Utvecklingsplan för. Leader Landsbygd Halland 2007-2013

Utvecklingsplan ör Leaer Lansbyg Hallan 2007-2013 Livskratigt öretagane och attraktiva boenemiljöer

1 Framtaganet av utvecklingsplanen... 3 2 Beskrivning av områet... 4 2.1 Inlening... 4 2.2 Beolkning... 4 2.3 Boenemiljö... 5 2.4 Natur och kultur... 6 2.5 Näringsliv... 7 2.6 Föreningsliv... 9 2.7 Utbilningsnivå... 9 2.8 Arbetsmarkna... 10 2.9 Miljö och hållbar utveckling... 12 2.10 Jämställhet... 12 2.11 Ungomar... 13 2.12 Integration... 13 2.13 Inrastruktur... 14 2.14 Bakgrun till val av geograiskt områe... 15 3 Analys av områet... 17 3.1 SWOT analys... 17 3.2 Valt tema... 19 4 Strategi... 20 4.1 Inlening... 20 4.2 Övergripane mål... 20 4.3 Insatsområen och aktiviteter... 21 4.4 Kriterier ör urval av projekt... 23 4.5 Mål och inikatorer... 25 4.6 Samarbete me anra områen... 26 4.7 Koppling till anra strategiokument... 26 4.8 Avgränsning och synergier till inansiella program... 28 5 Genomörane organisation... 31 5.1 Ieell örening... 31 5.2 LAG-gruppen... 31 5.3 LAG-möten... 31 5.4 Arbetsutskott... 32 5.5 Tematiska arbetsgrupper eller aerskap... 32 5.6 Ungomsgrupp... 32 5.7 Verksamhetskontor och verksamhetsleare... 32 5.8 Kommunikation... 33 5.9 Samverkan mellan lansbygsutvecklare i Leaerområet... 33 5.10 Projektuppöljning... 33 6 Buget... 34 7 Uppöljning och utvärering av Leaerområets verksamhet... 35 Bilaga 1: Karta över Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan... 36 Bilaga 2: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan... 37 Bilaga 3: Verksamhetsörhållanen... 49 Bilaga 4: Leamöter och suppleanter i LAG-gruppen... 50 2010-01-27 2

1 Framtaganet av utvecklingsplanen Våren 2007 påbörjaes arbetet me att skapa två Leaerområen i Hallan. Arbetet har letts av en arbetsgrupp beståene av representanter rån en privata, oentliga och ieella sektorn (LRF, Länsbygerået, HIT- Hallan och Region Hallan). Arbetsgruppen har arbetat ram två utvecklingsplaner, en ör Leaer Kustbyg Hallan och en ör Leaer Lansbyg Hallan. Arbetsgruppen har träats vi em tillällen och iskuterat innehållet i utvecklingsplanerna. För skapa elaktighet, ett ökat engagemang och en helhetssyn på lansbygsutvecklingen i Hallan samt ånga upp behov hos e beröra har ett antal möten anornats i varje kommun. Utvecklingsgrupper och öretag har bjuits in till mötena ör att elta och iskutera lokala behov och iéer. De lokala mötena har planerats och organiserats av värkommunen. På mötena har en inspiratör rån ett öre etta Leaer+områe inspirerat och inormerat om Leaermetoen och eras erarenheter. Mötena har avslutats me att ånga upp eltagarnas iéer och behov. I Hylte kommun samorganiseraes essa möten me ramtaganet av ett lokalt tillväxtprogram. Totalt har 10 möten anornats i Hallan uner våren 2007 är ca 400 personer har eltagit (exklusive Laholms kommun). I Laholms kommun har en kommunala lansbygsutvecklaren bjuit in till ialog och åkt runt i kommunen och samtalat me öreningar, öretag och allmänhet om Leaermetoen och ör att ånga upp eras iéer och behov. Drygt 100 personer har varit elaktiga i möten och samtal i Laholms kommun. Iéerna rån mötena i kommunerna har legat till grun ör analysen och inelningen i olika insatsområen. Två stuiebesök har genomörts, ett till Leaer Blekinge och ett till Leaer Nere Dalälven. Stuiebesöken genomöres i utbilningssyte ör kontaktpersonerna på kommunerna, Länsbygerået och Region Hallan. En lansbygsstrategi har arbetats ram ör Hallan. Den togs ram i en bre process som pågick i olika aser uner 2006. En arbetsgrupp beståene av representanter rån länsstyrelsen, Region Hallan, LRF, Skogsvårsstyrelsen, länets kommuner samt Hushållningssällskapets lansbygsutvecklare träaes vi ett antal tillällen och iskuterae målsättningar och örutsättningar ör Hallans lansbyg 2007-2015. Hösten 2006 eltog en breare grupp i ett större seminarium. På seminariet anns representanter rån många av e organisationer och öretag som verkar på och ör lansbygen; kommunerna, LRF, 4H, Hembygsöreningar, Lantmäteriet, enskila öretag, öretagsnätverk m l. Totalt var et 69 eltagare varav 33 kvinnor och 36 män. Deltagarna på seminariet arbetae örst ram e tillgångar som utmärker Hallan och me utgångspunkt i essa togs iéer ram ör va som är viktigt att utveckla och jobba viare me ör en livskratig lansbyg. Utirån et nationella Lansbygsprogrammet, Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg och e regionala miljömålen har länsstyrelsen sammanställt Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet 2007-2013. Me utgångspunkt rån essa två okument, Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg och Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet 2007-2013, samt resultaten rån e mobiliseringsmöten 1 som samornaes våren 2007 har Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan arbetats ram. 1 Se bilaga 3: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan 2010-01-27 3

2 Beskrivning av områet 2.1 Inlening Lansbygen i Hallan är tätortsnära 2 och mer än häten av länets invånare bor på lanet eller i någon av e minre tätorterna 3. Länets kustområe har en stark ekonomisk utveckling mean inlanet har en svagare utveckling. Me utgångspunkt rån e skillnaer som inns mellan kust och inlan båe va gäller möjligheter men även va gäller problem och brister elas Hallan in i två Leaerområen, Leaer Lansbyg Hallan 4 och Leaer Kustbyg Hallan 5. 2006-12-31 hae Leaer Lansbyg Hallan 99 351 invånare och Leaer Kustbyg Hallan 90 356 invånare. Denna utvecklingsplan rör Leaer Lansbyg Hallan. Leaer Lansbyg Hallan består av sex kommuner: hela Hylte kommun och stora elar av Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmsta och Laholms kommun. Den totala arean ör Leaer Lansbyg Hallan är ca 4705 km 2. Leaer Lansbyg Hallans geograiska utsträckning överensstämmer till stora elar me Hallans län me unantag rån 29 örsamlingar utme kusten (se karta bilaga 1). Två örsamlingar, Veige örsamling och Elsbergabygens örsamling, har elats och i stället använs örsamlingsgränserna som gälle innan örsamlingssammanslagningen 2006-01-01. Veige örsamling 6 har elats och gamla Veige örsamling och gamla Sällstorp örsamling tillhör Leaer Lansbyg Hallan mean gamla Ås örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan. Även Elsbergabygens örsamling 7 har elats och gamla Tönnersjö örsamling tillhör Leaer Lansbyg Hallan mean gamla Elsberga örsamling och gamla Trönninge örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan. Orterna Ahla, Skogaby, Årnaberga me västlig gräns Lagan och i örlängning gamla järnvägen som tillhör Laholms örsamling tillhör också Leaer Lansbyg Hallan mean resterane el av Laholms örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan 2.2 Beolkning Leaer Lansbyg Hallan har totalt sätt en positiv beolkningsutveckling. Beolkningen i Leaer Lansbyg Hallan ökae me 1,4 procent mellan år 2000 och 2005, se tabell 1 nean. Skillnaerna inom områet är ock stora. De östra elarna av Leaer Lansbyg Hallan har en stagnerane eller vikane beolkning mean e västra elarna har en växane beolkning 8. 2 Som tätort räknas enligt SCB alla hussamlingar me minst 200 invånare är avstånet mellan husen inte överstiger 200 meter. 3 2005 boe 79 procent av Hallans beolkning i tätort och enast 21 procent utanör tätorter enligt SCB. 4 Se karta bilaga 1 5 Se karta bilaga 2 6 Vi örsamlingssammanslagningen 2006-01-01 slogs Veige örsamling, Sällstorp örsamling och Ås örsamling ihop till Veige örsamling. 7 Vi örsamlingssammanslagningen 2006-01-01 slogs Elsberga örsamling, Trönninge örsamling och Tönnersjö örsamling ihop till Elsbergabygens örsamling. 8 Folkmäng 2006-12-31 och beolkningsöränringar uner 2006 i Hallans län, kommuner och örsamlingar, Meelane 2007:12, Länsstyrelsen i Hallan 2010-01-27 4

Tabell 1. Folkmäng i Hallans Leaerområen år 2000 och 2005 9. Källa SCB År 2000 År 2005 Dierens Procent Leaer Lansbyg Hallan 97 224 99 226 2 002 2,1 Leaer Kustbyg Hallan 80 679 85 216 4 487 5,6 Leaer Lansbyg Hallan har ett litet lyttningsöverskott 10 i alla ålersgrupper utom 65+. Det största lyttningsutbytet har Hallan me Göteborg, Sjuhärasbygen och västra Smålan. Nettolyttning rån Hallan sker i örsta han till e vanligaste utbilningsorterna och till storstasområena, me unantag rån Göteborg. Hälsosituationen hos en hallänska beolkningen är go. Ohälsotalen tillhör e lägsta i lanet och meellivslängen är längre än i anra län. Problemen me sjuk- och ohälsotal i Sverige har ock även rabbat Hallan. Antalet sjukskrivna och örtispensionärer har ökat. Liksom i övriga lanet ökar ohälsotalen ör kvinnor mest. 2.3 Boenemiljö Det attraktivaste områet att bosätta sig i Hallan är längs me kusten (och ca 5 km in i lanet) och är har markpriserna stigit enormt e senaste åren. I inlanet har mark- och huspriserna inte stigit alls lika mycket. Va som är attraktivt är ock subjektivt. Va som är attraktivt ör vissa, är oattraktivt ör anra. Enligt en rapport rån Nutek 11 är lansbygen generellt sett minre attraktiv ör kvinnor, ungomar och invanrare på grun av brist på jämställhet och integration i miljön. Ett stort problem i Leaer Lansbyg Hallan är möjligheterna att bygga nytt. För privatpersoner är prouktionskostnaerna vi nybyggnation ör höga jämört me väret på huset, vilket meör att inansiering av nybyggnation är svår. Detta är en hämmane aktor ör utvecklingen på lansbygen. Ett annat stort problem är bristen på varierae bostasalternativ. Lansbygen omineras helt av egna villor och et råer brist på lägenheter, seniorboenen osv. De två största tätorterna i Leaer Lansbyg Hallan är Oskarström me 4 011 invånare och Hyltebruk me 3 742 invånare. Det stora antalet tätorter i Leaer Lansbyg Hallan har uner 1000 invånare. Utvecklingen generellt i hela söra Sverige är att minre tätorter har problem att behålla sin beolkning. Utvecklingen är att ren lansbyg och stäer är mer attraktiva. För Leaer Lansbyg Hallan inns samma problem. Båe enskila personer och öretag är i variera gra beroene av blan annat livsmeelsbutiker, utbilning, post- och kassaservice samt vår och omsorg ör att varagen ska ungera och ör att verksamheter ska kunna berivas. Denna miljö, i termer av tillgänglighet, påverkar även områets attraktivitet. En nerlag livsmeelsbutik kan ha yllt lera unktioner än just livsmeelsörsörjning. Ota är butikerna ombu ör post, apotek, spel 9 I avgränsningen av Leaerområena har örsamlingarna Elsbergabygen och Veige elats. Vi reovisning av statistik kan örsamlingar inte elas. I tabellen har ärör Elsbergabygen örts till Leaer Kustbyg Hallan och Veige till Leaer Lansbyg Hallan. Viare har tätorten Laholm och Billal tagits bort rån Leaer Kustbyg Hallan. 10 SCB, 2006 11 Livsmiljöer som attraktionskrat, Nutek, 2006 2010-01-27 5

me mera och som samlingsplats yller e ärör ota en social unktion. Skolor och bygegårar är anra samlingsplatser som också kan ylla en social unktion. I Leaer Lansbyg Hallan är tillgängligheten till närmaste agligvarubutik relativt go. Majoriteten av invånarna har minre än 15 minuter till närmsta agligvarubutik 12. En go tillgänglighet till grunskolor me go kvalitet är av stor betyelse ör många människors val av boenemiljö. Uner anra halvan av 1990-talet skee en kratig minskning av antalet skolor i lanets gles- och lansbyger, en minskning som planae ut uner början av 2000-talet. Bakgrunen till enna utveckling inns ramörallt i minskae barnkullar. I Hallan las em skolor (årskurs 1-6) ner på lansbygen mellan 2001 och 2005. Avstånet till närmsta skola ör elever i årskurs 1-6 är i e lesta all uner 15 kilometer. Ett litet antal elever (runt 100 stycken) har över 15 kilometer till skolan. Figur1. Avstån till låg och mellanstaieskola 2004. Källa Glesbygsverket 2.4 Natur och kultur När man äras genom Leaer Lansbyg Hallan bjus man på en variationsrik resa, båe i nor sylig och öst västlig riktning. Lanskapet och naturens mångormighet beror på skitane naturgeograiska och geologiska örutsättningar, men har också en kulturhistorisk bakgrun; i lanskapet kan man avläsa hur människan har brukat joren och skogen genom århunraena. Leaer Lansbyg Hallan har en rik och omväxlane natur me slätt, skog, myr, sjö och vattenrag. I e västligaste elarna, rån Hallansåsen i söer till Viskan i norr, breer en långa lack kustslätt ut sig i ett jorbrukslanskap. Mellan slättlanet i väster och skogarna i öster ligger en variationsrik mellanbyg me bebyggelse och olingsmarker. Lanskapet är småbrutet me stenmurar, hagmarker och lövskogsungar. Förr var bok- och ekskogarna allenaråane, men uner e senaste hunra åren har gran inplanterats. Flera härliga bokskogar har ock bevarats. De mest käna ligger på Hallansåsen och Åkullaområet. I gränstrakterna mot Smålan ominerar barrskogen helt. Den syöstra elen av Leaer Lansbyg Hallan bjuer bl.a. på myrmarker. 12 Glesbygsverket, 2007 2010-01-27 6

Leaer Lansbyg Hallan erbjuer ina möjligheter att iska i insjöar och i åar. Tvärs igenom områet letar sig e hallänska åarna Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Uppör åarna tar sig en beröma Hallanslaxen. Bästa iskeplatserna inns i Ätran och Lagan. Specialisering och storleksrationalisering inom jorbruket har på många håll i Hallan meört att marker lämnats utan skötsel och en mäng lanskapselement och småbiotoper har örsvunnit. De natur- och kulturvären som inns i olingslanskapet är resultatet av många generationers olarmöa. Småbiotoper som stengärsgårar, småvatten och hamlae trä ungerar som viktiga livsmiljöer ör en ra hotae och sällsynta arter. Jorbrukets bebyggelse utgör en viktig el av lansbygen och ess historia. Rationaliseringar inom jorbruket har gjort att många byggnaer inte längre använs. Dessa byggnaer är en viktig el av kulturhistorian och är viktiga att bevara ör att å örståelse ör lansbygens historia. Hallan har ett brett kulturutbu i orm av konst och musik, sevärheter och evenemang samt en brokig och spännane historia. Kultur och kulturarv har ått öka betyelse ör Hallans utveckling och konkurrenskrat. Genom att öka kompetenslöet mellan kultur, kulturarv och näringsliv skapas goa örutsättningar ör innovativa och attraktiva miljöer me nytänkane vilket rämjar sysselsättning och tillväxt ör båe upplevelseverksamheter och tjänstenäringar. En attraktiv region me utvecklae natur, kultur och kulturarvsresurser birar me ett merväre till näringsliv och rämjar konkurrenskraten. 2.5 Näringsliv Globaliseringen och en ökae internationella konkurrensen skapar nya örutsättningar ör Hallans utveckling. Vi har gått in i en perio me mycket snabba öränringar är inustrijobb är särskilt utsatta. I branscher som präglas av stark internationell konkurrens och relativt sett mer stanarisera prouktion, riskerar eekterna att bli märkbara. Utvecklingsarbetet på lansbygen behöver intensiieras så att globaliseringens möjligheter utnyttjas på ett bra sätt i ramtien. Hallans näringsliv omineras av små öretag 13. Genom näringslivets stora branschbre me många små och meelstora öretag skapas en robust näringslivsstruktur som är minre känslig ör marknasöränringar och strukturella öränringar. Frånvaron av ominerane branscher och öretag samt örekomsten av många småöretag gynnar lexibilitet och omställningsörmåga. Hylte kommun har en något annan näringslivsstruktur än e anra kommunerna i Hallan. I Hylte kommun omineras näringslivet av meelstora och stora öretag inom tillverkningsinustrin och enast sju procent är sysselsatta i småöretag. Det hallänska näringslivet har i allmänhet en go lönsamhet men samtiigt en relativt låg tillväxtvilja. Småöretagen kännetecknas också av en hög meelåler blan öretagslearna vilket på sikt kan lea till problem i samban me generationsskiten i ägarlea öretag. Brist på rätt arbetskrat är et största tillväxthinret. För Hylte kommun tillkommer en tylig koppling till attraktivt boene. Många öretag vill att eras anställa gärna ska bo i närheten ör et ökar möjligheten att å behålla em längre. Inpenlingen rån kusten av arbetskrat har en tenens att öka mean beolkning penlar inåt Smålan. Bristen på attraktivt byggane örsvårar möjligheten att inna lämplig arbetskrat. 13 Upp till 49 anställa 2010-01-27 7

Hallan har å sysselsatta i branscher me stort teknik- och kompetensinnehåll och inom öretagstjänster. Företag me stort kunskapsinnehåll har trots sin litenhet en relativt snabb utveckling. Dock inns en risk ör att en begränsae tillgången till avancerae öretagstjänster, kompetensörsörjning och annan service på sikt kan verka tillväxthämmane. Hallan har ett högt nyöretagane. Uner 2005 var etableringsrekvensen 7,1 öretag per 1000 invånare vilket är relativt högt jämört me lertalet anra län. Ungeär en trejeel av e nya öretagen i Hallan startas av kvinnor. Det inns ramgångsrika tillväxtöretag båe i inlanet och vi kusten, men tillväxtöretagen ominerar vi kusten. Kostnaerna ör mark och lokaler är lägre inlanet men inrastrukturen är generellt sett sämre. I Hallan inns ett stort antal skogsägare och skogsöretag. Flertalet av em inns i inlanet och meelastigheten är betyligt minre i Hallan än i övriga Sverige. 25 procent av Hallans areal är jorbruksmark, vilket är en betyligt större anel än ör riket som helhet. Genomsnittsarealen ör ett hallänskt jorbruksöretag är något minre än riksgenomsnittet. I örhållane till primärprouktionens storlek i länet har en örälane livsmeelsinustrin en utvecklingspotential. En stark strukturrationalisering pågår inom jorbrukssektorn samtiigt som en hög anel av lantbrukarna vill satsa på nya gårsbaserae verksamheter. Sysselsättningen inom e gröna näringarna, v s inom jor- och skogsbruket me tillhörane unerleverantörer och örälingsinustri utgör ca 15 procent av Hallans totalt sysselsatta vilket är betyligt högre än riksgenomsnittet som ligger på 10 procent. Leaer Lansbyg Hallan har långa jor- och skogsbrukstraitioner och lantbruksöretagen har ota en iversiiera verksamhet. Leaer Lansbyg Hallan har en betyelseull livsmeelsprouktion me tonvikt på en upplevelsebasera, småskalig örälingsinriktning. Här inns en potential ör öka öräling av jorbruksproukter och anra proukter i områet. Uner senare år har et vuxit ram ett relativt stort antal små livsmeelsproucenter som riktar sig till utvala marknaer me merväresproukter. Många av e nya öretagen arbetar i olika typer av nätverk och har en stark koppling till upplevelsenäringen. Hallan är ett av Sveriges viktigaste och mest expansiva turistområen me en stark och växane ström av besökare. Natur- och kulturvären samt ett ökat öretagane inom upplevelsenäringen innebär att turismen ökar i omattning i Leaer Lansbyg Hallan. Det inns ett stort utrymme ör utveckling av besöksnäringen genom åtgärer som örlänger säsongen och genom en utveckling av paketera service och upplevelser som lockar ler besökare till områet. Många service- och tjänsteöretag inom upplevelsenäringen har svårt att öräla sina tjänster och proukter till spetsproukter me högt väre ör att tillgoose utlänska köpstarka kuner. Me rätt insatser kan man se möjligheter som ökar öretagens tillväxt, attraktionskrat och konkurrenskrat och stärker strukturerna ör samverkan i Leaer Lansbyg Hallan. Miljöteknik är en kunskapsbasera ramtissektor som stimulerar ny kunskaps och ny teknik och har stort okus på orskning och utveckling. Det inns essutom ett stort globalt intresse ör svensk teknik och kunnane som möjliggör öka export. I Hallan ökar antalet miljöcertiierae öretag och miljöteknikbranschen i regionen ligger örhållanevis långt ramme. Stora vinkratssatsningar på lan, biogasprojekt som har båe lokal och regional karaktär, järrvärmeutbyggna me biobränsle, övergång till etanol och raps som rivmeel är 2010-01-27 8

exempel på tillväxtprojekt i Leaer Lansbyg Hallan. Det pågår iskussioner kring hur olika råvaror (t ex raps, salix, hampa, gösel av olika kvalitet) och kombinationer av essa, kan komma att olas och utnyttjas i utveckling av prouktion av biobränsle. 2.6 Föreningsliv Hallan är öreningstätt me många hembygsöreningar, kulturöreningar, irottsöreningar m.m. Cirka en trejeel av länets invånare är me i någon av e 850 irottsöreningarna som inns. Särskilt på lansbygen har öreningsliv och ieellt engagemang en stor betyelse ör ortens sammanhållning och vilket birar till näringslivets utveckling. I Hallan inns en traition och stolthet i att samarbeta, vilket ger sitt uttryck i starka sociala nätverk och ett positivt samarbetsklimat. Många öreningar vittnar ock om en ålig uppslutning rån en yngre generationens eltagane i ieell verksamhet och återväxten är hota. I Leaer Lansbyg Hallan inns ett stort antal lokala utvecklingsgrupper, totalt 62 stycken. Aktiviteten och engagemanget i utvecklingsgrupperna i Leaer Lansbyg Hallan är generellt sett stort jämört me utvecklingsgrupperna i Leaer Kustbyg Hallan. Utvecklingsgrupperna i Leaer Lansbyg Hallan har mer kniven på strupen och tvingas ta tag i att ta tag i problem i bygen. I Leaer Lansbyg Hallan inns 24 4H-klubbar som arbetar me olika aktiviteter riktae mot barn. 2.7 Utbilningsnivå Utbilning har stor betyelse ör såväl inivien som samhället. Utbilningsnivåerna i samhället avspeglar strukturella och långsiktiga mönster. Utbilning är på så sätt en grunörutsättning ör båe en emokratiska utvecklingen och kompetensörsörjningen ur ett arbetsmarknasperspektiv. När et gäller ormell utbilning kan skillnaer ses mellan boene i olika områestyper, kön och åler. Boene i glesbyger och tätortsnära lansbyger har generellt en lägre utbilningsnivå än e som bor i tätorter, särskilt blan e yngre. Ungomar i gles- och lansbyger gör elvis anra stuieval än e i tätorter, vilket är en orsak till lägre utbilningsnivåer. Många människor i gles- och lansbyger påbörjar stuier senare i livet och et är ärör viktigt att möjligheten inns att börja stuera längre ram i livet. Dessutom är et skillnaer i utbilningsnivå mellan män och kvinnor. Kvinnor har högre utbilning än män, något som gäller oavsett var man bor. Den västra elen av Leaer Lansbyg Hallan har en högre utbilningsnivå än en östra. I Hylte kommun hae 18,4 procent 14 etergymnasial utbilning jämört me närmare 30 procent i hela Hallan. Anelen högutbilae är högre i norra elen av Leaer Lansbyg Hallan än i söra elen. Se karta nean. 14 Sysselsatt agbeolkning, SCB, 2004 2010-01-27 9

Figur 2. Anel högutbilae 2005, 30-44 år. Källa Glesbygsverket En grunläggane utgångspunkt ör et regionala/lokala näringslivsarbetet är övergången till en ekonomi som allt mer utvecklas genom kunskap och örnyelse. Invånarnas kunskap och örnyelse blir allt viktigare ör näringslivets utveckling. Förmågan till nyskapane är en örutsättning ör ramgångsrika öretag och regioner på en alltmer global markna. Hallan har å kunskapsintensiva öretag och många öretag har låg utbilningsnivå båe blan öretagare och anställa. De hallänska öretagen ligger uner riksgenomsnittet när et gäller utbilningsnivå. I Hallan inns ett viktigt och ökane samarbete mellan högskolan och näringslivet. Samarbetet är ock begränsat till vissa elar av näringslivet och majoriteten av öretagen har ortarane inga kontakter me högskolor och universitet. 2.8 Arbetsmarkna Hallan har en go sysselsättningsutveckling båe ör kvinnor och ör män jämört me anra län. Uner 2000-talet (2000-2004) har Hallan hat en ökning av antalet sysselsatta på rygt åtta procent, vilket är en största ökningen i lanet. Arbetslösheten är låg jämört me anra regioner. Hallan har en hög örvärvsrekvens ör båe kvinnor, män och personer me utlänsk bakgrun. Leaer Lansbyg Hallan har en högre anel arbetslösa än Leaer Kustbyg Hallan. Arbetslösheten är som högst i syöstra Leaer Lansbyg Hallan. Se karta nean. 2010-01-27 10

Figur 3. Anel arbetslösa 20-64 år 2003. Källa Glesbygsverket Hallänningarna arbetar i stort sett i samma branscher som svenskar i genomsnitt. Förhållanet mellan varu- och tjänsteprouktion är ungeär som i riket, v s cirka 30 procent arbetar me varuprouktion och cirka 70 procent arbetar inom tjänsteprouktion. Näringslivsstrukturen på en hallänska arbetsmarknaen, me många småöretag och en stor branschbre, meör speciella problem ör kvinnors ställning på arbetsmarknaen. Inikatorer på etta är kvinnors inkomster, anelen eltisarbetane och kvinnornas örvärvsrekvenser sett i relation till männens. I alla essa avseenen har kvinnor i Hallan en sämre situation än i lera anra län och riket i genomsnitt. Liksom i övriga lanet har ungomar och invanrare svårt att etablera sig på arbetsmarknaen. Näringslivsstrukturen leer också till att arbetsmarknaen inte i tillräckligt hög gra erbjuer arbete åt högutbilae. Hallans beolkning har en hög utbilningsnivå men arbetsmarknaen eterrågar i allt ör liten utsträckning personal me etergymnasial utbilning. Detta beror på lera aktorer; näringslivet är småskaligt och har ett lågt teknik- och kunskapsinnehåll, en öretagsinriktae tjänstesektorn är liten och en oentliga örvaltningen är relativt liten. På sikt kan svårigheterna ör högutbilae att å jobb i Hallan bli ett hiner ör en ortsatt positiv utveckling. Inlyttningen av välutbila och kompetent arbetskrat kan motverkas om inte arbetsmarknaen blir mer attraktiv ör akaemiker. En motverkane aktor är att i takt me att vi lämnar inustrisamhället och går in i kunskapssamhället går trenen mot att öretag etablerar sig är kunskapen inns. En stor anel högutbila arbetskrat kan sålees innebära nyetableringar av kunskapsintensiva öretag. 2010-01-27 11

Tillgången på välutbila och kompetent arbetskrat är väsentlig ör näringslivets örmåga att växa. Bristen på lämplig arbetskrat me rätt utbilning är ett stort hiner ör tillväxt i e hallänska öretagen. Samtiigt visar analysen på brister i arbetet me att ta till vara och utveckla arbetskraten ullt ut. Alltör många står utanör arbetsmarknaen och et hallänska näringslivet eterrågar i ör liten utsträckning personal me etergymnasial utbilning. 2.9 Miljö och hållbar utveckling Hallans attraktivitet är starkt örknippa me länets goa miljö. Tyliga varningssignaler kommer nu när et gäller klimatöränringens eekter och miljösituationen i sjöar, kustvatten och hav. Utan tvekan är etta en av Hallans viktigaste ramtisrågor. Energiörsörjning, boene och transportssystem står i örgrunen i arbetet ör en ekologisk hållbar utveckling och Hallan behöver ligga långt ramme i utveckling och använning av ny teknologi ör en minre ossilberoene ekonomi. Det är en utveckling som ger örutsättningar ör växane öretag och nya jobb. Försurning av mark och vatten är ett av e allvarligaste miljöproblemen i Hallan. Den viktigaste orsaken är et höga nerallet av örsurane svavel- och kväveöroreningar. Kombinationen av hög neerbör och örsurningskänsliga marker gör att länets inre elar hör till e värst rabbae områena i lanet. Kalkning av sjöar och vattenrag har som ölj av etta ått en stor omattning i länet. 2.10 Jämställhet Jämställhet är en viktig el av en go livsmiljö och ör en lokala utvecklingen. Kvinnor och män ska ha rätt till samma utbilning, arbete, inlytane i samhället samt samma ansvar ör et obetala hem- och omsorgsarbete. Kvinnor arbetar i lika stor el i en oentliga som i en privata sektorn mean män i större utsträckning arbetar inom en privata. Etersom et är en privata sektorn som ökar snabbast blir villkoren också olika ör kvinnor och män. Inom vissa näringsgrenar är örelningen mellan kvinnor och män mycket ojämn, vår och omsorg är kvinnoominerae och tillverknings- och bygginustrin är mansominerae. Generellt sett kan man säga att män tillverkar, transporterar och säljer varor, mean kvinnor istribuerar varor, vårar och utbilar. Denna ojämna örelning gör att utvecklingsmöjligheterna i olika lokala arbetsmarknasregioner är olika ör kvinnor och män. 20 25 procent av öretagen i Hallan ägs av kvinnor. I Kungsbacka är anelen högre. Anelen kvinnliga öretagare är högre på lansbygen än i tätorterna. De kvinnliga öretagen är otast inte i AB orm eller mer kapitalkrävane verksamheter utan ota i orm av små butiker, Be an Breakast m.m. Regionalt Resurs Centrum i Hallan är en ieell örening som arbetar ör att stöja kvinnliga öretagare. De erbjuer bl.a. utbilningar och jobbar i ett nätverk ör kvinnliga öretagare. Att satsa på utveckling av beintliga öretag samt möjliga nyetableringar på lansbygen gynnar i större utsträckning kvinnor än män, etta som ett resultat av verksamhetens karaktär. 2010-01-27 12

2.11 Ungomar Leaer Lansbyg Hallan har problem me att ungomarna lyttar rån områet ör stuier och arbete. En orsak till att många ungomar lyttar är bristane kommunikationer. Detta är ingen ovanlig utveckling på lansbygen. För båe glesbyger och tätortsnära lansbyg är lyttnettona negativa ör ålrarna 16-19 och 20-29, mean tätorter totalt har kratigt positiva lyttnetton. Ungomarna lyttar ramörallt ör att stuera, arbeta eller byta miljö. Begränsa tillgång på ett allsiigt utbu av kultur- och ritisaktiviteter är också ett motiv ör ungomar att lytta rån lansbygen samt bristen på mötesplatser och bostäer. För att ungomar skall å ett bra och gott liv på lansbygen krävs även elaktighet och inlytane. Ungomar vill vara me och påverka, men år inte en uppmärksamhet e bore ha, vilket påverkar utvecklingen på ett negativt sätt. Genom att skapa goa örutsättningar ör ungomar att elta i beslutsprocesserna kan növäniga krater ör lokal och regional utveckling tas tillvara. Ungomarna skall stimuleras i sin strävan att inhämta kunskap och kompetens ör et ortsatta vuxenlivet, vilket ota innebär att e lyttar rån orten uner en viss ti. Va som här är viktigt är att e skapas miljöer som gör att e återväner. Ungomsarbetslösheten 15 i Hallan är lägre än i riket totalt. Anelen unga öretagare i Hallan är något uner riksgenomsnittet 16. De söra elarna av Leaer Lansbyg Hallan har en högre anel ungomsöretagare av en norra. 2.12 Integration Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är integration av svenskar me utlänsk bakgrun intressant å e birar till arbetskrats- och kunskapsörsörjning, serviceunerlag, skattebasen, serviceutbuet, branschbreen etc. Samtiigt skapas örutsättningar ör inivien att utvecklas och bli integrera i samhället. Över hälten av em me utlänsk bakgrun i Sverige bor i en tätortskommun i storstasregionerna 17. För invanrare som bryter mönstret och lyttar till glesare beboa kommuner gäller att sysselsättningsnivån är relativt hög. Förvärvsrekvensen ör em me utlänskbakgrun i Hallan är 62 procent, vilket kan jämöras me en totala anelen örvärvsarbetare i Hallan som är 80 procent 18. I Hallan bor en majoritet av svenskar me utlänsk bakgrun i stäerna eller e större tätorterna. Detta är inget unikt mönster ör Hallan utan ett mönster som återinns i hela Sverige. För många av e utrikes öa har boene på lansbygen en ålig status. De som kommer rån lansbygen har ota erarenheter av attigom och ålig boenemiljö. En intressant råga att ställa utirån et är: Skulle ler invanrare lytta till lansbygen om man käne till örhållanena är och visste mer om en? Personer me utlänsk bakgrun skulle kunna komma att å en stor betyelse ör lansbygen va gäller t.ex. upplevelsenäringen, service och småskalig mat. 15 16-24 år, arbetslösa plus personer i program me aktivitetsstö, AMS, 2007 16 16-34 år, SCB, 2004 17 Stockholm, Göteborg och Malmö 18 Anelen örvärvsarbetane i Hallan 16+, SCB, 2005 2010-01-27 13

2.13 Inrastruktur En bra inrastruktur avseene vägar, järnvägar och anra transportsystem samt IT och anra kommunikationssystem är en örutsättning ör go utveckling av näringsliv och samhälle. Tillgången till IT blir allt viktigare, inte minst ör e nya ramväxane branscherna och småöretagen. Hallan har en mycket stark inrastruktur i nor syliga riktning me e nationella stråken E6 och Västkustbanan. E6 går elvis genom e västra elarna av Leaer Lansbyg Hallan. I öst västlig riktning är vägstanaren inte lika hög. De tyngsta stråken avseene traikmänger är väg 41 (Varberg Borås), väg 153 (Varberg Ullare Smålansstenar), väg 154 (Falkenberg Ullare), väg 150 (Falkenberg Hyltebruk), väg 26 (Nissastigen), och väg 25 (Halmsta Kalmar) samt väg 117 och väg 24 (Halmsta/Laholm Hässleholm). Järnvägskommunikationen i nor-sylig riktning är väl utbygg i Hallan. Likt E6 går elar av Västkustbanan elvis genom västra elarna av Leaer Lansbyg Hallan. Västkustbanan är ett viktigt nationellt stråk och traikeras båe av gos- och persontraik. Persontraiken består rämst av Öresunståg som stannar i kommunhuvuorterna utme kusten. Järnvägskommunikationerna i öst västlig riktning i Leaer Lansbyg Hallan består av tre järnvägar av relativt låg stanar: Viskaalsbanan, Halmsta Nässjöbanan och Markarysbanan. Viskaalsbanan sträcker sig rån Varberg till Borås. Det går ungeär 18 passagerartåg (nio i var riktning) per ygn på banan. Halmsta Nässjöbanan sträcker sig rån Halmsta i norvästlig riktning via Värnamo till Nässjö/Jönköping. Hyltebruk örbins till banan via att stickspår rån Torup. Passagerartåg mellan Halmsta och Värnamo går tio gången (em i var riktning) agligen. Markarysbanan sträcker sig rån Halmsta till Hässleholm och traikeras av X2000 tåg samt en hel el goståg. X2000 tågen stannar inte vi någon station i Leaer Lansbyg Hallan. Kollektivtraiken i Leaer Lansbyg Hallan har brister va gäller antalet avgångar. Hallanstraiken är traikhuvuman ör kollektivtraiken i Hallan. Uner 2007 kommer en strategisk kollektivtraikutrening att tas ram ör Hallan. I enna ska blan annat målbiler avseene ramtia traikering ormuleras. Från e olika elarna av Leaer Lansbyg Hallan inns närhet till någon av lygplatserna Lanvetter, Halmsta och Ängelholm. Detta meör en go tillgänglighet rämst ör inrikesresor till Stockholm. För internationella resor är Kastrup en ominerane lygplatsen tätt ölj av Lanvetter och Sturup. Transersystemen mellan Leaer Lansbyg Hallan och lygplatserna är briställiga. Utbyggnaen av breban me statliga meel pågår i Hallan. I alla kommuner är täckningsgraen över 95 procent. Det betyer att över 95 procent av invånarna i Hallan har möjlighet att koppla upp sig på brebansnätet. Ett problem är att et krävs att lera i byn måste koppla upp sig annars blir et ör kostsamt ör en enskile. Ca 60 procent av hallänningarna har iag breban. Alla telestationer i Hallan är utbygga så att et är möjligt ör inivier och öretag att koppla upp sig via ADSL. Har man ett öretag eller jobbar på istans kan man ock behöva högre kapacitet än ADSL. Brebanskapaciteten i Hallan är höge vi kusten än i inlanet. Optisk iber är et meia som iag erbjuer högst överöringskapacitet. Me ortsatt öka eterrågan på överöringskapacitet kommer betyelsen av ibernät att öka och etta gäller i 2010-01-27 14

synnerhet om en tekniska utvecklingen i anra inrastrukturer inte meger motsvarane överöringshastigheter. Tillgången till ibernät kommer sålees att bli en allt viktigare råga ör båe marknasaktörer och slutkuner. Fibernät inns mellan alla kommuner och går ut i stasnätet. Det inns ett stort antal örbinelser me iberkabel vi kusten, men längre in i lanet är örbinelserna ärre. Det största hinret ör etablering av inrastruktur me hög överöringskapacitet i hela lanet grunar sig i et aktum att Sverige är ett till ytan stort lan me en låg beolkningstäthet. I vissa områen är kununerlaget alltör begränsat ör att et ska vara kommersiellt motiverat ör en operatör att göra en investering som krävs ör att kunna erbjua breban i områet. En stor ramgångsaktor ör utbyggna av breban på vissa platser har varit samverkan mellan beolkningen på plats och olika inblanae instanser. Mobiltäckning i Leaer Lansbyg Hallan är relativt go. Telia har teckning i stort sett hela Leaer Lansbyg Hallan me unantag ör rämst gränstrakterna mellan Laholm och Halmsta kommun 19. Iag kan alla som vill ha el å el i Sverige, me unantag ör några hushåll i Norrlan. Men eter e senaste stormarna, Gurun och Pär, har energirågan blivit aktuell igen. Energibolagen har ökat takten att gräva ner leningar och att brea leningsgator men på många håll i Leaer Lansbyg Hallan har man iag problem me elörsörjningen. 2.14 Bakgrun till val av geograiskt områe Då Hallan är en relativt liten region me ungeär 200 000 invånare bosatta utanör tätort öll et sig naturligt att rikta in arbetat me att bila Leaerområen på två områen me ungeär 100 000 invånare i varje områe. Me utgångspunkt rån e skillnaer som inns mellan kust och inlan båe va gäller möjligheter men även va gäller problem och brister öll sig inelningen av Hallan i två Leaerområen äreter rätt naturligt ett ör inlanet, Leaer Lansbyg Hallan, och ett utme kusten, Leaer Kustbyg Hallan. Hallan har uner en lång ti hat en positiv olkmängsutveckling. Beolkningsökningen är ock inte jämnt örela över länet utan gäller rämst kustområet. Vissa elar av inlanet har även e en positiv olkmängsutveckling, men på många håll är olkmängsutvecklingen stagnera eller negativ, särskilt i e östra elarna. I Hallans inlan är utbilningsnivån lägre än vi kusten, arbetslösheten är högre och tillgänglighet till service och grunskola betyligt sämre än vi kusten. Inrastrukturen i inlanet har brister, rämst va gäller allmänna kommunikationer och brebanskapacitet. Kusten har äremot en mycket bra inrastruktur båe va gäller vägar, IT och allmänna kommunikationer. I et hallänska inlanet är utbuet av olika boenealternativ små och möjligheten att bygga nytt liten. Vi kusten går bygganet på högtryck båe va gäller villor och lägenheter. Leaer Lansbyg Hallan kännetecknas av tätortsnära lansbyg me en rik och omväxlane natur. Leaer Lansbyg Hallan har gamla jor- och skogsbrukstraitioner och en areella näringen har stor betyelse ör områet även iag. Specialisering och storleksrationalisering inom jorbruket har ock meört att natur- och kulturvären i olingslanskapet är hotae och byggnaer, som är en viktig el av kulturhistorien, öraller. Branschbreen är stor blan e öretag som verkar i områet. De centrala och västra elarna 19 Telia 2007-06-17 2010-01-27 15

omineras ock av småöretag, mean majoriteten av öretagen i e östra elarna är meelstora. Områet har ett rikt öreningsliv och många öreningar arbetar aktivt ör att utveckla bygen. Ett stort miljöproblem i områet är örsurningen och många sjöar i områet kalkas regelbunet. Leaer Lansbyg Hallan har problem me att ungomarna lyttar rån områet ör stuier och arbete. 2010-01-27 16

3 Analys av områet 3.1 SWOT analys SWOT-analysen är gjor utirån beskrivningen av områet och e omvärlstrener vi ser. Styrkor Strategiskt läge - närhet till ynamiska storstasregioner och högre utbilning Närhet till Leaer Kustbyg Hallan Rik och omväxlane natur me slätt, skog, myr, sjö och vattenrag Attraktiva turistmål Spännane historia Många små och meelstora öretag Stor branschbre Go lönsamhet blan öretagen Stort nyöretagane Diversiierat jorbruk Betyelseull livsmeelsprouktion Lokalproucerat ökar Goa möjligheter att utveckla miljöteknik och örnybar energi Föreningstätt Starkt ieellt engagemang Bra samarbetsklimat Svagheter Svag beolkningsutveckling (jämört me kusten) Svag nybyggnation Brist på varierat boene Relativt låg servicenivå/ tillgänglighet (jämört me kusten) Låg örälingsgra i upplevelsebranschen Hög meelåler blan öretagslearna Brist på rätt utbila arbetskrat Låg tillväxtvilja blan öretagen Få sysselsatta i tjänster me stort teknik- och kompetensinnehåll och inom öretagstjänster Relativt låg utbilningsnivå (jämört me kusten) Låg utbilningsnivå i öretagen Otillräckligt me arbetstillällen ör högutbilae Otillräckligt samarbete mellan högskolan och näringslivet Relativt hög arbetslöshet (jämört me kusten) Könssegregera arbetsmarkna Försurning Utlyttning av ungomar Begränsat utbu av kultur och ritisaktiviteter ör ungomar Låg anel unga öretagare Låg återväxt i öreningslivet Invanrares örvärvsrekvens är lägre än genomsnittlig örvärvsrekvens i Hallan Briställiga kollektiva kommunikationer Brist på transersystem till och rån lygplatser 2010-01-27 17

Brister i brebanskapaciteten Bristane säkerhet i elörsörjningen Möjligheter Boenemiljöns betyelse ökar. Det omväxlane lanskapet i Leaer Lansbyg Hallan skapar örutsättningar ör varierat boene och rekreation. Den tätortsnära lansbygen har stora möjligheter att ra till sig ler invånare. Betyelsen av vatten vi boenet ökar. Mjukas reglerna kring stranskyet upp ökar möjligheterna till ler attraktiva boenen i Leaer Lansbyg Hallan. Leaer Lansbyg Hallans läge mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn innebär stora möjligheter ör områet. För öretagen innebär et en närhet till stora marknaer och stora möjligheter att rekrytera arbetskrat. För beolkningen innebär et en närhet till universitet, kultur, nöjen mm. Leaer Lansbyg Hallan ligger geograiskt nära et ekonomiskt starka och expansiva Leaer Kustbyg Hallan. Ett ökat och örjupat samarbete mellan områena vinner båa parter på. Tjänster blir yrare och varor blir billigare. Leaer Lansbyg Hallan har en stor livsmeelsprouktion men en låg örälingsgra. Genom en öka öräling ökar väret på varan. När tjänster och upplevelser kopplas till proukten ökar väret ytterligare. Upplevelseekonomin ökar i betyelse. Leaer Lansbyg Hallans goa läge tillsammans me et omväxlane lanskapet ger intressanta besöksmiljöer och goa möjligheter ör öretagane me jor, skog och vatten som bas. Mångalen av attraktiva besöksmål gör att et inns en möjlighet till ett större löe av människor i områet, vilket ger ynamik och variation. Partnerskap samhälle öretag blir allt mer betyelseullt ör samhällets utveckling. Det inns en go social sammanhållning och en hög benägenhet att samarbeta i Leaer Lansbyg Hallan. Det ger sitt uttryck i ungerane nätverk, en stark öreningsverksamhet och ett positivt samarbetsklimat. Starka nätverk och ett bra samarbetsklimat skapar goa örutsättningar ör att våga satsa på nya saker. Leaer Lansbyg Hallan har en traition av varierat öretagane vilket är en bra grun ör ett ökat nyöretagane. Näringslivets branschbre me många små och meelstora öretag gynnar lexibilitet och omställningsörmåga. Energikostnaerna och miljöproblemen ökar vilket skapar en växane markna ör miljötekniköretag. Leaer Lansbyg Hallans tillgångar på sol, vin, vatten, skog och energigröor är en viktig tillgång ör ler och växane öretag inom branschen. Hot Inrastruktur blir allt viktigare ör go utveckling av näringsliv och samhälle. Leaer Lansbyg Hallans bristane inrastruktur kan lea till att områet halkar eter i utvecklingen. Snabba och enkla transporter blir allt viktigare. Ett hot ör lansbygen är att e allmänna kommunikationerna är briställiga samtiigt som rivmeelskostnaerna går upp. 2010-01-27 18

Den svaga beolkningsutvecklingen ger ett minskat unerlag ör kommersiell och samhällelig service. Vi en viss kritisk gräns blir et svårt att beriva en hållbar kommersiell verksamhet. Många nystartae och minre öretag behöver en lokal markna ör att kunna beriva näringsverksamhet. Möjligheten att bygga nytt på lansbygen är liten. Detta är en hämmane eekt på beolkningsutvecklingen liksom bristen på varierat boene. Möjligheterna att lytta till en lägenhet är ota små på minre orter vilket leer till att många älre tvingas bo kvar i sin villa eller lytta till en större ort. Att örstå och utveckla kompetenser blir allt viktigare och teknikutvecklingen går allt snabbare. Den örhållanevis låga utbilningsnivån i småöretagen riskerar lea till att småöretagen i områet halkar eter eller slås ut. Bristen på arbetstillällen ör högutbilae kan meöra att högutbilae lyr ältet och att å högutbilae väljer att lytta till områet. Samarbetet mellan högskolor och näringsliv i Leaer Lansbyg Hallan är litet vilket är ett hot ör tillväxten när teknikutvecklingen går allt snabbare. Dominansen av minre öretag och et begränsae inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen meör att et enast i minre utsträckning berivs orskning inom et hallänska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på prouktutveckling, teknik- och kunskapssprining mm. Det örsvårar också möjligheterna att rekrytera högkvaliicera arbetskrat till regionen. Den begränsae tillgången till avancerae öretagstjänster, kompetensörsörjning och annan service i områet kan på sikt verka tillväxthämmane. Bristen på rätt arbetskrat är ett stort hiner ör tillväxt i öretagen. Den höga meelålern blan learna ör småöretagen riskerar att lea till att många småöretag läggs ner e närmsta åren. Den könssegregerae arbetsmarknaen bromsar upp tillväxten i områet. Det begränsae utbu av ritisaktiviteter tillsammans me bristane kollektiva kommunikationer leer till att ungomarna lyttar rån områet. 3.2 Valt tema Utirån analysen av områets örutsättningar har vi valt öljane tema ör Leaer Lansbyg Hallan: Livskratigt öretagane och attraktiva boenemiljöer 2010-01-27 19

4 Strategi 4.1 Inlening Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg togs ram i en bre process uner 2006. Deltagarna i processen arbetae ram e tillgångar som utmärker Hallan och me utgångspunkt i essa tog iéer orm ör va som är viktigt att utveckla och jobba viare me ör en livskratig lansbyg i Hallan. Resultatet rån en processen stämmer väl överens me resultatet rån en process som har berivits vi ramtaganet av enna utvecklingsplan 20. Vi har ärör valt att utgå rån samma mål, strategi samt insatsområen som i Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg även i Leaer Lansbyg Hallans utvecklingsarbete. 4.2 Övergripane mål Sytet me strategin är att meverka till att samtliga tre huvumål ör lansbygsprogrammets respektive axel uppylls. Målen i e tre axlarna är: 1. Förbättra jor- och skogsbrukets konkurrenskrat. Det övergripane målet ör axel 1 är att stimulera konkurrenskrat hos öretag inom jor- och skogsbruk samt inom livsmeelsprouktion och öräling på grunval av ett hållbart naturresursutnyttjane. Leaer kan möjliggöra sektorsövergripane, brea projekt är båe jor- och skogsbruksöretag samt anra öretag på lansbygen år möjlighet att samverka om gemensamma behov och örutsättningar ör utveckling av områet och ess lantbruksöretag. 2. Förbättra miljön och lansbygen. Det övergripane målet ör axel 2 är att bevara och utveckla ett attraktivt lanskap och en levane lansbyg samt stimulera omställningen till en resurseektiv och hållbar prouktion. Satsningar inom ett Leaerområe kan utgå rån ett lanskapsperspektiv me syte att öka livskvalitet och möjliggöra lansbygsturism. 3. Förbättra livskvaliteten, brea öretaganet och rämja iversiiering av lansbygsekonomin. Det övergripane målet i axel 3 är öka iversiiering av lansbygens näringsliv i syte att rämja sysselsättning, en högre livskvalitet ör em som bor på lansbygen samt ett hållbart nyttjane av lansbygens samlae resurser. Tyngpunkten av leaerområets arbete kommer att ligga uner enna axel. Det övergripane målet me utvecklingsarbetet i Leaer Lansbyg Hallan är att skapa ett livskratigt öretagane av olika slag på lansbygen. Nya och växane öretag av olika slag ger möjligheter att leva på lansbygen. 20 Se bilaga 3: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan 2010-01-27 20

Boenebaserat småöretagane Råvaruprouktion & öräling Turism & upplevelser Livskratigt öretagane på lansbygen Vi vill skapa ett livskratigt öretagane av olika slag på lansbygen genom öljane huvuinriktningar: Proucera och öräla våra utmärkta råvaror Utveckla vår besöksnäring till nya höjer Skapa ett attraktivt boene på lansbygen. Ett attraktivt boene på lansbygen ökar köpkraten och attraherar öretagare och eras anställa. 4.3 Insatsområen och aktiviteter Leaer Lansbyg Hallans strategi avgränsas till tre huvuinriktningar kring vilka ramtia insatser ör tillväxt på lansbygen ska koncentreras. Inom huvuinriktningarna ska arbetet okuseras på sju insatsområen. De sju insatsområena är: 1. Utveckla lansbygsöretag me kunskap Ta ram kompetenshöjane åtgärer som ökar möjligheterna att starta, riva och viareutveckla öretag på lansbygen. Därme höjs kompetensen och ärme bereskapen ör öränring och utveckling. Exempelvis projekt inom: Utbilning i orm av kurser, istansutbilningar, stuiebesök, öreläsningar, konerenser mm vilka kan bira till nyöretagane samt utveckling av beintligt öretagane inom Leaer Lansbyg Hallan Brebansutbyggna ör kunskapsöveröring 2. Öka köpkraten och öretaganet Öka boenet genom att attrahera inlyttare och ärme öka köpkraten. Finna okonventionella och gränsöverskriane lösningar som unerlätta boenet på hela lansbygen. Skapa möjlighet ör utveckling av nya och gamla öretag. Exempelvis projekt inom: Innovativ service- och tjänsteutveckling Samverkanslösningar och ny teknik ör att höja servicenivån Insatser ör ökat nyöretagane, utveckling samt lönsamhet ör öretag och näringsverksamhet i kooperativ orm Insatser ör bättre koppling mellan sta och lan 2010-01-27 21

Skapa lokala utvecklingsplaner 3. Höja hallänska råvaror i värekejan Fler öretag på lansbygen som proucerar och örälar råvaror. Väret ökar genom öräling. När råvaran blir en proukt ökar priset. När tjänster och upplevelser kopplas till proukten ökar priset ytterligare. Utveckla marknasstyr basprouktion. Utveckla logistiklösningar ör att nå marknaen. Koppla tjänster och upplevelser till proukterna. Exempelvis projekt inom: Insatser ör mer närproucera mat Samverkanslösningar ör logistik, leveranser mm IT-teknik och brebansutbyggna 4. Tematisk och geograisk estinationsutveckling 21 Stärka attraktionskraten i Leaerområet genom estinationsutveckling (tematisk och/eller geograisk) och paketering av områets lansbygsupplevelser året om. Exempelvis projekt inom: Samverkan ör utveckling av attraktiva helhetslösningar av upplevelser, transporter och service Destinationsesign av byar ör öka attraktivitet Utveckling av upplevelseleer så som cykelleer, vanringsleer, rileer, kanotleer osv Öka tillänglighet genom ny teknik och IT Samverkansprojekt me leaerområets grannar Utveckling av nya spännane och attraktiva besöksmål Samverkansprojekt mellan sta och lan 5. Marknasöring av leaerområets attraktivitet Me olika meel synliggöra och berätta varör områet är unikt. Samla varor och tjänster i gemensam paketering. Göra et attraktiva tillgängligt. Förstärka en positiva bilen av Hallan genom aktiv lanskapsvår. Exempelvis projekt inom: IT och teknikutveckling Kommunikationslösningar ör paketering Samverkanslösningar ör persontransporter till och rån besöksmål Destinationsesign ör byar och minre tätorter, besöksmål samt upplevelseleer inom områet 21 Me en estination avses här ett självklart avgränsat besöksmål som tillullo uppyller besökarens örväntningar och tillgooser va han/ hon eterrågar avseene varor och tjänster, båe öre, uner och eter besöket. Destination utgörs av summan av upplevelser som tillsammans ger områet ess attraktions- och konkurrenskrat. 2010-01-27 22

6. Kommunikation som håller ihop systemet och synliggör ramstegen Kommunikation leer till örståelse ör helheten, hög elaktighet på alla nivåer och nya samarbetsormer. Den möjliggör ramsteg som uppmuntrar till nytänkane. Leaerområets kommunikation ska säkra att lansbygen blir en el av en gemensamma utvecklingen i regionen, t ex va gäller inrastruktur, entreprenörskap och internationalisering och ska ärör samornas me övrig kommunikation kring lansbygsutveckling i Hallan. 7. Strategi ör horisontella insatsområen Hållbar utveckling - vs ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling, är ett horisontellt insatsområe som ska genomsyra samtliga projekt i Leaer Lansbyg Hallan. Jämställhet - Jämställhet mellan könen är en viktig el ör en lokala utvecklingen. Jämställhet är ett horisontellt insatsområe som ska säkerställas genom hög elaktighet av båe män och kvinnor i projekten. Integration - Nya hallänningar me svensk eller utlänsk bakgrun innebär nya erarenheter som bör tas tillvara. Svenskar me utlänsk bakgrun besitter kunskap om anra kulturer, anra språk och e har ota en hög servicekänsla. Integration är ett horisontellt insatsområe som ska beaktas genom projekt som tar tillvara nya hallänningar som en resurs. Exempelvis projekt inom: Svenskar me utlänsk bakgrun i resurspooler; språkresurs, guieresurs osv Utbilning me praktik till jurskötare Ambassaörsutbilning ör nya hallänningar Ungomar - Det är viktigt att ungomar har möjlighet till en sysselsättning på lansbygen ör att kunna bo kvar. Ungomar är ett horisontellt insatsområe som ska beaktas i samtliga projekt. Exempelvis projekt inom: Företagsamt lärane Utveckla nätverk ör ungomar Projekt kring generationsskitesrågan Projekt vilket sytar till ett ökat intresse och öretagane blan ungomar Ungomscheckar 4.4 Kriterier ör urval av projekt Beömning av projekten skall göras utirån en projektplan som innerhåller en beskrivning av projektet, syte och mål samt en ekonomisk kalkyl. Ekonomiskt, social, ekologiskt hållbart I riksagens miljö- och jorbruksutskotts betänkane 2005/06:MJU12 kan man läsa öljane på sian 8: ett hållbart samhälle är ett samhälle är ekonomisk tillväxt, ull sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I et hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa örenas me en ren och människovärig miljö. För att uppnå etta långsiktiga mål måste ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljösky samverka och behanlas på ett ömsesiigt örstärkane sätt. 2010-01-27 23

Samliga projekt ska övergripane beömas utirån ekonomisk, social samt ekologisk hållbarhetssynpunkt. Dessutom ska varje projekt uppylla neanståene kriterier ör att komma i råga ör stö inom Leaer Lansbyg Hallan. Projektet ska vara stöberättigane - Det är insatserna i projektet (bugeterae kostnaer/planerae aktiviteter) som ska vara stöberättigane enligt Lansbygsprogrammet ör Sverige 2007-2013, EG:s örorningar ör områet, örorningen (SFS 2007:481) om stö ör lansbygsutvecklingsåtgärer samt Jorbruksverkets öreskriter tillämpliga på Leaer och e lokala aktionsgrupperna (LAG-grupperna). Eterrågeperspektiv - Det ska innas ett klart eterrågeperspektiv i projektet. Vilka eterrågar att projektet genomörs och varör? Mål som beskriver sysselsättningseekter - Det ska innas mål som beskriver projektets sysselsättningseekt och långsiktiga betyelse ör områet, ör att beöma projektets omsättning i kronor i örhållane till örväntat resultat. Anel privat meinansiering - Av EU och svenska nationella mynigheter astställa regler gäller. Därutöver öreslås att större anel privat meinansiering ska viktas positivt. Nyskapane och innovativt i uppbyggna och genomörane - För att å stö ska projektet hanla om ör områet nya aktiviteter. Stö kommer inte att beviljas till projekt är rean pågåene aktiviteter är en huvusak. Genomöranekapacitet - Projekt som söker stö ska ha kapacitet att genomöra projektet uner projekttien avseene ett lertal punkter; personal, egna insatser, erorerligt nätverk och kompetenser. Det ska även innas en aärsinrikta utvecklingsplan vilken visar hur verksamheten ortlever utan utvecklingsstö eter avslutat projekt. Snevrining av konkurrens - Grunstrategin är att alla projekt ska ha en positiv eekt på öka/bibehållen sysselsättning i områet. En viktig uppgit ör LAG-gruppen är att avgöra va som kan göras inom projekten me avseene på konkurrensneutralitet. Ieell och oentlig sektor år inte beriva verksamheter vilka kan riskera att minska örutsättningarna ör övriga aärsmässiga verksamheter. Däremot år et berivas samorningsunktioner ör aärsmässiga verksamheter, liksom örarbeten till aärsmässiga verksamheter. Relation till anra utvecklingsinsatser (projektet ska stämmas av mot nätverk och beintliga projekt) - Det ska innas me en beskrivning av avstämning och koppling gentemot annan utvecklingsverksamhet i Hallan ör ökat samarbete och gemensam riktning på insatser. Mångal/jämställhet - En viktig aktor ör utveckling och tillväxt är att alla grupper i samhället år utbilning och sysselsättning. Det är viktigt att ta hänsyn till och beskriva jämställhetsaspekten i projekt. Detta gäller män och kvinnor i olika ålrar och me olika etnisk bakgrun. 2010-01-27 24

Ungomars eltagane - För att uppnå mångal i projekt och skapa en bre elaktighet är et viktigt ta hänsyn till och beskriva ungomars eltagane i projektet. Tyligt samban me valt insatsområe - Vi beömning av projektörslag ska et vara möjligt att klart utläsa vilket insatsområe eller områen projektet avser. Sektorsövergripane - Det är en örel om projektet, i e all et är relevant, är sektorsövergripane. Detta beöms utirån projektets karaktär och beröring me eventuella regelverk, behov av kompetens och erarenhet rån olika sektorer samt inansiering. 4.5 Mål och inikatorer Kvantitativa mål Projekten ska uner tisperioen 2007-2013 uppnå öljane mål: 60 nya öretag 600 nya arbetstillällen 200 bevarae arbetstillällen 1200 eltagare i projekt, inkl. utbilningsinsatser Våra projekt har utvecklat/örälat 5 nya proukter rån hallänska råvaror Våra projekt har utvecklat 15 nya nätverk/ konstellationer me olika ormer av samverkan, ex. vis inom: - estinationsutveckling - prouktutveckling - mellan generationer - attraktivt boene 24 ramtisverkstäer eller liknane mötesworkshops har ägt rum 60% av alla projekt har ortsatt av egen krat eter att projekttien har löpt ut Våra projekt har utvecklat 12 upplevelsebaserae tjänster och proukter är mat och målti är en viktig el Aktivitetsinikatorer: Antal samarbetsprojekt me anra Leaerområen eller anra områen Antal projekt som birar till en bättre miljö på lansbygen Resultatinikatorer: Kvantitativa inikatorer: Antal nya arbetstillällen (antal män, kvinnor, ungomar, invanrare) Antal nya öretag (antal män, kvinnor, ungomar, invanrare) Antal eltagare i projekt (antal män, kvinnor, ungomar, invanrare) Antal örälae/utvecklae råvaror Antal nätverk/samarbetsgrupper Antal ramtisverkstäer Antal utvecklae upplevelsebaserae tjänster och proukter Kvalitativa inikatorer: projektets livskrat vi slutrapporten 2010-01-27 25

mat och måltiens vikt vi e upplevelsebaserae tjänster och proukter som utvecklats Se Bil. 5: Projektmatris Leaer Lansbyg Hallan ör örtyliganet av våra mål och inikatorer 4.6 Samarbete me anra områen Leaer Lansbyg Hallan är beroene av sin omvärl ör en positiv tillväxt och utveckling i områet och vi ser ärör utbyte av kunskap och erarenhet genom samarbete me anra områen som en avgörane el i Leaerarbetet. Leaer Lansbyg Hallan kommer rämst att samarbeta me Leaer Kustbyg Hallan och anra eventuellt angränsane områen, men även me anra Leaerområen i Sverige och övriga Europa. Samverkansåtgärer är ör Leaer Lansbyg Hallan utav så stor vikt att samarbetsprojekt som tyligt gynnar utvecklingen ska ha möjlighet att inansieras utöver e särskilt avsatta melen ör samverkansåtgären. Samverkansprojekten ska verka ör att några eller något av e tre övergripane målen uppylls. 4.7 Koppling till anra strategiokument Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan påverkas av övriga strategiokument rån EU-nivå till regional nivå. Programperioen 2007-2013 innebär öka samorning mellan regional utvecklingspolitik och EU:s sammanhållningspolitik varör sambanet mellan strategierna är av stor betyelse. Lissabonstrategin Det övergripane strategiokumentet ör tillväxt och sysselsättning inom EU är Lissabonstrategin. Lissabonstrategin sytar till att stärka EU:s konkurrenskrat och skapa hållbar tillväxt och ull sysselsättning. För att uppnå målen måste: Europa bli en attraktiv plats att investera och arbeta i kunskap och innovation utgör centrala aktorer i Europas tillväxt politiken utormas så att öretagen kan skapa ler och bättre arbetstillällen Målet i Lissabonstrategin att skapa hållbar tillväxt och uppnå ull sysselsättning går han i han me att rämja mål på et sociala områet och miljöområet. En nationell strategi ör regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning Sveriges samlae nationella tillväxt är beroene av en tillväxt som skapas lokalt och regionalt. En nationell strategi ör regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 bygger på en regionala utvecklingspolitiken, en svenska arbetsmarknaspolitiken och en europeiska sammanhållningspolitiken. Den birar även till att uppylla Lissabonstrategin. Den nationella strategin ör regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 ska: Bira till att skapa mer konkurrenskratiga regioner och inivier i Sverige. Viarutveckla samorningen mellan en regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknaspolitiken och en europeiska sammanhållningspolitiken. Utgöra Sveriges nationella strategiska reerensram ör sammanhållningspolitiken och ligga till grun ör genomöranet av EU:s strukturoner. 2010-01-27 26

Vara vägleane ör regionala tillväxtprogram och ör nationella mynigheter. Utveckla ialogen och samspelet mellan aktörer på lokal, regional nationell nivå och EU-nivå. Regeringen har valt att prioritera entreprenörskap, innovation och örnyelse, öka tillgänglighet i ett glest beolkat lan samt samarbete över nationsgränser som särskilt viktiga ör att uppnå regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning. Prioriteringarna i en nationella strategin ör regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 ska vara vägleane ör regionalt utvecklingsarbete i Sverige. Nationell strategi ör lansbygsutveckling Den svenska strategin ör lansbygsutveckling anger en övergripane inriktningen ör Lansbygsprogrammet i Sverige 2007-2013. Strategin tar sin utgångspunkt i e gemensamma riktlinjer som har beslutats och i nationella mål och strategier. Den svenska lansbygspolitiken har som övergripane mål en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av lansbygen. Målet omattar en hållbar prouktion av livsmeel, sysselsättning på lansbygen, hänsyn till regionala örutsättningar och hållbar tillväxt. Lanskapets naturoch kulturvären skall värnas och en negativa miljöpåverkan minimeras. Den strategiska inriktningen av lansbygspolitiken och Sveriges lansbygsprogram 2007-2013 är öljane: 1. Ett tyligare okus på åtgärer som rämjar öretagane, tillväxt och sysselsättning på lansbygen och som stärker lantbrukens och lantbruksöretagens konkurrensörmåga, ekonomiska bärkrat och birag till ett hållbart samhälle och resursutnyttjane. 2. En ortsatt hög miljöambition i programmet me okus på eektiva insatser i syte att bira till en eektiv, högkvalitativ och konkurrenskratig prouktion är naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart och att miljömål me koppling till lantbruket och lanskapets natur- och kulturvären och miljöpåverkan uppylls. Ett helhetsperspektiv på lansbygens natur- och kulturvären som bas ör utveckling och hållbar tillväxt på lansbygen. 3. Programmet skall rämja en go utveckling på lansbygen. Det örutsätter ett iversiierat näringsliv och ska ärigenom bira till inkomstbringane sysselsättning och ett hållbart nyttjane av lansbygens naturresurser, ett ökat okus på lansbygens resurser i orm av attraktiva natur- och lanskapsmiljöer ör boene och ör rekreation samt ett ökat okus på lokal service och inrastruktur. Lokalt engagemang t.ex. genom partnerskap, lokala utvecklingsgrupper och Leaer eller liknane metoer, skall stöjas. Deltagane rån lera grupper ska stöjas. 4. Planering och genomörane skall präglas av en helhetssyn på lansbygen. Me utgångspunkt i e övergripane nationella målen och prioriteringar skall samorning mellan olika insatser och politikområen stärkas och ett ökat regionalt och lokalt inlytane över åtgärernas tillämpning och genomörane etersträvas. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) I en regionala utvecklingsstrategin, Hallan - Bästa Livsplatsen, har regionullmäktige lagt ast tre grupper av strategier ör att nå visionen om en bästa livsplatsen. Det hanlar om strategier ör att örverkliga borömmar, strategier ör näringslivsutveckling, och strategier ör att utnyttja e örelar som Hallans läge på västkusten skapar. Utirån valt tema i utvecklingsplanen är et strategier ör näringslivsutveckling som påverkar Leaer Lansbyg Hallans utvecklingsplan. Grunläggane örutsättningar ör en positiv utveckling är bra miljö, go hälsa, jämställhet och hög tillgänglighet. En viktig princip i utvecklingsstrategin 2010-01-27 27

är helhetssyn på sta - lan rågorna. Det inns ärör inga särskila åtgärer ör lansbygsutveckling i utvecklingsstrategin. Däremot rämjas lansbygens utveckling av strategins struktur och innehåll. Det regionala tillväxtprogrammet (RTP) Arbetet ör att genomöra strategin ör näringslivsutveckling sker inom ramen ör Hallans tillväxtprogram. Insatserna i tillväxtprogrammet koncentreras på att stöja en utveckling och moernisering av näringslivet, på kompetensörsörjning och på tillväxtområen är Hallan har särskila örutsättningar. Tillväxtområena är hälsoteknik, upplevelsenäring, livsmeel och miljöteknik/ örnybar energi. I et regionala tillväxtprogrammet lyts lansbygen ram som en viktig resurs, och å inte bara ör e människor som verkar är. Att ta tillvara resurser i orm av natur, kultur och öretagane på lansbygen är väreullt ör hela länet. Entreprenörskap, livsmeel, hälsoteknik, upplevelsenäring och miljöteknik/ örnybar energi är insatsområen i länets regionala tillväxtprogram och som till stor el berör och berörs av lansbygen. Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg Utvecklingsplanen ör Hallans lansbyg har likt Genomöranestrategin varit ramverket vi ramtaganet av Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan. Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg togs ram i en bre process uner 2006. Deltagarna i processen arbetae örst ram e tillgångar som utmärker Hallan och me utgångspunkt i essa togs iéer ram ör va som är viktigt att utveckla och jobba viare me ör en livskratig lansbyg i Hallan. Resultatet utirån en processen stämmer väl överens me resultatet rån en process som har berivits vi ramtaganet av Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan. Arbetsgruppen har ärör valt att utgå rån samma mål, strategi samt insatsområen som i Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg även Leaer Lansbyg Hallans utvecklingsarbete. Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet 2007-2013 Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet ligger i linje me Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg. Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan har arbetats ram me utgångspunkt rån prioriteringarna i Genomöranestrategin. Leaer är en arbetsmeto ör att genomöra elar av Genomöranestrategins mål och et är ärör viktigt att Leaer Lansbyg Hallans utvecklingsplan ligger i linje me Genomöranestrategin. De övergripane målen i Leaer Lansbyg Hallan är esamma som e tre axlarna; Förbättra konkurrenskrat i jor- och skogsbrukssektorn, Förbättra miljön och lanskapet och Diversiiering och örbättra livskvalitet. 4.8 Avgränsning och synergier till inansiella program Regional konkurrenskrat och sysselsättning i Västsverige Lansbygsperspektivet skall vara en integrera el av et regionala utvecklingsarbetet. Insatser ör att gynna lansbygens utveckling genomörs båe inom ramen ör et Regionala strukturonsprogrammet ör regional konkurrenskrat och sysselsättning samt inom Lansbygsprogrammet. De största synergierna mellan Lansbygsprogrammet och e Regionala strukturonsprogrammen kommer att innas i rågor som rör rämjane av öretagane, tillväxt och sysselsättning. 2010-01-27 28

Vägleane ör avgränsningar mellan programmen är att Lansbygsprogrammets målgrupper är snävare avgränsane i EU:s regelverk samt att åtgärerna är riktae mot ett mer avgränsat territorium. Viare kommer Lansbygsprogrammets åtgärer inom e yra axlarna i örsta han att utgå rån lansbygens resurser, lokala utvecklingsörutsättningar och mikroöretagane/småöretagane inom essa ramar. Dessutom ska lokala insatser ör skärgårar och öar, samt service i örsta han genomöras i Lansbygsprogrammet är et inns en tylig koppling till lansbygspolitikens mål och lansbygens naturresurser och näringar. Det är ramör allt inom lansbygsprogrammets axel 3, som berör iversiiering av lansbygens näringsliv samt öka livskvalitet, som skärningspunkter mot et regionala strukturonsprogrammet inns. Kulturarvet och kulturmiljön är viktiga resurser på lansbygen, men också viktiga områen ör entreprenörskap och innovativa miljöer och berör ärme också et regionala strukturonsprogrammet ör regional konkurrenskrat och sysselsättning i Västsverige. Åtgärer som sytar till att örbättra konkurrenskraten i joroch skogsbrukssektorn, axel 1, liksom åtgärer som sytar till att örbättra miljön och lanskapet, axel 2, skall i örsta han prövas inom Lansbygsprogrammet. Näringslivsinriktae projekt som sytar till att rämja turistnäringens upplevelseinriktae verksamhet på lansbygen ska i örsta han inansieras av Lansbygsprogrammet. Uner programperioen ska ortlöpane avstämningar och samverkan ske mellan länets lansbygsprogram (inklusive Leaer) och et regionala strukturonsprogrammet ör Västsverige. Sytet är att möjliggöra att initiativ och iéer på bästa sätt utirån lansbygens invånare, öretagens respektive aktörernas utvecklingskrat tas till vara. Nationellt strukturonsprogram (ESF) ör regional konkurrenskrat och sysselsättning i Sverige 2007-2013 Det övergripane sytet ör socialonsprogrammet är att stärka regional konkurrenskrat och sysselsättning genom kompetenshöjning och ökat arbetskratsutbu. Inom socialonsprogrammet har öretag på lansbygen möjlighet att riva kompetensutveckling ör sina anställa. Lansbygsprogrammet sytar mer till att utveckla öretag me hjälp av kompetensutveckling. I Lansbygsprogrammet är et öretagen som är målgruppen ör kompetensutvecklingen mean et i socialonsprogrammet är en enskila inivien som är målgruppen. Europeiska iskeonen Inom Europeiska iskeonen (EFF) stös ramörallt traitionell iskenäring, men även iversiiering av verksamhet bl.a. i särskila iskeområen. De iskeområen som blir utvala skall vara storleksbegränsae och tillräckligt enhetliga geograiskt, ekonomiskt och socialt. Prioritet bör ges till glesbyga områen eller områen me iske på tillbakagång eller små iskesamhällen. I övriga områen är lansbygsprogrammet en huvusakliga källan till ekonomiskt birag till enna typ av aktiviteter. Synergier mellan lansbygsprogrammet och et operationella iskeriprogrammet kommer att innas vi utvecklingen av hållbar och levane lansbyg. Sveriges iskeområen är ännu ej utsea. I et all Leaerområet och iskeområen överlappar varanra geograiskt krävs et att avgränsningarna örtyligas så att Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan och strategin ör iskeområet kompletterar varanra. 2010-01-27 29

Program ör Territoriellt samarbete; Gränsöverskriane samarbete samt e transnationella programmen Leaer Lansbyg Hallan berörs uner kommane programperio av öljane territoriella samarbeten; Öresun Kattegatt Skagerack Norsjön Östersjön De tre territoriella programmen ska bygga på, samspela me samt örstärka e lokala, regionala och nationella målokument och utvecklingsplaner som inns i programområet. Me utgångspunkt i Europeiska kommissionens strategiska riktlinjer har programmen många gånger liknane insatsområen och prioriteringar. Erarenheter rån programperioen 2000-2006 visar att et sällan är något problem att särskilja insatser rån e nationella programmen. Dock är et viktigt att uner genomöraneasen i Leaer Lansbyg Hallan örsöka ientiiera kopplingar och ynamiska samspelsmöjligheter på program- och projektnivå. Detta i syte att bira till och örjupa et gränsregionala samarbetet och en transnationella samverkan i Östersjö- och Norsjöområet och ärigenom berika Leaer Lansbyg Hallans arbete me skapa ett livskratigt öretagane på lansbygen. 2010-01-27 30

5 Genomörane organisation 5.1 Ieell örening Den 18 juni 2007 hölls ett konstituerane möte är stagar antogs och Leaer Lansbyg Hallan ieell örening bilaes. Föreningen har öppet melemskap och är huvuman och juriisk person ör LAG-gruppen. 5.2 LAG-gruppen Den lokala aktionsgruppen (LAG-gruppen), vs öreningens styrelse, utses vi öreningsstämman. LAG-gruppen ska bestå av totalt 20 leamöter i ett lokalt trepartnerskap örelat enligt öljane: Åtta leamöter rån en oentliga sektorn (sex rån kommunerna och två rån Region Hallan) Sex leamöter rån en ieella sektorn Sex leamöter rån en privata sektorn LAG-gruppens sammansättning ska även utgöras av: Max 60 procent rån ett kön Geograisk sprining över verksamhetsområet Minst en person bör vara uner 25 år Kompetens måste innas inom e horisontella prioriteringarna i lansbygsprogrammet; jämställhet, kvinnor, ungomar, integration, kompetenshöjning, miljö och hållbar utveckling. Varje sektor i trepartnerskapet utser en suppleant varera till LAG-gruppen. LAG-gruppens leamöter och suppleanter presenteras i bilaga 5. Oröranen väljs ör en ti av ett år. Övriga leamöter väljs ör en ti av två år utom vi örsta orinarie öreningsstämma, å hälten av leamöterna väljs på ett år och hälten på två år. LAG-gruppens uppgiter är att öreträa öreningen, bevaka ess intressen och hanha ess angelägenheter. LAG-gruppen ska särskilt verka ör öreningens att änamål uppylls, vs att bevilja projekt av allmännyttig karaktär vilka rämjar livskratigt öretagane på lansbygen i enlighet me utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan, kapitel 4. Inör årsmötet ska styrelsen upprätta och avlämna årsreovisningshanlingar omattane örvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. 5.3 LAG-möten LAG-gruppen ska sammanträa minst 6 ggr/år. LAG-mötena kommer att rotera mellan eltagane kommuner. 2010-01-27 31

Vi presentation av projekt i styrelsen bör projektägaren innas me. Projektägaren presenterar själv projektet och inns sean tillgänglig ör eventuella rågor. Vi projektbeslut äger inte projektägaren rätt att eltaga. 5.4 Arbetsutskott Arbetsutskottet ska bestå av LAG-gruppens orörane jämte sex övriga av LAG-gruppens leamöter, två representanter ör varera ieell, privat respektive oentlig sektor. Utskottets orörane är ensamma som LAG-gruppens. Arbetsutskottets uppgit är att berea ärenen öre behanling i LAG-gruppen liksom tillse att LAG-gruppens beslut verkställs. Utskottet skall även ansvara ör och örvalta öreningens meel samt vitaga e åtgärer som erorras ör att ullölja e intentioner och uppnå en målsättning som anges av LAG-gruppen. 5.5 Tematiska arbetsgrupper eller aerskap Till varje minre projekt kommer et att knytas en aer rån styrelsen som öljer projektet och har en rågivane och stöjane unktion. Vi större projekt rekommeneras istället att en tematisk arbetsgrupp (reerensgrupp) utses som öljer projektet rån början till slut. Arbetsgrupperna ska arbeta me utveckling och rågivning av projekt. Viare skall arbetsgrupperna vara elaktiga i uppöljning uner och eter projektets genomörane. Till e tematiska arbetsgrupperna kan personer me kompetens inom områet knytas. 5.6 Ungomsgrupp Genom att kartlägga och uppsöka ungomsverksamheter i områet ska ett ungomsnätverk skapas är iéer ska ångas upp och iskuteras. LAG-gruppen ska rån ungomsnätverket utse en ungomsgrupp som ska inormera om Leaermetoen och vara ett stö och bollplank ör unga projektägare (ca 18-25 år). Ungomsgruppen skall även vara elaktig i uppöljning uner och eter projektens genomörane. Ungomsgruppen ska bestå av en person rån varje kommun i Leaerområet. 5.7 Verksamhetskontor och verksamhetsleare Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan ska ela verksamhetskontor me placering i Hyltebruk. Verksamheten ska vara uppsökane me syte att samorna möjligheter som leer till utveckling och tillväxt. Verksamhetslening och aministration ska beinna sig i processlöet me en geograisk sprining, se bilaga 4 Verksamhetsörhållanen. Lokaler ska tillgängliggöras runt om i Hallan t.ex. Agrocenter, Katrineberg, Munkagår, lokala lärcentra i e olika kommunerna eller i anra lämpliga lokaler. Omprövning kan ske om verksamheten av olika skäl kräver etta. En gemensam verksamhetsleare kommer att utses ör Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan. Verksamhetslearen ska i örsta han ägna sig åt initiering och utveckling av verksamheten tillsammans me e två hallänska LAG-grupperna samt lea et gemensamma Leaerkontoret. Arbetet innebär support uner iéutvecklingsasen samt ta emot och berea ansökningar inör beslut i LAG-grupperna. En viktig el är att samverka me lansbygens aktörer samt me övrigt utvecklingsarbete på kommunal, regional samt nationell nivå. Verksamhetslearen kommer även att arbeta irekt me inormation och rågivning samt vara ett stö till ungomsgruppen. 2010-01-27 32

På verksamhetskontoret skall et innas resurser ör att hanlägga rågor som gäller ekonomiska transaktioner, boköring, arkivering/ iarieöring samt resurser ör att stöja projektgrupperna i buget- och boköringsrågor och IT-rågor. Viare skall et på verksamhetskontoret innas någon som svara ör aministrationen, samorna möten, svara ör protokoll, utskick etc samt ansvarar ör inormationsbla och hemsia. 5.8 Kommunikation Verksamhetsleningen ska inormera om Leaermetoen och inspirera grupper/ mynigheter/ organisationer till iéer och projekt. Verksamhetsleningen ska särskilt inormera om möjligheterna till samarbete me angränsane Leaerområen och anra Leaerområen i Sverige och Europa. LAG-gruppen har ett inormationsansvar att rapportera in till respektive sektor. En gemensam kommunikationsplan ska tas ram ör Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan. Kommunikationsplanen astställs av LAG-grupperna. De två Leaerområena i Hallan ska utveckla en gemensam hemsia är man kan å inormation, laa ner ansökningsblanketter m.m. 5.9 Samverkan mellan lansbygsutvecklare i Leaerområet En ramgångsaktor är att skapa ett nära samarbete mellan aktörer som arbetar me utvecklingsrågor på lansbygen. Uner programperioen skall samverkan etersträvas mellan Leaerorganisationen och anra aktörer som arbetar me lansbygsutveckling i Leaerområet. Sytet är att ta tillvara initiativ och iéer på bästa sätt utirån lansbygens invånare, öretags respektive aktörers utvecklingskrater. 5.10 Projektuppöljning Till varje projekt knyts en aer eller vi större projekt tematisk arbetsgrupp som öljer projektet rån början till slut. Faern eller arbetsgruppen ansvarar ör att rapportera in till verksamhetskontoret om projektet inte öljer projektplanen eller stöter på problem. Det sker en kontinuerlig rapportering vi ansökan om utbetalning till projekten. Projektet ska slutrapporteras till verksamhetskontoret vi projektets slut. Viare skall projektuppöljning ske i enligt me Jorbruksverkets öreskriter och regelverk. 2010-01-27 33

6 Buget Buget ör Leaer Lansbyg Hallan 2007-2013 Samtliga siror anges i kronor Kostnaer Dritskostnaer 7 140 000 Samarbetsåtgärer 8 400 000 Projekt 39 900 000 Totalt 55 440 000 Oentlig meinansiering EU-meel + Statliga meel 38 808 000 Lokal oentlig meinansiering 16 632 000 Totalt 55 440 000 Den oentliga meinansieringen består till 40 procent av EU-meel, 30 procent av statliga meel och 30 procent av lokala oentliga meinansieringen. 2010-01-27 34

7 Uppöljning och utvärering av Leaerområets verksamhet Uppöljning av verksamheten ska ske kontinuerligt i samban me årsmötena genom att en verksamhetsberättelse tas ram. Aktivitets- och resultatinikatorerna ska använas ör att mäta programmets ramåtskriane och utgöra ett instrument i en löpane uppöljningen. Eter halva programperioen ska styrelsen ansvara ör en mer omattane intern utvärering ske av verksamheten. Vi programperioens slut ska en extern utvärering ske. Uppöljning och utvärering av Leaerområets verksamhet ska essutom ske enligt Jorbruksverkets öreskriter och regelverk. 2010-01-27 35

Bilaga 1: Karta över Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan 22 22 Kartan visar örsamlingarna i Hallan innan örsamlingssammanslagningen 2006-01-01 2010-01-27 36

Bilaga 2: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan Leaermöte i Simlångsalen en 19 mars, Halmsta kommun, rygt 50 eltagare Alternativ energiörsörjning (vin/ vatten/ biogas) Turism på lansbygen, sysselsättning sig på ritien, estinationsutveckling Boene utanör tätorten ör barnamiljer Beolka lansbygen Möjlighet att köpa tomter Senior/ ungomsboene inpenlare Samarbeta me inansiärer Iébollplank, bank me iéer, matchning IT (breban) Kultur som ger arbetstillällen Leaermöte i Hebergs bygegår en 20 mars, Falkenbergs kommun, 15 eltagare Livsmeelsaär/ service, ungomsutelning (matkassar) Brebansutbyggna/ inrastruktur Närproucera mat (aär/ service/ turism) Friskvår/ rekreation, koppling till naturreservat, livskvalitet, närområe ör anställa, avstressane Utveckla nya proukter t.ex. inom hälsa Häst rehab!, använa hästen som rehabilitering Stasinge hästörening, utveckla ett paket mellan kursgår och hästgår ör olket i bygen, gynna e boene i närområet, kan t.ex. rikta sig mot invanrarkvinnor, Falkagår/ invanrare/ kursgår/ boene/ stallar Inrastruktur, omläggning av vägar ör att et inte ska ske olyckor Rile, knyta rileen i inlanet till rileen vi kusten, kopplingar mellan leerna, slingor inlan - kust Barn/ oling/ skola/ närproucera mat Energi, bioenergi, vinkrat Leaermöte i Gällares bygegår en 27 mars 2007, Falkenbergs kommun, 55 eltagare Breban Bygga lägenheter Satsa på turism Konstnärer i naturen Utveckla nya byggnastekniker, ex lerhus (görs rean i Leaer Sjuhära), boene i en lerby Utveckla natur och hälsa i Hela Hallan - mer marknasöring Slow oo - värna om en lokalt proucerae maten, ren mat 2010-01-27 37

Slow al - rån Falköping till Falkenberg, bl.a. ekomuseum Tillskapa utbilningar - internat Internat utbilningar ör ex. europeiska iskare, ör sjöcertiikat, ilial me Umeå universitet - miljöutbilningar Byggane av lägenheter - kooperativa lägenheter Hus - egna hem - samarbeta me Okome trä En person på kommunen som jobbar speciikt me etaljplanering på lansbygen Aär me hälsoproucera mat Busskommunikationer Boene Hus att hyra ör utomboenes Fiske - ta tillvara på essa resurser, å intäkter Axtorna-projektet - besökscentrum, utveckla et som har påbörjats Prova på boene (Folk som inte kommer rån trakten ska ha möjlighet att prova på att bo på lanet ett år) Marknasöring av bygen ör e permanentboene och e som kommer utomlans irån Kommunikationer Service - bevara örskolor/ aärer/ service - hitta nya ormer ör et Verksamhet ör ungomar, kommunikationer ör att kunna bo kvar på lansbygen Service/ turistverksamhet i Glommen - å intäkter av turismen! Älreboene i Glommen Fiske ör yrkesiskare, utbilningar ör yrkesiskare Kulturprojekt - skulptura i Glommen - ortsätta att utveckla et Spöksaari/ Trollgrotta/ Spånhyvel - ör öretag och turism, kick o, bygga ut me camping Breban Utnyttja naturen/ turism - å betalt av stressae stasbo Stö till öreningsutveckling - öretagshus /verksamhetshus Bättre kommunikationer - bussar Ungomsaktiviteter ör 15-25 åringar, mötesplatser ör ungomar, ungomar å hjälp att starta upp - ungomscheckar Hitta lösningar på boene när man inte kan bo kvar i sitt hus Breban - gå ihop om breban Satsa på lantbrukare - stö till ungomslantbrukare Faersystem ör ungomar, jorbrukare och anra öretagare Leaermöte i Rolstorp Folkets Hus en 2 april 2007, Varbergs kommun, 47 eltagare Biogasprojekt, gemensamanläggning Barnomsorg, kooperativ Spa Satsa på e boasta - service Bättre kommunikationer Bygga mer lägenheter ör alla ålrar Eget meiecenter, t.ex. egna TV-sänningar Ungomssatsningar, ex träningsläger 2010-01-27 38

Butik på lanet Förslag på tema: Hållbar utveckling Närproucerat i alla le Ekoturism - utveckla kulturella platser Närproucera mat Vägar Kommunikationer Boene - tomter att köpa i Kungssäter Upprustning av kommunens marker - parker, baplatser, bastu mm Göra i orning vanringsleer Älreboene och även boene ör yngre i Rolstorp Kvalitetsörbättring av 153 Bygga ibernät Paraplyorganisation ör iberöreningar, en gemensam organisation ör iber Lokal turism, inormationsbla ör inöa Rispår vi samtliga rihus, transitspår mellan rileerna Lokal till ungomar att vistas i 153:an Fler lägenheter Bibehålla våren, istrikt och BVC i bygen Samorna och stärka e organisationer som inns Stärka byarna genom att göra utvecklingsplaner tillsammans Läsa lansbygen som en historiebok - utveckla bygen som en resurs ör besöksverksamhet, utveckla en peagogik ör att läsa naturen, kurser ör att läsa naturen, utveckla besöksmål Utveckla cykelleer rån stan ut på lanet Gubbaruna rån kring Ullare ör e som inte vill ölja me in i aären, karta på besöksmål utirån Ullare Breban, iberkabel Vision Varberg - ett nav i inlanet och ett vi kusten istället ör i Göteborg Ombyggna och tillbyggna av klubbstuga, bany, ör att ta han om ungomar Samorning mellan leer, ornlämningar, bättre marknasöring av leerna, Hallansleen är återinvig - hur märks et? Singlar och ensamståene på lanet, Grimmare, singelturism, Kärlekenshus, en mötesplats ör samtal, öka välmåenet Lokalproucera energi - vinkrat öster om Varberg Utveckla lokal och regionalproucera mat Samorna närproucera mat ör upphanling, gå ihop kring magasinering Stärka öretagsamheten på lansbygen, leverera till varanra, skapa öretagshus Samverka kring musiken Få tillbaka skolmaten till skolorna och till älreboene Hanator som vägleer/ guiar ör besöksnäringen, guie via hanator som man kan hyra eller låna någonstans Ett utreningscenter - samverkan mellan högskolan, utveckla reglerna på länsstyrelsen me hjälp av ungomar som stuerar 2010-01-27 39

Leaermöte i Pensionat Frillesberg en 3 april, Varbergs och Kungsbacka kommun, 27 eltagare Upplevelser, glas pröva på, blås själv? Konerenser, turister Naturstigar ör stasbor lärane! Tom lokal i Gällinge använa till ungomar, kultur Paket ör konerensgäster, utnyttja närområet Gå ihop matproucenter ör lokalt proucerat mat, samverka me restauranger Gamla recept i ny tappning av lokalt proucera mat Lansbygscaéer (t ex runt sjön) Självguiane torpvanringar Cykelvägar även på lanet barn som ska till skolan Specialgjora temakartor cykel, häst mm Projekt runt vinkrat Skolprojekt ör barn me behov av särskilt stö m h a omgivningens resurser. Lära irekt i verkligheten. Samverkan me Stättare 4H-går m l. Kungsrike viareutveckla! Sinnen som väcker minnen Konerens/turism Samverkan runt Lygnern ångbåten, rile runt sjön (rastplatser, övernattning) Cykelpaket rån ärjan till lansbygen Hallansleen: paket till vanrane pinnar stavgångare T ex gula stavar/gula termosar/sova över köpa konceptet, skogens läkane krat Sätta pris på upplevelser, vinna-vinna! Fler logimöjligheter Återtransporter Hallansleen Återtransport t ex leerna (vanring, rining, cykling) Utnyttja lantbrukare/skogsböner; svamp, bär. Tyska turister, et naturliga! Knyta ihop e som jobbar me turister projekt i Kungsbacka Friskvår: tips ör hälsa, samverkan skola, älrevår, t ex massage. Olika ställen tillsammans/samverkan Promenastigar ska innas/märkas, som även astboene kan använa Vinkrat-öreningar, hållbarheten, miljön. Lättare att hitta miljövänliga alternativ t ex ino på nätet, lokala proucenter, iverse proukter Förbättra Knutsböke Svartåvägen Niingens yrplats hålla vi liv! Rileen i Hallan vi Kungsbacka är mest asalt gör om! Verklig upplevelse: sätt en turist i ett älgtorn me block och penna Bygg ut kanotleer me vinsky, baplatser, kartor etc Vilmarksläger Banyhall i Frillesås Power-bana i skogen viareutveckla Gps-skattjakt Musikaliskt äste i Frillesås ungomar, konserter, större örr i irottshallen Skapa musikarrangemang i Frillesås + boene, specialans t ex bugg Jazzestival på Onsala Sjöartsverksamhet på joren 2010-01-27 40

Leaermöte i Tölögåren en 16 april 2007, Kungsbacka kommun, 39 eltagare Temahelger renovering, ex Äskhult 4H ungomar samarbete Äskhult 4H nya leare, peppning, utbilning Utveckla biolarörening, aktiviteter året runt, ungomar, kunskap Föreningshus biolare, anra öreningar Kultur/musik ör älre, älreboene, örstärka nuvarane organisation, starta nytt, ientiiera behoven Biolarag Tjolöholm, projekt me gårsbutiker/ öretagare, samverkan turistnäring, näringsikare, öreningar, häna mer! Småskalig livsmeelsöräling Museum Fjärås, större lokal Klubbhus Onsala BK, ungomar behöver utvecklas, trångbott Åsa scoutkårs ungomar många iéer, behöver leare Norra sian av Lygnern; båt, samarbete runt sjön, kanotkartor, vinsky mm Rile, vanringsle runt Lygnern varsam naturturism Kanotuthyrning Fler ångbåtsbryggor Bila nätverk ör ångbåten Övernattning/mat runt sjön Kungsbacka hästkommunen Rileen i Kungsbacka projektera om Fler rivägar! Se/berätta om steninustrin, ekomuseum Röja upp Sunstorpsån Sälja cykel/mc-paket till utlanet, kopplat till ärjorna Ponny-SM på Tjolöholm Mer turister/ inomkommuns till bl a teatern vi Äskhult, samverkan! Kyrkor/konst/kultur resor, turistvisning, etc Älre/hanikappae och anhöriga, kulturupplevelser tillsammans Stuieörbunet vuxenskolan; unktionshinrae/älre, nya ormer ör verksamhet Lokalolat; olika smaker på honung, honungsprovning, ola vissa växter ör viss honung, etc Samverkan Äskhult och biolare gamla smaker Koppla ihop Lötaalens olkhögskola me turism, stuenter kan ta ram planer ör turismutveckling Hälsa och natur t ex samverkan me Naturum Fjärås Bräcka Samarbete me hembygsörening, gamla hantverk, hushållssysslor Äskhult Historiskt berättane, ta vara på historien vi har runt Kungsbacka historieberättane Starta hem ör utbräna, ta vara på närområen, naturens läkane krat 2010-01-27 41

Leaermöte på Halmsta Näringslivsbolag en 19 april 2007, Halmsta kommun, 9 eltagare Matställen Satsa på turism Älreboene, trygghetsboene Projekt ör att behålla servicen i samhället Bevara naturvären (biotoper), ev kombinerat me turism Restaurera vanringsleer Stimulera småöretagane, ånga upp iéer blan öretagen, ånga upp öretag i nätverk ör att stöja öretag Nätverk mellan öreningar, erarenhetsutbyte mellan byalag Fritisaktiviteter till ungomarna Förbättra vanringsleer Utveckla hästturism Förbättra cykel/ rile till Bygget Veela bastu (gärna mobil) Fritisaktiviteter ör barn och ungomar (Frilusrämjanet) Jobba me småöretaganet, breban och ström Lokal energiörsörjning Återskapa/ restaurera en sjö Campingplatser och baplatser Mer aktiviteter ör ungomar Iéer mailae till Halmsta näringslivsbolag Nybyggnation av bostäer parhus ör pensionärer, hus ör amiljer Ökae arbetstillällen genom att satsa på turism, hantverkshotell (i slickepinneabriken) Öka service breban, lokal energiörsörjning, miljöstation, bättre kommunikationsmeel (minre och ler bussar) Turism sommarcaé, bygemuseum, bevarane av Fröböke kvarn, ge möjligheter till hästturism, vanringsleer Fritisaktiviteter samlingslokal, kursverksamhet, kulturella aktiviteter, veela bastu Marknasöring hemsia, å Hallansposten att skriva om Bygget, turistbyrån i Halmsta, nationell marknasöring, naturrealistisk okumentärilm om Bygget Ljuprojekt ute i naturen tillsammans me konstnärer, liknane projektet Laholms ljupark Iéer och behov rån Laholms kommun, rygt 100 personer har varit elaktiga i möten och samtal Det har inom ramen ör kommunens Leaerarbete gjorts ett antal besök ute i bygerna i Laholms kommun. Allt öreningsliv har ått en inbjuan till ialog och ca 200 öretag har ått samma personliga inbjuan. Möjligheten har även legat ute på kommunens hemsia och et har skrivits reportage i meia. Bygebesöken har visat på ett antal behov och önskemål me 2010-01-27 42

viss rivkrat i. Tillsammans me em har ett antal människor ringt och mailat in till kommunen me iéer. Till etta kommer en viss erarenhet utirån att ha kommunen arbetat aktivt me lansbygsrågorna uner 4 års ti. Mötesplatser Något som väligt ota kommer upp är behovet av mötesplatser mellan människor. I vissa trakter inns et ont om öppna lokaler ör mänskliga möten. Bristen på essa lokaler stoppar upp lokala initiativ till aktiviteter så som stuiecirklar, möten av social karaktär, LANmöten mellan ungomar, nätverksmöten etc. Iblan inns et lokaler av speciell karaktär me begränsae använningsområe som t.ex. örsamlingshem eller näringslokaler. Man anser inte att etta är tillräckligt ute i bygerna. Inrastruktur Alla har inte tillgång till breban, vilket örsvårar ör öretagane men även ör ungomars utveckling. Även anra inrastrukturrågor är aktuella såsom broar, övergångar, rileer, vägörrättningar, övriga ritisleer såsom ör vanring, cykling etc, baplatser, bryggor osv. Man är även starkt kritisk mot allmänna kommunikationers briställiga utbrening. Näringsliv Det inns eterrågan på bättre lokala nätverk mellan näringslivets småöretagare och även å mellan jorbrukare och övriga lokala näringsliv. Man upplever en viss koncentration till centralorten och öreslår nätverk och öretagsmässor ute i bygerna. Flera nya öretagare har hört av sig per teleon utirån nya iéer. Dessa inns inte me i skrit utirån att eras iéer har karaktär av sekretess/aärsiéer, men iéer inns blan annat inom öräling, turism och energi. Häst I inlanet av Laholm är häst en utvecklingsparameter som ersättning ör anra betane jur och som en möjlighet att å lickorna att stanna kvar på lansbygen. Ett exempel inns i Hishult är ieella krater vill sammanöra otboll och häst på ett sätt är man utnyttjar beintliga resurser och krater på ett smart sätt. Hästnäringen som såan är stor i Laholms kommun. Kommunen är hästtätast i länet räknat per invånare. Organiserae rislingor ör boene saknas. Detta meör intressekonlikter i vissa områen. Föreningsliv Många öreningar vittnar om en åliga uppslutningen rån yngre generationers eltagane i ieell verksamhet och å ramör allt en ormella biten utirån att riva örening. Återväxten är hota. Man har också på många håll svårt att å ihop meel till ritskostnaer. Föreningar läggs ner i brist på resurser och ieella krater och å rämst på lansbygen. Man ser på vissa ställen anska stugägare som en resurs som man skulle kunna utnyttja på ett mycket bättre sätt ör bygen än va man gör iag. Demokrati Denna råga kommer upp me jämna mellanrum men inte uttryckt som en emokratiråga ota en känsla av brist på närhet till politiken och iblan en brist på kunskap om hur man ska göra. Ett inringat önskemål berör just ett sätt att göra någonting i enna råga och et 2010-01-27 43

är att kompetensutveckla utirån emokrati: Hur ungerar en kommun? Hur ungerar en emokratiska processen? Hur gör jag om jag vill påverka? Man kan också göra geograiska örsöksområen just inom områet lokal emokrati ör att å igång lokala processer. Boene/Livsmiljö Inlanet i Laholms kommun har en mycket in livsmiljö är boene enligt egen uppgit ota trivs. Problemet är att et inte är ekonomiskt möjligt att bygga nya boene och et inns inte tillräckligt me älreboene att tillgå. Detta aktum har många sior. En är att hitta alternativa inansieringsmöjligheter som gör et möjligt att bygga nytt, en annan är att å exploatörer att satsa på nyprouktion och älreboene. En treje är att servicen viker om inte nybyggnation kommer till stån etersom konsumentunerlaget inte räcker till när marginalerna minskar. Attraktionskraten är et centrala i livsmiljö och va som attraherar är olika rån människa till människa. Den sociala trivseln och livsmiljön är avgörane ör vilket rykte en ort år. Inom etta ryms även natur- och kulturgärningar. Utirån gränslan och historia har kommunen mycket som man skulle kunna ta ram och använa som ett socialt arv och ett historiskt kulturarv som går att bygga viare på och ta me sig in i en ramti ör bygerna. Gränskommun Laholm är en gränskommun me 6 kommungränser i 3 väerstreck. Vi är också gränskommun till 2 anra län. Detta meör speciella krav utirån lokal utveckling. Vi är väligt beroene av att kunna arbete över gränser på ett bra och utvecklane sätt ör alla parter. Detta betonar e lesta och speciellt en av vår syligaste LRF-lokalavelning som är en lokalavelning mellan 2 kommuner och 2 län Karups lokalavelning (Hasslöv, Östra Karup och Skottorp). Sytet me enna skrivelse är att et arbete som berivs me att bila Leaerområe på regional nivå ska ta innehållet i enna skrivelse i beaktane i sitt viare arbete. Rolan Gottrisson Orörane Utveckling och Näringslivsnämnen Susanne Paulsson Lansbygsutvecklare Sammanställning av synpunkter och iéer rån träarna om lokal utveckling i Hylte kommun ör Leaer, ca 150 personer Detta okument är en sammanställning av e synpunkter och iéer som kom ram på träarna om lokal utveckling i Hylte me omnej. Fyra träar arrangeraes runt om i kommunen uner mars måna me cirka 150 eltagane personer. Utirån essa träar sammanställes en bruttolista me samtliga punkter som eltagarna lae ram. Denna lista ligger till grun ör en här sammanställningen gällane synpunkter/iéer ör Leaer. Synpunkterna utgår rån vilka problem/behov som meborgarna upplever. Synpunkterna kring behov/problem går att ela in i sex områen. Nean inns essa beskrivna. Två av em är såant som irekt hör en enskila kommunens intresse och såant som inte kommer att beröras i enna sammanställning, Hålla snyggt och Samhällsservice. Nean inns e sex områena; 2010-01-27 44

Attraktivt Boene Älreboene, boene på lansbygen, leramiljshus, exploaterings- och markrågor Dialog, inormation, marknasöring och kultur/riti Hemsior, skyltning, mötesplatser, ungomar, kultur, riti Företagane och arbetsliv Nyöretagarstö, besöksnäring, arbetskratsörsörjning, exploaterings- och markrågor Inrastruktur Vägar, el (energi), breban, teleoni Enskila kommunala intressen: Hålla snyggt! Renhållning, utsmyckning, skötsel Samhällsservice Kommunikation (bussar och tåg), hanel, sjukvår, skolor, älrevår/hanikapp, kultur, riti, kommunalt unerhåll, VA För att konkretisera så inns nean ett urval av synpunkterna/iéerna ör e olika områena som har irekt me Leaer att göra (se Aggregerae punkter). Sten Liljeahl Arbets- och näringslivsche, Hylte kommun Aggregerae punkter Urval av synpunkter ör att konkretisera behov/problem b = Attraktivt boene = Dialog, inormation, marknasöring och kultur/riti = Företagane och arbetsliv i = Inrastruktur områe b b b b b b Behov/problem Byggnation av leramiljshus Genomöra älreboenet Seniorboene även på lanet - ej lytta till stan på gamla agar Attraktivt boene: passane bostäer ör unga och gamla Tomtmark i Lanery Enamiljshus/leramiljshus Roparuen 2010-01-27 45

b b b b b b b b Ta tillvara livsmiljöer: torp, börja me turism till exempel mot Danmark och Tysklan Behov av seniorboene båe i Långary och Lanery Fler bostäer, ler hyreslägenheter Byggbar mark ör egnahem Seniorboene Byggnation: attraktivt boene Anvisa byggnasklara tomter i Lanery och Långary Utveckla områet runt vattnet: gångstig, blommor etc Tillgång till lokal ör konstutövane, som inte ligger på treje våningen utan hiss, i kombination me utställningsmöjligheter. Centralt/även samverkan me anra verksamheter/turism Natur- och kulturutveckling i Lanery/Långary, t.ex. saker som hembygsöreningen år in, lokal inns men inga pengar Örnaskolan a) renovera 4; b) riv och bygg nytt 0; riv och samlokalisera me lärcentrum, bibliotek mm, kanske ny/annan plats 6 Ungomssatsning, till exempel ta vara på/utnyttja kompetens rån Vilmarksgymnasiet Fritisaktiviteter ör ungomar. Fråga em! Kultursatsningar: bibehålla och utveckla biblioteket, barnteater, musikkvällar, stuiecirklar Attraktivare hanel= ler butiker, pub, restauranger. Kommunen och meborgare ska tillsammans arbeta ör et Lokaler ör ungomar Fixa samhällslokal, eventuellt i samverkan me vilmarksskolan Plan ör mottagane av nyinlyttae Stö till öreningar att utvecklas/hjälp att hitta/söka inansiering Föreningssamorning Kombinera samlingslokal/vilmarksgymnasiet: samlingskåta ör 150 personer Saknas scen (inomhus) Amiteater i kommunen/ryöbruk Ungomsgår i Kinnare Turistinormation ör ålig, t.ex. inormationen på hemsian (hylte.se). Det attas inormation uner boene (Forum) Samlingslokal ör ungomar när skolan är sål Första intrycket av Hylte är berövligt: skyltar, stäning mm i centrum och vi inarter Marknasöring: småsamhällena marknasör sig som "små pärlor" 2010-01-27 46

Samverka mer me vietnameser, vietnamesisk vär Skulpturälg på Rävaberget Använa Hylte Volley mer i marknasöringssyte. Dito innebanyturnering Få till en positivare ana: HP börjar me "småbrott" i tiningen om Hylte Båe kommunen och invånarna ska jobba ör positiv utveckling! Jobba ör inlyttning Uppatera hemsian! Ta vara på öretagen i Långary. Stö. Lättare ör öretagsetableringar, t.ex. inustrimark Att kommunen stöttar nyöretagariéer (typ Nässjö) Bristyrkessatsningar/utbilning: snickeri, aluminium; leta upp Sunt örnut/verklighetsanknutet när et gäller öretagsutbyggna Samarbeta mer utanör "e iskala gränserna": börja me turismen runt Bolmen Arbeta ör att behålla turisterna längre Se turism och boene som ett, exempelvis genomöra slussenprojektet Bygga viare på Vilmarksgymnasiet: vuxenutbilning, uppragsutbilning, kvaliicera yrkesutbilning (KY) Stö och hjälp till olk som vill starta öretag Locka hit arbetskrat (ertila) Locka inustri/ler småöretag till Hyltebruk, lär av Unnary och Gnosjö Bygga på et som inns ur näringslivssynpunkt Företagsavknoppningar: aktiva inom inustrin ska stöttas Guining i bygen: biologi, lokala platsers historia Stugbyar: turistperspektiv Utveckla samarbetet runt Bolmen ör turistnäringen Påverka jorbruksverket att örenkla EUaministrationen ör lantbrukare Brea arbetsmarknaen me serviceyrken Central unktion/stö rån aärsié till inansiera verksamhet Nyöretagane ör ungomar Utveckla biobränsle/lis Företagarluncher: inbjuan även till lantbrukare. ALLA öretagare Unersöka om/varör et är så svårt att rekrytera personal till minre öretag i områet SPA-anläggning i Tiraholm Stö vi generationsskite i inustrierna Vilmarksygn Byggbar, klar inustrimark 2010-01-27 47

i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Bättre kontakt mellan småöretagen och Stora Enso, t.ex. personalvår Bättre samverkan mellan öretagare, bättre möjligheter ör marknasöring Lära av Unnary även när et gäller turismen Företagarträar även på kvällsti Kommunen ska stötta öretagen - utveckla iéer Utveckla natur- och kulturarvet i Femsjö Sommarverksamhet på Vilmarksgymnasiet: turistboene, kursverksamhet, guining i lokalområet Fin vanringsle längs Nissan öraller - unerhåll! Tillartsvägarna till Lanery är så åliga att vissa åkerier vägrar köra på vintern Inrastruktur: vägar, mobiltäckning, breban, postgång Bättre vägar, t.ex. Kinnare - Torup; situationen i Torup så inte alla tunga transporter behöver köra örbi skolan; genomart vi Kinnaressågen allmän väg genom inustri Ny avart rån Nissastigen mot Långary söer Kommunen ska trycka på Vägverket va et gäller Lanery/Långary ELEN måste unka! Åbron/Höljery väg som mynnar på Hyltevägen mot S:a Unnary: tung traik, vägen måste örbättras Att et går att köra på vägarna i Jälluntota Utbyggna av mobilteleoninät Påverka Eon, strömavbrott Utveckla breban Internetuppkoppling: asl/breban Gästhamn i Unnary Bättre unerhåll på et vanliga teleonnätet Förbättra vägen mellan Falkenberg och Torup Inget miljövänligt tankställe inns! Finns varken gas eller "sprit" Strömmen: örbättra leningar Cykelbana Kinnare - Torup Samorning grävning mellan kommunen, Eon och Telia Kommunen bore vara öreöme på miljösian me tjänstebilar Bra vägar: Sotarysvägen Långary/Lanery 2010-01-27 48

Bilaga 3: Verksamhetsörhållanen Livskratigt öretagane på lansbygen LAG - gruppen Boenebaserat småöretagane Verksamhetskontor Stö och samorning på tvären me utgångspunkt rån Leaermetoen. Behov av stor kunskap om lokala, regional & nationella processer ör samorning mellan essa. Turism & upplevelser Råvaruprouktion & öräling Verksamhetslening & aministration me placering i Hylte ska beinna sig i processlöet me en geograisk sprining. Lokaler tillgängliggörs runt om i Hallan t.ex. Agrocenter, Katrineberg, Munkagår samt lokala lärcentra i e olika kommunerna eller anra lämpliga lokaler. Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg Regionalt Tillväxtprogram, RTP Regional Utvecklingsstrategi, RUS - elområet Här bygger vi öretag me kunskap Nationell strategi ör lansbygsutveckling Nationell strategi ör regional konkurrenskrat, entreprenörskap och sysselsättning Lissabonstrategin + Göteborgsagenan 2010-01-27 49

Bilaga 4: Leamöter och suppleanter i LAG-gruppen Oentliga sektorn Rolan Gottrisson Nakisa Khorramshahi Inger Karlsson Micael Arnström Kristina Hylaner Mona Hilell Nils Danre Christer Anersson Suppleant Magnus Johansson Orörane i utvecklings- och näringslivsnämnen, Laholm kommun Utreningssekreterare emokrati och jämställhet staskontoret/kvalitetsenheten, Halmsta kommun Lansbygsutvecklare, Falkenbergs kommun Kommunstyrelsens vice orörane, Hylte kommun Kommunutvecklare, Varbergs kommun Utvecklingsleare Gymnasie & Vuxenutbilning, Kungsbacka kommun Enhetsche på tillväxtenheten, Region Hallan Utvecklingsche och t regionirektör, Region Hallan 2: e vice orörane i utvecklingsoch näringslivsnämnen, Laholms kommun Den ieella sektorn Urban Carlsson Anna-Karin Gustavsson Urban Norell Ulla Rickarsson Ros- Marie Eriksson Karin Eespong Suppleant Rune Bengtsson Orörane i Hasslöv Bygegårsörening Sibbarp-Dragsås Hembygsörening Orörane i Allaktivitetshuset Torup Orörane Länsbygerået Hallan Orörane Lerbäcks byalag Kassör Nätverket Biznissarna Hallans hembygsrörelse Privata sektorn Valentina Johansson Krokåns i Knäre 2010-01-27 50

Anette Larsson Anneli Anersson Michael Carlsson Anita Fieler Helén Anersson Suppleant Kjell-Åke Källén NaturZonen i Wismahult Karlsberg rum och rukost Totens Hanelsbolag Firma anita ieler Helén på Torsåsen AB Pensionat Sågknorren 2010-01-27 51

Bilaga 5: Projektmatris Leaer Lansbyg Hallan Objective/Goal - Övergripane mål, anger ärriktningen. Förväntas uppnås ca 5-10 år eter projektets slut. Beroene på ler aktorer och projekt än et egna. Svårt att mäta, alltså utan inikatorer ör et mesta. Objective/ Purpose - Projektmål, Anleningen till att projektet genomörs. Beskriver en situation som örväntas råa om projektet levererar örväntae resultat. Sytar till att lösa kärnproblemet, huvuproblemet. Results/Outputs - Resultat/Prestationer Direkt resultat av genomöra aktiviteter Activities - Aktiviteter Det som görs Intervention Logic Det inns ett livskratigt öretagane av olika slag på lansbygen i Hallan - Våra projekt har utvecklat/örälat 5 nya proukter rån hallänska råvaror - Våra projekt har utvecklat 15 nya nätverk/ konstellationer me olika ormer av samverkan, ex. vis inom: - estinationsutveckling - prouktutveckling - mellan generationer -attraktivt boene - 24 ramtisverkstäer eller liknane mötesworkshops har ägt rum - 60% av alla projekt har ortsatt av egen krat eter att projekttien har löpt ut - 12 utvecklae upplevelsebaserae tjänster och proukter är mat och målti är en viktig el - 60 nya öretag - 600 nya arbetstillällen - 200 bevarae arbetstillällen - 1200 eltagare i projekt, inkl. utbilningsinsatser Objektivt veriierbara Källa ör veriikation inikatorer - - Kvantitativa inikatorer: - Antal örälae/utvecklae råvaror - Antal nätverk/samarbetsgrupper - Antal ramtisverkstäer - Antal utvecklae upplevelsebaserae tjänster och proukter - Antal nya öretag - Antal nya arbetstillällen - Antal eltagare i projektet Kvalitativa inikatorer: - projektets livskrat vi slutrapporten - mat och måltiens vikt vi e upplevelsebaserae tjänster och proukter som utvecklats - Slutrapporten ör projekten - Uppöljningsrapporten 1 år eter projektets slut Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt örslagsvis inom huvuinriktningarna: - Råvaruprouktion och öräling - Turism och upplevelser - Boenebaserat småöretagane Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt Inputs / Ressources Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt Fylls av våra projekt

2010-01-27 53