1 Platsgjuten markbetong 1.1 Definitioner och egenskaper 1.1.1 Platsgjuten markbetong Platsgjuten markbetong har många goda tekniska egenskaper som stor bärförmåga och hög slitstyrka vilket ger en beläggning med lång livslängd och litet underhållsbehov. Konstruktivt utgör betongbeläggningen samtidigt både slitlager och bundet bärlager. På grund av betongens lastfördelande förmåga kan den totala överbyggnadstjockleken göras tunnare och därmed billigare. Betongen utförs normalt oarmerad men kan också armeras med fibrer eller med traditionell armering. Tryckhållfastheten bör uppgå till minst 40 MPa och betongen görs frostbeständig i salt miljö. Platsgjuten betong kännetecknas av följande egenskaper: Stor bärförmåga (som är temperaturoberoende). Hög slitstyrka. Lång livslängd. Minimalt underhåll och därmed låg underhållskostnad. God beständighet mot produkter som oljor, bränslen, avisningsmedel m fl. En ljus yta, som kräver mindre belysning. Estetiska möjligheter. Figur 1.1. Platsgjuten markbetong. Betongens lastbärande förmåga, slitstyrka och långa livslängd gör att den med fördel kan användas som beläggningsmaterial till en rad olika ytor, t ex bussterminaler (se figur 1.1), busshållplatser, vägar, flygfält, Cementa AB 1
hamnar och industriytor. Platsgjuten markbetong lämpar sig också till mindre ytor, t ex garageuppfarter, refuger och cirkulationsplatser. Förutom de tekniska fördelarna har det de senaste åren skapats estetiska argument för markbetongbeläggningen. Platsgjuten betong är obegränsat formbar och ytan kan färgas, mönstras och struktureras på många olika sätt. Mönstrad markbetong är mycket passande för platser där man vill ha en robust, tålig och estetiskt tilltalande yta, t ex gångbanor, refuger, torg, garageuppfarter, parkeringsplatser, trädgårdsgångar och altaner. Exempel på estetiska möjligheter med platsgjuten markbetong visas i avsnitt 1.2. 1.1.2 Vältbetong Vältbetong definieras som en oarmerad beläggning av jordfuktig betong som packas med vibrerande vält. Dess tryckhållfasthet motsvarar minst 40 MPa efter 28 dygn. Vältbetong är mycket tålig mot nötning och tunga laster samt beständig mot oljespill och de flesta kemiska ämnen. Vältbetong uppfyller generellt inte kravet på frostbeständighet i extremt salt miljö, men har normalt en god frostbeständighet i de flesta andra miljöer. Vältbetong kännetecknas av följande egenskaper: Stor bärförmåga (som är temperaturoberoende). Hög slitstyrka. Lång livslängd. Minimalt underhåll som ger låg underhållskostnad. God resistens mot produkter som oljor och drivmedel. Vältbetong används främst på industriytor såväl inomhus som utomhus där tunga belastningar eller hårt nötande redskap förekommer samt där Figur 1.2. Vältbetong. Cementa ABT 2
krav på ytans jämnhet inte är för stor. Vältbetongens lastfördelande förmåga gör att den totala överbyggnadstjockleken kan göras tunnare och därmed billigare. 1.1.3 Cementbundet grus Cementbundet grus (CG) är ett styvt bärlager vars främsta tekniska egenskap är dess mycket stora böjstyvhet jämfört med bitumenbundna bärlager. Ett bärlager av CG reducerar därför i hög grad trafikspänningarna från passerande fordon i överbyggnadens underliggande lager. Risken för utmattningsskador hos beläggningar som krackelering, spårbildning och ojämnheter framkallade genom upprepade höga trafikpåkänningar minskar således avsevärt genom ett CG-bärlager. På grund av att cementbundet grus inte är frostbeständigt, förses det normalt med ett slitlager av asfalt eller betong (figur 1.3). CG-lagrets lastfördelande förmåga gör att den totala överbyggnadstjockleken kan göras tunnare och därmed billigare. Cementbundet grus kännetecknas av följande egenskaper: Tillverkat under kontrollerade former av godkänd betongfabrik. Stor böjstyvhet. Stabilt för alla belastningstyper och oberoende av temperatur. Minskar risken för belastningsskador på ytbeläggningen. Av CG-bärlagrets stora böjstyvhet och stabilitet följer att materialet har relativt låg töjbarhet det är med andra ord förhållandevis sprött. Detta är grundorsaken till att ett cementbundet gruslager på grund av krympning och temperaturvariationer får hårfina tvärsprickor på ett ganska regelbundet inbördes avstånd. Sprickorna kan ibland fortsätta upp genom ovanliggande asfaltbeläggning. Dess vidd uppgår efter något år vanligen Figur 1.3. Gata med CG under asfaltslitlager. Cementa AB 3
till någon millimeter, varefter sprickvidgningen som regel avstannar. De sprickor som uppkommit ger i praktiken normalt inte upphov till några följdskador. Cementbundet grus kan användas praktiskt taget överallt där idag asfaltbundet grus (AG) används samt där man önskar en överbyggnad med hög och bestående bärighet men av någon anledning inte vill utnyttja betongbeläggningens fördelar. 1.2 Estetik och gestaltning Vid gestaltning av byggnad och utemiljö är det viktigt att utgå från både estetiska och funktionella krav. De funktionella kraven kan uttryckas i siffror och tabeller medan de estetiska kraven är svårare att beskriva. Känslan för vad som är estetiskt och vad som ger en god upplevelse är starkt kopplat till individen [1]. Därför finns det inget recept för hur eller varför en plats, en byggnad eller ett ting skall utformas på det ena eller andra sättet. Däremot erbjuds ständigt olika alternativ, mer eller mindre lämpade för olika platser eller situationer. Betong har under lång tid och på alltför många platser använts på ett ur estetisk synvinkel felaktigt sätt. Det finns dock många goda exempel där betongens egenskaper i kombination med ett medvetet gestaltningsgrepp gett ett mycket gott arkitektoniskt resultat. Platsgjuten markbetong har i andra länder såsom Frankrike, Storbritannien och USA [2] använts under många decennier och då inte bara för sina goda funktionella egenskaper. I dessa länder har betongytorna getts unika estetiska egenskaper och här är betongen med och bidrar till goda helhetsupplevelser. Här tas betongens olika kvaliteter tillvara och dess styrka, formbarhet och uttryck nyttjas på ett sätt som vi i Sverige borde ta lärdom av. I Sverige har användningen hittills i huvudsak inneburit efterliknande av plattor eller natursten vilket (naturligtvis) är en möjlig utformning när det gäller markbetong. Målet är att utveckla användandet. Med ökad kunskap om betongens specifika egenskaper och med öppna sinnen för nya idéer finns möjligheten att utnyttja den platsgjutna betongen helt och fullt. Detta kan på sikt leda fram till ett nytt formspråk för platsgjuten betong. För att hitta detta nya formspråk finns, till en början, mycket idéer att hämta från t ex andra europeiska länder, där platsgjuten markbetong sedan en längre tid används för sina estetiska värden. 1.2.1 Upplevelse av betongytan Användningen av platsgjuten markbetong öppnar nya möjligheter som skiljer sig från de traditionella sätten att använda betong på mark. Vid gestaltning med platsgjuten markbetong kan markbeläggningen ses som stora sammanhängande ytor vilket ger möjlighet att arbeta i större mönsterstrukturer. Utförandet av platsgjuten markbetong kräver ett stort kunnande och noggrannhet hos de hantverkare som utför arbetet. För att uppnå önskat slutresultat fordras därför ett fungerande gestaltande samarbete mellan arkitekter och anläggare. Cementa AB 4
Betongens yta skapas av mönster, struktur och kulör. Gränsen mellan mönster och struktur är otydlig och sammanfaller ofta till ett. Form och storlek på ytor samt kombinationer med andra material spelar en stor roll vid upplevelsen av en yta. Betraktelseavstånd, hastighet, fukt/väta och nedsmutsning är andra parametrar som påverkar upplevelsen och som måste beaktas. Mönster och struktur Mönster och struktur kan skapas genom upphöjningar eller försänkningar i betongen, uppkomna av olika form och storlek på ballast samt eventuell efterbearbetning eller i spelet mellan betongyta och fog. Variation av ballast Vid en frilagd betongyta (figur 1.4) utgörs strukturen av stenarnas storlek, form, mängd och inte minst stenens färg. Stenen kan vara stor eller liten, kantig eller rundad, ljus eller mörk. Som komplement till stenen kan t ex krossat keramiskt material eller metall användas. Figur 1.4. Gångväg med frilagd betongyta. Ytbearbetning Mönster kan appliceras på den platsgjutna betongen genom bearbetning av färsk eller hårdnad yta. Den färska ytan kan präglas med olika mönster (figur 1.5) och kan krattas, rollas eller borstas med distinkt struktur som resultat. En hårdnad yta kan blästras med sand eller vatten, slipas eller poleras. Med matriser stansas olika mönster in i betongens yta. På detta sätt fås en yta som till formen kan likna gatsten, kalkstensplattor eller praktiskt taget vad som helst. Även logotyper, hänvisningar samt symboler kan präglas in i den platsgjutna betongytan. Cementa AB 5
Figur 1.5. Ådrat golv genom prägling. Fogar Betongen gjuts med fogar på lämpliga avstånd så att naturliga rörelser tas upp och eventuella sprickbildningar motverkas. Dessa fogar är tillsammans med fogarna mellan olika gjutetapper starkt mönsterskapande och kan med planering utnyttjas i mönsterbildande syfte (figur 1.6). Med fogarnas placering väljs storlek på mönster och beroende på deras dragning blir ytmönstret kantigt eller får en rundad form. Fogarna kan lämnas öppna eller fyllas med fogmassa. I mellanrummen mellan olika ytor går det att fälla in andra material som trä eller sten, eller vid behov dräneringsgaller. Dessa material övertar i sitt läge fogarnas funktion, samtidigt som de bidrar till spännande mönster och ytstruktur. Figur 1.6. Fogar bildar organisk yta. Cementa AB 6
Kulör Betongytans kulör påverkas av ballastens och cementets färg eller pigmentering av betongmassan samt av eventuell efterbearbetning såsom friläggning av ballasten i ytan. Vid frilagda och slipade ytor spelar färgspelet mellan den synliga ballasten och kombinationen av cement och pigment en stor roll (figur 1.7). Stenarnas storlek och avståndet mellan dem liksom friläggningsdjup påverkar också färgupplevelsen av ytan. Ju större friläggningsdjup, desto starkare skuggbildning. Figur 1.7. Skiftande kulörer. Form Betongens styrka ligger i dess obegränsade formbarhet. Det gör den oerhört anpassningsbar och användbar t ex i gränszoner, som mellan mark och hus, mellan gångyta och omgivande mark. Ytans form och dess mönster kan anpassas till den miljö och de förutsättningar som ges av omgivningen eller som står i kontrast till den. Med platsgjuten betong försvinner tvånget av att tänka vinkelrätt vilket ger möjlighet till mer rundade former och mönster (figur 1.8). Cementa AB 7
Figur 1.8. Skate-board-grop. Kombinationer Att använda betong i kombination med andra material är vid konsekventa lösningar stimulerande och stärker ofta betongens egenvärde (figur 1.9). Lätta material ges en annan karaktär ihop med betongen. I samspelet mellan t ex metall, glas, trä, natursten och betong uppstår nya kvaliteter. Materialen måste dock väljas noga så att de passar samman med betongens egenskaper. Figur 1.9. Kombinationer av olika material. 1.2.2 Estetiska möjligheter Med ledning av kategorierna ovan, som alla påverkar upplevelsen av betongytan, följer nedan illustrerade idéer [3] och fotograferade exempel från Mellaneuropa [2] som visar på den platsgjutna betongens möjligheter i olika situationer: Cementa AB 8
Att fälla in olika material i ytan (figur 1.10 11). Låt fiberoptik leda ljus till betongens yta och bilda allt från mönster till budskap. Regelbundna dilatationsfogar/stora betongytor Oregelbundet utlagda naturstenar typ granit, förhöjer kvalitetskänslan för hela den platsgjutna betongytan Figur 1.10. Figur 1.11. Infällt material. Mönster kan erhållas av efterbearbetning på olika sätt, med olika verktyg se figur 1.12. Förslaget visar ett mönster, fantasin får finna tillvägagångssätt och redskap. Figur 1.12. Mönster med kvast. Cementa AB 9
Att prägla mönster. Allt från informativa till uttrycksfulla och skojiga mönster (figur 1.12 14). Ankfötter, fotspår, bilparkeringar, cykelstråk, pilar och logotyper. För att inte glömma alla icke efterhärmande (stenimitation), utan bara rent betongaktiga mönster. Allt går att trycka i betong. Försänkt ingjuten symbol för cykelbana Logotyper, hänvisningar samt symboler kan med fördel präglas in i den platsgjutna betongytan Figur 1.13. Figur 1.14. Mönstervariationer. Cementa AB 10
Att låta fogarnas form och inbördes ordning skapa ytans mönster. Att använda betongens organiska egenskaper och t ex göra böljande mark (figur 1.15). Dilatationsfogar kan formas på ett organiskt sätt Utnyttja den platsgjutna betongens möjligheter. Undvik småmönstrade ytor och gjut i stället stora enhetliga fält Figur 1.15. Att gjuta parkeringsplatser i stora plattor, med olika mönster och färg eller t ex gräs eller gatsten i fogarna som skiljer platserna åt, eventuellt även med siffermarkeringar (figur 1.16 17). Storgatsten som dilatationsfog P-platser som platsgjutna betongytor Figur 1.16. Markering av p-platser Figur 1.17. Färg och mönster bildar p-rutor. Cementa AB 11
Grovt bearbetad betong med inslag av material på ett regelbundet eller oregelbundet sätt (figur 1.18). Figur 1.18. Variationer i ytbearbetning. Att fälla in stenar eller annat material både regelbundet och oregelbundet (figur 1.19). Figur 1.19. Gångyta med infällda stenar. Cementa AB 12
Att förse markytan med uppstickande, större runda stenar (figur 1.20). Utsmyckande effekt, beträdbar vid mindre stenstorlekar, avvisande vid större. Exempel på dekorativa, svårtillgängligare ytor, vanligare söderut (figur 1.21). Figur 1.20. Trafikhinder. Figur 1.21. Dekorativ plattläggning. Cementa AB 13
Att låta den platsgjutna betongen, i plattor eller stråk, råda över omgivande mark grus, sand, gräs (även armerat), asfalt (figur 1.22). Ingjuten markbelysning Öppna fogar Betongen råder över gruset Grus Figur 1.22. Att fälla in funktioner såsom fundament för skyltar och master, avvattningsrännor eller markbelysningar (figur 1.23 1.24). Friliggande platsgjutna betongytor med öppen naturfog Belysningspollare med ingjutna fundament Omgivande gräsytor Figur 1.23. Cementa AB 14
Figur 1.24. Ingjutna detaljer i markbetongen. I anslutningar mot t ex fasad och planteringar kan man använda t ex stållister, träsarger eller andra material. Den platsgjutna betongens egen tjocklek kan även i sig utgöra kant mot trädgropar och dylikt (figur 1.25). Figur 1.25. Innergård i äldre bostadsområde. Cementa AB 15
1.3 Miljö Jordens resurser är begränsade och det är därför nödvändigt för samhället att såväl uttag av resurser som utsläpp till mark, luft och vatten reduceras till ett minimum. Därför är det viktigt att välja produkter och material som ger den lägsta totala miljöbelastningen. Genom att analysera livscykeln för en produkt och jämföra den med andra som har samma prestanda under brukstiden kan beställaren skaffa sig ett beslutsunderlag avseende olika alternativs miljöpåverkan. Eftersom man inte alltid bygger för enbart funktion utan även önskar en god estetisk miljö skall även detta beaktas vid materialvalet inte minst då det visat sig att det vackra ofta är det hållbara. Goda estetiska och funktionella beläggningar lönar sig i längden såväl ekonomiskt som miljömässigt. Andra faktorer värda att ta hänsyn till är bland annat olika miljöledningssystem, typ ISO 14000-system samt arbetsmiljö. Cement- och betongbranschen har under en längre tid aktivt drivit och deltagit i många av de miljöförbättrande byggnadsrelaterade projekt som bedrivits i Sverige. 1.3.1 Betongmaterialet ur ett miljöperspektiv Betong är ett mineraliskt material sammansatt främst av cement (tillverkat av kalksten och lera), sten och grus samt vatten (figur 1.26). Mycket små mängder tillsatsmedel blandas i för att förbättra dess egenskaper i färskt och hårdnat stadium. Betongen får sina unika egenskaper huvudsakligen genom cementets bindande förmåga. Samtidigt står cementtillverkningen för en stor del av den miljöpåverkan som en betongbeläggning har. Anledningen till detta är att cementtillverkningen sker vid höga temperaturer och att själva processen innebär att koldioxid drivs ut från kalkstenen. Sintringen av den lerhaltiga kalkstenen innebär dessutom att svaveldioxid samt kväveoxider uppkommer. Den koldioxid som har drivits ut från kalkstenen tas på sikt åter upp av betongen. Svensktillverkat cement har länge varit i nivå Figur 1.26. Sammansättningen av en normal markbetong. Cementa AB 16
Figur 1.27. Sedan 1996 har investeringar för ca 200 miljoner kronor gjort att miljöpåverkan hos svensktillverkat cement nästan halverats och pågående fortsatt arbete gör att ytterligare minskningar kan förväntas framöver. med övriga Västeuropa vad det gäller miljöpåverkan. I Sverige har dock stora miljöinvesteringar gjorts löpande sedan 1996 [4] som haft stor effekt på betongens totala miljöpåverkan (figur 1.27). Använda tillsatsmedel består av ytaktiva medel som minskar den inre friktionen i den färska betongmassan eller sådana som bildar stabila små luftporer som ger expansionsutrymme om det vatten som finns i betongens porer fryser till is, dvs säkerställer frostbeständigheten. Den största delen av betongen består av grus och sten från närbelägna täkter beroende på var i landet som betongen tillverkas. Betong kan tillverkas både med grus och med sten från naturgrusförekomster eller med ballast från bergtäkter. Övergång till krossmaterial från bergtäkter sker i en ökad omfattning. När väl täktverksamheten är avslutad återställs marken och tidigare sår i naturen läks till fullo. Såväl kalksten för cementframställning och grus eller berg för betong är rikligt förekommande och i praktiken är tillgångarna obegränsade. Mängden grus och sten i en markbetongöverbyggnad är liten eftersom bärigheten är så hög att den totala överbyggnaden blir liten. Dessutom behövs inte så högvärdig ballast som för andra slitlager, respektive att mindre stenstorlek kan användas för att minimera spårbildning etc. Själva betongblandningen i sig ger bara upphov till små miljöpåverkningar. Det är endast en mindre mängd energi för uppvärmning av materialen vintertid, själva blandningsproceduren samt transportarbeten som är aktuella. Björn Gillberg från Miljöcentrum har grundligt analyserat betongens totala miljöbelastning och sammanfattar sina synpunkter i boken Betong och Miljö [5]. Hans slutsats är att betong kan betraktas som Ett naturmaterial som väl fyller sin plats i det framtida kretsloppssamhället. Tillsatsmedel, som också analyserats, anges ofta som harmlösa naturprodukter som binds i den hårdnade betongen. Cementa AB 17
1.3.2 Betongbeläggningars miljöpåverkan Det verktyg som kan användas vid produktval är livscykelanalyser (LCA). Där redovisas de miljöbelastningar och resursförbrukningar som krävs för att producera byggmaterialet, se ovan, samt själva byggprocessen tillsammans med erforderliga underhållsinsatser och de resurser som krävs för eventuell rivning och återvinning. En livscykelanalys (LCA) är ett metodiskt sätt att beskriva en produkts miljöpåverkan från vaggan till graven. Faktorer som vägs in är t ex råvaruförbrukning, emissioner, energiförbrukning och avfallshantering. En bedömning av miljöpåverkan görs med avseende på bland annat förbrukning av ändliga resurser, ekologiska effekter och hälsoeffekter. Därefter görs en viktning med hänsyn till hur olika kategorier av miljöpåverkan värderas av samhället. Platsgjuten markbetong är en styv beläggning varför påkänningarna på undergrunden är låga [6]. Det gör att överbyggnaden ofta kan göras tunnare än en flexibel beläggning med traditionell tjocklek, se figur 1.28. Vid en analys av olika materials miljöbelastning skall t ex skillnader i behov av schaktdjup, bortforsling av schaktmassor beaktas liksom tillförsel av nya jungfruliga obundna material. Dessa faktorer gör att betongöverbyggnader innebär mindre miljöpåverkan. Sektionsutförande Figur 1.28. Figuren visar skillnaden i överbyggnadstjocklek för betong respektive asfalt för att samma påkänning på undergrunden skall erhållas. För en betongbeläggning innebär detta mindre deponerat material, mindre användning av nya material samt färre transporter. Följande är ett beräkningsexempel på hur stor besparing som en betongöverbyggnad enligt figur 1.28 skulle ge i antalet transporter: Cementa AB 18
Beräkningsexempel Anta att storleken på den yta som skall utföras är 1000 m 2 mindre schakt 0,160 m 1000 m 2 = 160 m 3 mindre mängd förstärkningslager 0,200 m 1000 m 2 = 200 m 3 ökad mängd beläggningsmaterial 0,040 m 1000 m 2 = 40 m 3 summa mindre åtgång av material vid betongalternativet 160 + 200 40 = 320 m 3. Om varje lastbilstransport antas ta 10 m 3 skulle 320 m 3 innebära 32 lass mindre material att transportera. Eftersom det finns betongfabriker på samtliga större orter blir transportarbetet för betongmassan ofta förhållandevis litet jämfört med andra beläggningsmaterial. Utläggningen av betongmassan kräver små resurser i form av lågform och vibrerande avdragsbalk eller en enkel manuell sloda om självkompakterande betong används. Vältbetong läggs ut med hjälp av asfaltläggare. Arbetsmiljön är god eftersom arbetet sker vid normala temperaturer utan rök, PAH, VOC etc. En korrekt utförd betongbeläggning har lång livslängd, vilket är synnerligen positivt ur ett LCA-perspektiv. I jämförelse med andra beläggningsmaterial krävs små underhållsåtgärder beroende på användningsområde och utförande. Miljöpåverkan av motorvägsbeläggningar av både betong och asfalt undersöktes och avrapporterades 1996 av Statens Tekniska forskningscentral i Finland [7]. Vid en jämförelse användes tre olika metoder: Enligt två av dem är betong ett bättre alternativ från miljösynpunkt än asfalt, se tabell 1.1 övre delen. De miljöinvesteringar som svensk cementindustri gjort [4] sedan studien genomfördes har inneburit att miljöpåverkan av betongbeläggningar minskats betydligt, se tabell 1.1 undre delen. Tabell 1.1. Jämförelse av miljöpåverkan av en asfalt- och betongväg 1996 respektive betongväg 1999. Lägst värde har minst miljöpåverkan. Eko- Effektkate- Effektkateknapphet gori, kort gori, lång EPS Asfaltväg 1996 0,9 1,4 1,4 1,9 Resultat enligt VTTs studie, Betongväg 1996 1 1 1 1 viktningsfaktorer från Nordic Guidelines 1995. Betongväg 1996 1 1 1 1 Resultat enligt vår analys, Betongväg 1999 0,55 0,58 0,71 0,57 viktningsfaktorer från CITs databas 2000. En beräkning enligt CITs databas [8] av miljöpåverkan enligt Effektkategorimetoden (kort tidsperspektiv) för material och anläggning samt underhåll, drift och belysning av en betongväg har gjorts. Detta har ställts i relation till betydelsen av en minskad bränsleförbrukning för den Cementa AB 19
tunga trafiken respektive ett minskat belysningsbehov (beroende på skillnaden i ljushet hos en normal betongväg och en normal asfaltväg). Resultaten, se figur 1.29, visar att trafiken, dvs användningen av motorvägen, är den helt dominerande livscykelfasen och att den beläggning som har lägst bränsleförbrukning eller är ljusast ger den miljömässigt bästa motorvägen. Figur 1.29. Miljöpåverkan enligt Effektkategorimetoden (kort tidsperspektiv). Vissa aspekter bör beaktas vid miljöjämförelse med andra material: Belysning. Betong är normalt en ljus beläggning innebärande att 20 30 % lägre ljusflöde behövs och att därmed lägre energiförbrukning erhålls i jämförelse med andra material. Inherent energi. Betong innehåller ingen inherent energi, dvs i materialet bunden energi som i stället skulle kunna ha annan nyttoanvändning. Underhåll. Betong är beständig mot oljor, lösningsmedel, UV-ljus osv och kräver ur den aspekten inget underhåll medan andra material måste ytbeläggas efter några år. Ogräsbekämpning. En betongbeläggning med sina få fogar hindrar effektivt uppkomst av ogräs, som annars måste bekämpas antingen med kemiska bekämpningsmetoder eller manuellt. Täthet. På många platser, t ex bensinstationer, krävs en tät beläggning, som hindrar att föroreningar tränger ned i undergrund och grundvatten. Spårbildning. Betongbeläggningen är en styv konstruktion och nötningsresistent med bra ballast. Detta minskar antalet underhållsåtgärder och behov av nya materialskikt. Cementa AB 20
Avgasutsläpp. Eftersom mängden reparationer och underhållsåtgärder är avsevärt mindre än för andra beläggningsmaterial minskar avgasutsläppen från bilar orsakade av trafikstörningar. Trafikolyckor. Eftersom mängden reparationer och underhållsåtgärder är avsevärt mindre än för andra beläggningsmaterial minskar antalet trafikstörningar som kan ge upphov till olyckor. Arbetsmiljö. Med betong sker arbetena vid normala temperaturer utan rök, PAH, VOC etc. 1.3.3 Rivning och återvinning Betong är ett inert material som utan miljöstörningar kan återvinnas till 100 %. Den krossade betongen (figur 1.30) kan användas i utfyllnad för ny mark, för vägbyggnadsändamål eller som ballast i ny betong. Eftersom all betong är återvinningsbar kommer deponiskatten inte att belasta betongen vid en framtida upprivning av en betongbeläggning. Figur 1.30. Krossning av återvunnen betong. 1.3.4 Miljöledningssystem Den miljömedvetne beställaren bör låta utföra en noggrann miljövärdering enligt LCA-modell. Som alternativ till detta tillhandahåller betongtillverkaren byggvarudeklarationer [9] för enklare uppskattningar och hjälper gärna till med en grundligare analys för enskilda objekt. För rättvisande jämförelser skall konstruktionerna uppvisa likvärdiga prestanda under hela bruksskedet, t ex 40 år som Vägverket föreskriver. Samtliga miljöbelastningar inklusive s k inherent energi skall belasta oljebaserade produkter och hänsyn skall tas till de ovan relaterade skillnaderna i miljöbelastning under användningen. Cementa AB 21
1.4 Ekonomi Traditionellt är det anläggningskostnaderna som jämförs vid val mellan olika beläggningsmaterial. Ett sådant förfarande visar inte alltid den mest ekonomiska lösningen. Det är viktigt att studera de kostnader som uppstår under konstruktionens hela livslängd för att få fram det mest ekonomiska alternativet, förutsatt att det handlar om tekniskt jämförbara konstruktioner. De kostnader som bör jämföras är förutom investeringskostnaden även drift- och underhållskostnaderna över tiden. Beläggningar med platsgjuten markbetong är dyrare än traditionella asfaltbeläggningar. Betongkonstruktioner har dock längre livslängd och kräver inte lika mycket underhåll vilket gör denna typ av beläggning till ett intressant alternativ. En betongbeläggning har också en ljusare yta vilket ger en lägre investerings- och underhållskostnad vid eventuell installation av belysning. Trafikstörningar uppstår ofta på utsatta platser där upprepade underhållsåtgärder krävs. Trafikant- och fordonskostnaderna ökar eftersom reparationer ger sämre framkomlighet eller tvingar trafikanten till omvägar. Det är därför viktigt att beläggningen håller en hög standard och inte behöver underhållas ofta. Platsgjuten markbetong ger en hållbar beläggning med litet underhållsbehov, vilket resulterar i färre störningar och förseningar för trafikanter. Beaktas trafikantkostnaderna ger detta stort utslag vid jämförelse av olika alternativ och ger en fördel åt den mest hållbara beläggningen. Genom sin styrka och formbarhet klarar betongen kravet på bärighet samtidigt som den möjliggör för landskapsarkitekter att med hjälp av mönster, färg och form skapa en tilltalande miljö utan några större kostnadsökningar. Det kan gälla ytor i kommunala parker och torgytor. Det finns också andra fördelar med en platsgjuten markbetong som kan vara svåra att direkt uttrycka i ekonomiska termer. Estetisk och trevlig markmiljö för t ex företagare/butiksägare. Det är viktigt med en vacker entré för att få kunderna att vilja gå in, se figur 1.31. Ägare av industriytor är beroende av att ytan fungerar på det sätt som var tänkt från början. Vid underhåll och reparation av ytan störs industriproduktionen vilket innebär kostnader. Därför eftersträvas en industriyta som är hållbar, klarar tunga laster och kräver litet underhåll. Detta uppfylls av en betongbeläggning. Betongbeläggningar är också okänsliga för olje- och bränslespill vilket är av stort intresse vid t ex uppställningsytor för flygplan och lastmaskiner. Dessa typer av kostnader glöms ofta bort när kalkyler utförs för olika beläggningsmaterial, trots att de kan ha mycket stor inverkan på totalkostnaden. Cementa AB 22
Figur 1.31. En ljus entréyta. 1.4.1 Total livslängdskostnad För att kunna ta fram den mest kostnadseffektiva beläggningen måste man jämföra totalkostnaden under konstruktionens hela livslängd. En viktig faktor vid jämförelse mellan olika beläggningar är att konstruktionerna är tekniskt jämförbara, d v s de olika förslagen skall ha samma funktion och tekniska livslängd i kalkylen. Som tidigare nämnts finns det även andra aspekter som bör värderas och ingå, även om dessa kan vara svåra att värdera. Det visar sig ofta att det kan löna sig att göra en dyrare investering om man vet att underhållskostnaden blir låg och andra fördelar också kan bidra till en låg livslängdskostnad. Figur 1.32 nedan visar en förenklad bild av hur en låg investeringskostnad inte alltid behöver medföra en låg livslängdskostnad [10]. Figur 1.32. Exempel på underhållskostnadens inverkan på livstidskostnaden för två olika beläggningsalternativ. Cementa AB 23
1.5 Övriga aspekter Platsgjutna betongbeläggningar på gator och andra ytor i tätorter ger goda möjligheter att åstadkomma en trivsam gatumiljö för både trafikanter och boende. Genom att variera mönster, färg och ytstruktur hos beläggningar av platsgjuten markbetong kan bilisterna göras uppmärksamma på t ex övergång mellan olika hastigheter, korsande gång- och cykeltrafik, stopp för bussar och annan kollektiv trafik [11]. Genom förändring av stenstorleken i beläggningen kan bullernivån påverkas så att störande ljud för boende utefter en gata eller väg minimeras. Även betongens ljushet har stor betydelse, såväl när det gäller möjligheten att få större ljuseffekt med befintlig belysning som när det gäller möjligheten att minska installerad effekt. 1.5.1 Buller Vid hastigheter upp till 30 km/h är det huvudsakligen bilarnas motorljud som ger upphov till bullret. Det finns vid dessa hastigheter inga direkta skillnader i bullernivåer för olika beläggningsmaterial. Vid högre hastigheter (över 40 km/h) dominerar i huvudsak bullret från det ljud som uppstår vid kontakten mellan bildäck och vägyta. Enligt regeringens proposition 1996/97:53 anges riktvärdet för trafikbuller utomhus till 55 dba vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad och 65 dba vid befintliga miljöer. Ett lågt buller ger, förutom en bättre boendemiljö, även en tryggare och lugnare miljö för dem som vistas i trafiken, se figur 1.33. Figur 1.33. På E6 söder Falkenberg har den maximala stenstorleken i betongbeläggningen anpassats för att ge så litet vägbuller som möjligt förbi samhällena. Ljudnivån påverkas främst av ytans textur. Mätningar visar att ljudnivåerna ändras vid varierad ytstruktur beroende på val av stenstorlek, stenformat och ytans mönsterstruktur [12]. Genom att minska ytans makrotextur, dvs avståndet mellan de största stenarna, kan ljudnivåerna Cementa AB 24
sänkas. Därför har en beläggning med mindre stenstorlek generellt lägre bullernivåer än en med större stenstorlek. Jämförande mätningar visar att ljudnivåerna för beläggningar av asfalt eller platsgjuten betong är ungefär desamma vid liknande ytstruktur. Genom att optimera stenmaterialet och ytans mönster finns dock goda möjligheter att minska ljudnivåerna för platsgjutna betongbeläggningar. 1.5.2 Belysning En viktig del i utformningen av gatumiljön är belysningen. Mörkertrafikolyckorna utgör 1/3 av alla olyckor trots att trafiken under mörker utgör endast drygt 1/4 av den totala trafiken [13]. En noggrant planerad utomhusbelysning höjer inte bara trafiksäkerheten utan kan också öka de estetiska värdena, användbarheten och tryggheten för dem som nyttjar ytan. För att minska mörkret utan att behöva öka belysningsstyrkan kan en övergång från mörka beläggningar till ljusare vara en lösning. Svarta och mörka beläggningar absorberar mycket ljus vilket ger krav på hög belysningsstyrka. Mer lämpligt att använda är i stället ljusa beläggningar. En betongbeläggning är naturligt ljus med hög ljushetsgrad. Figur 1.34. En tunnel är ett bra exempel där det finns stora möjligheter att spara på installationen av belysning genom användning av betong som beläggning. Huvuduppgiften för gatubelysningen är att i mörker skapa goda kontraster mellan bakgrunden och synobjekten, dvs upprätta en god synbarhetsnivå. Synbarhetsnivån påverkas i mörker av armaturens belysningsstyrka och riktning mot vägbanan, beläggningens ljushetsgrad och avståndet mellan armaturerna i förhållande till monteringshöjden. Med en ljus beläggning skapas goda kontraster mellan bakgrunden och synobjekten. Användandet av ljusa beläggningar gör också att belysningen bättre kan anpassas till omgivande gatumiljö. Beläggningsytans ljushet har stor betydelse inte bara för säkerheten utan även för miljö och ekonomi. I en livscykelanalys för en vägbeläggning, exklusive trafik, utgör belysningen upp till 50 % av den totala miljöbe- Cementa AB 25
lastningen för vägen [14]. Med ljusare beläggning krävs mindre belysning och därmed åtgår mindre energi. Det finns också stora besparingar att göra vad gäller installation och drift/underhåll av belysningsanläggningar. För en kommun står gatubelysningen för drygt 1/4 av den totala kostnaden för drift- och underhåll av vägnätet. Cementa AB 26