Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades. Av beslutsunderlaget framgår bland annat att en sammanslagning är nödvändig för att uppnå de av landstingsfullmäktige uppsatta målen för ögonsjukvården i länet. En gemensam klinik ger också möjligheter att säkra bemanning och långsiktig verksamhetsutveckling. Beslut Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Kommentar Det noteras att nämnden tagit del av de skriftliga synpunkter som lämnats inför beslut i ärendet. Protokollsutdrag Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 V:\Politiska_organ\Nämnder\Hälso- och sjukvårdsnämnden\2005\04 April\ 24 Gem ögonklin.doc Utskriftsdatum: 2005-05-12 18:58 SID 1(1)
BESLUTSUNDERLAG SAMMANSLAGNING AV ÖGONKLINIKERNA I LANDSTINGET SÖRM- LAND 1 Bakgrund Länets ögonsjukvård bedrivs idag på två kliniker vid tre sjukhus. Verksamheterna vid Kullbergska sjukhuset (KSK) och Mälarsjukhuset (MSE) utgör tillsammans den ena kliniken och verksamheten vid Nyköpings lasarett utgör den andra. 2004-01-12 lämnades ett tjänstemannaförslag rörande specialistsjukvården i Sörmland. I detta föreslås bl a att en gemensam ögonklinik bildas för att skapa enhetlig medicinsk praxis och att kataraktoperationerna koncentreras till ett sjukhus. Detta förslag granskades sedan i en extern konsultrapport (Öhrlings april 2004) där man gjorde en analys av förslaget och pekade på konsekvenser men inte lämnade något eget. 2004-06-08 beslutade landstingsfullmäktige att bifalla landstingsstyrelsens förslag rörande ögonsjukvården som innebar beslut om att: Utjämna kostnader och skillnader i praxis, kriterier och prioritering Ej koncentrera kataraktoperationerna till en enhet i länet 2 Dagens situation 2.1 Bemanning I dagsläget finns sammanlagt 4-5 läkarvakanser på länets två ögonkliniker, vilket innebär sårbarhet och problem att möta aktuellt behov av ögonsjukvård. Totalt finns f n 18 inrättade läkartjänster varav 3 ST-tjänster. Åldersstrukturen på klinikerna är sådan att pensionsavgångarna för läkarna kommer i jämn takt under de kommande åren. Utbildningen av ögonläkare motsvarar inte pensionsavgångarna, varför anställning av ytterligare ST-läkare krävs. Utbildning av nya ögonsjuksköterskor finns endast som uppdragsutbildning, vilket kräver en helt annan planering och insats. Det kommer alltså att bli svårt att fylla vakanser, både då det gäller läkare och ögonsjuksköterskor. 2.2 Chefsförordnanden Klinikernas båda verksamhetschefer har varit chefer under lång tid och ingen önskar förlänga sina respektive förordnanden. Möjligheten att rekrytera SID 1(5)
två nya verksamhetschefer och samtidigt genomföra utvecklingen av ögonsjukvården i länet enligt landstingsfullmäktiges beslut bedöms som obefintliga. Det är dessutom, p g a vakansläget, önskvärt med externt tillskott av ögonkompetens. 2.3 Resurser Den största kostnaden inom ögonsjukvården är idag personalresursen. P g a de mycket stora patientvolymerna i öppen vård inklusive dagkirurgi är verksamheten personalintensiv. En större klinik med ett större upptagningsområde möjliggör ett effektivare utnyttjande av den samlade personalresursen. Den tidigare genomförda samordningen mellan ögonkliniken MSE och ögonmottagningen KSK har givit effektivitetsvinster och viktiga erfarenheter som kan utnyttjas även i detta samgående. Ögonverksamheten är även en teknikintensiv verksamhet. Såväl inköp av utrustning, via samordning av upphandlingar etc, som beläggning/nyttjande av utrustning underlättas av bildandet av en gemensam klinik. 3 Morgondagens möjligheter 3.1 Medicinsk utveckling Utvecklingen inom ögonsjukvården har gått snabbt framåt och utvecklingen kan förväntas fortsätta. Det finns idag allt större möjligheter till behandling, vilket innebär ökade förväntningar hos befolkningen. Det innebär i sin tur att indikationerna för olika ingrepp successivt vidgas och nya patientgrupper och tillstånd blir behandlingsbara. Nya kunskaper innebär oftast en fördjupning av tidigare kunskaper. Det kan i sin tur leda till en utveckling mot fler subspecialiteter, vilket ställer andra krav på både organisation och kompetens, som lättare tillgodoses i en större klinik. 3.2 Patientperspektiv Med ovanstående som grund bör patienternas upplevelser av den framtida ögonsjukvården präglas av att vården kan svara upp mot de ökade möjligheter som erbjuds. Ögonsjukvårdens verksamhet anknyter till närsjukvårdsbegreppet med behov av decentraliserad vård, då många åldringar och barn behandlas liksom stora - mestadels åldrande - patientgrupper med kroniska sjukdomar. Det är därför viktigt att patientens behov tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt även inom den gemensamma klinikens ram. De nuvarande klinikernas verksamhetskontrakt innehåller verksamhetsidéer och kännetecken som måste föras in i den gemensamma kliniken, för att garantera fortsatt god omvårdnad, tillgänglighet och vårdkvalitet. SID 2(5)
3.3 Enhetlig praxis och kostnadseffektivitet Landstingsfullmäktiges beslut, att utjämna kostnader och skillnader i kriterier, praxis och prioriteringar, innebär att enhetlighet behöver skapas genom gemensamma vårdprogram, likartad hantering av väntelista, utbildningsoch utvecklingsinsatser för att stärka den långsiktiga utvecklingen och underlätta ett sammanhållet medicinskt programarbete. Målet är att befolkningen i hela länet kommer att ha lika tillgång till ögonsjukvård, få likartade behandlingar för likartade diagnoser samt samma organisatoriska mottagande. Önskvärt är att utjämning av kostnader sker genom att erfarenheter av förändrings- och integrationsarbete i dagens organisation tas tillvara och att best practice kan tillämpas för ögonsjukvården i hela länet. Därmed uppnås en kostnadseffektivitet som på kort sikt kan innebära kostnadsreduceringar men som långsiktigt krävs för att möta nya behov och möjligheter inom ögonsjukvården. De sammanlagda kostnaderna för de bägge ögonklinikerna är enligt 2005 års verksamhetskontrakt budgeterade till 81,8 miljoner kronor. Konsultrapporten från Öhrlings indikerar en besparingspotential för länets ögonverksamhet på ca 5 miljoner kronor. På specifikt uppdrag från landstingsdirektören ska förutsättningarna prövas för att minska kostnadsnivån med 2-3 miljoner kronor utifrån 2003 års kostnadsnivå. 3.4 Kompetens och utveckling av yrkesrollerna I samband med etableringen av en gemensam klinik bör en genomgång göras av de olika yrkesrollerna och kompetensbehovet inom kliniken. Utifrån definierat kompetensbehov kan kompetensen byggas upp på lägsta adekvata vårdnivå. Detta delegationsarbete innebär att läkarens arbetsuppgifter till vissa delar kan överföras till andra personalgrupper. Läkarresurserna kan då i ökad utsträckning användas för kompetensutveckling och behandling av flera mer komplicerade fall. Inom en större klinik blir det lättare att upprätthålla medicinsk kompetens inom flera områden om länet betraktas som en enhet. En större volym operationer per kirurg borde gynna en utveckling av såväl produktivitet (kortare operationstider) som kvaliteten i det operativa ingreppet. Detta gäller kataraktoperationer, men i ännu högre grad komplicerade ingrepp som är sällan förekommande. Samtidigt måste finnas inslag av utbildningsmoment för mer oerfarna läkare även i den operativa verksamheten. I en gemensam organisation kan kraft frigöras för att på bästa sätt utveckla och förbättra verksamheten och samtidigt fortlöpande ta ansvar för nödvändig kompetensutveckling av personalen. En gemensam klinik kan förhopp- SID 3(5)
ningsvis vara mer attraktiv som utbildningsenhet, vilket i sin tur bör underlätta rekrytering av främst ST-läkare. 3.5 IT-utveckling och logistik Efter införande av datoriserade journalsystem, bildhanteringssystem, kommunikationssystem etc har stora möjligheter öppnats för decentraliserade undersökningar och centraliserade medicinska bedömningar. Utvecklingen är en förutsättning för ett effektivt och flexibelt nyttjande av länets samlade personalresurser. I en större klinik blir ytterligare investeringar i IT-teknik mer kostnadseffektiva och den framtida utvecklingen kan implementeras lättare. Teknikutvecklingen har också gynnat en fördjupning av relationen med våra regionvårdspartners. Gemensamma videokonferenser och internetkonferenser har effektiviserat utnyttjandet av den högspecialiserade vården och tekniken kan i den nya ögonkliniken utnyttjas mellan länets tre ögonmottagningar för konsultationer, internutbildning och kompetensutveckling inom länssjukvården. 4 Processen Så snart beslut om gemensam länsklinik för ögonsjukvården har fattats kan ny verksamhetschef anställas efter sedvanligt samrådsförfarande. Inriktningen är att en tillträdande verksamhetschef leder sammanslagningsarbetet och att denne erhåller projekt- och processtöd. Projekt- och processstöd utses av Divisionsledningen i samverkan med verksamhetschefen. I en projektgrupp för samgående ska 1:a linjechefer vid de båda klinikerna vid Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett ingå samt läkare från varje klinik. Hela projektarbetet, både processen och resultatet, ska löpande förankras i basenhetsrådet. Erfarenheterna från tidigare kliniksamgående visar att det finns kulturskillnader i vår organisation som måste tydliggöras och hanteras. Det är en långsiktig process, vars komplexitet kan motivera behov av externt stöd. Den kommande inre organisationen och uppbyggnaden av en gemensam ögonklinik blir en uppgift för den tillträdande verksamhetschefen att fastställa och bemanna. SID 4(5)
5 Förslag till beslut I denna skrivelse anges huvudargument för att skapa en gemensam klinik, som enligt min bedömning är nödvändig för att nå de av fullmäktige beslutade målen. En gemensam klinik, som i sig inte är ett mål, ger också möjligheter att säkra bemanning och långsiktig verksamhetsutveckling. Utifrån ovanstående föreslås att länets två ögonkliniker slås samman till en gemensam ögonklinik att sammanslagningen sker den dag då gemensam verksamhetschef tillträder. LANDSTINGET SÖRMLAND Anders Ahlgren Divisionschef Länssjukvård SID 5(5)