VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt- och saltvattensystemet med varandra. Artskillnaderna beror på vattnets salthalt, ph-värde och temperatur. Arterna påverkas dessutom av andra arter som lever i samma område som till exempel predatorer och bytesdjur. I det här experimentet undersöks faunan i två olika ekosystem sötvattenekosystemet och brackvattenekosystemet. Min hypotes för undersökningen är, att arterna mellan de här två olika ekosystemen varierar mycket från varandra. Material och metoder Vattnets egenskaper och fauna undersöktes med hjälp av två olika sampel av vatten. Samplen togs på olika tidpunkter. De undersöktes också på olika tidsfällen. Vår lärare hade tagit första samplen från Finskaviken i Tvärminne, Hangö. Hon hade skrivit upp vattnets temperatur och salinitet och gav informationen för hela klassen. Hon hade samlat samplen genom att skrapa ett blåmusselbotten med arean 20cm x 20cm. Samplen hade bevaras i etanol, så att klassen kunde undersöka dem på efterhand. Först undersökte jag brackvattenekosystemets sampel som läraren hade hämtat till skolan. Plankton undersökte jag med hjälp av mikroskop som måste ha en förstorning på minst 100-500 gånger. Planktonen var döda, och de var svåra att hitta. Ryggradslösasjuren spred jag ut på ett genomskildigt lock. Jag ordnade de olika arterna i olika högar med hjälp av en pinsett. Sedan räknade jag alla individer och identifierade de olika arterna. Andra samplet som representerade sötvattenekosystemet, tog jag med mitt par från Kervo å i Vanda 23.10.2015. Vi mätte vattnets temperatur med en termometer rakt från vattnet. Sedan tog vi ett vattensampel i en glasburk varifrån vi sedan mätte saliniteten med ph-papper. Efter det tog jag planktonsampel från vattnet med hjälp av en planktonhåv. Vi hällde vattnet med planktonen i en glasburk. Som sist plockade vi ryggradslösadjur för hand från ett stort område vid vattnet. Efter att ha samlat alla samplen återvände vi till skolan för att förtsätta vår undesökning. I skolan undersökte och identifierade jag sötvattenekosystemets organismer på samma sätt som tidigare med hjälp av mikroskop och litteratur. Den här gången kunde man se levande plankton och andraryggradslösadjur. 1
Resultat I följande tabell (Tabell 1) och diagrammer (Diagram 1 och 2) har jag samlat vattnets egenskaper och fauna som jag hittade i de olika ekosystemen. Tabell 1. Vattnets egenskaper. Läge Temperatur Salinitet brackvatten Finskaviken, Hangö 11,5 C 5,9 % sötvatten Kervo å, Vanda 5 C 0 % Brackvattnet som var samlat från Finskaviken i Hangö hade temperaturen 11,5 C och saliniteten 5,9 %. Sötvattnet från Kervo å hade temperaturen 5 C och saliniteten 0 %. Diagram 1. Sötvattenekosystemet. Från sötvattnet hittades fyra olika arter. Flest (12/20) hittades ovala dammsnäckor (Lymnea sp.). Andra arter som hittades var stor posthornssnäcka (Planorbarius corneus), sötvattensmärla (Gammarus sp.) och klodyrel (Nepa cinerea). 2
Bild 1. Ovala dammsnäckor trivs både i brackvatten och sötvatten. Den var den allmännaste arten i sötvattnet enligt det här experimentet. Bild 2. Tångmärlan är vanlig bland alger och är föda för flera fiskar. Tångmärlan var allmän i både söt- och brackvatten ekosystemen. Diagram 2. Brackvattenekostystemet. Från brackvattnet hittades tillsammans 53 individer och de representerade fem olika arter. Minst hittades ovala dammsnäckor (Lymnea sp.) och schackmönstrade snäckor (Theodoxus fluriatilis). Flest (15/53) hittades hjärtmusslor (Cerastoderma glaucum). Andra arter som förekom mycket var tånggråsuggan (Idotea sp.) och tångmärlan (Gammarus sp.). 3
Bild 3. Hjärtmusslor är snäckor som lever i brackvatten i Östersjön. Hjärtmusslan var den vanligaste arten i brackvattnet enligt undersökningen. Diskussion Brackvattnets salthalt var naturligtvis högre än sötvattnets. Delvis påverkar det vilka arter kan leva där. I Finskaviken lever salt- och sötvattensarter som är anpassade för kalla omständigheter. Art variationen är liten, men individmängden inom arten kan vara stor. I den här undersökningen bevisades att brackvattnet innehöll flera arter än sötvattnet. Det kanske berodde på att vattnets temperatur var högre. Resultatet kan också bero på att vi samlade samplen på olika sätt. Temperaturen och tidpunkten påverkar hur mycket plankton det finns i vattnet. Vattnets temperatur påverkar också hur mycket och vilka predatorer det finns i vattnet. Fast det finns flera predatorer, t.ex. fiskar och kräftdjur, i brackvatten, såg de ut som om mängden ryggradslösa djur var större där. I sötvatten är mängden predatorer antagligen mindre, som kan bero på att de inte har mycket föda (ryggradslösadjur och plakton). Skillnaden mellan artmängden berodde också på undersöknings metoden. I Hangö plockades samplen noggrannare och med rätta redskap, medan i Vanda plockades samplen för hand och inte lika noggrant. Även man kunde hitta vissa samma arter i de olika ekosystemen, fanns det skillnader mellan faunorna. Min hypotes stämde delvis. Undersökningarnas tidpunkt och omständigheter var inte identiska. Hypotesen borde testas på nytt och då borde man lägga märke till att omständigheterna skulle vara likadana. 4
Källförteckningar Comenius Project, Anniina Jääskeläinen 20.11.2015: http://www.peda.net/verkkolehti/laukaa/lievestuore/lievetuoreencomenius?m=content&a_id=78 Itämeri LuontoPortti 20.11.2015: http://www.luontoportti.com/suomi/fi/itameri-intro/ Cerastoderma glaucum Wikipedia 20.11.2015: https://fi.wikipedia.org/wiki/id%c3%a4nsyd%c3%a4nsimpukka Tångmärla Wikipedia 20.11.2015: https://sv.wikipedia.org/wiki/t%c3%a5ngm%c3%a4rla Bilder: Cerastoderma glaucum 20.11.2015: http://www.aphotomarine.com/images/marine_bivalves/bivalve_cerastoderma_glaucum_lagoon_co ckle_19-05-12_1.jpg Lymnea sp 20.11.2015: http://www.alaquairum.net/imagenes/stagnalis.jpg Gammarus sp 20.11.2015: http://www.myweb.ttu.edu/darogows/research/san_solomon_amphipod.jpg 5