Kommentarer till checklista för SKYDDSROND (Allmän del) IVL Svenska Miljöinstitutet AB Prevent
1
2
I Elsäkerhetsverkets författningssamling (ELSÄK-FS) finns allmänna råd för att förebygga elolyckor (kan beställas från Elsäkerhetsverket tel 08-519 112 00). 3
4
Se vidare i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2000:42, boverkets byggregler BFS 1993:57. 5
6
Om man av ett eller annat skäl bestämmer sig för att riva bort asbesten finns mycket strikta säkerhetskrav som ska följas. Asbestsanering får inte börja utan tillstånd från Arbetsmiljöinspektionen. De som sedan utför saneringen ska ha genomgått särskild utbildning i hur asbest saneras och hur man undviker att sprida asbesten vid saneringen. Dessutom ska arbetsområdet kläs in, så att asbest inte sprids till angränsande rum. Om hela rummet avgränsas, ska det finnas slussar, där man kan byta kläder och eventuellt duscha innan man går in eller ut. Allt saneringsarbete ska göras med omfattande skyddsutrustning, t ex skyddsoveraller och tryckluftsmask. Arbetsområdet ska städas mycket noggrant efter sanering och helst ska också asbesthalten i luften mätas efter sanering. 7
8
9
10
11
12 Särskilt under soliga sommardagar kan söderfönster verka bländande, när solen skiner rakt in genom dem. Effekterna av och riskerna med bländning har beskrivits ovan och förslag på åtgärder finns under Klimat.
Enligt Arbetsmiljöverket ska man sträva efter att urforma en arbetsplats så, att man inte behöver använda personlig skyddsutrustning. Att man inte rekommenderar personlig skyddsutrustning som förstahandsalternativ, beror på att den ofta är besvärlig att använda och begränsar möjligheterna i arbetet, t ex är skyddsmasker tunga att arbeta med och hörselskydd gör det besvärligare att prata med arbetskamrater. För vissa arbeten måste man ändå ha skydd t ex: Som hjälp vid val av skyddshandskar, finns skriften Rätt medel rätt handske utgiven av Stockholm läns landsting (Beställs från Mediacarrier 08-795 28 00). Personlig skyddsutrustning är ofta inte speciellt bekväm att arbeta med och det är också lärr att glömma bort att använda den. Om den inte används, är man helt oskyddad och därför har Arbetsmiljöverket uttalat att personlig skyddsutrustning inte får ses som en permanent lösning. Man måste försöka åtgärda problemet vid källan, så att man kan arbeta utan att använda personlig skyddsutrustning. 13
14
15
16
För att truckar och lyftanordningar alltid ska vara i säkert skick måste de regelbundet ses över och repareras. Tillsynen ska ske på det sätt som anges av leverantören eller som i det enskilda fallet bedöms vara nödvändigt. Skriftlig instruktion på svenska ska finnas tillgänglig. Fortlöpande tillsyn ska utföras av särskilt utsedd och utbildad personal. Detaljerad beskrivning av kraven på åktruckar finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1986:24, Truckar (med ändringar). Truckförare bör i regel ha avlagt godkänt prov efter genomgången truckförarkurs och föraren ska vara minst 18 år. På företaget bör det finnas en särskild instruktion för förare av truckar. Kontakta Maskinleverantörerna, sektion truckar tel 08-762 76 31 för utbildning. 17
Vissa typer av lyft och transportanordningar samt lyftredskap ska regelbundet besiktigas eller provas av s k ackrediterat kontrollorgan. Utöver denna oficiella kontroll ska dessa anordningar kontrolleras genom s k egenkontroll, dvs kontrolleras genom företagets försorg på eget ansvar. Lerverantören ska lämna instruktioner för bl a skötsel och underhåll av lyftanordningar. Kontrollera Arbetsmiljöverkets föreskrifter för aktuell utrustning. Många lyft under en arbetsdag, även av måttligt tunga detaljer, kan på sikt orsaka ryggbesvär. Bland arbetsskador är just ryggbesvär mycket vanliga och förorsakar långa sjukskrivningar och mycket lidande. Många tunga arbetsmoment vid lastning/lossning och vid transport kan underlättas avsevärt med hjälp av vagnar, kärror, lyftbord eller andra lyftanordningar. Många lyfthjälpmedel är förhållandevis billiga och kan avsevärt minska belastningen på rygg och axlar. 18
Trevliga lokaler vill vi väl alla arbeta i. Lokaler som är ostädade, röriga, trånga, mörka eller där man arbetar utan kontakt med sina arbetskamrater, utgör kanske inte alltid en direkt risk för olycksfall (se dock frågorna under avsnitten Ordning och olycksfall samt Belysning. Det kan ge andra negativa konsekvenser som att personalen kanske inte trivs eller personalomsättningen blir hög, vilket dels kan ställa till problem i produktionen, dels kan kosta mycket, eftersom nyrekrytering och inskolning av ny personal kostar. Mänga arbetsuppgifter utförs sittande. Men sittande arbete kan leda till skador, t ex i skuldror, nacke, axlar eller rygg, om stolar och bord inte är väl utformade. Skadorna uppstår t ex om arbetshöjder är sådana att man måste arbeta med axlarna uppdragna eller om man måste sträcka sig långt bort för att nå sina redskap eller arbetsmaterialet. Man kan också få skador av alltför enformigt och monotont arbete (se kommentar till frågorna Personal). 19
Vid de flesta företag byter en större eller mindre del av personalen om till arbetskläder på arbetet. Att det ska finnas tillgång till omklädningsrum är därför självklart (se även Prevents skrift Personalrum, art nr 316). Det är viktigt att nyanställd personal introduceras väl på arbetsplatsen och information om arbetsmiljöfrågor är en viktig del. Många av de olyckor som nyanställd personal råkar ut för kan undvikas med en väl genomförd arbetsmiljöintroduktion. Särskilt viktigt är det att gå igenom skyddsföreskrifter för maskiner/utrustningar, arbetsrutiner, skyddsblad för kemikalier, utrustning för brandskydd samt utrymningsvägar (se även Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1). 20
21
22 (se även föregående fråga under Personal).
Om det inträffar en arbetsskada som ger svåra personskador eller orskar dödsfall, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart underrätta arbetsmiljöinspektionen. Arbetsmiljöinspektionen undersöker sedan på plats orsaken till olyckan eller arbetssjukdomen och diskuterar sedan med företaget vad som ska göras för att undvika att liknande arbetsskada ska inträffa igen. 23
Denna skyldighet att kontakta Arbetsmiljöinspektionen gäller också om det inträffat ett tillbud, även om det inte lett till någon skada, om tillbudet utgjort allvarlig fata för liv eller hälsa. Har ett olycksfall inträffat en gång eller om någon blivit skadad i arbeter, kan der inträffa igen. Man måste därför gå igenom vad som egentligen hänt och försöka vidta åtgärder för att olycksfallet eller arbetsskadan inte ska inträffa igen. Innan man vidtar åtgärder, bör man lägga ner tid på att förstå varför olyckan eller arbetsskadan inträffat. Det räcker inte att bara hänvisa till den mänskliga faktorn. Det kan finnas många olika skäl till att just det arbetet ledde till en olycka eller skada. Brister i den tekniska utrustningen kan vara en orsak, en annan kan vara hur arbetet är organiserat, t ex om man arbetar ensam, eller om arbetet ger ensidiga belastningar. Tänk också på om olyckan skulle ha fått mindre allvarliga konsekvenser om arbetet lagts upp på något annat sätt. Det är viktigt att inte bara utreda de händelser som verkligen skadat någon utan att också följa upp de tillbud som händer, utan att någon skadats. Dessa är viktiga fingervisningar om var olyckor kan inträffa om inget görs. Det kanske inte alltid är så lätt att följa upp olyckor, tillbud och arbetsskador, om man inte har viss vana att göra det. Företagshälsovården kan vid behov hjälpa till med sådana utredningar och med förslag till åtgärder. Se Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Prevent ger ut faktaböcker, utbildningsmaterial, cd-rom och videofilmer. Vi arrangerar också kurser och utbildningar, även företagsinternt. Tel 08-402 02 20, e-post info@prevent.se, internet www.prevent.se Prevent och författarna Manus: Ann-Beth Antonsson och Eliana Alvarez, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
3:e upplagan, 1:a tryckningen Prevent och författarna Författare: Ann-Beth Antonsson och Eliana Alvarez, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Form och produktion: LEV Grafisk Form AB Tryck: Tryckeri AB Småland Quebecor 2002 ISBN 91-7522-780-0 Art. nr. 250