Östra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013

Hävkraft från EU till Östra Finland Strukturfondsperioden 2007 2013

Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet för Östra Finlands ERUF-operativa program 6 Målsättningarna för Östra Finlands ERUF-operativa program 8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Östra Finland 10 Finansiering av Östra Finlands ERUF-operativa program 12 Ansökan om EU-stöd 13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? 14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? Hävkraft fråneu 2007 2013

Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner Utveckling av Finland är en gemensam fråga för finländarna. Det är till fördel för alla om de bästa utvecklingsidéerna i Finland inte stannar på idéstadiet, utan att de förverkligas med eller utan hjälp av andra. Med Europeiska unionens (EU:s) stöd kan idéer förverkligas. EU-pengar ger en hävstångseffekt, med vars hjälp finländarnas idéer kan omvandlas till praktiska utvecklingsprojekt. Målsättningen är ett Finland där det finns jobb, kunniga människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag, samt en god miljö där man kan bo, leva och arbeta. EU finansierar projekt ur strukturfonderna, som är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Avsikten med EU:s strukturfonder är att minska utvecklingsskillnaderna mellan de europeiska regionerna. Med hjälp av dem utvecklas hela Finland: finländarna, företagen och regionerna. 3

Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning I Finland är de strategiska tyngdpunkterna för Europeiska unionens strukturfonder under programperioden 2007 2013 främjande av företagsverksamhet, främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning, stärkande av kunskapsstrukturer, kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet samt förbättring av regionernas tillgänglighet och närmiljö. De europeiska målen för regional konkurrenskraft och sysselsättning förverkligas med programmen ERUF och ESF. Finansiering har reserverats separat för varje år. I Finland genomförs fem regionala ERUF-program. Södra Finland, Östra Finland, Västra Finland och Norra Finland samt Åland genomför var och en ett eget program. I ESF-programmet för det finländska fastlandet ingår en riksomfattande del och fyra regionala delar. Ytterligare uppgifter om ESF:s verksamhet fås från en separat programbroschyr om ESF samt på internet under adressen: www.strukturfonder.fi. Om ERUF-programmen finns uppgifter på internet under adressen: www.strukturfonder.fi samt för Östra Finlands del under adressen: rakennerahastot.ita-suomi.fi. 4

Verksamhetsområdet för Östra Finlands ERUF-operativa program Östra Finlands program omfattar lanskapen Södra Savolax, Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax. Folkmängden på Östra Finlands programområde var 664 000 invånare år 2006. Allt av finländsk sten Visste du att den finska berggrunden är 3 500 miljoner år gammal, eller att man har hittat diamanter i Kaavi? Visste du att Finland är världsledande inom täljstensindustrin? Att den största guldklimp som hittats i Lappland väger 397 gram? Centret för geovetenskap (Geotietokeskus) som finns i Juga informerar om allt detta. Geologiska forskningscentralen (GTK) fick finansiering från ERUF för att skapa en inlärningsmiljö för stenbranschen, centret för geovetenskap, i Finlands Stencenter (Suomen Kivikeskus). Finlands Stencenter är en kompetenskoncentration vars uppgift är att öka kunskapen om finländsk natursten, förbättra branschens konkurrenskraft och ge upphov till ny företagsverksamhet. Centret för geovetenskap å sin sida inviger besökarna i alltifrån stenens uppkomsthistoria till den nutida stenteknologin och återanvändning av avfallssten. Stencentrets verkställande direktör Ilkka Nykänen, som deltog i projektet, berättar att samarbetet med och GTK andra aktörer var av största värde för projektet. Ingen hade kunnat skapa ett sådant här center själv, säger Nykänen. GTK hade den vetenskapliga kompetensen och vi hade en vision om vad allmänheten eventuellt ville få ut av centret. Nykänen berättar att projektet har gått i lås. Centret, som öppnades år 2003, har hittills haft nästan 80 000 besökare. Stencentret har dessutom ett brett internationellt samarbete. Det här har öppnat en helt ny värld för mig, säger Nykänen. 5

Målsättningarna för Östra Finlands ERUF-operativa program 6 Enligt visionen är framtidens Östra Finland en globalt konkurrenskraftig miljö full av kompetens, företagsamhet och liv, där närheten till Ryssland är en styrka. Programmets centrala målsättning är att, utifrån landskapens egna styrkor, förbättra Östra Finlands dragningskraft nationellt och internationellt samt att minska de avigsidor som uppkommit på grund av det isolerade läget och den glesa bebyggelsen. EU beviljar delfinansiering för projekt som genomförs i Östra Finland och med vars hjälp man kan öka dragningskraften i området, främja skapandet av innovationer eller skapa mer företagsamhet och fler arbetsplatser. ERUF:s operativa program i Östra Finland är en del av Finlands strukturfondsstrategi och dess mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I Finland förutsätter den regionala konkurrenskraften att landskapen kan identifiera betydelsen av olika faktorer som bidrar till deras konkurrenskraft och hittar sina egna styrkor och framgångsfaktorer. För att man i regionerna även i framtiden ska kunna svara på den allt hårdare konkurrensen och de strukturella förändringarna, bör man bevara och utveckla konkurrensens lokala nyckelelement. Följande huvudmål har satts upp för projekten som ska genomföras i Östra Finlands operativa program: 13 230 nya arbetsplatser, varav andelen arbetsplatser för kvinnor är 5 210 2 020 nya företag, varav andelen kvinnoföretag är 710 800 nya produktutvecklingsjobb Mätbara kärnindikatorer har definierats för ERUF-operativa programmet. Programmets resultat och verkan utvärderas både under och efter programmet.

Projektmålen för Östra Finland är att skapa 13 230 nya arbetsplatser och 2 020 nya företag.

ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Östra Finland Verksamheten som ska stödas i Östra Finland delas in i fyra prioriterade områden, som sammanfaller med tyngdpunkterna för den nationella strukturfondsstrategin. Man strävar efter att uppnå programmets mål med investerings- och utvecklingsprojekt som främjar genomförandet av det prioriterade området. En del av stödet reserveras för förvaltning av programmet. Prioriterat område 1: Främjande av företagsverksamhet Åtgärderna i det prioriterade området riktar sig direkt till företagen. Målsättningen är att stöda företagens möjligheter att utnyttja och produktifiera innovationer samt ta i bruk ny miljöteknik. Speciell uppmärksamhet fästs vid utvecklingen av smföretag och främjandet av kvinnoföretagande. Pojekt som kan finansieras utifrån det prioriterade området kan till exempel vara grundandet av nya företag, utvecklingsprojekt som främjar tillväxten i sm-företag, projekt som främjar kvinnoföretagande, sm-företagens nätverksbildningar, utveckling av företag inom skapande branscher, produktifiering och kommersialisering av innovationer, ägarbyten och därpå följande utvecklingsåtgärder, samt ökande av företagens ekoeffektivitet och miljömedvetenhet. Stödmottagare kan vara nya eller nyligen etablerade sm-företag, sm-företag som är utvecklingsbara och som aktivt utvecklar sin verksamhet, företag som befinner sig i ett övergångsskede (bl.a. i generationsväxlingssituationer) eller stora företag, då de är en del av ett projekt som hänför sig till överföring av teknik eller nätverksbildning med smföretag. 8

Prioriterat område 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer I det prioriterade området 2 främjas verksamhet som gäller kompetens och innovationer, genom att stärka strukturer och kompetenskoncentrationer som hör samman med dessa. Projekt som kan finansieras utifrån det prioriterade området kan till exempel vara stöd för samarbete och nätverksbildning mellan innovationsaktörer samt sm-företag, förbättring av tillgången på innovationstjänster och deras effektivitet, utveckling av företagskuvöser, utveckling av områdenas specialkompetens, utveckling av funktioner som stöder FoU-verksamhet, utveckling av elektroniska rådgivnings- och kundservicesystem, samt tillgodogörande av tillämpad forskning. Stödmottagare kan till exempel vara organisationer som betjänar företag utbildnings-, forsknings- och utvecklingsorganisationer kommuner, samkommuner, föreningar Prioriterat område 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö I prioritering 3 förbättras Östra Finlands tillgänglighet samt områdets dragningskraft som livs- och företagsmiljö. Med verksamheten som stöds stärker man områdets dragningskraft, förebygger miljörisker och -skador samt förbättrar områdenas tillgänglighet. Projekt som kan finansieras utifrån det prioriterade området är till exempel utveckling av konkurrenskraftiga närmiljöer, planer som görs upp för att förbättra tillgängligheten ur trafikmässig synpunkt och servicesynpunkt, utnyttjande av miljöteknik samt hantering av miljörisker. Till denna prioritering hör även skyddet av vattendragen samt planeringsprojekt som främjar utvecklingen av ekoeffektivitet, ibruktagande av ny teknik som är nödvändig för regional jämvikt, utveckling av förutsättningarna för natur- och kulturturism, skötsel och iståndsättande av kulturarvsobjekt samt ökad växelverkan mellan städer och landsbygd. Stödmottagare kan vara kommuner och samkommuner, utvecklingsorganisationer samt andelslag, stiftelser och föreningar. 9

Finansiering av Östra Finlands ERUF-operativa program Den offentliga totalfinansieringen för Östra Finlands ERUFoperativa program uppgår till 731 miljoner euro. EU:s andel är 366 miljoner euro och statens och kommunernas andel är 365 miljoner euro. Dessutom förväntas de privata företagens och andra organisationers finansiering uppgå till ett värde av ca 787 miljoner euro. Prioriterat område ERUF:s Nationell offentlig Privat Totalt finansiering finansiering finansiering 1: Främjande av företagsverksamhet 156.3 156.4 744.8 1,057.4 Milj. 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer 131.3 131.3 40.7 303.3 Milj. 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö 63.4 63.4 2.2 129.0 Milj. Tekniskt stöd 14.6 14.6 29.2 Milj. Totalt* 365.6 365.6 787.7 1,518.9 Milj. *)På grund av avrundningsskillnader går summan inte alltid jämnt ut. Effektivisering av pappers- och cellulosaindustrins processer Wetend Technologies Ltd är ett internationellt företag, vars kunder finns inom pappers- och cellulosaindustrin. Wetend verkar i hela världen med hjälp av agenter och representanter, men huvudkontoret samt forsknings- och produktutvecklingsverksamheten finns i Nyslott. Som ett resultat av Wetends utvecklingsarbete har man tagit fram produkter för blandning och skötsel av tillsatsämnen som används inom pappers- och cellulosaindustrin. Med hjälp av bolagets lösningar effektiviseras kundernas processer och verksamhet, och kvaliteten på det producerade pappret förbättras. När det gäller produktutveckling lutar vi oss tryggt mot kompetensen vid Villmanstrands tekniska universitet. Som ett resultat av vårt samarbete har universitetet grundat forskningsenheten FiberLaboratory i Nyslott, berättar Wetends verkställande direktör Jouni Matula. Wetend är ett utmärkt exempel på en kompetenskoncentration som ständigt utvecklas och som tack vare sitt starka nätverk även lyckas ute i världen. Wetend har fått ERUF-stöd från TE-centralen för att utveckla och internationalisera sin verksamhet. Tekes har understött produktutvecklingen.

Totalfinansieringen för Östra Finlands ERUF-program uppskattas uppgå till över 1 500 miljoner euro.

Ansökan om EU-stöd Vem kan söka? Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om tilläggsfinansiering för sina projekt ur Europeiska Unionens strukturfonder. Vilka är de övriga förutsättningarna? EU-finansieringen är en delfinansiering alltså en hävstångseffekt för utvecklingsåtgärderna. För att få EU-stödet krävs det att utvecklingsprojektet även har andra offentliga eller privata finansiärer förutom EU. Nästan utan undantag måste utvecklingsprojekten ha finansiering från områdets kommuner. Det är endast företagsspecifika projekt som inte behöver ha finansiering av kommunen. Många landskapsaktörer deltar i arbetet: landskapsförbundet och dess medlemskommuner, statens myndigheter och organisationer samt centrala arbetsmarknads- och näringsorganisationer. Landskapsförbunden som fungerar som regionutvecklingsmyndigheter spelar en viktig roll i utvecklingen av regionerna. För sina regioner gör de i samarbete med andra aktörer upp långsiktiga landskapsöversikter och landskapsprogram samt årliga planer för hur landskapsprogrammen ska förverkligas. Dessa landskapsstrategier och -program styr inriktningen av olika utvecklingsmedel, bl.a. finansieringen från EU:s strukturfondprogram. Ytterligare uppgifter finns på internetadressen www.strukturfonder.fi och rakennerahastot.ita-suomi.fi. 12 Vem beviljar och beslutar? Finansiering i enlighet med programmet beviljas i landskapen av närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) och landskapsförbunden, vilka meddelar om finansieringens ansökningsförfaranden och ansökningstider på sina egna webbplatser och i media. Som en del av beredningen av finansieringsbesluten och sammanjämkningen av åtgärderna behandlas ansökningarna för utvecklingsprojekt antingen i landskapets samarbetsgrupp eller i dess sekretariat. Landskapets samarbetsgrupp beslutar om hur ERUF-programmets finansiering allokeras till olika finansieringsmyndigheter samt om hur verksamheten som ska finansieras betonas. Landskapets samarbetsgrupp verkar i alla landskap. Den koordinerar och sammanjämkar förverkligandet av såväl EU-programmen som de nationella utvecklingsåtgärderna.

Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? Finlands områden utvecklas förutom med hjälp av EU:s strukturfonder även med hjälp av bl.a. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska fiskerifonden samt olika nationella program. Landsbygdens utvecklingsåtgärder finansieras från landsbygdens utvecklingsprogram för fasta Finland, vilket har gjorts upp för åren 2007 2013. Vid sidan av EU-programmen är även målen med de nationella programmen att minska skillnaderna mellan regionerna och att förbättra befolkningens levnadsförhållanden samt att främja en balanserad utveckling av regionerna. Dessa nationella program är bland andra regioncentraprogrammet, kompetenscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet. Även de nationella Tekes-pengarna kan utnyttjas. Trådlöst bredband skapar möjligheter i lanskapet Södra Savolax Under åren 2004 2007 byggdes i Södra Savolax ett trådlöst bredbandsnät som täcker landskapets glesbebyggda områden. Nätet byggdes med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det första bredbandsnätet som byggdes i det glesbebyggda området och som fördomsfritt utnyttjar de möjligheter som den nyaste tekniken erbjuder färdigställdes i Juvaregionen år 2005. Som en följd av de goda erfarenheter som man fick av detta, utökades byggandet av nätet till att gälla hela landskapet. Projektet uppfyllde alla de uppställda målsättningarna många gånger om. När det trådlösa bredbandet färdigställdes på sommaren 2007 fanns 99 procent av hela områdets hushåll och 98 procent av de glesbebyggda områdenas hushåll inom bredbandskretsen. Den nationella bredbandsstrategins mål om 90 procents täckning har alltså överskridits med god marginal. Landskapets trådlösa bredbandsförbindelser har även fått internationellt erkännande. Projektet noterades högt i en tävling som ordnades av Europeiska kommissionen och där man sökte efter Europas bästa bredbandslösning. Det trådlösa bredbandsnätet betyder väldigt mycket för områdets tillgänglighet och konkurrenskraft. För Södra Savolax är det väsentligt att både fritidsbosättningen och den fasta bosättningen finns inom bredbandsnätets upptagningsområde. Det trådlösa bredbandsnätet tillgodoser på ett utmärkt sätt behoven i vårt lands mest stugrika landskap och möjliggör bland annat distansarbete från fritidsbostäder. 13

Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? När du har en ny projektidé som du vill söka stöd för från ERUFeller ESF-programmen, kan du göra som följer: Samla ihop en grupp människor som är intresserade av din idé och som är villiga att vidareutveckla den. Ta även med personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att din idé stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. För att erhålla stöd från EU:s strukturfonder behöver du även andra finansiärer, privata eller offentliga. Bekanta dig med den regionala utvecklingsfondens och socialfondens program och målsättningarna med deras prioriteringar, strategierna för din egen regions landskapsprogram och planerna för hur de ska förverkligas, samt ansökningstider och andra finansieringsvillkor. När du har hittat partner för att förverkliga din idé, ta kontakt med finansiären för att diskutera projektet. Från finansiärerna får man även experthjälp för att påbörja projektet. Om ditt projekt motsvarar programmens målsättningar och regionala betoningar, ska du göra upp en projektplan. Projektplanen bör omfatta projektets mål, väntade konkreta resultat, målgrupp, verksamhetsområde, projektets praktiska åtgärder, samarbetspartner och arbetsfördelning samt kostnadsberäkning och finansieringsplan. För största delen av projekten görs stödansökningarna via det elektroniska systemet EURA2007. Företagsfinansieringen som ELY-centralerna beviljar, Tekes forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks emellertid med egna ansökningsblanketter och -förfaranden. Ytterligare uppgifter om inlämning av ansökan får du genom att kontakta den offentliga finansiären. Ytterligare uppgifter Ytterligare uppgifter om finansieringsmöjligheterna och hjälp med projektförberedelserna får du på adressen www.strukturfonder.fi och från rakennerahastot.ita-suomi.fi samt finansiärerna. Du kan även få goda praktiska råd från kollegor eller företagar- och fackorganisationer som har deltagit i EU-projekt. 14

www.strukturfonder.fi www.ita-suomi.fi rakennerahastot.ita-suomi.fi www.esavo.fi www.kainuu.fi www.pohjois-karjala.fi www.pohjois-savo.fi

Hävkraft fråneu 2007 2013 www.strukturfonder.fi