EMAS redovisning 2013 28 feb 2014
2/15 Innehåll 2 Om miljöredovisningen 3 Miljöpolicy 4 Miljöorganisation 5 Miljöledningssystemet och revisioner 6 Direkt och indirekt miljöpåverkan 7 Miljölagstiftning och andra krav 8 Miljömål och utfall 2013 11 Miljömål 2014 13 Kärnindikatorer enligt EMAS III Om miljöredovisningen Miljöredovisningen för 2013 utformad enligt krav i EMAS förordningen på en komplett, transparant och kvalitetsgranskad miljörapport. Denna miljöredovisning med tillhörande kärnindikatorer har granskats och godkänts av ackrediterad miljökontrollant nummer 1002, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. I en separat årsredovisning finns bland annat en förvaltningsberättelse med information om verksamheten under året, dess omfattning, besökssiffror, info om tillgänglighets- och jämställdhetsarbete under 2013. Årsredovisningen kommer innehålla uppföljningen av miljömålsarbetet. Med detta vill vi på GöteborgsOperan visa hur centralt vårt engagemang är i hållbar utveckling för vår verksamhet. Denna sammanställning innehåller information om förändringar inom GöteborgsOperans miljöorganisation, miljöledningssystem med dess styrande dokument och rutiner, samt miljömålsuppföljning, redovisning av kärnindikatorer enligt EMAS och miljöplan med miljömål för verksamheten under 2014.
3/15 GöteborgsOperans miljöpolicy I vår verksamhet ska vi vara sparsamma med ändliga och förnyelsebara resurser. Vi ska följa lagar och andra krav och ge våra medarbetare goda miljökunskaper. I vår strävan efter hållbar utveckling ska arbetet präglas av ständiga förbättringar. Därför skall vi på GöteborgsOperan: - alltid ha frågan om miljöpåverkan högt prioriterad vid planering, inköp och beslut inom verksamheten. - vid all tillverkning sträva efter metod- och materialval som gör det möjligt att återanvända eller återvinna produkter och material. - ha ett bra utbud av ekologiska råvaror i vårt restaurangkök och aktivt minska mängden avfall. - använda oss av marknadens ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt bästa färger, lim och andra kemikalier. - planera resor och transporter för att minimera användandet av fossila drivmedel. - målmedvetet arbeta med att minimera energiförbrukningen. - regelbundet och öppet kommunicera och följa upp miljöarbetet.
4/15 Miljöorganisation VD Peter Hansson Miljökonsult Natalja Koniouchenkova Miljöchef Teknisk chef Maths Nyström Miljösamordnare Fastighetschef Arne Sahlstedt Assistent Magdalena Fadum M I L J Ö O M B U D Magasinet Peter Strand Transport Berndt Stenholm Turné/Sköv Thomas Johansson Scenen Joel Björberg Ljus Sarah Carleson Restaurang Linda Rullander Verkstäder Jan-Erik Nilsson Snickeriet Markus Rehn Mask/Peruk Lill Dahlgren Projekt Kristoffer Pålman Projekt Jessica Fjelkegård Rekvisita Lennart Hessle Scenen Lars Ehnebuske Kostym Tatiana Bjarne Kostym Yvonne Ryberg Kostym Karin Johansson Marknad Katarina Hydén Mask/Peruk Frida C Jarl Kören Reima Killström Kören Heather Levenstein OperaDrama Anders Ahlin Orkester Brita Linemark Orkester Emil Jonasson Scenteknik Stefan Frideson Ljus Karin Wijk Ork.vaktm. Anders Buller Solister Anders Lorenzon Miljöombuden är representanter för olika funktioner inom verksamheten och är viktiga kommunikatörer inom organisationen. Under 2013 har miljögruppen ökat med flera nya representanter bland annat från de konstnärliga grupper och idag finns det totalt 27 miljöombud på GöteborgsOperan. Miljögruppen har under 2013 haft regelbundna möten, minst en gång i månaden. Protokollen läggs ut på intraportalen och fungerar som redovisande dokument i miljöledningssystemet. Möten handlar ofta om uppföljning av åtgärder och olika förslag på förbättringar av GO:s miljöprestanda och kommunikation. Miljösamordnaren har löpande ansvar för miljöledningssystemet, flödet av energi och avfall, men också säkerhet. Miljösamordnaren är också den som samlar in och rapporterar miljödata till Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Miljöchefen, som också är ledningens representant, sammankallar till miljögruppsmöten och leder miljöstrategin. Extern kompetens anlitas regelbundet, med miljöchefens godkännande, i form av konsult för administration av miljöledningssystemet, KLARA kemikaliedatabas, samt för intern miljöutredning och kommunikation.
5/15 Miljöledningssystemet och revisioner Göteborgs Operan har sedan tiotal år tillbaka aktivt och systematiskt arbetat med miljöfrågor. För att underlätta kommunikationen kring detta valde vi att under 2012 EMASregistrera och miljöcertifiera verksamheten enligt ISO 14001:2004. Certifieringen och registreringen omfattar GO:s verksamhet på Christina Nilssons gata, operahuset i centrala Göteborg, samt de funktioner som direkt styrs av verksamheten: turnéverksamhet, gästspel, externa koncerter etc. Under 2013 har verksamheten i Skandiahamnen förberetts för kommande certifiering under 2014. Magasinet och verkstaden, som hyrs av Folkteatern, har under hösten genomgått intern revision och vissa instruktioner anpassats till den lokala verksamheten. En särskild handbok finns nu på plats som beskriver och tydliggör hur ansvarsfördelningen ser ut mellan hyresgästens och GöteborgsOperans verksamheter. Det gäller bland annat olika avfallsfraktioner, förvaring och hantering av kemikalier mm. Under 2014 kommer även Skövdescenen förberedas för framtida certifiering och EMAS registrering. Dock har GöteborgsOperans miljöpolicyn, resepolicyn och egenkontrollen med avseende på miljölagstiftningen har hela tiden gällt även inom dessa verksamhetsområden. Den externa uppföljningsrevisionen genomfördes under maj 2013 av SP. Inga större avvikelser hittades. Åtta mindre avvikelser och två förbättringsförslag har lett till åtgärder inom följande områden: * Tydligare kommunikation av resultat från uppföljningen av handlingsplaner * Övergripande miljömål tydligt formulerade * Miljöombud finns för de konstnärliga personalgrupperna * Kommunikation av relevanta miljökrav till leverantörerna * Internrevisionens omfattning * EMAS redovisningen justerats enligt krav * Flera rutiner inom miljöledningssystemet har förtydligats Internrevisionen genomfördes under september 2013. Ett av syften var att kontrollera verksamhetens i Skandiahamnen inför certifieringsrevisionen 2014. Resultatet från internrevisionen ledde till tydligare gränsdragning mellan Folkteaterns- och GöteborgsOperans ansvar kring miljöpåverkande aktiviteter i Skandiahamnen, såsom avfallshantering, kemikaliehantering, avlopp, energi och brandsäkerhet. GöteborgsOperan, som rekommenderat, jobbar vidare med förhandlingarna med Västtrafik för att påverka publiken att i större utsträckning åka kollektivt till föreställningarna. Andra förbättringsåtgärder gällde bland annat handlingsplaner inom de konstnärliga delarna; rutin för godkännande av nya dokument i miljöledningssystemet; rutiner för egen anteckning för farligt avfall; kemikaliemärkning och förvaring; märkning vid vatten- och avloppshantering i målarköket. Årlig uppföljning och miljöredovisning till VGR Miljösekretariat genomfördes december 2013 - januari 2014.
6/15 Direkt miljöpåverkan Göteborgs Operans verksamhet innebär en rad olika typer av miljöpåverkan, föranledda av våra direkta miljöaspekter. Dessa är t.ex. klimatpåverkande utsläpp, olika luftföroreningar, farligt avfall m.m. Delar av verksamhen som ger upphov till dessa direkta miljöaspekter kan sammanfattas till fem kategorier eller målområden: 1. TRANSPORTER 2. ENERGI 3. INKÖP/RESURSANVÄNDNING 4. KEMIKALIER och 5. AVFALL Energin används till uppvärmning och kylning av lokaler, samt elanvändningen inom fastigheten och för verksamheten. Klimat- och miljöpåverkande utsläpp till luft kommer också från godstransporter, tjänsteresor och turné. Restaurangens livsmedelsval är en viktig del av GöteborgsOperans miljöarbete som närmare berör besökarna och publik. Inköp av kemiska produkter, uppkomst av farligt avfall och vattenanvändning till hygien, städ och tvätt är andra exempel på miljöpåverkande verksamhet. Materialinköp till produktion ger upphov till miljöpåverkan inom olika delar av livscykeln, inte minst vid uppkomsten av avfall olika avfallstyper. Indirekt påverkan Vi har självklart en viktig roll då vi ställer krav på och utvecklar samarbeten med våra leverantörer och entreprenörer, vars miljöprestanda och rutiner är viktiga för oss. Där vi har störst möjlighet att påverka är våra egna produktioners livscykelaspekter där återanvändning och återvinning blir nyckelbegrepp. Utformning av våra tjänster som till exempel föreställningstider som kan underlätta publikens resor med kollektivtrafik är ännu ett indirekt sätt att försöka styra miljöpåverkan. GöteborgsOperan är också en arbetsplats där medarbetarnas engagemang, kompetens och kunskap är avgörande, även när de cyklar hem, till lokal livsmedelbutik för att köpa middag eller när de agerar som samhällsmedborgare. Som en samhällsaktör och är vi en del av Västra Götalandsregionen där vi är med och försöker påverka miljö- och hållbarhetskrav som ställs vid centrala upphandlingar. Vi samarbetar och nätverkar med andra inom kultursektorn för att effektivisera vår resurshantering tillsammans, men också delar med oss av kunskaperna och hämta inspiration hos varandra för att kunna komma längre. GöteborgsOperan är en mötesplats för många människor från alla möjliga delar av världen. Vi har också möjlighet att inspirera till hållbara tankesätt under turnéer och besök på andra platser.
7/15 Bina lockar och väcker intresse GöteborgsOperans två bikupor på taket är ett eget initiativ från medarbetarna för att bidra till den biologiska mångfalden mitt i staden som ger ett konkret resultat lindhonung i fina burkar. De glädjer personalen och våra besökare i operashoppen. Det glädjer flera när lindarna omkring operan står i blom. Inom verksamheten illustrerar det i första hand medarbetarnas drivkraft, goda samarbeten och möjlighet att på ett konkret sätt hitta positiva miljöaspekter att arbeta med. Privat väcks intresse och fler vill gärna skaffa sig bina till sina trädgårdar för pollinering av frukt och bär. Det stärker GöteborgsOperans roll som en bredare samhällsaktör. Till exempel hade Göteborgs Biodlarförening sin kurs för tiotal nya bi intresserade på operans tak under försommaren och biodlare från Tjörn och Trädgårdsföreningen var på studiebesök vid olika tillfällen under året. Även under Kulturkalaset har vår nyckelinitiativtagare, Lars Ehnebuske vid flera tillfällen fått berätta om våra bikupor, för bland annat Fastighetskontoret och Biodlarkollektivet. Bina gör det lätt och roligt att kommunicera om miljöarbetet och når kanske ut till människor som annars inte är vår självklara publik. Takverksamheten har under 2013 fortsatt att utvecklas och nu finns det ett 15-tal personer involverade i de interna bi- eller trädgårdsgruppen. Det kan handla om att skapa utrymme för micro-rekreation och trivsel, låta kreativiteten flöda ut och att faktiskt testa och lära sig något nytt. Miljölagstiftning och andra krav Miljöbalken och flera europeiska förordningar och direktiv styr GöteborgsOperans verksamhet inom miljöområdet. Förutom de grundläggande kraven finns också myndigheternas föreskrifter inom områden som till exempel reglerar avfallshantering, kemikaliehantering, livsmedel, kosmetika och förebyggande av olyckor som också berör GöteborgsOperan. Varje år genomförs en intern kontroll av efterlevnaden av relevanta miljölagkrav omfattande hela Göteborgs Operans verksamhet. Under 2013 har egenkontrollen genomförts under september månad och dokumenterats med hjälp av en checklista, samt rapport från internrevisionen. Resultatet visade att GöteborgsOperans verksamhet sker inom befintliga lagkrav. Vi ser också att det är väldigt viktigt för verksamheten att våra leverantörer bidrar med att hålla kompetensen aktuell och på hög nivå. Välfungerande internkommunikation är ytterligare en nyckelfaktor som underlättar förebyggande av olyckor och tillbud. Detaljerad information om vilka lagar och andra krav som berör verksamheten och hur dessa efterlevs finns i Göteborgs Operans miljöledningssystem.
Utfall miljömål 2013 Grön indikation visar på god framgång inom målområdet. Målet är uppfyllt eller kommer att uppfyllas inom angiven tid. Gul indikation innebär att fler insatser behövs inom målområdet. Röd indikation innebär motsatt trend jämfört med målsättningen. 8/15 Särskilt prioriterade iterade områden 2013 Publikens resor Utarbeta och införa flera styrmedel för att minska fossilberoende för publikens resor till och från föreställningar. Övergripande: Bredda miljöledningssystemets effekter Utfall 2013 Hemsidan är kompletterad med tydligare information om hur besökarna kan ta sig till och från operan med kollektivtrafik och gång. Även länk till Västtrafiks reseplanerare finns på vår hemsida. I slussen vid foajén är en skärm installerad som i realtid visar besökarna kollektivtrafikens tider vid närmaste hållplatser. Kommentar Förhandlingar med Västtrafik om incitament för våra besökare att åka kollektivt till och från föreställningarna fortsätter (prioriterat miljömål 2014). Kollektivtrafikinfo finns även på en skärm i personalingången och via en kanal på samtliga skärmar i loger och andra personalutrymmen. Relaterat: Under 2013 har beslutet tagits om att börja digitalisera våra föreställningar och stora förberedelser gjorts för att kunna fjärrsända operan Kärleksdrycken till flera lokala samlingslokaler ute i regionen under början av 2014. Medarbetarengagemang Integrera fler grupper i miljöarbetet. Magasinet Göra verksamheten i Magasinet och verkstaden i Skandiahamnen klara för certifiering. Miljögruppen har fått fler miljöombud från de konstnärliga grupperna. Magasinet är klart för certifiering. Riktade informationskampanjer har genomförts för konstnärliga personalgrupperna t.ex. orkestern, kören och danskompaniet, kring GöteborgsOperans miljöarbete, framgångar, utmaningar och vikten av att få fram idéer och allas engagemang. En miljökartläggning har gjorts inför och i samband med internrevisionen under hösten 2013. Revisorerna bedömer verksamheten i Skandiahamnen vara klar för certifiering under 2014. ENERGI Minska energiförbrukningen med 1 kwh/m 2 (BTA) jämfört med 2012. Minska klimatpåverkande utsläpp från energiförbrukningen och minska den totala energiförbrukningen per ytenhet Utfall 2013 År 2013 var den totala energiförbrukningen 180 kwh/m 2, motsvarande 11 kwh/m 2 minskning jmf 2012. Kommentar Minskning jämfört med 2012: 191 kwh/m 2, (22 % minskning jmf 1996). Därmed är det långsiktiga målet uppnått: Att minska energiförbrukningen totalt per ytenhet (kwh/m 2 BTA) med 20 % fram till år 2020 (ref.år 1996, 230 kwh/m 2 ). Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 BTA) ska minska med 4 % jämfört men 2012 års nivå. År 2013 var förbrukningen av el 115,7 kwh/m 2 motsvarande 5,8 % minskning jmf 2012. Tot. mängd förbrukad el 2013: 3 509 MWh. 2012: 122,87 kwh/m 2, tot 3 726 MWh 2011: 123 kwh/m 2, tot 3 738 MWh Elförbrukningen har minskat med 20,7 % jämfört med 146 kwh år 2009. Vi köper endast el märkt Bra Miljöval.
9/15 TRANSPORTER Minska klimatpåverkande utsläpp från transporter och tjänsteresor Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per ska minska jämfört med 2012. Resande med privata bilar i tjänsten ska minska jämfört med 2012. Andel egna fordon som drivs med förnybara bränslen ska öka. Utfall 2013 Antal körda mil med tjänstebilarper 2013: 10,97 mil/. Tjänsteresor med flyg per 2013: 149 mil/. Andelen tjänsteresor med privata bilar 2013: utgör 22 % av alla bilresorna i tjänsten. År 2013 införskaffades en elbil som laddas med el märkt Bra Miljöval. Kommentar Antal körda mil med tjänstebilar 2013: 6450 mil tot. 588. Minskning jämfört med 2012: 13 mil/åa (2011: 15 mil/åa). Tjänsteresor med flyg 2013: 87652 mil totalt, vilket är en minskning med 95 mil/åa jmf 2012: 244 mil/ (2011: 78 mil/åa). Flygresor i tjänsten berör nästan uteslutande gästande produktionsteam och turnéresor. Detta är en ökning med 718 mil (ökning med 66 %) jmf 2013: 1 804 mil av tot. 8 254 mil körda med tjänstebilar och privata bilar i tjänsten. 2012: 1086 mil, utgör 15 % av alla bilresorna i tjänsten. 2011: 1430 mil (16%). Enligt VGR ska uppgå till max 35 % av bilresorna i tjänsten. Jämfört med 2012: Elfordonet ersätter en dieselbil och blir det tredje fordonet som går på förnybart bränsle. Utöver den finns två personbilregistrerade tjänstebilar som drivs med biogas (bi-fuel). KEMIKALIER Minska riskerna med kemikaliehanteringen Genomföra en behovsanalys för all kemikalieanvändning inom GO och ta fram inköpsrutin för kemiska produkter. KLARAanvändningen för risk- och produktbedömning ska öka vid inköp av nya kemiska produkter. Utfall 2013 Inköpare som berörs har utbildats internt i Klara systemet som verktyg vid val av miljö- och hälsosäkrare kemiska produkter. Den centrala inköpspolicyn har setts över och alla relevanta upphandlingar har miljökriterier. Berörda inköpare har utbildats internt i Klara systemets funktioner och tolkning av säkerhetsdatablad. Kommentar Målet anses vara uppfyllt eftersom de befintliga inköpsrutinerna uppfyller krav på medvetna miljöval vid inköp och upphandling. Inköpspersonalen har informerats och många av dem är själva miljöombud med hög medvetenhet och engagemang. Se även kommentaren ovan. Mängden använda utfasningsämnen enligt VGR utfasningslista var 2013 mindre än 500 ml (2012: 1 liter, 2011: 5,8 liter, jmf 14 liter år 2009). Antalet utfasningsämnen i kemiska produkter 2013: 2 st jmf 2012: 4 st, 7 st 2011 och 11 st år 2009).
10/15 INKÖP Minska miljöbelastningen på grund av inköp LIVSMEDEL Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten ska öka med 2 % jmf med 2012. Kartlägga användningen av PVC-produkter Utfall 2013 Andel ekologiska livsmedel utgör 34 % år 2013, vilket är en minskning jmf 2012. De större flöden av PVCprodukter är kartlagda. Kommentar Andel ekologiska livsmedel i livsmedelsbudgeten har minskat med 3 procentenheter jämfört med 2012: 37 % (2011: 28 %). Det beror dels på att vi fick ner priset för ekologiska varor i dialog med leverantören och dels att några få varor valdes bort pga höga priset. Dessa var bakverk som vi istället började producera själva i vårt kök. Resultatet visar att de större produktgrupperna innefattar i fallande ordning: dansmattor, projektordukar för scenproduktion, PVC-tejp till scen och verkstäder, konstläder till kostym och möbler. Vinyldansmattor utgör det enskilt största gruppen med högst andel mjukgörande ftalater (DINP, 24 viktprocent). Aktivt arbete pågår sedan 2010 att hitta tekniskt- och arbetsmiljömässigt bra alternativ. AVFALL ALL Minska miljöbelastningen på grund av avfallsgenerering År 2013 ska det källsorteradeavfallet vara minst 50 % av den totala mängden avfall. Utfall 2013 Källsorteringsgraden 2013 är 48 % Kommentar Detta är en ökning med 10,2 procentenheter jmf med 2012 (andelen var 37,8 %). Det är på väg åt rätt håll, men våra åtgärder har inte hunnit få fullt genomslag under 2013. Fler källsorteringsstationer och nya sorteringsmöbler installerats i personalutrymmen och under september har matavfallet i köket börjat sorteras ut. Källsorteringsgraden enligt VGR är det avfallet som materialåtervinns och det farliga avfallet, men inte det brännbara hushållsavfallet och deponiavfallet. Mängden mäts i vikt (ton). Fettavskiljning från kökets avlopp räknas med.
11/15 Miljömål för 2014 Vi har fortsatt med att kontinuerligt förankra miljöarbetet inom organisationen genom att låta respektive avdelning ta fram egna handlingsplaner till de detaljerade miljömålen som redovisas nedan. På det sättet vill vi se till att åtgärderna känns relevanta för alla medarbetarna inom deras respektive expertis. I den högra kolumnen visas hur våra miljömål relaterar till Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016 och de 16 nationella miljömålen. SÄRSKILT PRIORITERADE OMRÅDEN 2014 Publikens resor Komma i mål med förhandlingarna med Västtrafik Förnybar energi öka självförsörjningsgraden Installera solcellsanläggning på operahuset Öka miljöledningssystemets kapacitet Genomföra certifiering av verksamheten i Magasinet och verkstan i Skandiahamnen Kompetens Genomföra seminarium om flamskyddsmedel Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning Giftfri miljö VGR miljöprogram 2014-2016: Energi mål 2016: Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 %. Energi mål 2016:Den totala energianvändningen i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/kvm och bruksarea. Kemikalier mål 2016: Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80% jämfört med 2010. TRANSPORTER minska klimatpåverkan från transporterna Minska förbrukning av fossila bränslen för vägtransporter och tjänsteresor inom verksamheten (exkl. turné), jämfört med 2013 Utreda möjligheter för intern klimatkompensering för flygresor i tjänsten och turnéverksamheten. Planera för en helt fossiloberoende turné med transporter och resor inom Sverige Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning,giftfri miljö VGR miljöprogram 2014-2016: Transporter mål 2016: Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 % utföras med förnybar energi. Långsiktigt mål 2020: Västra Götalandsregionens person- och varutransporter ska bedrivas energieffektivt samt vara oberoende av fossil energi. ENERGI minska förbrukning av energi Minska den totala energiförbrukningen per ytenhet (kwh/m 2 BTA) jämfört med 2013 Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 BTA) ska minska jämfört med 2013 års nivå Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt VGR miljöprogram 2014-2016: Energi mål 2016: Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska vara minst 90 %. Energi mål 2016: Den totala energianvändningen i egna fastigheter överskrider inte 180 kwh/kvm bruksarea.
12/15 Miljömål för 2014 - fortsättning INKÖP bidra till hållbar utveckling genom inköp Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten ska öka jmf med 2013. Samverka med flera samhällsaktörer och leverantörer för utveckling av hållbara produkter och tjänster. Se även mål för kemikalier och avfall Relevanta nationella miljömål: Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet VGR miljöprogram 2014-2016: Livsmedel mål 2016: Andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 % av den totala livsmedelsbudgeten. Produkter & Avfall mål 2016: Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 % jämfört med 2012. KEMIKALIER minska användningen av utfasningskemikalier Minska användningen av och fasa ut kemiska produkter som innehåller ämnen som omfattas av Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas och PRIO-databasen. Relevanta nationella miljömål: Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning (tvättmedel), Begränsad klimatpåverkan VGR miljöprogram 2014-2016: Kemikalier mål 2016: Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80% jämfört med 2010. Långsiktigt mål 2020: VGR ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö. AVFALL öka återanvändningen och återvinningen av material År 2014 ska mängden avfall som går till materialåtervinning (inkl. biologisk behandling) vara minst 60 % av den totala mängden avfall. Relevanta nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet, Skyddande ozonskikt VGR miljöprogram 2014-2016: Produkter & Avfall mål 2016: Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 % jämfört med 2012. Långsiktigt mål 2020: Resursanvändningen inom VGR ska stödja en hållbar utveckling. Långsiktigt mål 2020: Det avfall som uppkommer inom VGR ska tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling.
13/15 Kärnindikatorer enligt EMAS III Varje kärnindikator består av följande: Ett värde i kolumnen A anger sammanlagd årlig tillförsel/påverkan inom det givna området. Värdet i kolumnen B anger organisationens sammanlagda årliga produktion (antal produktioner) eller annan relevant enhet för kvantifiering av kärnindikatorn t.ex. ytenhet för energianvändning. För icke-produktionsinriktade delar av verksamheten (förvaltning) kan siffran ange organisationens storlek uttryckt i antalet anställda. GöteborgsOperan redovisar i sådant fall antalet. Kolumnen R anger kvoten A/B för året 2013. Kolumnen 2012 visar jämförelsetalet från föregående års miljöredovisning. Energieffektivitet A B R 2012 a. Total direkt samt indirekt energianvändning inkl el (MWh) b. Total elanvändning exkl fjärrkyla (MWh) 5452 BTA 30325 m 2 180,0 kwh/ m 2 5778 MWh 191 kwh/ m 2 BTA 30325 m 2 3509 BTA 30325 m 2 115,7 kwh/m 2 3726 MWh 122,86 kwh/m 2 BTA 30325 m 2 Materialeffektivitet a. Mängd PVCplast (ton) b. Mängd kanalplast (ton) c. Mängd trävaror (limträ, plywood, masonit), exkl. möbler och rekvisita (ton) d. Mängd aluminium (ton) 2,2 9 pr [1] 0,24 ton/pr 2,2 ton 5,5 pr [1] 0,4 (ton/pr) 2,0 9 pr [1] 0,22 ton/pr 2,2 ton 5,5 pr [1] 0,364 (ton/pr) 3,0 9 pr [1] 0,33 ton/pr 5,0 ton 5,5 pr [1] 0,909 ton/pr 1,0 9 pr [1] 0,11 ton/pr 2,0 ton 5,5 pr [1] 0,364 ton/pr e. Mängd stål (ton) 8,0 9 pr [1] 0,89 ton/pr 13,0 ton 5,5 pr [1] 2,364 ton/pr
14/15 Materialeffektivitet forts. A B R 2012 f. Mängd scentextil (ton) 2,0 9 pr [1] 0,22 ton/pr 3,25 ton 5,5 pr [1] 0,59 (ton/pr) g. Mängd färg (ton) h. Mängd lim (ton) 1,0 9 pr [1] 0,11 ton/pr 1,0 ton 5,5 pr [1] 0,182 (ton/pr) 0,5 9 pr [1] 0,056 ton/pr 0,5 ton 5,5 pr [1] 0,091 (ton/pr) Vatten a. Sammanlagd årlig vattenförbrukning (m 3 ) 12 466 588 2 120 lit/åa 12 030 557 åa 2 159 lit/åa Avfall a. Sammanlagd årlig avfallsproduktion, exkl farligt avfall (ton) b. Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall (kg) 193,670 588 769 588 0,329 ton/åa 193,083 ton 557 åå 0,348 ton/åa 1,31 kg/åa 3 283 557 åå 5,89 kg/åa c. Sammanlagd mängd källsorterat [2] avfall (ton) 93,486 194,439 ton total mängd avfall 48 % andel källsorterat avfall 74,646 ton 197,086 ton totalt 37,8 % andel källsorterat avfall Biologisk mångfald a. Markanvändning i bebyggt område (m 2 ) 8059 588 13,71 m 2 /åa 8059 557 åa 14,47 m 2 /åa
15/15 Biologisk mångfald forts. A B R 2012 b. Inköp av ekologiska livsmedel (kr) 2 201 810 6 456 166 tot. livsmedelsbu dget 34 % 2 294 050 kr 6 293 715 kr tot 37 % Kemikalier a. Mängd utfasningsämnen* använda inom verksamheten (liter) b. Antal utfasningsämnen* i verksamheten (st) 0,5 14 liter år 2009 (basår) 2 11 st år 2009 (basår) 0,036 1,0 liter 14 liter år 2009 (basår) 0,071 0,181 4 st 11 st år 2009 (basår) 0,363 Transporter a. Totala utsläpp av CO 2 -e från transporterna (ton) 157,19 588 0,267 ton/åa 154,23 ton 557 åa 0,277 ton/åa 31 5,07 ton/pr 33 produktioner produktioner [3] 4,67 (ton/pr) b. Utsläpp av CO 2 -e från godsoch person transporter inkl. turné (ton) c. Utsläpp av CO 2 -e från personresor med flyg (ton) 48,85 588 108,34 588 0,083 ton/åa 30,5 ton 557 åa 0,0548 ton/åa 0,184 ton/åa 123,7 ton 557 åa 0,2221 ton/åa Utsläpp a. Sammanlagda (energi och transporter) utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -e) 186,63 588 0,317 ton/åa 204,7 ton 557 årsarb 0,368 ton/åa 31 6,02 ton/pr 33 produktioner [4] produktioner [3] 6,18 ton/pr
16/15 Utsläpp forts. A B R 2012 b. Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändning (ton CO 2 -e) 29,44 588 0,050 ton/åa 49,5 ton 557 åå 0,0889 ton/åa 31 0,95 ton/pr 33 prod. totalt produktioner [3] 1,5 ton/pr c. Sammanlagda utsläpp av SO 2 (ton) [4] d. Sammanlagda utsläpp av NO x (ton) [4] e. Sammanlagda utsläpp av PM (ton) [4] 0,792 588 1,627 588 0,079 588 0,0013 ton/åa 0,831 ton 557 åa 0,0015 ton/åa 0,0028 ton/åa 1,4678 ton 557 årsarb 0,0026 ton/åa 0,00013 ton/åa 0,083 ton 557 årsarb 0,00015 ton/åa *enl. utfasningslista för VGR [1] Antal produktioner år 2013 (9 st) där materialberäkningar är relevanta. [2] Källsorteringsgraden enligt VGR är det avfallet som materialåtervinns och det farliga avfallet, men inte det brännbara hushållsavfallet och deponiavfallet. Mängden mäts i kg. Fettavskiljning från kökets avlopp räknas med. [3] Total antal produktioner år 2013 (Årsredovisningen 2013). [4] Sammanlagda utsläpp av andra luftföroreningar än CO 2 -e (som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar) består av utsläpp från både energianvändningen och transporter, men omfattar inte flygresor. Detta beror på att utsläppen inte kan beräknas utifrån antal resta flygmil. Detaljerad information om flygplansmodeller, antal start och landningar, flygbränsleförbrukning m.m. går inte att få tag på. Schablonvärden saknas. Detta gäller även 2012.