Anmälda brtt Preliminär statistik för första halvåret 2016 Brttsförebyggande rådet Bx 1386 111 93 Stckhlm Tel 08-527 58 400 inf@bra.se www.bra.se
2(28) Anmälda brtt Statistiken över anmälda brtt mfattar alla händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, ch andra brttsutredande myndigheter, så kallade anmälda brtt. De anmälda brtten inkluderar även händelser sm efter utredning visar sig inte vara brtt. För en mer detaljerad beskrivning, se avsnittet Statistikens innehåll. Sammanfattning Samtliga anmälda brtt Under första halvåret 2016 anmäldes ttalt 748 000 brtt, vilket är 3 prcent fler anmälda brtt än mtsvarande perid föregående år. De brttskategrier sm ökade mest i antal anmälda brtt var bedrägeribrtt ch skadegörelsebrtt. De enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälningar var datrbedrägeri, skadegörelse (ej kltter) mt stat, kmmun, landsting ch övrigt kltter. De brttskategrier sm minskade mest i antal anmälda brtt var stöld- ch tillgreppsbrtt samt narktikabrtt. De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal anmälda brtt var övrig stöld ch snatteri, kltter mt kllektivtrafiken, annan skadegörelse (ej kltter), bedrägeri med så kallad bluffaktura ch eget bruk av narktika. Anmälda brtt mt persn Under första halvåret 2016 anmäldes ch registrerades 130 000 brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken), vilket är 6 prcent fler anmälda brtt än första halvåret 2015. Enskilda brttstyper för vilka antalet anmälda brtt ökade mest var bland annat misshandel (+9 %), laga ht (+7 %) ch sexualbrtt (+13 %). Enskilda brttstyper för vilka antalet anmälda brtt minskade mest var bland annat laga tvång, avlyssning m.m. ( 8 %) ch fredande ( 1 %). Anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt Under första halvåret 2016 anmäldes ch registrerades 242 000 tillgreppsbrtt (8 kap. brttsbalken), vilket är en minskning av antalet anmälda brtt med 4 prcent jämfört med första halvåret 2015. De enskilda brttstyper sm minskade mest i antal anmälda brtt var biltillgrepp ( 11 %) ch stöld ur ch från mtrdrivet frdn ( 7 %). Enskilda brttstyper sm ökade mest i antal anmälda brtt var bland annat cykelstöld (+2%). 2
3(28) Inledning Statistiken över anmälda brtt ger en övergripande bild av ärendeinflödet till Plismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekbrttsmyndigheten ch Tullverket. Den visar antalet händelser sm har anmälts ch registrerats sm brtt hs dessa myndigheter, så kallade anmälda brtt. Statistiken redvisas i huvudsak i enlighet med den juridiska indelningen av brtt i lagstiftningen. I vissa fall förekmmer dck infrmatin sm är mer detaljerad än det lagrum sm reglerar brttet. Det gäller till exempel anmälda fall av misshandel, sm bland annat redvisar den utsatta persnens ålder ch kön. I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad än lagstiftningen, vilket är fallet för en str del av brtten i den specialstraffrättsliga lagstiftningen. När du tlkar statistiken tänk på följande: Statistiken visar antalet anmälda brtt ch inte det ttala antalet faktiskt begångna brtt. Hur str andel av de faktiska begångna brtten sm anmäls varierar berende på brttstyp, ch endast för enstaka brttstyper kan anmälningsstatistiken antas ge en ungefärlig bild av hur många brtt sm verkligen begås. Det faktiska antalet brtt är ftast högre än det antal anmälda brtt sm redvisas i statistiken. Ett undantag är anmälda fall av dödligt våld, där det faktiska antalet brtt är lägre än antalet anmälda händelser. Det berr på att dessa anmälda brtt främst visar antalet händelser med dödlig utgång sm behöver utredas för att klargöra m ett mrd eller dråp har begåtts eller inte. Benägenheten att anmäla brtt kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkr. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brtten avgöra m brttsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Antalet anmälda brtt för vissa brttstyper, sm narktika- ch trafikbrtt, berr till str del på plisens ch andra myndigheters kntrll- ch spaningsinsatser. Om insatserna förändras påverkar det ftast antalet anmälda brtt. Förändringar i lagstiftningen kan påverka utvecklingen av vilka brtt sm anmäls. Utvecklingen för samtliga anmälda brtt Under det första halvåret 2016 anmäldes ch registrerades ttalt 748 000 1 brtt vid plis, tull eller åklagare. Det är 3 prcent fler anmälda brtt jämfört med första halvåret 2015. Under de första halvåren de senaste ti åren har de anmälda brtten ökat med 16 prcent. Ökningen har skett successivt sedan det första halvåret 2007. 1 Antalet anmälda brtt redvisas sm avrundade tal, efter principen m tre infrmatinsgivande siffrr. Exempel: 416 327 brtt avrundas till 416 000 ch 1 564 brtt avrundas till 1 560, medan 373 brtt förblir 373. 3
4(28) Samtliga brtt 748 000 brtt +20 500 (+3 %) Figur 1. Det ttala antalet anmälda brtt, första halvåren 2007 2016. Brttskategriernas utveckling Statistiken över anmälda brtt redvisas efter sju breda brttskategrier samt för ett urval av enskilda brttstyper. Antalet anmälda bedrägeribrtt ch skadegörelsebrtt var de brttskategrier sm ökade mest i antal under det första halvåret 2016. De brttskategrier för vilka antalet anmälda brtt minskade mest under samma perid var stöld- ch tillgreppsbrtt samt narktikabrtt. Figur 2. Förändringar i antalet anmälda brtt mellan första halvåret 2016 ch första halvåret 2015 (prcentuell förändring inm respektive brttskategri redvisas i staplarna). * Förändringarna i prcent redvisas efter avrundade siffrr. En ökning med 0,1 % redvisas t.ex. sm ingen förändring. ** Övriga brtt utgörs av de brtt sm inte ingår i någn av de andra kategrierna. Det är bland annat bidragsbrtt, smugglingsbrtt, alkhlbrtt, miljöbrtt ch överträdelse av besöksförbud. 4
5(28) Brttstypernas utveckling De enskilda brttstyper för vilka antalet anmälda brtt ökade mest var datrbedrägeri, skadegörelse (ej kltter) mt stat, kmmun, landsting, övrigt kltter, misshandel inklusive grv (ej med dödlig utgång) ch bidragsbrtt mt Försäkringskassan. De enskilda brttstyper för vilka antalet anmälda brtt tvärtm minskade mest var övrig stöld ch snatteri, kltter mt kllektivtrafiken, annan skadegörelse (ej kltter), bedrägeri med så kallad bluffaktura samt eget bruk av narktika. Urval av brttstyper där anmälningarna ökade första halvåret 2016 Datrbedrägeri Skadegörelse (ej kltter) mt stat, kmmun, landsting Övrigt kltter Misshandel Bidragsbrtt mt Försäkringskassan Förändring jämfört med första halvåret 2015 Urval av brttstyper där anmälningarna minskade första halvåret 2016 Förändring jämfört med första halvåret 2015 Antal Prcent Antal Prcent +23 600 +12 500 +5 850 +3 520 +1 740 +87 % +164 % +22 % +9 % +78 % Övrig stöld ch snatteri Kltter mt kllektivtrafiken Annan skadegörelse (ej kltter) Bedrägeri med hjälp av s.k. bluffaktura Eget bruk av narktika 9 400 4 620 4 420 Tabell 1. Anmälda brtt sm ökat respektive minskat under första halvåret 2015. 2 310 2 280 6 % 22 % 21 % 30 % 9 % Brttsstrukturen för anmälda brtt Under första halvåret 2016 utgjrde anmälda stöldbrtt 32 prcent av samtliga anmälda brtt, medan mtsvarande andel för brtt mt persn uppgick till 17 prcent. Anmälda skadegörelse- ch bedrägeribrtt utgjrde 14 prcent vardera av samtliga brtt sm anmäldes under första halvåret 2016. Den senaste tiårsperiden utmärks av att de anmälda stöldbrttens andel av samtliga anmälda brtt under det första halvåret har minskat med 11 prcentenheter sedan det första halvåret 2007, medan de flesta övriga brttskategrier har ökat andelsmässigt. Andelen anmälda brtt mt persn (3 7 kap. brttsbalken) ch skadegörelsebrtt har ökat med 1 prcentenhet vardera. De anmälda bedrägeribrtten har ökat mest i andel under periden, 8 prcentenheter, medan andelen anmälda trafikbrtt har minskat med 1 prcentenhet 2. De anmälda narktikabrttens andel av samtliga anmälda brtt är förändrad sedan det första halvåret 2007. 2 Talen redvisas avrundade, men differensen räknas utifrån tal med decimaler. Detta kan illustreras av beräkningen 5,61 6,48= 0,9 sm vid avrundning blir: 6 6= 1. 5
6(28) Första halvåret 2016 jämfört med första halvåret 2007: (Brttskategrier i prcent av samtliga anmälda brtt. Skillnaden redvisas i prcentenheter.) 2007 2016 Skillnad Stöldbrtt 44 32 11 Brtt mt persn 16 17 +1 Skadegörelsebrtt 14 14 +1 Bedrägeribrtt 6 14 +8 Trafikbrtt 6 5 1 Narktikabrtt 6 6 ±0 Övriga brtt 9 10 +1 Figur 3. Anmälda brtt inm lika brttskategrier i prcent av det ttala antalet anmälda brtt (748 000) under första halvåret 2016. Utvecklingen av anmälda brtt mt persn Med brtt mt persn avses brtt sm regleras i 3 7 kap. brttsbalken. Misshandel, fredande samt laga ht är de brttstyper för vilka flest anmälningar görs, sett till det ttala antalet anmälda brtt mt persn. Tillsammans utgjrde de 75 prcent av de anmälda persnbrtten under första halvåret 2016 Under det första halvåret 2016 anmäldes 130 000 brtt mt persn, vilket är 6 prcent fler än mtsvarande perid 2015. Av det ttala antalet anmälda brtt under första halvåret 2016 utgjrde anmälda brtt mt persn 17 prcent. Av dessa utgjrde anmälda brtt m misshandel 34 prcent. Andra brttstyper sm ingår i kategrin är bland annat dödligt våld, sexualbrtt, vållande till annans död eller krppsskada, grv fridskränkning ch grv kvinnfridskränkning, laga förföljelse ch egenmäktighet med barn. I detta kapitel beskrivs utvecklingen för ett urval av dessa brttstyper. Misshandel ch fridskränkning Ttalt anmäldes 43 900 misshandelsbrtt under första halvåret 2016, vilket innebär en ökning med 9 prcent jämfört med mtsvarande perid 2015. Anmäld misshandel mt kvinnr ch mt män utgjrde 32 respektive 41 prcent av de anmälda misshandelsbrtten, medan 27 prcent avsåg barn (0 17 år). Antalet anmälda misshandelsbrtt mt kvinna 18 år eller äldre ökade med 3 prcent till 14 200 anmälda brtt, medan antalet anmälda misshandelsbrtt mt man 18 år eller äldre ökade med 7 prcent, till 17 900. Under de första halvåren de senaste ti åren har de anmälda misshandelsbrtten ökat med 7 prcent. 6
7(28) Misshandelsbrtt 43 900 brtt +3 520 (+9 %) Figur 4. Antal anmälda misshandelsbrtt, första halvåren 2007 2016. *Fram till juni 2007 samredvisades misshandel mt barn 15 17 år med misshandel mt kvinna 18 år ch äldre respektive mt man 18 år ch äldre. Jämförelser i dessa kategrier kan därför inte göras för 2007. Av de anmälda misshandelsbrtten mt barn riktades 4 280 (36 %) mt flickr ch 7 550 (64 %) mt pjkar. Antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 0 6 år ökade med 12 prcent (+224) jämfört med det första halvåret 2015. Likaså ökade antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn i åldern 7 14 år med 12 prcent, till 5 640. Figur 5. Andelar anmälda misshandelsbrtt mt barn, efter kön ch ålder, i prcent av det ttala antalet anmälda misshandelsbrtt mt barn (11 800) under första halvåret 2016. Antalet anmälda brtt under första halvåret 2016 gällande grv kvinnfridskränkning ökade med 9 prcent (+82 brtt) jämfört med det första halvåret 2015. Även antalet anmälda brtt m grv fridskränkning ökade, med 18 prcent (+136 brtt). Under de första halvåren de senaste ti åren har anmälda brtt m grv kvinnfridskränkning minskat med 25 prcent, medan antalet gällande grv fridskränkning har mer än fördubblats. Eftersm dessa brttstyper består av ett flertal underliggande brttstyper, såsm misshandel ch laga ht, sm sammantaget utgör ett led i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda fridsbrtten berende av plisens ch åklagarnas hantering av dessa brtt. 7
8(28) Grv kvinnfridskränkning Grv fridskränkning 959 brtt +82 (9 %) 894 brtt +136 (18 %) Figur 6. Antalet anmälda brtt m grv kvinnfridskränkning respektive grv fridskränkning, första halvåren 2007 2016. Våldtäkt ch andra sexualbrtt Första halvåret 2016 anmäldes 9 310 sexualbrtt, vilket innebär en ökning med 13 prcent jämfört med första halvåret 2015. Anmälda brtt m sexuellt fredande ökade med 21 prcent till 4 950 brtt, medan anmälda brtt m sexuellt tvång, utnyttjande med mera ökade med 12 prcent till 605 brtt. Antalet anmälda våldtäktsbrtt ökade med 10 prcent, till 3 000 brtt. Våldtäkt Sexuellt tvång, utnyttjande 3 000 brtt +273 (+10 %) 605 brtt +66 (+12 %) Figur 7. Ttalt antal anmälda våldtäkter ch brtt m sexuellt tvång ch utnyttjande, första halvåren 2007 2016. Av det ttala antalet anmälda våldtäkter utgjrde 1 320 brtt m våldtäkt mt barn (0 17 år). I 86 prcent av de anmälda brtten var brttsffret en flicka ch i 14 prcent en pjke. Pjkar sm brttsffer är främst representerade i åldersgruppen under 15 år. För de anmälda brtten med vuxna ffer var 96 prcent av brttsffren kvinnr ch 4 prcent män. 8
9(28) Figur 8. Andelar anmälda våldtäkter mt barn, efter kön ch ålder, i prcent av det ttala antalet anmälda våldtäkter mt barn (1 320) under första halvåret 2016. Antalet anmälda våldtäkter har ökat sedan det första halvåret 2005. Ökningen kan delvis förklaras av att en ny sexualbrttslagstiftning trädde i kraft den 1 april 2005. Den innebär bland annat att vissa gärningar sm tidigare rubricerades sm sexuellt utnyttjande km att rubriceras sm våldtäkt. Effekten av lagändringen slg igenm i statistiken på så vis att antalet anmälda brtt avseende sexuellt tvång ch utnyttjande minskade de närmaste åren efter lagändringen, medan antalet anmälda våldtäktsbrtt ökade. Den 1 juli 2013 skärptes sexualbrttslagstiftningen återigen; bland annat utvidgades begreppet våldtäkt till att mfatta de fall där ffret reagerat med passivitet. Vid tlkning av statistiken bör man tänka på att enstaka anmälningar med ett strt antal brtt kan ge upphv till årliga variatiner i statistiken. Även förändringar i anmälningsbenägenheten kan påverka antalet anmälda våldtäkter. Olaga ht ch fredande Under första halvåret 2016 anmäldes 26 600 laga ht, vilket innebär en ökning med 7 prcent jämfört med första halvåret 2015. Däremt minskade antalet anmälda fredanden med 1 prcent, till 27 400 brtt. Olaga ht Ofredande 26 600 brtt +1 690 (+7 %) 27 400 brtt 257 ( 1 %) Figur 9. Antal anmälda laga ht ch fredanden, första halvåret 2007 2016. De första halvåren under de senaste ti åren har antalet anmälda brtt m fredande ökat kntinuerligt. De anmälda brtten m laga ht ökade fram till 2010, för att sedan minska under ett par år. Sedan 2013 har de anmälda htbrtten ökat. När det gäller laga ht ch fredande mt persner under 18 år kan det knstateras att de anmälda brtten, i likhet med de för misshandel mt ungdmar (7 14 år), minskar tydligt under 9
10(28) smmarmånaderna. Dödligt våld Statistiken över anmälda brtt ger en överskattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våld sm sker i Sverige årligen, ch uppgiften redvisas därför inte här. För att kunna presentera en krrekt uppgift m antalet knstaterade fall av dödligt våld i Sverige, genmför Brå årligen en specialstudie där varje enskild anmälan av fullbrdat mrd, dråp eller vållande till annans död granskas. Resultatet av studien presenteras i en särskild rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats: http://www.bra.se/bra/brttch-statistik/mrd-ch-drap.html. Den senaste rapprten redvisar resultaten för hela 2015. Utvecklingen för anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt Med stöld- ch tillgreppsbrtt avses brtt sm regleras i 8 kap. brttsbalken. Sett till samtliga anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt är stöld ur ch från mtrdrivet frdn ch cykelstöld de antalsmässigt största brttstyperna inm kategrin. Tillsammans utgjrde de 23 prcent av de anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten under första halvåret 2016. De anmälda stöld- ch tillgreppsbrtten minskade med 4 prcent under första halvåret 2016 jämfört med mtsvarande perid 2015. De två stöldbrttstyper för vilka antalet anmälda brtt minskade mest i antal var stöld ur ch från mtrdrivet frdn ch biltillgrepp. Antalet anmälda stöldbrtt har minskat under de första halvåren den senaste tiårsperiden. Det anmäldes 13 prcent färre brtt under första halvåret 2016, jämfört med första halvåret 2007. Stöld- ch 242 000 brtt tillgreppsbrtt 9 680 ( 4 %) Figur 10. Antal anmälda stöld- ch tillgreppsbrtt, första halvåren 2007 2016. Bilbrtt Första halvåret 2016 minskade antalet anmälda biltillgrepp med 748 brtt eller 11 prcent. Även antalet anmälda brtt m stöld ur ch från mtrfrdn minskade, med 1 920 brtt eller 7 prcent, jämfört med mtsvarande perid 2015. Ttalt anmäldes 10
11(28) 5 870 biltillgrepp ch 24 300 stölder ur ch från mtrdrivet frdn under det första halvåret 2016. Jämfört med det första halvåret 2007 har antalet anmälda biltillgrepp minskat med 63 prcent, medan antalet anmälda stölder ur ch från mtrfrdn har gått ner med 48 prcent. Biltillgrepp 5 870 brtt 748 ( 11 %) Figur 11. Ttalt antal anmälda biltillgrepp samt antalet anmälda biltillgrepp per 1 miljn bilar i trafik, åren 2007 2016 (källa: SIKA för 2006 2009, Trafikanalys från ch med 2010). Stöld ur ch från 24 300 brtt mtrdrivet frdn 1 920 ( 7 %) Figur 12. Antal anmälda stölder ur ch från mtrdrivet frdn, första halvåren 2007 2016. Cykelstöld Första halvåret 2016 anmäldes 29 800 cykelstölder, vilket är en ökning jämfört med samma perid föregående år. De senaste ti åren har antalet anmälda brtt under de första halvåren fluktuerat. Jämfört med första halvåret 2007 har dck antalet anmälda brtt minskat med 3 prcent. 11
12(28) Cykelstölder 29 800 brtt +488 (+2 %) Figur 13. Antal anmälda cykelstölder, första halvåren 2007 2016. Bstadsinbrtt ch andra inbrttsstölder Första halvåret 2016 anmäldes 9 700 bstadsinbrtt ttalt, vilket innebär en minskning med 3 prcent jämfört med första halvåret 2015. Antalet anmälda inbrtt i villa ch radhus minskade med 3 prcent, till 6 100 brtt. De anmälda lägenhetsinbrtten minskade även de med 3 prcent, till 3 620 brtt. Bstad ttalt Villa Lägenhet 9 700 brtt 294 ( 3 %) 6 100 brtt 187 ( 3 %) 3 620 brtt 107 ( 3 %) Figur 14. Antal anmälda bstadsinbrtt, första halvåren 2007 2016. Helårsstatistiken skiljer sig någt från halvårsstatistiken, framför allt vad gäller de anmälda villainbrtten, sm under de första halvåren sedan 2007 har fått en alltmer säsngsbetnad prägel. Vid mer detaljerade analyser framträder nvember sm den månad då det anmäls flest villainbrtt, tätt följd av december ch ktber. Denna tydliga struktur återfinns inte bland lägenhetsinbrtten, sm endast uppvisar mindre variatiner av antal anmälda brtt under året. Butiksstöld ch fickstöld Under första halvåret 2016 anmäldes 24 900 butiksstölder, vilket är en förändrad nivå av antalet anmälda brtt jämfört med första halvåret 2015. Antalet anmälda butiksstölder har varierat de första halvåren under den senaste tiårsperiden, men jämfört med det första halvåret 2007 har de minskat med 13 prcent. De anmälda butiksstöldernas nivå påverkas i hög grad av butikernas kntrllåtgärder ch interna riktlinjer för att plisanmäla butiksstölder ch snatteri. Antalet anmälda brtt m fickstöld uppgick under första halvåret 2016 till 24 000. Det innebär en minskning med 1 prcent jämfört med samma perid föregående år. Antalet 12
13(28) anmälda fickstölder låg på en relativt jämn nivå mellan 2007 ch 2010 för att därefter öka. Det anmäldes 22 prcent fler fickstölder under första halvåret 2016 jämfört med mtsvarande perid 2007. Butiksstölder 24 900 brtt ch snatterier 19 (±0 %) Fickstöld 24 000 brtt 311 ( 1%) Figur 15. Antal anmälda butiksstölder ch snatterier, första halvåren 2007 2016. Rån Antalet anmälda rån låg på ungefär samma nivå under första halvåret 2016 jämfört med mtsvarande perid 2015, ttalt anmäldes 4 040 rån. Antalet anmälda rån mt privatpersner (persnrån), sm är den vanligaste typen av rån, minskade med 5 prcent. Samtliga rån Persnrån 4 040 brtt 36 ( 1 %) 2 740 brtt 130 ( 5 %) Figur 16. Ttalt antal anmälda rån ch persnrån, första halvåren 2007 2016. Brttsanmälningar m andra typer av rån är betydligt vanligare, men fta grövre, eftersm det relativt sett är vanligare att förövarna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån, för vilka antalet anmälda brtt minskade med 4 prcent ( 17 brtt) under det första halvåret 2016. Därutöver anmäldes 5 rån mt bank vilket är 7 anmälda brtt färre jämfört med samma perid 2015. Antalet anmälda bankrån har uppvisat stra variatiner i antal under åren. Under första halvåret 2016 anmäldes 19 taxirån, vilket var ett fler än första halvåret 2015. 13
14(28) Butiksrån Bankrån 406 brtt 17 ( 4 %) 5 brtt 7 ( 58 %) Figur 17. Antal anmälda butiksrån ch bankrån, första halvåren 2007 2016. Utvecklingen för övriga anmälda brtt Bedrägeribrtt Under första halvåret 2016 anmäldes 107 000 bedrägeribrtt 3 (9 kap. brttsbalken). Det innebar en ökning med 23 prcent jämfört med första halvåret 2015. De anmälda brtten ökade för de flesta bedrägerityper, men datrbedrägeri, sm uppgick till 51 000 anmälda brtt, ökade mest (+87 %). Däremt minskade anmälningar m bedrägeri med hjälp av så kallad bluffaktura med 30 prcent, till 5 320 anmälda brtt. Trts att de anmälda bidragsbrtten (sm tidigare räknades in i kategrin bedrägeribrtt) särredvisas i statistiken sedan 2008 har antalet anmälda bedrägeribrtt nästan trefaldigats mellan de första halvåren 2007 ch 2016. Antalet anmälda brtt varierar dck mellan lika typer av bedrägerier, bland annat berende på mständigheterna kring brttet samt myndigheters ch privata aktörers förmåga att upptäcka de brtt sm riktas mt dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrtt där en enda bedragare kan ge upphv till tusentals anmälda brtt under en krt perid. För enskilda typer av bedrägerier, sm exempelvis datrbedrägeri, kan statistiken därmed uppvisa stra variatiner från år till år. Bedrägeribrtt 107 000 brtt +19 900 (+23 %) Figur 18. Antal anmälda bedrägeribrtt, första halvåren 2007 2016. Bidragsbrtt Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrttslagen i kraft ch började tillämpas för bedrägerier mt vissa statliga ch kmmunala myndigheter. Dessa brtt, sm tidigare 3 Exklusive bidragsbrtt. 14
15(28) ingick i de anmälda bedrägeribrtten, redvisas separat i statistiken sedan 2008. Första halvåret 2016 anmäldes 5 580 bidragsbrtt, vilket mtsvarar en ökning med 32 prcent jämfört med första halvåret 2015. Mer än hälften av de anmälda bidragsbrtten avser brtt mt Försäkringskassan; dessa ökade med 78 prcent, till 3 970 anmälda brtt. De anmälda bidragsbrtten har sedan 2008 ökat med 11 prcent (+559 anmälda brtt). Bidragsbrtt är ett brtt där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av myndigheters förmåga att upptäcka brtt genm lika kntrllinsatser. Figur 19. Antal anmälda bidragsbrtt, första halvåren 2007 2016. Skadegörelsebrtt Första halvåret 2016 anmäldes 106 000 skadegörelsebrtt, vilket är 10 prcent fler än samma perid föregående år. De anmälda brtten m skadegörelse mt stat, kmmun, landsting (ej kltter) ökade med 164 prcent (+12 500 brtt), medan antalet anmälda brtt m kltter mt kllektivtrafik samt annan skadegörelse (ej kltter) minskade med 22 respektive 21 prcent. Utvecklingen av de anmälda skadegörelsebrtten har varierat över den senaste tiårsperiden, men har ökat med 22 prcent sedan det första halvåret 2007. Det är vanligt förekmmande att stra mängder anmälda skadegörelsebrtt registreras vid ett ch samma tillfälle. Brtten kan vid dessa fall härröra från tidigare år. Mängden skadegörelsebrtt sm anmäls ch registreras varierar berende på berörda aktörers rutiner vid rapprtering ch registrering av brtten. Skadegörelsebrtt 106 000 brtt +9 860 (+10 %) Figur 20. Antal anmälda skadegörelsebrtt, första halvåren 2007 2016. 15
16(28) Överträdelse av kntaktförbud Den 1 ktber 2011 ersattes lagen m besöksförbud med lagen m kntaktförbud (SFS 2011:487) i syfte att förbättra situatinen för de persner sm på lika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för våld, ht ch trakasserier. Lagändringen innebär bland annat att de sm dömts till kntaktförbud nu kan övervakas med hjälp av elektrnisk ftbja. Detta bör beaktas vid analyser av utvecklingen för de anmälda brtten. Första halvåret 2016 anmäldes 2 170 överträdelser av kntaktförbud, vilket innebär en minskning med 8 prcent jämfört med första halvåret 2015. Vid denna typ av brtt är det vanligt att en enskild gärningspersn begår ett upprepat antal överträdelser mt ett kntaktförbud, vilket resulterar i ett strt antal brtt i en enda anmälan. Enstaka stra ärenden av denna typ kan ge upphv till relativt stra variatiner i antalet anmälda överträdelser mellan lika år. Överträdelse av 2 170 brtt Kntaktförbud 189 ( 8 %) Figur 21. Antal anmälda överträdelser av besöksförbud/kntaktförbud, första halvåren 2007 2016. Rattfylleribrtt Första halvåret 2016 anmäldes 12 500 rattfylleribrtt, vilket är en minskning jämfört med första halvåret 2015. Även anmälda brtt m rattfylleri under påverkan av enbart narktika, så kallat drgrattfylleri, minskade med 8 prcent, till 6 500 anmälda brtt. Trafikbrtt tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt påverkas av plisens trafikkntrllinsatser. Antalet anmälda brtt m rattfylleribrtt ökade till exempel kraftigt från början av 2000-talet fram till 2008 bland annat på grund av att plisen nästan fördubblade antalet slumpvisa alkhl- ch drgtester under periden. Rattfylleri ttalt 12 500 brtt 1 230 ( 9 %) Under påverkan 6 500 brtt av narktika 575 ( 8 %) 16
17(28) Figur 22. Antal anmälda rattfylleribrtt, första halvåren 2007 2016. Narktikabrtt Första halvåret 2016 minskade antalet anmälda brtt mt narktikastrafflagen med 8 prcent till 47 500 anmälda brtt. Framför allt var det anmälda brtt m eget bruk ch överlåtelse av narktika sm minskade med 9 respektive 27 prcent. Narktikabrtten tillhör de brttskategrier där antalet anmälda brtt i hög grad påverkas av plisens spanings- ch ingripandeverksamhet. Under 1990-talet ch fram till 2001 låg antalet anmälda narktikabrtt på en relativt knstant nivå. Under 2000- talet intensifierades plisens insatser på mrådet, vilket gav utslag i statistiken. Narktikabrtt 47 500 brtt 3 970 ( 8 %) Eget bruk 24 300 brtt 2 280 ( 9 %) Figur 23. Antal anmälda narktikabrtt, första halvåren 2007 2016. Några nya redvisningar 2016 Från ch med 2016 särredvisas ett antal nya brttstyper i statistiken: Olaga ht har delats upp på internetrelaterat ch ej internetrelaterat. Under första halvåret 2016 anmäldes 26 600 laga ht, varav 8 prcent anmäldes sm internetrelaterat ch resterande sm ej internetrelaterat. Ärekränkningsbrtten har delats upp på internetrelaterat ch ej internetrelaterat. Under första halvåret 2016 anmäldes 6 270 ärekränkningsbrtt, varav 34 prcent anmäldes sm internetrelaterat ch resterande sm ej internetrelaterat. Stöld av diesel har delats upp på ur större frdnstankar respektive ur större tankar (ej kpplade till frdn). Under första halvåret 2016 anmäldes 1 800 respektive 256 sådana brtt. Skadegörelsebrtt genm brand har delats upp på bilbrand eller brand på andra mtrfrdn respektive brand på annat än mtrfrdn. Det första halvåret 2016 anmäldes 1 720 brtt gällande bilbrand eller brand på andra mtrfrdn ch 1 680 brtt gällande brand på annat än mtrfrdn. Lagen m straff för terrristbrtt har funnits sedan den 1 juli 2003 ch särredvisas i statistiken sedan 1 januari 2016, det första halvåret 2016 hade 10 anmälda brtt registrerats. Lagen m straff för ffentlig uppmaning, rekrytering ch utbildning avseende terrristbrtt ch annan särskilt allvarlig brttslighet infördes 2010 ch särredvisas i statistiken sedan 1 januari 2016, det första halvåret 2016 hade 3 anmälda brtt registrerats. Lagen m vissa internatinella sanktiner särredvisas i statistiken sedan den 1 januari 2016, det första halvåret 2016 hade 3 anmälda brtt registrerats. 17
18(28) Reginala variatiner Sedan den 1 januari 2015 är Plismyndigheten indelad i sju plisreginer, istället för de tidigare 21 länsplismyndigheterna. Det innebär att statistiken över anmälda brtt numera utgår från de nya plisreginerna. Dessa reginer sträcker sig över de gamla länsplismyndigheterna enligt nedan. Regin Nrd består av Jämtlands, Nrrbttens, Västerbttens ch Västernrrlands län. Regin Mitt består av Gävlebrgs, Uppsala ch Västmanlands län. Regin Stckhlm består av Stckhlms ch Gtlands län. Regin Öst består av Jönköpings, Södermanlands ch Östergötlands län. Regin Väst består av Hallands ch Västra Götalands län. Regin Syd består av Kalmar, Blekinge, Krnbergs ch Skåne län. Regin Bergslagen består av Dalarnas, Värmlands ch Örebr län. För mer infrmatin, se avsnittet Statistikens innehåll reginal fördelning. I relatin till flkmängden anmäldes ttalt sett flest brtt i regin Stckhlm: under första halvåret 2016 anmäldes 10 800 brtt per 100 000 invånare. Mtsvarande siffra för regin Nrd var 5 330 brtt. Antalet anmälda brtt mt persn per 100 000 invånare är ungefär lika strt i samtliga reginer, de varierar mellan 1 150 ch 1 530 anmälda brtt. Det anmälda antalet stöld ch tillgreppsbrtt samt övriga brtt är däremt fler per 100 000 invånare i strstadsreginerna än i övriga reginer. Figur 24. Antal anmälda brtt per 100 000 invånare, reginvis, första halvåret 2016. 18
19(28) Vid kmmunvisa jämförelser finns strstäderna Stckhlm, Malmö ch Götebrg bland de kmmuner sm redvisar högst antal anmälda brtt per 100 000 invånare. Men även kmmuner med hög genmströmning av människr sm inte är bfasta i kmmunen, till exempel Sigtuna (internatinell flygplats) ch Helsingbrg (färjetrafik), uppvisar ett högt antal anmälda brtt per 100 000 invånare i beflkningen. I strstäderna redvisas av samma skäl det högsta antalet anmälda brtt i stadskärnrna, sm stadsdelen Nrrmalm i Stckhlm ch Centrum i Götebrg respektive Malmö. I regin Nrd ch Bergslagen utgör anmälda brtt mt persn drygt 20 prcent av samtliga anmälda brtt, medan de i regin Stckhlm utgör cirka 15 prcent. I regin Stckhlm utgör skadegörelsebrtt en större andel av samtliga anmälda brtt än i de övriga reginerna. Figur 25. Andel anmälda brtt av ttalt antal anmälda brtt i respektive regin, efter brttskategrier, första halvåret 2016. 19
20(28) Statistikens innehåll Preliminär statistik Den statistik sm redvisas här är preliminär. Det innebär att vissa brtt sm anmälts under redvisningsperiden inte har hunnit kmma med i statistiken, på grund av långa rapprteringstider. De kmmer dck med i den slutliga årsstatistiken, sm mfattar samtliga brtt sm rapprterats till ch med två månader efter redvisningsårets slut. Anmälda brtt I den fficiella statistiken över anmälda brtt redvisas brtt sm anmälts ch registrerats vid Plismyndigheten, Tullverket, Åklagar- eller Ekbrttsmyndigheten under redvisningsperiden. Brtten kan alltså ha ägt rum före registreringstillfället, ch behöver inte ha upptäckts det år eller den månad sm redvisningen avser. De flesta av de anmälda brtten har skett i Sverige, men för 1 2 prcent ligger brttsplatsen utmlands. Det sm redvisas är det ttala antalet anmälda brtt, det vill säga även händelser sm efter utredning visar sig vara annat än brtt, eller där brtt inte kan styrkas. Det är särskilt viktigt att kmma ihåg vid jämförelser med annan kriminalstatistik ch vid internatinella jämförelser, där man fta har en snävare definitin av begreppet brtt. Då det gäller till exempel mrd, dråp ch misshandel med dödlig utgång har det vid jämförelser med dödsrsaksstatistiken ch annan frskning visat sig att det faktiska antalet persner sm avlidit till följd av dödligt våld under de senaste åren varit mellan 34 ch 50 prcent av det antal anmälda brtt sm redvisats i kriminalstatistiken 4. För brtt sm anmälts till ch registrerats av Tullverket (huvudsakligen smugglingsbrtt) redvisas endast uppgifter m brtt där det finns en skäligen misstänkt persn. Statistiken över anmälda brtt innehåller enbart de tullärenden sm överlämnas till åklagaren. Många av de ärenden sm tullen lägger ner kmmer således inte med i statistiken. Statistiken över antalet anmälda brtt ger en allmän beskrivning av den anmälda brttslighetens nivå, utveckling, struktur ch reginala fördelning i Sverige, per år ch månad. Den används främst för att följa upp, bedöma, planera ch utveckla rättsväsendets verksamheter samt för att belysa brttsligheten i lika avseenden, såväl i ett natinellt perspektiv sm på reginal ch lkal nivå. Oftast är det utvecklingen av den faktiska brttsligheten sm är intressant. Statistiken visar dck endast en del av denna verklighet, nämligen den del sm kmmer till plisens ch andra registrerande myndigheters kännedm. En utförligare beskrivning av hur statistiken ska tlkas ges i rapprten Knsten att läsa statistik m brttslighet (rapprt 2006:1), sm finns på Brås webbplats, www.bra.se. 4 När det gäller dödligt våld genmför Brå sedan 2002 en specialstudie för att kunna presentera ett så krrekt antal fall av dödligt våld sm möjligt. Resultatet av studien presenteras i en separat rapprt sm finns tillgänglig på Brås webbplats, www.bra.se. Resultaten publiceras i samband med den slutliga statistiken. 20
21(28) Klassificering av brtt Brttsredvisningen mfattar brtt mt brttsbalken (BrB) 5, brtt mt trafikbrttslagen, brtt mt narktikastrafflagen samt brtt mt specialstraffrättsliga författningar för vilka fängelse ingår i straffskalan. Försök, förberedelse ch stämpling 6 till brtt redvisas i allmänhet sm fullbrdade brtt. Separata redvisningar för försöksbrtten görs enbart för mrd ch dråp, våldtäkter, biltillgrepp ch bstadsinbrtt. I samband med att ett brtt registreras hs plisen, klassificeras det i enlighet med regler sm utfärdas av Brå i samråd med Plismyndigheten, Tullverket, Åklagar- ch Ekbrttsmyndigheten. Regler för klassificeringen finns i publikatinen Klassificering av brtt, sm finns på Brås webbplats, www.bra.se. Klassificeringen, sm bygger på brttskder, utgår från gällande lagstiftning ch görs utifrån den infrmatin sm finns m brttet vid anmälningstillfället. Klassificeringen kan även grunda sig på uppgifter m till exempel ffer, brttsplats ch gärningspersnens tillvägagångssätt. Hur antalet brtt beräknas för de enskilda brttstyperna framgår av dkumentet RIF0057 Riktlinjer för antalsräkning av brtt, sm bland annat finns på Brås webbplats, www.bra.se. Reginal fördelning Statistiken över anmälda brtt redvisas för hela landet ch per plisregin, vanligtvis där brtten anmälts, samt per kmmun där brttet är begånget. Vissa brtt kan sakna uppgift m kmmun, ch då redvisas brtten bara per plisregin. Från ch med den 1 januari 2015 har plisen mrganiserats, vilket innebär att de 21 länsplismyndigheterna har mvandlats till en Plismyndighet, indelad i sju plisreginer. Dessa sju plisreginer har helhetsansvar för plisverksamheten inm ett angivet gegrafiskt mråde. Från ch med 2015 redvisas statistiken för de sju reginerna istället för länsvis. I figur 13 ch tabell 3 nedan redvisas de nya plisreginerna, vilka län sm ingår i respektive regin samt beflkningsmängden i reginerna. 5 Följande brtt ingår dck inte: vållande till krppsskada eller sjukdm i samband med trafiklycka (3 kap. 8 ), egenmäktigt förfarande genm lvligt utnyttjande av annans parkeringsplats (8 kap. 8 ) ch förargelseväckande beteende (16 kap. 16 ). 6 Med stämpling (enligt 23 kap. 2 2 st. BrB) menas att en persn antingen i samråd med någn annan planerar att utföra brttet, själv erbjuder sig eller övertalar någn annan att utföra brttet. 21
22(28) Figur 18. Länsindelning i de nya plisreginerna. Tabell 3. De nya plisreginerna, tillhörande län ch beflkningsmängd. Plisregin Län sm ingår i nya plisreginerna Beflkningsmängd år 2014 Nrd Jämtland Nrrbtten Västerbtten Västernrrland Mitt Gävlebrg Uppsala Västmanland Stckhlm Stckhlm Gtland Öst Jönköping Södermanland Östergötland Väst Halland Västra Götaland Syd Kalmar Blekinge Krnberg Skåne Bergslagen Dalarna Värmland Örebr 882 000 891 000 2 260 000 1 070 000 1 940 000 1 870 000 842 000 Insamling ch bearbetning Statistiken över anmälda brtt grundar sig på de uppgifter sm plis ch åklagare registrerar i sina ärendehanteringssystem. 22
23(28) När ett brtt kmmer till plisens kännedm upprättas en brttsanmälan, sm läggs in i det lkala ärendehanteringssystemet RAR. Uppgifterna samlas in centralt hs plisen ch levereras sedan till Brå. Även uppgifter från åklagarnas ch tullens ärendesystem levereras till Brå. Brå granskar ch bearbetar uppgifterna innan de sammanställs till statistik. Brå publicerar statistik över anmälda brtt månadsvis, kvartalsvis ch årsvis. Jämförelser över tid Statistik över anmälda brtt har förts sedan 1950. Statistikrutinerna för anmälda brtt har ändrats vid flera tillfällen, bland annat genm ny insamlingsteknik ch nya redvisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser över tid. Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden sm mfattar många brtt Enstaka ärenden sm mfattar en str mängd brtt kan ge upphv till märkbara förändringar i statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt ch misstänkta persner mellan lika år. Det gäller i synnerhet brttskategrier eller redvisningsmråden där nivån vanligtvis är relativt låg. Enstaka stra ärenden kan skapa prblem vid jämförelser över tid ch säkerhet m huruvida en förändring är generell. Stra ärenden är vanliga, men bör beaktas vid tlkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stra ärenden sm har identifierats de senaste fem åren i fallande rdning. Inga stra ärenden har identifierats under det första halvåret 2016. 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många brtt avseende överlåtelse inklusive vårdslöshet av narktika i plisregin Nrd. 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många brtt avseende överlåtelse inklusive vårdslöshet av narktika i plisregin Stckhlm. 2015 anmäldes ett enskilt ärende med många barnprngrafibrtt i plisregin Syd. 2014 anmäldes ett ärende med många sexualbrtt (sexuellt övergrepp, utnyttjande av barn för sexuell psering ch sexuellt fredande) samt barnprngrafibrtt i Gtlands län. 2014 anmäldes ett ärende med många brtt gällande kränkande ftgrafering i Uppsala län. 2013 anmäldes ett ärende med många fredandebrtt i Jönköpings län. 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrtt (lvlig försäljning ch lvligt innehav av alkhldrycker) i Krnbergs län. 2011 anmäldes ett strt ärende med många dpningsbrtt i Skåne. Tekniska ch juridiska förändringar 23
24(28) Nedan följer en sammanställning av lika systemtekniska ch lagstiftningsmässiga förändringar sedan 1965, sm i lika utsträckning har påverkat statistiken över anmälda brtt. Dessa förändringar bör beaktas vid tlkning av statistiken. De är redvisade i fallande rdning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den sm är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det aktuella stycket. Den 1 januari 2015 bildades den nya Plismyndigheten, sm är indelad i sju plisreginer ch sm ersätter de tidigare 21 länsplismyndigheterna. Från ch med april 2014 har definitinen av antalet utfärdade kntaktförbud förändrats. Antalet utfärdade kntaktförbud är en uppgift sm Brå samlar in från Åklagarmyndigheten. Från ch med april 2014 räknas de initialt utfärdade kntaktförbuden samt eventuella förlängningar av samma kntaktförbud separat. Det gör det möjligt att särredvisa enbart initialt utfärdade kntaktförbud eller samtliga utfärdade kntaktförbud inklusive eventuella förlängningar. I tidigare redvisningar, från 2008 till ch med mars 2014, ingick de kntaktförbud sm utfärdades initialt eller förlängdes under redvisningsåret. Varje kntaktförbud räknades endast en gång, avsett m det hade förlängts eller ej. I juni 2014 påbörjades avvecklingen av plisens ärendehanteringssystem Pust, ch systemet stängdes därmed för nyregistrering av brtt. Efter stängningen ska alla nya brtt registreras ch hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekmmendatin är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Pust mellan 2013 2014, nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), brtt mt knivlagen, sjöfylleri (inklusive grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleri ch lvlig körning. Från ch med juni 2013 har plisen registrerat smitning från parkeringsskada (2 kap. 8 2 st. ch 14 kap. 3 1 p. a trafikförrdningen 1998:1276) med brttskden 3006 i Pust istället för med brttskden 9001 för övriga bötesbrtt. I enlighet med Brås instruktiner har brttskd 3006 tidigare endast använts för allvarligare smitningsbrtt (5 1 st. trafikbrttslagen 1951:649). Brttskd 9001, sm är den kd sm brde användas för lindrigare smitningsbrtt enligt gällande instruktiner, inräknas inte i den fficiella brttsstatistiken, ch den utvidgade tillämpningen av brttskd 3006 har således medfört en ökning av smitningsbrtten i statistiken över anmälda brtt. Brå kan inte avgöra hur str del av de registrerade smitningsbrtten sm hör till respektive lagrum. Förändringen innebär att varken anmälda brtt gällande brttstypen smitningsbrtt eller brttskategrin trafikbrtt första halvåret 2014 kan jämföras med tidigare eller senare perider. Under februari 2013 driftsatte plisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust), sm ersatte det tidigare ärendehanteringssystemet Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vissa brister vid driftsättningen, vilket har inneburit att det inledningsvis har använts i begränsad mfattning av plismyndigheterna. Brå har samarbetat med Plisen ch Åklagarmyndigheten för att mhänderta ch avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte sm införandet av Siebel-Pust utgjrde kan ha gett effekter sm är svåra att överblicka. En generell rekmmendatin är att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brttstyper sm hanterades i Siebel-Pust mellan 2013 2014, nämligen ringa stöldbrtt (snatteri), 24
25(28) ringa narktikabrtt (eget bruk ch innehav), brtt mt knivlagen, sjöfylleri (inklusive grvt) samt trafikbrtt sm rattfylleri ch lvlig körning. I början av december 2012 genmförde Åklagarmyndigheten anpassningar av sitt ärendehanteringssystem Cåbra, för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Driftsättningen av åklagarnas nya system inverkar inte direkt på statistiken över anmälda brtt 2012, men statistiken påverkas av ett mindre brtfall i de brtt sm registrerades i den nya versinen av Cåbra under de tre sista veckrna i december 2012. Vid tester har det framgått att det i huvudsak påverkat statistiken över eknmiskt relaterad brttslighet, men även till viss del miljöbrtten. Framför allt har det påverkat statistiken över brtt mt skattebrttslagen, där cirka 1 500 anmälda brtt skulle ha tillförts m samtliga uppgifter ingått i statistiken. För övriga brttstyper bedöms påverkan vara försumbar. Under periden augusti till december 2012 gjrde Plisen anpassningar i sitt ärendehanteringssystem RAR, för att uppfylla de krav sm ställs inm prjektet Rättsväsendets infrmatinsförsörjning (RIF). Förändringar i ch med anpassningen sm kan ha betydelse för statistiken över anmälda brtt är bland annat förändringar i hur brtt registreras ch hur infrmatinsöverföringen mellan myndigheterna sker samt svårigheter att identifiera unika brtt i ärenden sm överförs mellan nya ch äldre versiner av ärendehanteringssystemen hs Plisen. Det är därmed viktigt att iaktta en ökad försiktighet när statistiken tlkas. Brå analyserar löpande vilken inverkan de nämnda förändringarna har på brttsstatistiken. Till följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter, gjrdes anpassningar i Brås statistikdatabas under 2010. Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brtt sm registrerats hs Åklagar- eller Ekbrttsmyndigheten. I Cåbra har en unik brttsidentitet (BID) införts sm ger bättre möjligheter att identifiera ch följa upp enskilda brtt. Det gäller till exempel brtt sm av administrativa skäl flyttas mellan lika ärenden eller åklagarkammare. Analyser efter anpassningen till den unika brttsidentiteten visar att antalet anmälda brtt har varit underskattat sedan systemskiftet hs Åklagarmyndigheten. Vid tester har det visat sig att det i statistiken över samtliga anmälda brtt under 2007 har tillkmmit cirka 0,8 prcent fler brtt efter anpassningen. Mtsvarande för åren 2008 2009 är cirka 0,2 prcent fler brtt. Underskattningen av antalet anmälda brtt kan framför allt hänföras till anmälda skattebrtt samt även till viss del brgenärsbrtt. Detta berr på att dessa brttstyper ftast registreras i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. Enligt de gjrda testerna har nästan dubbelt så många skattebrtt tillkmmit efter anpassningen för 2007, ch drygt 60 prcent fler brgenärsbrtt. För 2008 2009 har 10 respektive 1 prcent fler skattebrtt tillkmmit, liksm 8 respektive 1 prcent fler brgenärsbrtt. Därmed är jämförelser av anmälda brgenärs- ch skattebrtt mellan 2007 2010 inte relevanta. När det gäller statistik över den eknmiska brttsligheten är jämförbarheten ch tlkningen även för tidigare år prblematisk, se nedanstående punkter. För mer infrmatin m påverkan av van beskrivna anpassningar till Cåbra, kntakta enheten för rättsstatistik på Brå. I ch med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under det andra halvåret 2007 kunde Ekbrttsmyndigheten förbättra antalsräkning 25
26(28) ch registrering av de anmälda brtten. I enlighet med anvisningarna i Kdning av brtt, sm finns publicerade på www.bra.se, övergick Ekbrttsmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning, sm innebär att användare nu registrerar ett brtt för varje deklaratin eller räkenskapsår. Enligt tidigare praxis registrerades endast ett brtt avsett antal deklaratiner ch utan hänsyn till hur många räkenskapsår sm mfattades. Förändringen genmfördes under 2008. För utförligare infrmatin, se kapitlet Statistikens innehåll i Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), sm ersatte tidigare system (Brådis ch Envis). Systemmläggningen påbörjades i februari 2007 ch skedde successivt i lika åklagarkammare fram till juni 2007. Förbättringen i statistiken över anmälda brtt till följd av systemmläggningen berör brtt sm vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsm skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även infrmatin m brtt sm saknar en misstänkt persn levereras till Brå. Samtliga anmälda brtt i dessa kategrier ingår därmed i statistiken från ch med 2007. Tidigare år redvisades endast anmälda brtt där det fanns en skäligen misstänkt persn. Detta har medfört att det från ch med 2007 redvisas betydligt fler anmälda skattebrtt, miljöbrtt ch brgenärsbrtt jämfört med föregående år. För utförligare infrmatin, se kapitlet Statistikens innehåll i Kriminalstatistik 2009 (rapprt 2010:15). I statistiken över anmälda brtt har ett mindre fel upptäckts sm berör vissa typer av skattebrtt mellan 2005 2006 ch brtt avseende förreningar från fartyg mellan 2002 2006. Felet innebär att antalet brtt underskattades någt under de åren. Under 2007 införde plisen möjligheten att anmäla vissa brtt via internet. Det har medfört att många brtt, speciellt cykelstölder i Stckhlms, Södermanlands ch Gtlands län, inte har kunnat knytas till en viss kmmun, utan har rapprterats under känd kmmun i respektive län. I slutet av 1999 påbörjades en större mläggning hs Riksplisstyrelsen av de system sm levererar uppgifter till statistiken. Med anledning av detta har Brå gjrt stra mläggningar av sitt statistiksystem ch hämtar numera in uppgifter m anmälda brtt direkt från plisens ärendesystem (RAR). Dessa mläggningar kan ha påverkat statistiken under 1999 ch 2000. Bland annat kan antalet trafikbrtt ha påverkats av mläggningen. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 1999 ch Kriminalstatistik 2000. Den brttskd sm infördes 1997 i Plisens ärendesystem för de fall där brttstyp inte kan anges direkt vid anmälningstillfället redvisades i statistiken till ch med 2002, men tgs sedan brt. För mer infrmatin, se publikatinerna Kriminalstatistik 2003, Kriminalstatistik 2004 ch Kriminalstatistik 2005. Mellan 1994 ch 1998 genmgick plismyndigheterna en mrganisatin. De tidigare 118 myndigheterna slgs samman till 21 myndigheter (en per län). Omrganisatinen medförde vissa prblem med leveranserna av indata. Detta påverkade i viss mån statistiken, särskilt vad gäller reginala uppgifter. 1994 övertg Brå ansvaret för den fficiella kriminalstatistiken. Ansvaret för att även prducera kriminalstatistiken övertgs av Brå i samband med bearbetningen av 1995 års statistik. Detta ansvar låg tidigare hs Statistiska centralbyrån (SCB). Ett nytt prduktinssystem med en relatinsdatabas har byggts upp. Omläggningen 26
27(28) har i praktiken gett små effekter på jämförbarheten över tid. En kntrll av antalet anmälda brtt mellan de två prduktinssystemen ger en skillnad på 0,15 prcent. Statistiken över antalet uppklarade brtt kan dck ha påverkats någt mer. Någn mtsvarande kntrll av strleksrdningen har inte kunnat genmföras. Mellan1991 1995 infördes successivt en datriserad anmälningsrutin vid plismyndigheterna Ratinell anmälansrutin (RAR). En effekt är att det i kategrin fullbrdade mrd, dråp samt misshandel med dödlig utgång nu registreras fler fall sm inte är brtt (utan till exempel kan vara naturlig död, lyckshändelse eller överds av narktika), vilket leder till ett ökat antal registreringar. Jämförelser över tid för denna kategri är därför mycket säkra. En mläggning av datasystemet genmfördes 1987. 1975 infördes nya regler för kdning ch antalsräkning av brtt, samtidigt sm ADB-systemet för statistiken förändrades i grunden. Det är inte klarlagt i vilken mån dessa mläggningar har påverkat jämförbarheten eller tillförlitligheten. Från ch med 1965 ersätter brttsbalken den tidigare gällande strafflagen. De brtt sm anmäldes mellan 1950 1964 har, i förekmmande fall ch så långt det varit möjligt, mrubricerats enligt den nya brttsbalkens terminlgi. När plisväsendet förstatligades 1965 gjrdes en genmgripande förändring av kriminalstatistiken. Diarieföringen gjrdes enhetlig i plisdistrikten ch ett nytt datriserat system för statistikframställning infördes. Detta innebar bland annat att brttsredvisningen blev mer detaljerad, framför allt för förmögenhetsbrtten. Kvalitetsstudier Kvaliteten i brttskder För statistiken över anmälda brtt, uppklarade brtt samt misstänkta persner är uppgifter m brttskd avgörande för till vilken brttstyp man räknar brtten, besluten eller de registrerade misstankarna. För att få en bättre förståelse för kvaliteten i registreringen av brttskder har Brå genmfört en kvalitetsstudie, sm publicerades i september 2012. Resultatet visar att felkdningar framför allt påverkar fördelningen av brtt inm de lika brttskategrierna. Det är sällan sm anmälda brtt skulle ha kdats till en helt annan kategri. Till exempel ansågs studiens samtliga anmälda brtt sm getts en brttskd för bedrägeri ha registrerats till rätt brttskategri. Däremt förekm felkdningar för vilken typ av bedrägeri det var frågan m: datrbedrägeri, bluffaktura, bedrägeri med hjälp av internet eller annat. Generellt förekm en överanvändning av kderna för ärenden utan egen brttskd, sm övrigt bedrägeri eller annan stöld, vilket ckså innebar att brttstyper med egen brttskd var underanvända, till exempel bedrägeri med hjälp av internet. Ytterligare mråden där det på grund av felkdningar finns anledning att iaktta försiktighet vid tlkningen av statistiken är variabler avseende i nära relatin/ej i nära relatin, bekant/bekant, grvt/annat än grvt, försök/fullbrdat samt inmhus/utmhus. Det framgår av den van nämnda studien, men ckså i andra undersökningar sm gjrts av Brå ch SCB rörande användningen av brttskder. För ytterligare 27