Endast 21 procent är medvetna om att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. Av respondenterna vet 44 procent om att det går bra att arbeta ideellt utan att informera Försäkringskassan om det. 69 procent känner till väsent-

16 (18) liga uppgifter om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan vid arbete med steglös avräkning. De som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har generellt sett tillräcklig kännedom om vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Respondenterna uppvisar låg kännedom avseende kunskapen om att studera och arbeta ideellt samtidigt som man får sjukersättning tills vidare enligt de äldre reglerna. En trolig förklaring till den låga kännedomen inom detta kunskapsområde är att dessa personer valt att förvärvsarbeta med steglös avräkning och då inte känner sig berörda kring reglerna som rör studier eller ideellt arbete. Målgrupp 7- de som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar enligt dessa Upplevd kännedom och personlig kontakt med Försäkringskassan Hur väl tycker du att du känner till de nya reglerna? Andelarna i tabellen anges i procent Kön Vet ej 1 (Låg kännedom) 2 3 4 5 (Hög kännedom) Kvinnor 4 16 20 33 19 9 Män 2 19 20 36 15 9 Utbildning Grundskola, folkskola eller liknande 6 18 21 35 13 8 Gymnasium / Fackskola 2 17 20 33 19 9 Universitets- eller högskoleutbildning 1 13 19 35 22 11 Vet ej / Ej svar 10 20 20 30 20 0 Ålder 19-49 2 15 29 27 18 9 50-65 3 17 19 35 17 9 Antal observationer totalt (899) 27 151 181 306 156 78 Anm: På grund av avrundning kan summan av andelarna inom variablerna avvika något från 100 De med högskoleutbildning har en marginellt bättre upplevd kännedom än de som har grundskoleutbildning. Tabellen visar att det i denna målgrupp inte finns några väsentliga skillnader i upplevd kännedom fördelat på kön och ålder. Enbart sex procent har haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna (se bilaga 6).

17 (18) Faktisk kännedom om de särskilda reglerna Ett antal frågor har ställts om steglös avräkning för att fånga kännedomen om dessa regler. Det är de korrekta svarsalternativen som presenteras i avsnittet. 22 procent känner till att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. Bland respondenterna vet 38 procent om att man kan arbeta ideellt utan att informera Försäkringskassan om det. I båda frågorna tenderar de med gymnasieutbildning att ange rätt svar i högre grad än dem med grundskoleutbildning. Personer med högskoleutbildning har i en fråga svarat rätt i högre grad jämfört med personer med grundskoleutbildning. De som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar bedöms ha relativt låg kännedom avseende vad som är möjligt att göra under tiden man har sjukersättning tills vidare enligt reglerna som gällde före den 1 juli 2008. Slutsatser/diskussion De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den 1 juli 2008 och den 1 januari 2009 syftar bland annat till att göra sjukförsäkringen mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. God kännedom är viktigt eftersom de nya reglerna betonar vikten av individens egen motivation och ansvar att komma åter i arbete vid sjukskrivning. Ett av Försäkringskassans mål i regleringsbrevet för 2010 var att berörda försäkrade ska ha god kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen. Vad som ska känneteckna god kännedom, det vill säga hur väl de försäkrade bör känna till reglerna, är inte helt självklart. Sjukförsäkringen är komplex och det finns i flera fall undantag från huvudregeln inom regelverket. För att ändå få en bild av hur kännedomen om de nya reglerna i stort ser ut valdes sju olika grupper ut som får representera berörda försäkrade. Dessa är i mer eller mindre omfattning berörda av olika regler. Ett antal frågor har ställts för att ge en indikation på vad de försäkrade upplever och kan avseende de nya reglerna i sjukförsäkringen. De med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning och de som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäkringen har relativt god upplevd kännedom. Dessa grupper är i högsta grad berörda av de nya reglerna. Till grupperna har Försäkringskassan, enligt gällande rutiner, genomfört riktade informationsinsatser via informationsbrev och telefonsamtal. Dessa grupper har i störst utsträckning jämfört med de andra grupperna haft personlig kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om regelverket. Kunskapsfrågorna i denna undersökning visar att de som fått maximalt antal dagar/perioder i sjukförsäk-

18 (18) ringen har god faktisk kännedom om reglerna som gäller i samband med övergången till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. De med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning har relativt god kännedom avseende vilka inkomstuppgifter som ska anmälas till Försäkringskassan. Svaren på kunskapsfrågorna visar att kännedomen kan variera en del. Cirka 4 av 10 av dem som har sjukpenning känner till att arbetsförmågan bedöms mot olika grunder i rehabiliteringskedjan. En möjlig förklaring till det kan vara att vissa respondenter som vid tillfället för när urvalet gjordes hade ett pågående ärende men som vid intervjutillfället återgått i arbete. Dessa respondenter hade kanske inte aktuell kunskap kring olika regler eftersom de inte längre var berörda av sjukförsäkringen. Oavsett orsak till denna låga andel bör Försäkringskassan ta till sig detta resultat och vara särskilt uppmärksam att den försäkrade känner till vad som händer i rehabiliteringskedjans olika delar. Endast 1 av 5 av de med sjukersättning som omfattas av reglerna för steglös avräkning men som inte arbetar enligt dessa känner till att man kan studera utan att kontakta Försäkringskassan. 4 av 10 känner i denna grupp till att det är möjligt att arbeta ideellt utan att kontakta Försäkringskassan. En trolig förklaring till att så låg andel känner till vad som är möjligt att göra utan att kontakta Försäkringskassan är att många i denna målgrupp inte känner sig berörda av de nya reglerna. En studie som Försäkringskassan genomfört (Dnr 090969-2010) visar att många som omfattas av reglerna för steglös avräkning inte arbetar på grund av att det medicinska tillståndet hindrar dem. Enbart sex procent i denna målgrupp har varit i kontakt med Försäkringskassan för att få veta mer om de nya reglerna. Resultatet i denna studie visar att kvinnor och personer med gymnasie- eller högskoleutbildning tenderar att ha högre upplevd kännedom och bättre faktisk kännedom jämfört med män och personer med grundskoleutbildning. Informationsbrevet från Försäkringskassan, medier och den personliga kontakten med en handläggare har varit de försäkrades huvudsakliga informationskällor. Genom denna kunskap har Försäkringskassan ett bra underlag för hur framtida informationsinsatser ska genomföras i syfte att insatserna ska mottas på bästa möjliga sätt.