2003-02-14 1(6) Landsbygdsprogram för Finspångs kommun Lokal kraft och lika villkor i hela kommunen skapar utveckling Antaget av Kommunfullmäktige 2003-05-21 173 Inledning I Finspångs kommun är vi stolta över vår landsbygd. Här finns en livsmiljö som många människor eftersträvar. Den bärande tanken i programmet är att ett kreativt utvecklingsklimat uppstår i samspelet mellan de lokala krafterna och samhället i övrigt. Inom bl.a. bygderörelsen arbetar landsbygdens folk med stort engagemang, hög kompetens, lokala erfarenheter och med egna pengar för bygders och småorters framtid. Kommunens roll är att garantera likvärdiga, men lokalt anpassade, levnads- och utvecklingsvillkor i hela kommunen. Det handlar med andra ord om både lokalt utvecklingsarbete och strategiska politiska beslut. En sådan kreativ dialog förutsätter att man förnyar det politiska arbetet, genom att använda de lokala krafterna, och vända på planeringsperspektiven. Processen och diskussionerna måste börja med de som berörs av besluten! Av Finspångs kommuns befolkning 21 208 (31 jan 2002), bor 37% på landsbygden. I det här sammanhanget har vi definierat allt utanför tätorten Finspång som landsbygd. Finspångs kommun har naturtillgångar vad gäller sjöar, skogar, boendemiljöer som ger möjligheter till fritidsaktiviteter som främjar till välmående. En utbyggnad av infrastrukturen, bl.a. telenät, vägar och kommunikationer, skapar en attraktivare bygd att leva och verka i. Insatser på dessa områden ska skapa ett rejält inflyttningsplus på vår landsbygd. Bakgrund Bygderörelsens ursprung kan sökas dels i en protest mot landsbygdens utarmning och dels i en reaktion mot kommunsammanläggningarna mellanåren 1952-1974. Landets ca 2500 kommuner med rötter i medeltidens sockenindelning reducerades till knappt 300 kommuner. Landsbygdsbefolkningen fick "längre" till sin kommun. Man upplevde att landsbygdens frågor marginaliserades och att det bara var huvudstaden och de nya kommuncentra som räknades. Ett demokratiskt vakuum uppstod på landsbygden. Befolkningen tog/tar saken i egna händer och började göra det som behövde göras. Bygderörelsen mobiliserar medborgare och samlar den lokala kraften i bygdens eller den lilla ortens utvecklingsarbete. Man kan säga att de gör demokrati snarare än att diskutera demokrati. Forskning om bygderörelsen och lokala utvecklingsgrupper visar att medborgarna samarbetar lokalt för "bygdens bästa" utifrån ett helhetsperspektiv. Nästan alla lokala utvecklingsgrupper är ideella föreningar. De bygger på demokratiska principer, en medlem, en röst. Värdegrunden för det gemensamma arbetet är att vårda och utveckla platsen. Man talar därför om en platsideologi. Forskning om den svenska bygderörelsen visar att när medborgarna, i det demokratiska vakuum som uppstått efter kommunsammanslagningarna, på nytt organiserar sig lokalt i byalag,
2003-02-14 2(6) samhällsföreningar, sockenråd osv. så är inte referensramen partipolitik. Nya former för demokrati på lokal nivå och relationen mellan de lokala och kommunala nivåerna måste ta fasta på detta förhållande. Nationellt finns cirka 4.000 lokala utvecklingsgrupper och närmare 80.000 aktiva medborgare på landsbygden och i mindre tätorter I Finspångs kommun finns för närvarande ca 10 aktiva grupper varav några är etablerade sedan flera år tillbaka och några är precis nystartade - vilka utvecklats med kommunalt stöd och statligt stöd genom Länsstyrelsen både i fråga om ekonomiska och personella resurser. Uppskattningsvis 200-300 människor deltar aktivt i det lokala utvecklingsarbetet i dessa utvecklingsgrupper. Utöver dessa finns ett väl utbyggt organisations- och föreningsliv samt de politiska partiorganisationernas arbete i bruksorterna. Framtidens demokratiska utmaning ligger i att förena den nya platsideologin på lokal nivå med den traditionella partipolitiken på lokal och kommunal nivå. De ska komplettera varandra. Nya arenor för möten mellan olika aktörer kring den lokala nivåns utveckling kan utformas som lärandeprocesser kring gemensamma projekt. Ett levande landsbygdsprogram med ett underifrånperspektiv Landsbygdsprogrammet skall tas in i kommunens verksamhetsplanering. Kommunens styrelse, nämnder och kommunala bolag, ska inom ramen för befintliga resurser ta ansvar för landsbygdsprogrammets målsättningar. Många av förslagen till lokal utveckling av Finspångs kommuns landsbygd bygger på underifrånperspektivet och att de lokala aktörerna i samverkan med kommunen tar initiativ till nya lösningar på nya problem. I det lokala utvecklingsarbetet är problemet med finansiering av projekt, nyföretagande och kultursatsningar återkommande. Flera goda exempel på lokala lösningar i brett samförstånd med kommunen och dess verksamheter finns redan i t.ex. Rejmyre, Grytgöl och Hävla. I ett fortsatt samarbete med lokala organisationer - för lokal profilering - skall övervägas om utlokalisering av verksamheter kan ske. För att utlokalisering skall kunna ske måste berörda verksamheternas mål, kvalité och innehåll uppfyllas samt vara totalekonomiskt fördelaktigt För att ge resurser till den lokala utvecklingen ska kommunen i samverkan med de lokala aktörerna fortsätta verksamheten med lokalt stöd som Bygdepeng och Utvecklingscheckar samt pröva och utveckla arbete med Lokala utvecklingsplaner, Lokala tillväxtavtal och Lokala utvecklingsfonder Livskvalité Landsbygden kan erbjuda en livskvalité, som en storstad har svårt att matcha, för målgrupperna som uppskattar natur, miljö, ett lugnt och tryggt liv, ett rikt socialt nätverk m.m. Möjligheten att vara med och utforma framtiden för bygden i samverkan med andra och ett aktivt deltagande i bygdens sociala verksamhet är grundläggande positiva faktorer för folkhälsan. Med det kultur- och idrottsutbud som finns, både att ta del av och att delta i, och det fantastiska ut-
2003-02-14 3(6) bud som finns inom turism och upplevelser så står Finspångs kommun stark i arbetet för att uppnå en god folkhälsa. Skola och kompetensutveckling Flexibla enheter med välutbildad personal förutsätter ett gott samarbete med lokalbefolkningen, utvecklingsgrupper, föreningar, studieförbund och det lokala näringslivet. Det gäller alla nivåer inom grundskolan. I fem glesbygdskolor har Finspångs kommun redan lokala självstyrelser som övertagit delar av rektors och nämndens ansvar. Genom samverkan med gymnasie- och högskoleutbildning, skall det i bästa fall kunna tillskapas s.k. lokala lärcentra där förutsättningar för detta finns. Samverkan gäller även uppdragsutbildning för det lokala näringslivet. Genom att använda bygdeskolorna som bas för utbildningsaktiviteterna ger man dessa ett mervärde samtidigt som man skapar bättre förutsättningar för att skolorna lever vidare. Skolans betydelse som nav i olika verksamheter är och förblir stor. Nyttjandet av lokalerna och övriga resurser på icke skoltid är samtidigt god samhällsekonomi. Utbildningsinsatserna integreras i utvecklings- och samarbetsprojekt, dels lokalt men även regionalt. Möjligheterna till samverkan med angränsande kommuner i ett gränsöverskridande arbete ska särskilt beaktas för att höja servicenivån och spara resurser. Vård och omsorg Flexibla enheter med välutbildad personal förutsätter ett gott samarbete med lokalbefolkningen, utvecklingsgrupper, föreningar och det lokala näringslivet. Likvärdig basservice måste kunna erbjudas i hela kommunen. Möjligheterna till samverkan med angränsanden kommuner ska särskilt beaktas för att höja servicenivån och spara resurser. Samarbetsavtal med kringliggande kommuner kan öka möjligheter för boende i kommunen för de som förvärvspendlar och har behov av t.ex. barnomsorg i annan kommun. Boendemiljöer Landsbygden erbjuder möjligheter till attraktivt boende. Tillskapande av nya tomter ska ske i samarbete med lokala grupper. Hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer. Infrastrukturer Vägar För att människor skall kunna transportera sig på ett säkert sätt, och för näringslivets transporter, måste vägnätet innehålla en god standard. Enskilda vägar utgör en viktig del av vägnätet på landsbygden även för det rörliga friluftslivet. Kommunens stöd till enskilda vägar ligger därför i allmänhetens intresse. Kollektivtrafik Kollektivtrafik med traditionellt tänkande visar sig inte fungera riktigt bra på landsbygden. Det är viktigt att all samhällsbetald trafik så långt det är möjligt samordnas. Kommunen ska i det lokala och regionala arbetet med kollektivtrafiken arbeta för att skapa bättre förutsättningar för lokala lösningar.
2003-02-14 4(6) Elförsörjning För att säkra god elförsörjning på landsbygden krävs en god standard på ledningsnätet och att ledningsgatorna hålls öppna vilket är ett krav på de ansvariga för ledningsnätet. Telekommunikation/Informationsteknologi Telekommunikation via fast eller mobil förbindelse har en oerhört stor betydelse för landsbygdens människor. I begreppet telekommunikation ligger också att få tillgång till internetuppkoppling både för de boende och de företag som finns på vår landsbygd. Som konkurrensmedel framstår utnyttjande av informationsteknologi allt tydligare. En utbyggnad av bredband är därför en nödvändighet Kommunfullmäktige har antagit ett program för utbyggnad av bredband. Bredband ska på sikt finnas tillgängligt för alla kommunmedlemmar. Kommunens mål är ett heltäckande mobilnät, bredbandslösningar även för landsbygden och tillgång till ISDN för alla på lika villkor. Service En fungerande lanthandel är en betydelsefull faktor för en levande landsbygd. Lanthandeln är viktig inte bara ur livsmedelsförsörjningssynpunkt utan även som en servicecentral och samlingspunkt för bygdens befolkning. Lönsamheten för lanthandeln är beroende av kompletteringar som Svenska spel, Systembolag, Apotek och posthantering. För de små lanthandlarna är statens och kommunens stöd nödvändigt. Stödet måste vara flexibelt och kunna anpassas till de lokala behov som finns. Ideella krafter och stöd från det lokala näringslivet är andra stödformer som måste provas i samverkan med stat och kommun. Miljöfarliga produkter Uppsamling av miljöfarliga produkter från hushållen organiseras av kommunen. Bya- och församlingscentra I samverkan med lokala ideella krafter, lanthandel eller andra serviceföretag kan kommunen prova att öka servicegraden för landsbygden genom att erbjuda grundläggande kommunal information Marknadsföring I kommunen har påbörjats ett arbete med en marknadsföringsstrategi för Finspångsbygden. Den skall bl.a. rikta sig till företag, pendlare och tidigare Finspångsbor. I denna marknadsföringsstrategi skall kommunen utveckla den kreativitet som finns inom kultur-, turism-, idrotts- och fritidssatsningar i kommunens ytterområden. De aktiva lokala grupperna och övriga lokala aktörer ska medverka i marknadsföring..
2003-02-14 5(6) Lokalt näringsliv Bruksföretagen i till exempel Borggård, Grytgöl, Hävla, Igelfors, Lämneå och Rejmyre är viktiga motorer på vår landsbygd. Här saknas ofta en modern infrastruktur som i vissa fall är avgörande för företagens fortlevnad. Det är viktigt att bibehålla de arbetstillfällen som redan finns men också att medverka till att nya arbetstillfällen kommer till stånd. Den offentliga sektorn med arbeten inom skola, vård och omsorg är stora och betydelsefulla som arbetsplatser på landsbygden. Dessa arbetstillfällen är viktiga dels för de arbetstillfällen som i första hand gäller kvinnor och dels för det serviceutbud som erbjuds. Finspångs landsbygd är dessutom starkt präglad av de många småföretagen med verksamhet inom många olika områden. För att i framtiden klara av att ha kompetent och relevant utbildad personal måste företagen uppmuntras till kompetenshöjande insatser och utbildningar för de anställda. För det lokala näringslivet är det avgörande att infrastrukturer som vägar, elförsörjning, telekommunikationer, bredband, post m.m. fungerar väl. Ett fungerande samhälle med skola, barnomsorg, vård och omsorg, kultur och fritid underlättar företagens rekrytering av personal. En inventering av samtliga småföretag skall göras och dessa skall införas i ett komplett företagarregister för inom kommunen verksamma företag. Utveckla den lokala demokratin! Finspångs kommun är övertygad om att ett stort engagemang och deltagande på lokal nivå gynnar demokratin. Lokalt bygdearbete är redan idag en inkörsport till politiskt engagemang och till partipolitiskt arbete. I Finspångs kommun har Kommunfullmäktige från och med 1 januari 2003 inrättat ett fast demokratiutskott under Kommunfullmäktige. Demokratiutskottets uppdrag är att inleda och leda en process för förnyelse av politikernas arbetsformer i Finspångs kommun. Utskottet skall verka för att betydelsen av den representativa demokratin framhålls så att intresset för det politiska arbetet stimuleras. Utskottet skall verka för att Kommunfullmäktiges arbetssätt utformas så att varje ledamot finner tillfredsställelse med sitt uppdrag. Frågor om försöksverksamhet med direktdemokratiska arbetssätt och nya samverkansformer mellan kommun och lokala grupper bör behandlas i detta utskott. För att bidra till att utveckla den lokala demokratin ska Finspångs kommun stimulera de lokala utvecklingsgrupperna, lokala organisationer och föreningar till bildandet av lokala samverkansgrupper. De skulle kunna bli ytterligare en av de naturliga samtalsparterna för kommunen i övergripande och strategiska frågor, som gäller landsbygdens utveckling. Alla frågor som rör landsbygden ska genomsyras av medvetenheten om landsbygdens speciella situation och förutsättningar. Då nya arbetsformer prövas vill kommunen förutsättningslöst utveckla samarbete och samverkan med kringliggande kommuner för att hitta nya, okonventionella och rationella lösningar för allas bästa. Kommunfullmäktiges uppdrag att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att svara för att lokala program med åtgärdsförslag utarbetas för respektive område med medverkan av kommunala verksamheter, byaråd, organisationer och föreningar,
2003-02-14 6(6) att de åtgärdsförslag som redovisats i arbetsgruppens förslag och remissvar beaktas vid framtagande av lokala program med åtgärdsförslag för respektive område, att Kommunstyrelsen och nämnderna i sitt arbete med planer och program skall ha särskilda samråds-/informationsmöten på landsbygden till vilka den lokala befolkningen, byaråd, organisationer och föreningar särskilt inbjudes, att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att revidera kommunens Varuförsörjningsprogram, med medverkan av kommunala verksamheter, byaråd, organisationer och föreningar, att till Kommunfullmäktiges Demokratiutskott överlämna de av arbetsgruppen redovisade åtgärdsförslagen avseende direktdemokratiska arbetssätt och lokala nämnder på bya- och sockennivå, att erbjuda de lokala organisationerna att arbeta fram förslag till konkreta åtgärder i samband med arbetet med lokala program, samt att landsbygdsprogrammet årligen utvärderas av kommunen i samråd med lokala byaråd, organisationer och föreningar. Kommunstyrelsen har den 21 maj 2003 173 beslutat ge Kommunstyrelsekontoret i uppdrag att framställa en populärutgåva av programmet