2 0 1 2 Länsförsäkringar Västerbotten Årsredovisning 2012
2 Plats för en sidfot
Innehåll Kort om Länsförsäkringar Västerbotten Västerbottens läns brandstodsbolag grundades 1855 av landshövdingen G A Montgomery. 1969 bytte bolaget namn till Länsförsäkringar Västerbotten. Vi är därmed ett av Västerbottens allra äldsta företag. Kort om Länsförsäkringar Västerbotten...3 Vd:s kommentar...4 Samverkan...5 Förvaltningsberättelse...7 Finansiella rapporter Femårsöversikt...12 Resultaträkning...13 Resultatanalys...14 Balansräkning...15 Totalresultat...16 Förändringar i eget kapital...16 Kassaflödesanalys...16 Noter...17 Revisionsberättelse...36 Styrelse och revisorer...37 Bolagsstyrningsrapport...38 Fullmäktige...41 Ordlista...42 Länsförsäkringar Västerbotten är ett lokalt och kundägt bank- och försäkringsbolag med verksamhet i Västerbottens län. Vi erbjuder komplett ekonomisk service, med tjänster kring både bank, försäkring och fastighetsförmedling under ett och samma tak. Vi har kontor i Umeå, Skellefteå och Lycksele, samt ombud över hela Västerbotten. Antalet anställda är 159 (omräknat till heltid). Länsförsäkringar Västerbotten är marknadsledande och två av tre villaägare, mer än 40 procent av företagen och 90 procent av alla lantbrukare har sina försäkringar hos oss. I såväl beslut som utförande arbetar vi nära våra kunder som får ta del av överskott i verksamheten i form av återbäring eller sänkta premier. Som kund i Länsförsäkringar Västerbotten är du nämligen delägare. Det innebär att du har inflytande i företaget genom fullmäktige som består av valda representanter för försäkringstagarna. Fullmäktige väljer i sin tur styrelsen som tillsätter vd. Bolaget samarbetar med övriga 22 länsförsäkringsbolag i länsförsäkringsgruppen, som tillsammans äger Länsförsäkringar AB med dotterbolag. Vi erbjuder kunderna en helhet av bank- och försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom Länsförsäkringar fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär. Bolagsgruppen är rikstäckande och störst på den svenska försäkringsmarknaden. nyckeltal 2012 2011 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mkr 175,8 153,3 Balansomslutning, mkr 3 181,0 2 956,2 Konsolideringsgrad, % 327 310 Antal anställda* 159 160 *Exklusive fritidsombud. Försäkringsrörelsen Skadeprocent, f e r 74,3 78,4 Driftskostnadsprocent, f e r 18,0 18,2 Totalkostnadsprocent 92,3 96,6 Bolagsstämma Bolagsstämma hålls på Umeå Folkets Hus fredagen den 12 april, klockan 13.00. Kort om Länsförsäkringar Västerbotten 3
Vd:s kommentar En aktör att räkna med Under året har bolaget genomfört den största skadeförebyggande satsningen någonsin i bolagets historia uppdraget att brandsäkra Västerbotten. Kampanjen har rönt stor uppmärkssamhet både lokalt och nationellt, inte minst den specialskrivna brandvarnarkonserten Fire alarms and orchestra som sattes upp på NorrlandsOperan i december till brandvarnarens ära. Vårt skadeförebyggande arbete är viktigt för bolaget, och för våra kunder som också är våra ägare. Det är våra kunders pengar vi förvaltar och ju fler skador vi kan förhindra, desto bättre för alla. Genom brandsäkrakampanjen har vi nått ut med ett viktigt och angeläget ämne var i hemmet brandriskerna är som störst och hur man bäst förebygger att brand uppstår. Att vi når ut i mediabruset är viktigt. Vi är en stor aktör inom bank och försäkring och vi har med vår långa tradition också en bred och djup kompetens inom området. Den ska vi dela med oss av. Under hösten fick vi också ett kvitto på att vår marknadskommunikation faller väl ut vi utsågs till Årets Marknadsförare med motiveringen: Genuint engagemang för kunderna och deras vardag kännetecknar företaget som med relevant och träffsäker kommunikation breddat sitt erbjudande 1. Motiveringen sammanfattar faktiskt vår affärsidé och vision, vilket gör det hela än mer hedrande. Under året som kommer satsar vi också på att öka kännedomen om det kundägda, vad ett ömsesidigt ägt bolag Det ekonomiska resultatet på 176 Mkr, i kombination med den smått fantastiska marknadsutvecklingen och den uppmärksamhet bolaget fått, gör 2012 till ett av våra absolut bästa år. innebär. Vi ägs av våra kunder och vi har Västerbotten som enda marknad. Vi ser till våra kunders bästa och inte aktie kursen. Vårt perspektiv är lokalt och vårt uppdrag kristallklart att tillgodose våra kunders behov av långsiktig ekonomisk trygghet. Marknadsmässigt har året varit fantastiskt, resultatet talar sitt tydliga språk. Vi växer inom sakförsäkrings området, med mer än 10 000 försäkringar och med boende- och personbilsförsäkringar som främsta produkter. Vi återtog också förstaplatsen i SKIs årliga mätning över det bolag som har mest nöjda försäkringskunder, på både privat- och företagsmarknaden (Svensk Kvalitetsindex 2012). Vid årsskiftet förbättrades vår boendeförsäkring, då vi valde att lägga in flera tilläggsförsäkringar i grundskyddet. Dels förbättrades allrisken som nu gäller för både lösöret och villabyggnaden och dels förstärkte vi reseskyddet. Vår bank fortsätter att utvecklas positivt. Affärsvolymen har ökat med 18 procent under året och uppgår nu till 7 mdkr. Den årliga SKI-mätningen placerar oss för sjätte året i rad i topp vad gäller mest nöjda bankkunder inom privatmarknaden. Vi har ett fortsatt fokus på vårt helkundskoncept Pluskund, för kunder som förutom att försäkra boendet hos oss också väljer oss som bank. Efter förvärvet av Fondliv hösten 2011 har vi genomfört omfattande rådgivningsaktiviteter mot befintliga tjänstepensionskunder. En ny garantiprodukt har tagits fram och bolaget har en uttalad målsättning om att bli nummer ett på tjänstepensionsmarknaden. Trots nyförsäljningsstoppet i traditionell livförsäkring har försäljningen ändå ökat med 12 procent under året, vilket måste ses som en stor framgång. Vår fastighetsförmedling, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, fortsätter att ta marknadsandelar. Vi är nu största förmedlare i både Umeå och Skellefteå, med en marknadsandel på 23,7 procent i Skellefteå och 15,5 procent i Umeå. Totalt förmedlade vi 531 objekt i Västerbotten under 2012. Det ekonomiska resultatet på 176 Mkr, i kombination med den smått fantastiska marknadsutvecklingen och den uppmärksamhet bolaget fått, gör 2012 till ett av våra absolut bästa år. Våra engagerade och motiverade medarbetare är också en viktig framgångsfaktor. Inom Länsförsäkringar Västerbotten har vi 170 medarbetare som varje dag gör sitt bästa för att våra kunder ska uppleva att de valt rätt leverantör för sin ekonomiska trygghet. Jag vill därför avslutningsvis rikta ett stort tack till alla medarbetare som med sin kompetens och sitt engagemang bidragit till vår starka marknadsutveckling och den goda företagsanda som råder i bolaget. Umeå i mars 2013 Göran Spetz Verkställande direktör 1 Priset delas ut av Marknadsföreningen i Umeå 4 Vd:s kommentar
Samverkan Samverkan som stärker Länsförsäkringar Västerbotten Länsförsäkringar Västerbotten äger tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar AB, med kontor i Stockholm. Inom bank och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla dessa resurser i Länsförsäkringar AB. För våra kunder är vi alltid lika lokala Länsförsäkringar Västerbotten har alltid kundkontakterna här i länet, men i Länsförsäkringar AB bedrivs affärsverksamhet och service- och utvecklingsarbete inom liv- och fondförsäkring, bank, fondförvaltning, IT, återförsäkring och djurförsäkring. Länsförsäkringar ABs uppgift är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli framgångsrika på sina respektive marknader. Aktieinnehav i Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Västerbotten äger 3,69 procent av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB. Aktieinnehavet i Länsförsäkringar AB inräknas i Länsförsäkringars Västerbottens konsolideringskapital. Styrkan i varumärket Länsförsäkringars gemensamma varumärke är mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. Under 2012 visade återigen Anseendebarometern, som görs i 30 länder, att Länsförsäkringar har det högsta anseendet bland finansiella varumärken i Sverige. Länsförsäkringar har länge legat i toppen när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är med sin bank och sitt försäkringsbolag. 2012 års mätning visade att Länsförsäkringar hade Sveriges mest nöjda bank- och bolånekunder på privatmarknaden. Inom sakförsäkringar blev placeringen etta bland både privatkunderna och företagskunderna. Inom livförsäkring hade Länsförsäkringar de näst mest nöjda kunderna inom både tjänstepension och privat pension. Liv- och pensionsförsäkring Fondförsäkring I samband med Länsförsäkringar ABs förvärv av Länsförsäkringar Fondliv under hösten 2011 lades grunden för en tydlig framtidssatsning att erbjuda fondförsäkringslösningar till företag och privatpersoner. Länsförsäkringars fondutbud består av cirka 30 fonder med eget varumärke och cirka 40 externa fonder, sammanlagt cirka 70 fonder. Fonderna under eget varumärke finns inom Länsförsäkringars eget fondbolag och förvaltas av noga utvalda externa förvaltare. De externa fonderna ger ytterligare bredd och djup åt utbudet och har valts ut för att de presterar goda resultat jämfört med andra liknande fonder på marknaden. Över tid görs en löpande systematisk uppföljning för att säkerställa att fonderna och förvaltarna fortsätter att prestera bra resultat. Traditionell livförsäkring Länsförsäkringar Liv drivs enligt ömsesidiga principer och förvaltar 123 mdr åt kunder som valt traditionell förvaltning i sitt sparande. Som ett led i arbetet med att förbättra bolagets nyckeltal stoppades i princip all nyteckning med traditionell förvaltning under 2011. I traditionell förvaltning sker placeringarna normalt i räntebärande värdepapper, aktier, fastigheter och alternativa investeringar. Under 2012 har Länsförsäkringar Liv fortsatt arbetet med att förbättra nyckeltalen och minska riskerna i placeringsportföljen. Detta arbete ledde till att nyckeltalen stärktes, trots fortsatta räntenedgångar. Placeringarna består per december 2012 till största delen av långa räntebärande värdepapper. Länsförsäkringar Liv med dotterbolag konsolideras inte i Länsförsäkringar ABs koncernredovisning eftersom resultatet i sin helhet tillfaller försäkringstagarna. Bankverksamhet Länsförsäkringar är Sveriges femte största retailbank. Bankverksamheten, som enbart finns i Sverige, har en bred lönsam tillväxt, god kreditkvalitet och nöjda kunder. Länsförsäkringars bankverksamhet erbjuder privatpersoner, lantbrukare och småföretagare ett komplett utbud av banktjänster. För åttonde gången på nio år har Länsförsäkringar Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex och för åttonde året i rad Sveriges mest nöjda bolånekunder på privatmarknaden. Länsförsäkringar Bank är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar AB. I bankkoncernen ingår förutom moderbolaget Länsförsäkringar Bank också dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek, Länsförsäkringar Fondförvaltning och Wasa Kredit. Samverkan som stärker Länsförsäkringar Västerbotten 5
Djur- och grödaförsäkring Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkring. Agria är marknadsledande i Sverige med en marknadsandel på 57 procent. Agria är ett renodlat specialistbolag för djurförsäkring och nyckelbegrepp som kompetens och engagemang har byggt ett mycket starkt dottervarumärke till Länsförsäkringar. Agria har ett nära samarbete med flera djurägarorganisationer. Verksamheten växer sig även allt starkare på marknader utanför Sverige idag Storbritannien, Norge och Danmark. Stabil återförsäkring till lägre kostnad Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer. Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har bolagen en naturlig möjlighet att dela riskerna mellan sig. Länsförsäkringar Västerbotten betalar årligen in en återförsäkringspremie till Länsförsäkringar Sak. Premien baseras bland annat på exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kallat självbehåll bolaget väljer. Självbehållet kan jämföras med den självrisk som privatpersoner och företag betalar inom skadeförsäkring. Genom gemensam upphandling och intern återförsäkring behålls den största delen av återförsäkringspremien inom länsförsäkringsgruppen och kostnaderna för externa återförsäkrare blir mindre och stabilare, något som gynnar Länsförsäkringar Västerbottens kunder. Gemensam utveckling En av Länsförsäkringar ABs uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemensamma utvecklingsarbete. Uppdraget är att stärka länsförsäkringsbolagens konkurrenskraft och värde för kund genom utveckling av produkter och koncept, mötesplatser, processer och verktyg så att vi lokalt kan bli ännu mer framgångsrika på våra respektive marknader och att realisera marknadsstrategins mål om lönsam tillväxt och de mest nöjda kunderna. Över 50 projekt med målgång under 2012 För 2012 hade Länsförsäkringar AB en gemensam utvecklingsplan som innebar drygt 650 Mkr fördelade över delmarknaderna Privat, Företag och Lantbruk och vissa gemensamma projekt. Fokus för året var tvingande regelverksdrivna projekt inom risk- och kapitalområdet liksom inom behörighetsområdet, projekt som ger snabba effekter och projekt som skapar tillväxt och kundnytta. När året nu summeras är det drygt 50 projekt som levererat nytta till länsförsäkringsbolagen och våra kunder. Här följer några av leveranserna: Under våren kom den första leveransen av Min Firma som är en enkelt och tydlig produktpaketering som ska förenkla företagskundernas vardag. Satsning på tjänstepensionsmarknaden gjorde tydliga avtryck i utvecklingsplanen. Bland annat levererades förbättringar i fondutbudet, en ny garantiprodukt och förbättringar av internettjänsterna. Personlig Placeringsplan levererades vid slutet av året, vilken skapar förutsättningar ge kunderna som har ett upparbetat kapital bra råd, tydlig dokumentation och möten med hög kvalitet. Under året fick kunderna utökade möjligheter till att utföra sina tjänster via mobilen. Kunderna kan bland annat enkelt överföra pengar samt betala e-fakturor och räkningar till bankeller plusgiro. Kunderna kan även se och handla med sina fonder samt hantera sitt regelbundna fondsparande. Under året kompletterades också vägledningen för direktskadereglering med flera skadehändelser. Användningen av den digitala vägledningen sker nu på alla länsförsäkringsbolag. Länsförsäkringsbolagens gemensamma projekt för Solvens II-förberedelser har under året slutfört merparten av leveranserna som berör den kvalitativa delen av Solvens II, inklusive företagsstyrsystem och riskhantering. Projektet har också levererat verktyg och stöd till länsförsäkringsbolagen runt den egna risk och solvensanalysen, den så kallade ERSA n, vilket gör att man nu står väl rustade när regelverket ska träda ikraft. 6 Samverkan som stärker Länsförsäkringar Västerbotten
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Västerbotten (org nr 594001-3161) avger härmed årsredovisning för 2012, bolagets etthundrafemtioåttonde verksamhetsår. Verksamhetsinriktning Länsförsäkringar Västerbotten, vars verksamhetsområde är Västerbottens län, erbjuder ekonomisk trygghet för privatpersoner, företag och lantbruk. Detta görs genom att erbjuda kunderna heltäckande försäkringsskydd i form av sak- och personförsäkringar samt sparoch låneprodukter. För merparten av sakförsäkringsprodukterna har bolaget egen koncession. Övriga produkter förmedlas till Länsförsäkringar AB (som ägs av länsförsäkringsbolagen) och dess dotterbolag (Länsförsäkringar Liv AB, Länsförsäkringar Fonder AB, Agria Djurförsäkring AB och Länsförsäkringar Bank AB). Verksamheten innefattar också delaktighet i olika gemensamma återförsäkringsaffärer inom länsförsäkringsgruppen. Total affärsvolym Den totala volymen för ovanstående affärer fördelar sig enligt nedanstående: Mkr 2012 2011 Sakförsäkring, premieinkomst Egen affär Direkt egen affär 586 559 Mottagen återförsäkring 33 34 Livförsäkring Livförsäkring, premieinkomst 246 278 Livförsäkring, förvaltat kapital 3 833 3 758 Finansiella tjänster Bank (inlåning 31/12) 2 606 2 055 Bank (utlåning 31/12) 4 464 3 943 Fonder (marknadsvärde 31/12) 388 216 Organisation och struktur Länsförsäkringar Västerbotten ingår som ett av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag i länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger gruppen Länsförsäkringar AB med dotterbolag. Bolaget är självständigt och bolagsformen är ömsesidig, vilket betyder att ägarna utgörs av bolagets sakförsäkringstagare. Dessa har inflytande på verksamheten och väljer de fullmäktigeledamöter som ska företräda dem på bolagsstämman. Bolagsstämman utser sju ledamöter till bolagets styrelse. Därutöver ingår vd och två personalrepresentanter i styrelsen. Antalet anställda, löner, ersättningar och sociala kostnader framgår av notupplysning i slutet av årsredovisningen. Länsförsäkringsgruppen äger Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB och Länsförsäkringar Mäklarservice AB. Den senare har till uppgift att fungera som en servicekanal mellan försäkringsmäklare och länsförsäkringsbolagen. Förvaltningsberättelse 7
Resultat och ekonomisk ställning Resultat Årets resultat före dispositioner och skatt uppgick till 175,8 (-153,3) Mkr och efter dispositioner och skatt till 131,5 (-132,7) Mkr. Försäkringsrörelsens tekniska resultat uppgick till 23,8 (13,9) Mkr efter avdragen återbäring och rabatter med 41,2 (38,1) Mkr. Av femårsöversikten längre fram i årsredovisningen framgår resultat, ekonomisk ställning och nyckeltal. Marknadsandelar Bolaget har under året stärkt sin ställning som det ledande försäkringsbolaget i länet. Marknadsandelarna och deras förändring jämfört med föregående år framgår av tabellen i spalten nedan. Marknadsandelar % 2012 2011 Hem 45,1 44,7 Villa, Villahem 61,8 60,6 Fritidshus 79,3 79,6 Lantbruk 90,0 (ca) 90,0 (ca) Motorfordon 53,6 51,5 Företag 41,9 42,3 Skadeutfall Årets försäkringsersättningar i direkt försäkring, f e r (inklusive skaderegleringskostnader), uppgick till 388,7 (392,4) Mkr, vilket är i nivå med vad som kalkylerats. Ersättningar för frysskador uppgår under året till 10 Mkr, med framförallt ökade kostnader för skador på fritidshus. Vi ser en utveckling mot allt högre standard i fritidshusen, vilket leder till kostsamma reparationer. Skador på hus som inte brukas permanent (utan regelbunden tillsyn) blir ofta mer omfattande. Inom motorförsäkring ser vi en kraftig ökning av antalet skador till följd av beståndsökningen under de senaste åren. I vårt skadeförebyggande arbete har vi ett långsiktigt perspektiv. Att förändra ett beteende eller en attityd till olika riskmoment tar tid och kräver fokus. Under året har vi valt att satsa stort på skadeområdet brand genom kampanjen Nu brandsäkrar vi Västerbotten. Att skadeförebyggande aktiviteter innebär minskade kostnader över tid, och dessutom stärker vårt varumärke, är vår övertygelse. Övriga fokusområden inom skadeförebygg är vatten och trafik. Kapitalförvaltning Värdet på placeringstillgångarna uppgick vid verksamhetsårets slut till 2 526,0 Mkr enligt följande struktur: 2012 2011 Placeringar Mkr % % Obligationer, ränte- 815,9 32,3 738,5 31,7 bärande och lån Aktier, andelar 1 574,9 62,3 1 461,5 62,7 och optioner Fastigheter 1) 135,2 5,4 130,8 5,6 Summa 2 526,0 100,0 2 330,8 100,0 1) Skillnad mellan marknadsvärde och fastighetslån. Likvida medel uppgick vid verksamhetsårets slut till 152,9 (144,1) Mkr. Den totala avkastningen på placeringar och likvida medel uppgick till 210,0 (-125,7) Mkr, medan direktavkastningen uppgick till 61,5 (65,3) Mkr. Väsentliga händelser Länsförsäkringsgruppen har infört ett gemensamt normvillkor för boendeförsäkringar, med standardiserade tilläggsförsäkringar. Länsförsäkringar Västerbotten beslutade att lägga in några av dessa tilläggsförsäkringar i grundskyddet, vilket innebär att allrisk för både lösöre och villabyggnad alltid ingår i boendeförsäkringen. Dessutom förstärks reseskyddet med en utökad reseförsäkring. Det nya villkoret gäller från och med 1 januari 2013. Den största skadeförebyggande satsningen i bolagets historia genomfördes under året uppdraget att brandsäkra Västerbotten. Länsförsäkringar Västerbotten utsågs till Årets Marknadsförare av Marknadsföreningen i Umeå. 8 Förvaltningsberättelse
Risker i verksamheten I januari 2015 1 kommer ett nytt regelverk, Solvens II, att införas för försäkringsbolag inom Europa. Solvens II syftar till att ytterligare säkerställa att bolagen har ett sunt risktagande i den löpande verksamheten. Regelverket kommer att innebära förändringar både i framräknandet av solvenskapital, samt bolagets interna kontroll och styrning. Syftet med regelverket är att öka tryggheten för kunderna och är skapat i ljuset av den globala finanskrisen. Införandet av Solvens II innebär att det behövs påtagligt större resurser för kontroll och rapportering i ett bolag som vårt. Solvens II och motsvarigheten inom bank Basel III kommer att kräva starkare konsolidering för försäkringsbolag och banker. Länsförsäkringar Västerbotten har under 2012 fortsatt med det lokala projekt som startade 2011, vilket syftar till att förbreda bolaget för det kommande regelverket. Under 2012 har projektet fortsatt med att genomlysa bolagets huvudprocesser och dokumentera dessa i form av processbeskrivningar och instruktioner. Försäkringsrisker Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara väl balanserad. Skadeprocenten för egen räkning (f e r) har under den senaste femårsperioden varit stabil. Den mottagna affären innehåller i huvudsak svensk affär. Premieinkomsten uppgick under verksamhetsåret till 33 Mkr eller cirka 6 procent av den totala premieinkomsten. För att reducera risktagandet har försäkringsriskerna under år 2012 också varit begränsade med hjälp av återförsäkring. Den högsta kostnad som kan ha belastat bolaget vid skada för en enskild risk eller vid en händelse, till exempel storm, har uppgått till 10 Mkr (1,5 Mkr för ansvar och rättsskydd samt 1 Mkr för motorfordon). Dessutom har resultaträk- ningen varit återförsäkrad på ett sådant sätt att om den sammanlagda skadekostnaden efter ovan nämnda återförsäkring överstiger 90 procent av premieintäkten, f e r (exklusive trafik) betalar återförsäkraren 100 procent härav. Skyddet är beloppsbegränsat till 20 procent av premieintäkten, f e r (exklusive trafik). Trafikaffären har ett separat återförsäkringsskydd där den högsta kostnad som faller på bolaget vid skada på enskild risk eller händelse uppgår till 2 Mkr. Marknadsrisk I vår kapitalförvaltning har vi identifierat marknadsrisker bestående av aktiekursrisk, valutarisk, fastighetsrisk, motpartsrisk samt ränterisk. I not 2 lämnas en mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. 1 Finansinspektionen arbetar efter antagandet att det blir minst ett års försening till beslutet från 2011 att regelverket ska träda i kraft 2014. Förväntad framtida utveckling Bolaget fortsätter att utveckla bank- och försäkringsverksamheten och vi förväntar oss en fortsatt positiv volymutveckling, främst då inom bankområdet. I och med att vi nu erbjuder bankprodukter för företag har vi ett komplett bank- och försäkringserbjudande även för småföretagare. Banksatsningen motiveras bland annat av att den skapar förutsättningar för att sakförsäkringsaffären ska fortsätta att utvecklas positivt. Den gemensamma banken uppvisar redan idag ett positivt resultat och ambitionen är att detta inom de närmaste åren även ska uppnås på lokal nivå. En viktig del i satsningen på pensionskunderna är Länsförsäkringar ABs förvärv av Länsförsäkringar Fondliv från Länsförsäkringar Liv. Affären möjliggör en bra bas för utveckling av nya attraktiva sparprodukter för privatpersoner och företag. Inom sakförsäkringsområdet ser vi en allt tuffare konkurrens med ökad prispress. Vi förväntar oss att de senaste årens premiesänkningar bidrar till att vi ökar marknadsandelarna något. Förvaltningsberättelse 9
Miljö För oss som arbetar på Länsförsäkringar Västerbotten är hållbarhetsfrågan viktig och väl integrerad i den dagliga verksamheten. Hållbarhet betyder för oss ett gemensamt ansvarstagande inom en mängd frågor som berör hela samhället; det handlar om ekonomisk och social håll barhet, etiska frågor och inte minst klimatfrågan. Ett långsiktigt ansvarstagande för hela vår miljö, helt enkelt. Målet är att bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till ett gott liv inte äventyras. Vi jobbar för att västerbottningen ska leva, bo och arbeta i ett tryggt och säkert län. Ett fokusområde i miljöarbetet är att minska våra kunders skador. Varje skada innebär miljöpåverkan i form av energiförbrukning, sanering, transporter, materialanvändning och avfall. En genomsnittslig brandskada i en villa ger ett utsläpp av 2 310 kg koldioxid. Därför är en av våra viktigaste miljöåtgärder att hjälpa våra kunder att undvika skador. CO 2 -utsläpp vid reparation efter brandskada i villa, kg/co 2 Rivning och nymontering av material Körda mil för person- och materialtransporter Elförbrukning för torkning och avfuktning Totalt (källa: Försäkringsförbundet) 2 100 kg 200 kg 10 kg 2 310 kg Vi för en kontinuerlig dialog med de entreprenörer inom bygg- och fordonssektorn som återställer skador till bolagets kunder. Metod- och materialval är då centrala frågor, och dem vi samarbetar med har vi kvalitets- och miljögodkänt. I vårt miljösystem ingår bland annat ett tydligt mål på andelen likvärdiga delar vid vagnskadereparationer. För att miljöarbetet ska fungera i praktiken måste det vara en naturlig del av det vardagliga arbetet. Länsförsäkringar Västerbotten har varit ISO 14 001 certifierade sedan 2003, vilket innebär att vi i beslut och handling tar miljö hänsyn för att ständigt minska vår miljöpåverkan och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Bolaget har fem betydande miljöaspekter: vattenskador, brandskador, motorskador, tjänsteresor och uppvärmning. Inom dessa områden har vi mest miljöpåverkan och kan göra störst miljönytta. Noterbart är att vi sedan år 2000 minskat våra koldioxidutsläpp vid tjänsteresor med bil från 731 kg CO²/anställd till 374 kg, en minskning med nästan 50 procent. Personal Länsförsäkringar Västerbotten har friska medarbetare. Vi har en sjukfrånvaro på 2,27 procent, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år. Vi har under året genomfört en hälsoundersökning för samtliga medarbetare. Undersökringen innehåller förutom individens fysiska hälsa också en arbetsmiljö- och livstilsundersökning. Resultatet av undersökningen på en övergripande nivå visar ett mycket positivt resultat. Under det kommande året jobbar vi vidare med förbättringsåtgärder på både grupp- och individnivå. Under 2012 genomfördes även Agerus prestationsundersökning, en metod som mäter förutsättningarna för medarbetarnas prestation. Genom undersökningen får varje arbetsgrupp ett prestationsindex, vilket kan förbättras genom åtgärder som gruppen själv beslutar om och därefter genomför. Bland samtliga ekonomistudenter på Sveriges universitet och högskolor görs undersökningen Företagsbarometern. Undersökningen mäter attraktivitet som arbetsgivare. På ett övergripande plan försämrades Länsförsäkringars position något under 2012, men inom försäkring var vi för tionde året i rad branschbäst. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman besluta att: Årets resultat Balanserat resultat Summa 131 491 913 kr 1 018 374 851 kr 1 149 866 764 kr Balanseras i ny räkning. 10 Förvaltningsberättelse
Plats för en sidhfot 11
Finansiella rapporter Femårsöversikt Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 RESULTAT Premieintäkter, f e r 558,1 530,5 519,4 516,7 523,4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 30,7 33,8 16,0 15,3 27,8 Försäkringsersättningar, f e r 414,5 416,1 356,2 347,3 369,4 Driftskostnader, f e r 100,5 96,3 99,3 97,3 98,9 Övriga tekniska kostnader 8,8 Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen före återbäring och rabatter 65,0 51,9 79,9 87,4 82,9 Återbäring och rabatter 41,2 38,0 41,5 47,2 44,4 Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen 23,8 13,9 38,4 40,2 38,5 Finansrörelsens resultat 164,4 163,3 169,7 318,3 144,9 Övriga intäkter och kostnader 12,4 3,9 12,8 17,2 14,7 Resultat före dispositioner och skatt 175,8 153,3 195,3 341,3 121,1 Årets resultat 131,5 132,7 125,9 208,5 34,5 EKONOMISK STÄLLNING Placeringstillgångar 2 549,2 2 354,6 2 456,0 2 264,1 1 811,6 Premieinkomst, f e r (P) 571,4 545,9 520,7 517,1 522,9 Försäkringstekniska avsättningar, f e r 923,9 885,0 817,9 804,9 781,4 Konsolideringskapital Beskattat eget kapital 1 158,1 1 026,6 1 159,2 1 033,3 824,8 Uppskjuten skatt 81,9 55,6 105,1 71,3 13,7 Obeskattade reserver 626,5 609,5 583,8 560,0 503,3 Övervärde i koncern- och intressebolag 0,0 0,0 Konsolideringskapital (K) 1 866,5 1 691,7 1 848,1 1 664,6 1 341,8 Konsolideringsgrad (K/P) 327% 310% 355% 322% 259% Kapitalbas 1 861,3 1 686,2 1 843,3 1 660,5 1 338,2 Erforderlig solvensmarginal 105,2 100,5 96,6 102,0 96,2 NYCKELTAL Försäkringsrörelsen Skadeprocent, f e r 74,3% 78,4% 68,6% 67,2% 70,6% Driftskostnadsprocent, f e r 18,0% 18,2% 19,1% 18,8% 18,9% Totalkostnadsprocent, f e r 92,3% 96,6% 87,7% 86,0% 89,5% Kapitalförvaltning Direktavkastning 2,4% 2,6% 2,1% 2,6% 4,0% Totalavkastning 8,1% 4,9% 9,6% 15,9% 7,5% 12 Finansiella rapporter
Resultaträkning Tkr Not 2012 2011 TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieintäkter, f e r Premieinkomst 3 618 485 592 213 Premier för avgiven återförsäkring 47 117 46 279 Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 13 276 15 461 558 092 530 473 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 30 688 33 858 Försäkringsersättningar, f e r Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 5 397 207 374 102 Återförsäkrares andel 8 436 9 708 Förändring i Avsättning för oreglerade skador, f e r Före avgiven återförsäkring 27 39 115 68 379 Återförsäkrares andel 13 440 16 637 414 446 416 136 Driftskostnader 6 100 513 96 284 Övriga tekniska kostnader 8 775 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter 65 046 51 911 Återbäring och rabatter 41 213 38 057 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 23 833 13 854 Icke teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 23 833 13 854 Finansrörelsen Kapitalavkastning, intäkter 7, 10 96 517 117 485 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 8, 10 158 773 18 342 Kapitalavkastning, kostnader 9, 10 59 849 55 738 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 8, 10 334 209 494 Finansrörelsens resultat före överföring av kapitalavkastning till försäkringsrörelsen 195 107 129 405 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 30 688 33 858 Finansrörelsens resultat 164 419 163 263 Övriga intäkter 11 53 247 52 888 Övriga kostnader 11 65 650 56 796 12 403 3 908 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 175 849 153 317 Bokslutsdispositioner Avsättning till säkerhetsreserv 17 000 22 000 Avsättning till periodiseringsfond 3 800 17 000 25 800 Resultat före skatt 158 849 179 117 Skatt på årets resultat 12 27 357 46 431 Årets resultat 131 492 132 686 Finansiella rapporter 13
Resultatanalys Direkt försäkring av svenska risker Tkr Totalt Sjuk och olycksfall Hem, Villa och Fritidshus Lantbruk, Företag, Fastighet Motor fordon Trafik Summa direkt försäkring Mottagen åter försäkring Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Premieintäkt, f e r (not 1) 558 092 16 392 128 468 114 041 148 915 116 530 524 346 33 746 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 30 688 2 786 4 211 4 655 3 185 7 847 22 684 8 004 Försäkringsersättningar, f e r (not 2) 414 446 25 615 106 820 79 139 100 771 76 401 388 746 25 700 Återbäring och rabatter (not 3) 41 213 2 219 15 132 3 496 11 696 8 670 41 213 Driftskostnader, f e r 100 513 4 095 23 174 25 081 24 815 23 234 100 399 114 Övriga tekniska kostnader 8 775 5 879 2 896 8 775 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 23 833 12 751 18 326 8 084 14 818 16 072 7 897 15 936 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat föregående år 13 854 677 23 600 16 391 15 217 17 852 6 245 20 099 Avvecklingsresultat Avvecklingsresultat brutto 3 291 8 585 6 133 4 271 1 821 6 130 6 138 2 847 Återförsäkrares andel 1 410 273 44 520 1 119 1 410 Avvecklingsresultat, f e r 1 881 8 858 6 089 4 271 1 301 7 249 4 728 2 847 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 262 739 7 992 67 759 57 260 71 033 58 552 262 596 143 Avsättning för oreglerade skador 870 224 94 315 63 294 88 545 22 394 348 725 617 273 252 951 Avsättning för återbäring och rabatter 726 154 572 726 Summa försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 1 133 689 102 307 131 207 146 377 93 427 407 277 880 595 253 094 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 209 765 14 310 1 434 12 023 80 181 918 209 765 NOT 1 Premieintäkt, f e r 558 092 16 392 128 468 114 041 148 915 116 530 524 346 33 746 Premieinkomst före avgiven återförsäkring 618 485 17 166 139 879 145 870 154 521 128 090 585 526 32 959 Premier för avgiven återförsäkring 47 117 118 6 278 26 602 1 739 12 380 47 117 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 13 276 656 5 133 5 227 3 867 820 14 063 787 NOT 2 Försäkringsersättningar, f e r 414 446 25 615 106 820 79 139 100 771 76 401 388 746 25 700 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 397 207 17 074 108 660 93 672 101 120 63 796 384 322 12 885 Återförsäkrares andel 8 436 4 624 0 405 1 754 1 653 8 436 Förändring i avsättning för oreglerade skador, f e r Före avgiven återförsäkring 39 115 8 268 1 016 13 083 1 094 31 037 26 300 12 815 Återförsäkrares andel 13 440 4 897 824 1 045 311 16 779 13 440 NOT 3 Återbäring och rabatter 41 213 2 219 15 132 3 496 11 696 8 670 41 213 Återbäring Rabatter 41 213 2 219 15 132 3 496 11 696 8 670 41 213 14 Finansiella rapporter
Balansräkning Tkr Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark 13 157 800 154 300 Placeringar i koncern- och intresseföretag Aktier och andelar i intresseföretag 14 9 703 8 416 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 15, 19 1 549 128 1 433 653 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16, 19 815 871 738 535 Övriga lån 17, 19 Derivat 18, 19 16 112 19 476 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 633 178 2 549 247 2 354 558 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 20 209 765 196 325 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 21 172 465 165 630 Fordringar avseende återförsäkring 21 022 18 404 Övriga fordringar 35 734 32 302 229 221 216 336 Andra tillgångar Materiella tillgångar och varulager 22 5 062 6 787 Kassa och bank 152 865 144 072 157 927 150 859 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 23 7 572 12 516 Förutbetalda anskaffningskostnader 24 5 850 5 646 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 373 19 913 34 795 38 075 Summa tillgångar 3 180 955 2 956 153 Tkr Not 2012-12-31 2011-12-31 eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Reservfond 8 175 8 175 Balanserat resultat 1 018 375 1 151 061 Årets resultat 131 492 132 686 1 158 042 1 026 550 Obeskattade reserver Utjämningsfond 23 413 23 413 Säkerhetsreserv 561 336 544 336 Periodiseringsfond 25 41 800 41 800 626 549 609 549 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande risker 26 262 739 249 464 Oreglerade skador 27 870 224 831 109 Återbäring och rabatter 28 726 727 1 133 689 1 081 300 Avsättning för andra risker och kostnader Pensioner och liknande förpliktelser 29 15 615 15 984 Skatter 30 81 877 55 637 Övriga avsättningar 7 244 4 384 104 736 76 005 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 19 180 22 933 Skulder avseende återförsäkring 2 658 2 502 Skulder till kreditinstitut 31 22 641 23 546 Derivat 32 411 0 Övriga skulder 33 33 129 34 664 78 019 83 645 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 79 920 79 104 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 180 955 2 956 153 POSTER INOM LINJEN Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar Byggnader och mark 99 368 87 317 Aktier och andelar 70 680 63 624 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 719 314 656 777 Fordringar avseende direkt försäkring 89 366 83 730 Fordringar avseende återförsäkring 633 178 Kassa och bank 46 448 Summa 979 361 938 074 Fastighetsinteckningar 31 512 31 512 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden 37 3 214 6 429 Finansiella rapporter 15
Tkr Rapport över totalresultatet Årets resultat 131 492 132 686 Övrigt totalresultat Summa totalresultat för året 131 492 132 686 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Reservfond Balanserad vinst/förlust Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Ingående balans 2011-01-01 8 175 1 025 145 125 916 1 159 236 Omföring föregående års resultat 125 916 125 916 Totalt resultat Årets resultat 132 686 132 686 Summa totalresultat 132 686 132 686 Utgående balans 2011-12-31 8 175 1 151 061 132 686 1 026 550 Ingående balans 2012-01-01 8 175 1 151 061 132 686 1 026 550 Omföring föregående års resultat 132 686 132 686 Totalt resultat Årets resultat 131 492 131 492 Summa totalresultat 131 492 131 492 Utgående balans 2012-12-31 8 175 1 018 375 131 492 1 158 042 Kassaflödesanalys den löpande verksamheten Försäkringsverksamheten Inbetalda premier 603 883 579 791 Utbetalda skador 392 295 372 110 Utbetalningar avseende driftskostnader 111 544 107 616 Återbäring 1 8 Rabatter 42 648 39 760 Återförsäkrares andel av Inbetalda premier 47 117 46 279 Utbetalda skador 5 227 10 255 Placeringsverksamheten Erhållna utdelningar på aktier och liknande värdepapper 28 791 28 274 Erhållna räntebetalningar på räntebärande värdepapper 38 203 34 031 Realiserade vinster på placeringstillgångar (netto) 5 657 8 038 Nettoinvesteringar i placeringsverksamheten Aktier 6 127 103 528 Räntebärande 69 922 5 178 Övriga lån 334 21 152 Derivat 12 397 6 575 Fastigheter Kassaflöde från fastighetsförvaltning (netto) 2 706 3 548 Övrigt kassaflöde från den löpande verksamheten 15 683 10 118 Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter 12 133 11 803 Betalda räntor 259 274 Betalda skatter 1 794 2 899 Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 080 9 178 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Aktier och andelar i intresseföretag 1 287 3 214 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 287 3 214 Årets kassaflöde 8 793 12 392 Kassa och bank Kassa och bank vid årets början 144 072 156 464 Kassa och bank vid årets slut 152 865 144 072 Förändring kassa och bank 8 793 12 392 16 Finansiella rapporter
noter Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar Nya och ändrade standarder som tillämpas 2012 Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på företaget. not 1 redovisningsprinciper ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Grund för rapporternas upprättande Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag om årsredovisning i försäkringsföretag och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, FFFS 2008:26 med tillägg i 2009:12 och 2011:28. Innebörden av detta är att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga för upprättandet av de finansiella rapporterna, med de begränsningar och tillägg som följer av svensk lag, RFR 2 samt 2008:26, 2009:12 och 2011:28. Denna årsredovisning avges per 31 december 2012 och avser Länsförsäkringar Västerbotten, ömsesidigt försäkringsaktiebolag med säte i Umeå. Adressen till huvudkontoret är Nygatan 19, Umeå och organisationsnummer är 594001-3161. Styrelsen har i mars 2013 godkänt denna årsredovisning för offentliggörande. Bolagets huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna fordrar att företagsledningen gör ett antal bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet används sedan bland annat för att bedöma de redovisade värdena på sådana tillgångar och skulder vars värde inte tydligt framgår från externa källor. Det verkliga utfallet kan avvika från de bedömningar och uppskattningar som gjorts. De antaganden som ligger till grund för uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet. Förändringar i gällande bedömningar och uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av byggnader och mark samt försäkringstekniska avsättningar har betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Upplysningar om värderingsmetod avseende byggnader och mark framgår av not 13. Värdering av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringsavtal samt i not 2 där upplysningar om risker i verksamheten lämnas. Valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenserna som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av företaget Inga av de IFRS standarder eller IFRICtolkningar som ännu inte trätt ikraft men som har antagits av EU väntas ha någon inverkan på företaget. Resultatredovisning Resultatet redovisas i två huvuddelar. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat samt ytterligare ett icke-tekniskt resultat som omfattar den del av kapitalavkastningen som återstår efter överförd avkastning till försäkringsrörelsen. Kapitalavkastningen inkluderar orealiserade värdeförändringar. Den överförda kapitalavkastningen har beräknats på halva premieintäkten, f e r samt på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador, f e r under året. Använda räntesatser utgörs av medelvärdet för en femårig statsobligation de senaste fem åren plus 1 procentenhet för olycksfallsoch trafikaffär samt av medelvärdet för 90-dagars statsskuldsväxlar under året plus 2 procentenheter för övrig affär. INTÄKTER Intäkter hänförliga från försäkringsavtal behandlas under avsnittet Redovisning av försäkringsavtal. Intäkter för förmedling av livförsäkrings-, bank- och fondtjänster Bolaget erbjuder/förmedlar ett brett utbud av försäkring inom livförsäkringsområdet samt bank- och fondtjänster genom avtal med Länsförsäkringar AB och dess helägda dotterbolag. För de förmedlade affärerna har bolaget ansvaret för kundrelationerna och erhåller ersättning för detta. Intäkterna redovisas i det icketekniska resultatet under Övriga NOTER 17
intäkter. Intäkterna redovisas i den takt de tjänas in, det vill säga när tjänsten utförts. Intäkter från fastighetsförsäljning Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen, såvida inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Om risker och förmåner förknippade med tillgången (det vill säga kontrollen över den) har övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten, intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömningen av redovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll. Ränteintäkter För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderats till verkligt värde) redovisas ränteintäkter med tilllämpning av effektivräntemetoden. FINANSIELLA INSTRUMENT Redovisning i balansräkningen Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovisning). Kundfordringar tas upp i balansräkningen när de faktureras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits). Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för delar av finansiella tillgångar. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för delar av finansiella skulder. Finansiella tillgångar och skulder presenteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavandena netto. I dessa fall presenteras posterna netto. För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderas till verkligt värde) redovisas ränteintäkter och räntekostnader med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupen ränta på räntebärande tillgångar och skulder redovisas på särskild rad i balansräkningen som upplupen ränteintäkt eller räntekostnad, separat från tillgången eller skulden som räntan belöper på. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde för finansiella instrument som klassificerats som finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen består av verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Transaktionskostnader (till exempel courtage) för dessa instrument kostnadsförs således direkt som kapitalförvaltningskostnader. För övriga finansiella instrument motsvarar anskaffningsvärdet instrumentets verkliga värde inklusive transaktionskostnader. Efter anskaffningstillfället beror redovisning och värdering av finansiella instrument av hur de har klassificerats enligt nedan. För redovisade värden med uppdelning på värderingskategori se not 19. Kategorisering av finansiella instrument Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen Länsförsäkringar Västerbotten förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, obligationer, derivat och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat (förutom i de fåtal fall när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt). Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier, såsom till exempel Länsförsäkringar AB, ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Västerbotten alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen förutom när redovisningslagstiftningen inte medger detta. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen utgörs i balansräkningen av aktier i andra företag än koncern- och intresseföretag samt av obligationer och räntebärande värdepapper. Alla derivat klassificeras som innehav för handelsändamål oavsett syftet med innehavet (i enlighet med IAS 39). Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål ingår i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen. Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag värderas i moderbolagets balansräkning till anskaffningsvärdet. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas regelbundet. Redovisning av affärshändelser Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Anskaffningsvärdet för placeringstillgångar är exklusive transaktionskostnader avseende finansiella instrument. Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärsdagen. Ej likviderade affärer per balansdagen redovisas som fordran respektive skuld till motparten under övriga fordringar eller övriga skulder. Köp och försäljningar av byggnader och mark redovisas i balansräkningen på tillträdesdagen. Redovisning i resultaträkningen av realiserade och orealiserade värdeförändringar För de finansiella instrument som värderas till verkligt värde över resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i den icke tekniska redovisningen som kapitalavkastning intäkter eller kostnader. 18 NOTER
Lånefordringar och kundfordringar Låne- och kundfordringar utgörs i balansräkningen av övriga lån och övriga fordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer att låne- och kundfordringar är i behov av nedskrivning. Finansiella skulder värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen Denna kategori instrument utgörs av derivat med negativa marknadsvärden och som inte används för säkringsredovisning. Alla derivat som inte ingår i säkringsredovisning klassificeras (i enlighet med IAS 39) som innehav för handelsändamål oavsett syftet med innehavet. Finansiella skulder som innehas för handelsändamål ingår i kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen. Andra finansiella skulder Andra finansiella skulder utgörs i balansräkningen av skulder till kreditinstitut. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiva räntan som beräknades när skulden togs upp. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer Värderingsprinciper Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för framtida transaktionskostnader. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt Derivat. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Onoterade tillgångar utgörs i balansräkningen av onoterade aktieinnehav och sammansatta instrument. Bolagets aktieinnehav i Länsförsäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Verkligt värde på sammansatta instrument som inte är noterade på en aktiv marknad fastställs genom en användning av värderingsmodeller som är etablerade på marknaden. Värdena tillhandahålls i allmänhet av motparten till de sammansatta instrumenten, som har hög rating i svenska finansiella institut. Redovisning i resultaträkningen av realiserade och orealiserade värdeförändringar Alla finansiella instrument värderas till verkligt värde över resultaträkningen. ÖVRIGA TILLGÅNGAR Byggnader och mark Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och/eller avkastning genom värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Det verkliga värdet baseras på värderingar av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Värdering sker normalt årligen. Om det under löpande år föreligger indikationer på väsentliga värdeförändringar på fastigheterna (enskilda fastigheter eller delar av beståndet) sker en omvärdering av de aktuella fastigheterna i samband med kvartalsrapporteringen till Finansinspektionen. Omvärderingar av verkligt värde under löpande år sker genom en intern värdering. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas NOTER 19
eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på förvaltningsfastigheterna har fastställts med en kombinerad tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp, och avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på nuvärdesberäkning av framtida faktiska kassaflöden i form av driftsnetton, som successivt marknadsanpassats, samt nuvärdet av det bedömda restvärdet år y. Restvärdet har bedömts genom en evighetskapitalisering av ett uppskattat marknadsmässigt driftnetto år y+1. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Intäkter från fastighetsförsäljningar redovisas i enlighet med de principer som beskrivs under avsnittet intäktsredovisning. Tillkommande utgifter för förvaltningsfastigheter läggs till det redovisade värdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med utgiften kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Utgifter som avser utbyten av hela eller delar av identifierade komponenter av fastigheten aktiveras liksom utgifter för helt nya komponenter. Reparationer av förvaltningsfastigheter kostnadsförs i samband med att utgiften uppkommer. Rörelsefastigheter är fastigheter som används i den egna verksamheten exempelvis för tillhandahållande av tjänster. Rörelsefastigheter redovisas, i enlighet med Finansinspektionens allmänna råd, på samma sätt som förvaltningsfastigheter. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsultoch juristtjänster. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper för materiella tillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder på inventarier och installationer är 5 år. Tillämpade avskrivningsmetoder samt tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid slutet av varje räkenskapsår. Nedskrivning av materiella tillgångar Materiella tillgångar (med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper samt förvaltningsfastigheter) prövas för nedskrivning enligt IAS 36. En nedskrivning redovisas när en tillgångs- eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde (med avdrag för försäljningskostnader) och tillgångens nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Leasing Samtliga leasingavtal som bolaget har klassificeras och redovisas som operationell leasing. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. REDOVISNING AV FÖRSÄKRINGSAVTAL Försäkringsavtal redovisas i enlighet med IFRS 4. Enligt IFRS 4 ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäkringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäkring. Kontrakt som inte överför tillräcklig risk redovisas som antigen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Enligt de kontrakt som Länsförsäkringar Västerbotten tecknat utgår olika belopp vid försäkringsfall, beroende på skadans omfattning och kontraktstyp. Även i de fall ersättningen är liten i absoluta tal, är beloppet betydande i relation till det belopp som utbetalas om den försäkrade händelsen inte inträffar (då ingen ersättning utgår). Samtliga Länsförsäkringar Västerbottens försäkringskontrakt har därför bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4. Premieinkomst Som premieinkomst redovisas samtliga premier för vilka ansvarighet inträtt, det vill säga när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning. 20 NOTER
Premieintäkt Som premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen avsätts till avsättning för ej intjänade premier i balansräkningen. Beräkning av avsättning för ej intjänade premier sker i normalfallet genom att premieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar utgörs av redovisningsperiodens kostnader för inträffande skador vare sig de är anmälda till bolaget eller ej. I de totala försäkringsersättningarna ingår under perioden utbetalda försäkringsersättningar, utbetalda skaderegleringskostnader och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. Återvinning avseende redan kostnadsförda skador redovisas som en reducering av skadekostnaden. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker, avsättning för oreglerade skador och avsättning för återbäring och rabatter. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risk Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad pro rata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bland annat uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av nivåtillägg. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kallad IBNR (incurred but not reported) avsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kostnadsökning. Uppskattningen av avsättningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder. För affär med kort avvecklingstid uppskattas endast kostnaden för efteranmälda skador med hjälp av historiskt observerad skadeprocent fördelad på anmälningsår. För affär med lång avvecklingstid används istället Chain ladder-metoden. Det mest väsentliga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall kan användas för beräkning av framtida skadekostnader. För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsättningarna för oreglerade skador är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning, eftersom en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. Risken för en felaktig avsättning kommenteras vidare i not 2. Där åskådliggörs också nuvarande avsättning för oreglerade skador genom en beskrivning av skadekostnadernas utveckling över tiden. Återbäring och rabatter Återbäring lämnas år då resultatet medger detta. Bolagets styrelse beslutar vid varje enskilt tillfälle om förutsättningarna för återbäring. Utbetalning sker alltid period efter bokslutstillfället och redovisas i balansräkningen som skuld under rubriken Försäkringstekniska avsättningar. Rabatter som inte är riskrelaterade och återbäring redovisas i resultaträkningen under rubriken Återbäring och rabatter. I not 3 till resultatanalysen framgår fördelning mellan återbäring och rabatter. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal och som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffningskostnaderna har aktiverats. Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyandet av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonalen. Anskaffningskostnader avskrivs på tolv månader. ANDRA REDOVISNINGSPRINCIPER AV BETYDELSE Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det också är troligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekonomiska resurser vars storlek kan uppskattas tillförlitligt. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, diskonteras det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar, och om det är lämpligt, de risker som är förknippade med förpliktelsen. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del NOTER 21
förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldig om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad dels för att annullationsansvaret bara är treårigt och dels för att denna del av ersättningen enbart uppgår till cirka 1 Mkr per år. Bolaget sätter dock av till en annullationsreserv som uppgår till cirka 25 procent av de tre senaste årens annullationsansvarspliktiga ersättning. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget ska ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Västerbotten ska stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad. Bolaget reserverar från och med 2011 för förväntad återbetalning av bankersättning. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital då även den tillhörande skatteeffekten redovisas direkt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Ersättningar till anställda Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer för ersättningar efter avslutad anställning redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Samtliga pensionsplaner i företaget redovisas som premiebestämda planer. Detta innebär att avgiften redovisas som en kostnad i den period förmånerna intjänas vilket ofta sammanfaller med tidpunkten då avgiften betalas. Kostnader för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning för förväntade kostnader för vinstandels- och bonusbetalningar redovisas när en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda föreligger och denna förpliktelse kan beräknas tillförlitligt. Anställda i Länsförsäkringar Västerbotten födda 1955 eller tidigare, har enligt kollektivavtal rätt att gå i pension vid 62 65 års ålder. De som väljer att utnyttja denna möjlighet får för tiden mellan vald och ordinarie pensionsålder en ersättning från arbetsgivaren med maximalt 65 procent av slutlönen. För ytterligare upplysningar se not 29. 22 NOTER
not 2 risker och riskhantering Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Västerbotten. Denna not omfattar en beskrivning av försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker och finansiella risker. MÅL, PRINCIPER OCH METODER FÖR BOLAGETS RISKHANTERING Syftet med Länsförsäkringar Västerbottens riskhanteringsarbete är att identifiera, mäta och styra väsentliga risker som företaget är exponerat för både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är också att tillse att det finns en betryggande solvens i förhållande till riskerna. Länsförsäkringar Västerbottens sätt att hantera risktagandet bygger på tydligt definierade ansvarsområden och väl fungerande processer. Ansvaret för bolagets riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om övergripande styrdokument, till exempel Affärsplan, Policy för riskkontroll och efterlevnad och Riktlinjer för kapitalförvaltningen (inklusive normalportfölj, det vill säga hur bolagets tillgångar ska var allokerade mellan olika tillgångsslag och skuldtäckningspolicy). Styrelsen får löpande rapportering av hur bolagets risker utvecklas via ett flertal olika rapporter. Arbetsordningen för styrelsen finns beskrivet i ett särskilt styrdokument. Styrelsen i Länsförsäkringar Västerbotten har beslutat att ej införa ett separat revisionsutskott utan valt att i stället hantera detta ansvarsområde i styrelsen som helhet. Styrelsen granskar och kvalitetssäkrar bolagets interna styrning vad gäller finansiell rapportering, riskhantering och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Styrelsen har även en internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Internrevisorerna ska medverka till och kontrollera att verksamheten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. I bolagets operativa riskorganisation finns förutom vd, en riskkontrollansvarig, en complianceansvarig och en kreditkommitté. Bolagets riskkontrollansvarige ansvarar för att identifiera och beskriva bolagets olika riskområden. I detta ansvar ligger även att tillsammans med företagsledningen och bolagets complianceansvarig, ta fram styrdokument som beskriver hur de olika riskerna ska hanteras. Riskkontrollansvarig har även till uppgift att regelbundet rapportera om den löpande riskhanteringen till vd, styrelse och Finansinspektionen. Compliancefunktionen är ett stöd för att bolaget ska arbeta enligt gällande regler och har bland annat till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevanden i bolaget. Compliancefunktionen rapporterar regelbundet till vd och styrelse. Bolagets kreditkommitté har till uppgift att bedöma risker i kreditverksamheten för den förmedlade bankaffären. Bolaget har därutöver en säkerhetsansvarig som har till uppgift att löpande arbeta med operativa säkerhetsfrågor, samt ett väl fungerande miljöledningssystem, vars syften är att hantera och begränsa bolagets risktagande inom dessa områden. Säkerhets- och riskarbetet är även samordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB samt andra bolag i länsförsäkringsgruppen. TOTAL RISK OCH KONSOLIDERINGSKAPITAL 2008-2012 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 Konsolideringskapital Total risk 2011 2012 Rapportering av risk Bolaget har en intern beräkningsmodell för att mäta totalrisk. Modellen är ett led i anpassningen till de så kallade riskbaserade solvensregler som förväntas införas. I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper: försäkringsrisk, marknadsrisk, operativ risk och motpartsrisk, risken att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Konsolideringskapitalet ställs sedan i relation till det totala riskbeloppet. Bolagets styrelse får en riskrapport två gånger per år där det framgår hur de olika riskerna utvecklats över tiden, samt hur relationen mellan totalrisk och konsolideringskapital har utvecklats. Diagrammet visar hur bolagets totala risk- och konsolideringskapital utvecklats under den senaste femårsperioden. Bolaget är styrt av en mängd legala krav. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar bolaget till Finansinspektionen uppgifter om bland annat kapitalbas och solvensmarginal. Från och med 2007 rapporterar bolaget även in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Länsförsäkringar Västerbotten har sedan testets införande klarat av kraven med god marginal. Risker i skadeförsäkringsrörelsen Försäkringsrisker består av premierisk, reservrisk och katastrofrisk. Innebörden i dessa begrepp och bolagets generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan. Premierisk Premierisken är risken för förluster på grund av att det kommande årets skador blir större än förväntat, det vill säga skade- och driftskostnaderna täcks inte av premieintäkten. Premierisken innehåller dels en genuin osäkerhet om det faktiska utfallet av varje enskilt försäkringsavtal, dels osäkerhet om den ingående totala avsättningen för ännu ej inträffade skador på redan ingångna försäkringsavtal tillsammans med den under nästa år intjänade premien på årets försäljning kommer att visa sig vara tillräcklig för att täcka skade- och driftskostnader som kommer att löpa på nästa räkenskapsår. NOTER 23
Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Länsförsäkringar Västerbotten gör inte någon diskontering av oreglerade skador i trafikaffären. Det innebär att bolaget inte har någon ränterisk inbyggd i de försäkringstekniska avsättningarna i redovisningen. För beräkning av kapitalkrav för risk i den interna riskmodellen samt i Trafikljuset diskonteras försäkringstekniska avsättningarna och ränterisk beräknas. Katastrofrisk Länsförsäkringar Västerbottens verksamhetsområde är Västerbottens län, vilket innebär att de risker bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrabbade vid en större skada som exempelvis en brand eller stormskada. Genom det i nästa avsnitt beskrivna interna riskutbytet är Länsförsäkringar Västerbotten både skyddat mot och exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsförsäkringsbolagen. Åtagandet är bolagets enskilt största risk och utgör ett belopp om högst 15 procent av bolagets konsolideringskapital minskat med värdet på aktier i Länsförsäkringar AB. Det inträder då gruppens externa katastrofskydd är uttömt. Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Bolaget tecknar såväl direkt skadeförsäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdom och olycksfallsförsäkring, egendom, ansvar, motorfordon och trafik. För att reducera försäkringsrisken finns olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkommes dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säkerställa en i organisationen väl förankrad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs även justeringar av dessa. Länsförsäkringar Västerbotten upprättar även detaljerade interna riktlinjer, riskurvalsregler, för att säkerställa en riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Riskurvalsreglerna revideras minst en gång per år och fastställs av bolagets ledning. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker. Riskurvalsreglerna anger också kvantitativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden. I riktlinjerna fastställs det inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk. På så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. Alla sakförsäkringskontrakt löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar bolaget i ett riskutbyte tillsammans med de 22 övriga länsförsäkringsbolagen i länsförsäkringsgruppen. Hanteringen av riskutbytet administreras inom det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa, av styrelsen per riskslag fastställda självbehåll, per skada, per händelse och totalt per skadeår. Återförsäkringen tar alltså sikte på att begränsa bolagets kostnad för egen räkning, i första hand per enskild skada, i andra hand per händelse, och i tredje hand för det totala årsresultatet. Den del av skadekostnaden som överstiger självbehållet, netto efter återvinning från de skydd som Länsförsäkringar AB i sin tur upphandlat på den externa återförsäkringsmarknaden för skadorna som omfattas av riskutbytet, sprids ut över länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar AB. De fastställda andelar som fördelas ut beror på affärsvolym, valda självbehåll och historiskt skadeutfall. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser. Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Programmen gäller kalenderårsvis. De förnyas eller omförhandlas varje år. Det externa katastrofskyddet har under året begränsats till 7 mdr totalt för de 23 länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak tillsammans. Samma katastrofskydd kommer att gälla inför verksamhetsåret 2013. För katastrofskador som överstiger 7 mdr kronor har det under verksamhetsåret funnits ett internt återförsäkringsskydd inom länsförsäkringsgruppen som omfattar ytterligare cirka 4 mdr kronor. Risken att bolaget av misstag tecknar en risk som i sin helhet, eller till en del, inte täcks av bolagets återförsäkringsprogram, är en processrisk och ett exempel på risk som definitionsmässigt hör hemma under rubriken Operativa risker. Premie- och reservrisken är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid, det vill säga avtal där de stora utbetalningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafik-, sjuk- och olycksfallförsäkring, vilka tillsammans utgör en relativt stor andel av bolagets avsättning för oreglerade skador. När det gäller trafikskador tillkommer även osäkerhet om den framtida kostnadsutvecklingen på grund av att förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader. Utvecklingen av bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, det vill säga en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessa genomgångar innebär att alla skadehandläggare går igenom sina oreglerade skador och kontrollerar att den kvarvarande reserven är tillräcklig för att slutreglera skadan. Detta görs minst två gånger per år. Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal Avsättningarna för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga 24 NOTER
antaganden som antytts ovan. Känsligheten för förändringar av några av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen. Nedanstående känslighetsanalyser har genomförts genom att mäta effekten på vinst före skatt och eget kapital av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, med övriga antaganden konstanta och utan någon hänsyn till eventuella diversifieringseffekter. Känslighetsanalys, teckningsrisken, (Tkr) Inverkan på vinst före skatt Inverkan på eget kapital 1% förändring i totalkostnadsprocent +/ 5 150 3 795 1% förändring i premienivån +/ 6 185 4 558 1% förändring i skadefrekvens +/ 4 144 3 054 10% förändring i premier för avgiven återförsäkring +/ 4 712 3 473 Ovanstående tabell visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av förändringar i olika parametrar. Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar Utöver känslighetsanalysen utgör också tidigare års skattningar av skadekostnaden för enskilda skadeår ett mått på bolagets förmåga att förutse den slutliga skadekostnaden. Tabellen nedan visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2002 2012 före återförsäkring. Av den övre delen av tabellen framgår hur skattningen av den totala skadekostnaden per skadeår. Den nedre delen visar hur stor del av detta som finns i balansräkningen. Tabellen nedan visar uppskattad skadekostnad respektive år och nuvarande skattning av skadekostnaden. Finansiell risk Länsförsäkringar Västerbotten är exponerat mot en rad olika finansiella risker genom sina finansiella tillgångar, återförsäkringstillgångar och försäkringsskulder. Den huvudsakliga finansiella risken är främst att investeringarna inte uppgår till samma summa som åtaganden för försäkringsavtal. De viktigaste riskkomponenterna är marknadsrisk, motpartsrisk (kreditrisk) och likviditetsrisk. I detta avsnitt kommer känsligheten att presenteras genom olika känslighetsanalyser. Marknadsrisk Förändringar i räntesatser, valutakurser, aktiekurser, fastighetspriser och råvarupriser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisken är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i dessa marknadspriser. Länsförsäkringar Västerbotten har ett regelverk, en placerings- och skuldtäckningspolicy, för hur bolaget ska placera tillgångarna och till vilken risk detta får göras. Placerings- och skuldtäckningspolicyn för kapitalförvaltningen revideras minst en gång per år och beslutas av styrelsen. I detta regelverk har bolaget även tagit hänsyn till legala krav som kan påverka hur bolaget får placera kapitalet. Målet för bolagets kapitalförvaltning är att långsiktigt generera så hög avkastning som möjligt med hänsyn tagen till risk och likviditet. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är bolagets enskilt största marknadsrisk. Totalt har bolaget en aktieexponering på 1 559 Mkr. Aktieplaceringarna sker i huvudsak i Länsförsäkringar AB, svenska noterade aktier, utländska noterade aktie- och indexfonder. Genom att placera i flera olika geografiska regioner, samt på flera olika förvaltare minskar den totala aktiekursrisken. Känslighetsanalys aktiekursrisk Inverkan på resultat före skatt vid 10 procent nedgång i aktiekurser är minus 155,9 Mkr. AKTIEPLACERINGAR, GEOGRAFISK INDELNING Skadekostnad före återförsäkring (Mkr) Skadeår 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Uppskattad skadekostnad: I slutet av skadeåret 201,9 214,2 302,8 341,7 331,6 330,0 375,6 361,4 378,3 426,7 393,3 Ett år senare 207,7 212,8 290,7 336,2 335,5 324,1 376,6 356,9 380,0 437,4 Två år senare 208,3 211,8 281,4 324,7 332,6 321,8 368,9 345,7 382,5 Tre år senare 206,3 208,9 278,6 320,4 320,0 312,8 365,2 342,4 Fyra år senare 207,0 208,4 280,0 310,9 314,8 308,8 359,8 Fem år senare 206,7 207,7 276,6 306,1 312,8 310,2 Sex år senare 205,7 207,9 269,6 298,2 307,3 Sju år senare 203,6 207,0 270,1 297,8 Åtta år senare 202,6 208,8 270,3 Nio år senare 202,8 207,7 Tio år senare 203,6 Nuvarande skattning av total skadekostnad 203,6 207,7 270,3 297,8 307,3 310,2 359,8 342,4 382,5 437,4 393,3 Totalt utbetalt 195,9 197,9 229,8 237,0 248,9 240,2 288,5 274,3 291,9 325,3 173,5 Summa kvarstående skadekostnad 7,7 9,8 40,4 60,8 58,4 70,0 71,3 68,1 90,5 112,1 219,8 809,0 Avsättning avseende skadeår 2000 och tidigare 37,1 Avsättning skadebehandlingsreserv 24,2 Total avsättning upptagen i balansräkningen 870,2 Asien exkl Japan 3,2% Emerging markets 2,7% Europa 12,4% Japan 0,6% Alternativa investeringar 2,5% Nordamerika 6,8% Diagrammet ovan visar hur bolagets aktieplaceringar fördelar sig på olika geografiska regioner. Valutakursrisk Exponeringen mot utländsk valuta förekommer i utländska aktier, fonder samt i utländska lån, till ett sammanlagt netto värde av 348,5 Mkr. Valutaexponering, geografisk indelning NOK 17,0% USD 28,8% Sverige 71,8% DKK 6,2% EUR 48,0% Diagrammet visar hur bolagets räntebärande placeringar fördelar sig på olika typer av emittenter. NOTER 25
Känslighetsanalys valutakursrisk Inverkan på resultat före skatt vid 10 procent nedgång i valutakurser är minus 34,8 Mkr. Ränterisk Placeringar i räntebärande värdepapper uppgår totalt till 815,9 Mkr. Bolagets ränteportfölj består huvudsakligen av bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat. Värdepapperens emittenter kommer från Sverige och Europa. räntebärande placeringar, sektorindelat Företag 40% Stat och kommun 36% Bank 24% Diagrammet visar hur bolagets räntebärande placeringar fördelar sig på olika typer av emittenter. Känslighetsanalys ränterisk Ingen diskontering sker av försäkringstekniska avsättningar, vilket innebär att ränterisken enbart relateras till räntebärande. Vid en procentenhets ränteuppgång är inverkan på resultat före skatt minus 19 Mkr. Fastighetsrisk Exponering i fastigheter uppgår till totalt 157,8 Mkr. Den mest betydande fastighetsrisken är att fastighetsvärdena går ned till följd av olika omvärldsförändringar. Känslighetsanalys fastighetsrisk Inverkan på resultat före skatt om direktavkastningskravet ökar med 0,5 procentenhet är minus 7,5 Mkr och vid en sänkning av hyresnivåerna med 10 procent i direktägda fastigheter blir resultateffekten före skatt minus 28,2 Mkr. Operativa risker En viktig del av Länsförsäkringar Västerbottens riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten ska bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för bolagets riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. En central del i processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara. Länsförsäkringar Västerbotten är sedan flera år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO 14 001. Funktioner för riskkontroll, compliance och internrevision, samt säkerhetsansvarig har, som tidigare beskrivits, bland annat till uppgift att på olika sätt identifiera, hantera och granska bolagets operativa risker. Motpartsrisk Motpartsrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. För att begränsa motpartsrisken i placeringar i räntebärande värdepapper har bolaget fastställt vilken den lägsta kreditvärdering en emittent ska ha. Dessutom finns begränsningar om hur mycket man kan placera hos olika emittenter, dessa begränsningar styrs med utgångspunkt från gällande skuldtäckningsregler. Motpartsrisken i avgiven återförsäkring är risken att betalning inte erhålls från återförsäkringsgivare i enlighet med återförsäkringsavtalen. För att begränsa denna risk har länsförsäkringsgruppen ett särskilt regelverk för vilka externa återförsäkringsgivare som får användas. Minimikravet är att återförsäkringsgivare ska ha minst A-rating enligt Standard & Poor s när det gäller affär med lång avvecklingstid och minst BBB-rating på övrig affär. I detta avseende är affär med lång avvecklingstid affär som beräknas ha en längre avvecklingstid än fem år. Dessutom eftersträvas en spridning på ett flertal olika återförsäkrare. Länsförsäkringar Västerbotten har på balansdagen 209,7 Mkr i återförsäkrares andel av oreglerade skador. Bolaget har inte någon pant, annan säkerhet eller garantier utställda av tredje part för de finansiella tillgångarna. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella och försäkringstekniska skulder. För Länsförsäkringar Västerbotten är likviditet normalt inget problem, eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. Länsförsäkringar Västerbottens strategi för att hantera likviditetsrisker syftar till att i största möjliga utsträckning matcha förväntade in- och utbetalningar med varandra. Vad avser försäkringsskulder (avsättningar) framgår den beräknade tiden för kassautflödet för skulderna av nedanstående tabell. Försäkringsgren Sammanlagda avsättningar, f e r Duration,år Sjuk & olycksfall 80,0 6,8 Hem, Villa och fritidshus 61,9 1,1 Lantbruk, Företag Fastighet 76,5 1,5 Motorfordon 22,3 0,3 Trafik 166,8 5,1 Mottagen återförsäkring 253,0 13,3 660,5 7,5 26 NOTER
Länsförsäkringar Västerbottens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på finansiella tillgångar och skulder framgår av tabellen längst ner på sidan. Kassaflödesanalysen ger också en viss illustration av företagets likviditetssituation. Kapitalrisker Länsförsäkringar Västerbotten mål när man förvaltar kapital är att uppfylla de krav som ställs på bolaget från tillsynsmyndigheterna. Finansinspektionen specificerar solvensmarginalkapitalkraven och vilka tillgångar som får finnas i den kapitalbas som ska täcka kraven. Därutöver ska det finnas tillgångar som täcker de försäkringstekniska avsättningarna (skuldtäckningstillgångar). Minsta kapitalbas får inte någon gång under året underskridas. Tabell (Mkr) 2012 2011 Kapitalbas 1861,3 1686,2 Erforderlig solvensmarginal 105,2 100,5 Risker i övrig verksamhet Förutom sakförsäkringsverksamheten säljer bolaget livförsäkringar och bankprodukter till kunderna för Länsförsäkringar Livs respektive Länsförsäkringar Banks räkning. Som ersättning för detta erhåller Länsförsäkringar Västerbotten en provision. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldig om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad eftersom annullationsansvaret bara är treårigt. För annullationsansvaret har cirka 2 Mkr reserverats för i balansräkningen. Årligen sker en genomgång där reservsättningen uppdateras utifrån det annullationsansvar som företaget har. I avtalet med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget ska ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Västerbotten ska stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad till cirka 32 Mkr per år. För eventuella kreditförluster har cirka 5 Mkr reserverats i balansräkningen. Likviditetsexponering av tillgångar och skulder (Mkr) Tillgångar På anmodan <3 mån 3 mån 1 år 1 5 år > 5 år Utan löptid Summa Kassa och Bank 152,9 152,9 Byggnader och mark 157,8 157,8 Aktier och andelar 1) 1 033,1 1 033,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 204,0 158,0 396,2 57,6 815,8 Derivat 0,6 15,4 16,0 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 0,6 0,6 Fordringar avseende direkt försäkring 22,5 150,0 172,5 Fordringar avseende återförsäkring 21,0 21,0 Övriga fordringar 16,2 19,5 35,7 416,6 485,9 411,6 58,2 1 033,1 2 405,4 Skulder På anmodan <3 mån 3 mån 1 år 1 5 år > 5 år Utan löptid Summa Skulder avseende direkt försäkring 19,2 19,2 Skulder avseende återförsäkring 2,7 2,7 Skulder till kreditinstitut 22,6 22,6 Övriga skulder 12,8 20,3 33,1 1) Avser endast aktier och andelar som kan klassificeras som omsättningsbara. 34,6 42,9 77,6 NOTER 27
not 3 premieintäkt Direkt försäkring Mottagen återförsäkring 2012 2011 2012 2011 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 585 527 558 604 32 959 33 609 618 485 592 213 Ingående avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 248 534 231 681 930 2 322 249 464 234 003 Valutakursförändring Utgående avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 262 597 248 534 143 930 262 739 249 464 Förändring i avsättning enligt ovan 14 063 16 853 787 1 392 13 276 15 461 Premieintäkt (före avgiven återförsäkring) 571 464 541 751 33 746 35 001 605 210 576 752 Totalt not 4 kapitalavkastning ÖVERFÖRD FRÅN FINANSRÖRELSEN Överförd kapitalavkastning 30 688 33 858 Genomsnittlig räntesats, % 3,4 3,8 not 5 UTBETALDA FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGAR Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Försäkringsersättningar, f e r 2012 2011 2012 2011 Utbetalda försäkringsersättningar 357 066 337 139 8 436 9 708 348 630 327 431 Driftskostnader för skadereglering 40 141 36 963 40 141 36 963 Utbetalda försäkringsersättningar 397 207 374 102 8 436 9 708 388 771 364 394 not 6 FUNKTIONSINDELADE DRIFTSKOSTNADEr Anskaffningskostnader 69 764 70 305 Förändring av förutbetalda anskaffningskostnader 204 56 Administrationskostnader 30 953 26 035 Provisioner i avgiven återförsäkring Summa driftskostnader 100 513 96 284 Totala driftskostnader före funktionsindelning Personalkostnader 118 913 108 992 Lokalkostnader 6 787 7 002 Avskrivningar 1 821 2 019 Övriga kostnader 82 566 75 274 Omkostnadsbidrag för förmedlad affär 53 023 53 323 Summa totala driftskostnader 157 064 139 964 Finans- och fastighetsförvaltning 3 035 2 809 Skadereglering 41 113 36 963 Förmedlad affär: liv, bank och fond, netto 12 403 3 908 Summa driftskostnader 100 513 96 284 not 7 KAPITALAVKASTNING, INTÄKTER Driftsnetto i byggnader och mark 1) 3 198 3 005 Utdelning på aktier och andelar 28 791 28 274 Ränteintäkter m m Obligationer och andra räntebärande värdepapper 26 328 29 510 Kassa och bank 1 754 2 569 Övriga ränteintäkter 1 388 1 960 Valutakursvinster, netto 466 Realisationsvinster Byggnader och mark Aktier och andelar 32 322 50 044 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 262 Derivat 2 474 1 657 Summa kapitalavkastning, intäkter 96 517 117 485 1) Löptider för hyreskontrakt per 2012 12 31: Förfallotidpunkter Andel, % Inom ett år 71,9 Senare än ett år men inom fem år 28,1 Senare än fem år 0,0 28 NOTER
not 8 OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER PÅ PLACERINGSTILLGÅNGAR Orealiserade vinster Byggnader och mark 3 500 9 103 Aktier och andelar 135 243 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 11 408 9 239 Övriga lån Derivat 8 622 Summa orealiserade vinster 158 773 18 342 Orealiserade förluster Byggnader och mark Aktier och andelar 202 734 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga lån 334 339 Derivat 6 421 Summa orealiserade förluster 334 209 494 not 9 KAPITALAVKASTNING, KOSTNADER Kapitalförvaltningskostnader 3 715 3 829 Räntekostnader m m Fastighetslån 218 303 Övriga räntekostnader mm 25 6 Valutakursförluster, netto 10 932 Av- och nedskrivningar Nedskrivningar av aktier i intressebolag 1 927 Realisationsförluster Byggnader och mark Aktier och andelar 30 870 44 737 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 913 4 551 Derivat 8 250 2 312 Summa kapitalavkastning, kostnader 59 849 55 738 not 11 not 12 ÖVRIGA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga intäkter Provision m m för liv 18 245 20 860 Provision m m för bank och fond 35 002 32 028 Övriga kostnader SKATTER, REDOVISAT I RESULTATRÄKNINGEN Aktuell skattekostnad ( ) [/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad 1 117 3 073 Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad ( ) [/skatteintäkt (+)] Avseende temporära skillnader 27 435 49 981 Skattemässigt gjorda avdrag för värdeminskning på fastigheter (i deklaration) 1 195 477 Redovisad skattekostnad 27 357 46 431 Avstämning av effektiv skatt 53 247 52 888 Driftskostnader för liv 16 654 22 911 Driftskostnader för bank och fond 48 996 33 885 65 650 56 796 Resultat före skatt 158 849 179 117 Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 41 777 47 108 Justering av uppskjuten skatt hänförlig till sänkt skattesats (22,0%) 16 003 Ej avdragsgilla kostnader 1 206 526 Ej skattepliktiga intäkter 23 53 Skatt hänförlig till tidigare år Schablonränta på investeringsfonder 269 Schablonränta på periodiseringsfond 131 204 27 357 46 431 Gällande skattesats, % 26,3% 26,3% Effektivt skattesats, % 17,2% 25,9% not 10 ÅRETS NETTOVINST ELLER ÅRETS NETTOFÖRLUST PER KATEGORI AV FINANSIELLA INSTRUMENT Via identifiering Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Finansiella tillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 165 486 169 154 165 486 169 154 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34 085 34 198 34 085 34 198 Övriga lån 334 339 334 339 Derivat 2 738 7 076 2 738 7 076 Andra tillgångar Kassa och bank 1 754 2569 1 754 2 569 Summa 199 571 134 956 2 738 7 076 1 420 2 230 203 729 139 802 Finansiella skulder Skulder Skulder till kreditinstitut 218 303 218 303 Derivat 109 109 0 Summa 0 0 109 0 218 303 109 303 Summa NOTER 29
not 13 2012-12-31 BYGGNADER OCH MARK Tillkommande/ köpta fastigheter Avgående/ sålda fastigheter Fastigheter ägda hela året Ingående verkligt värde 154 300 Anskaffningsvärde 99 706 Investeringar i fastigheterna Försäljningsintäkter sålda fastigheter Utgående verkligt värde 157 800 Orealiserad värdeförändring 58 094 Realiserad värdeförändring 2011-12-31 Tillkommande/ köpta fastigheter Avgående/ sålda fastigheter Fastigheter ägda hela året Ingående verkligt värde 145 197 Anskaffningsvärde 99 706 Investeringar i fastigheterna Försäljningsintäkter sålda fastigheter Utgående verkligt värde 154 300 Orealiserad värdeförändring 54 594 Realiserad värdeförändring Värderingsmetod Värdering av fastigheter har endast gjorts internt och värderingen har skett individuellt per fastighet. Vid den interna värderingen används en kassaflödesmetod med nuvärdesberäknade årliga betalnetton samt ett nuvärdesberäknat bedömt restvärde vid kalkylperiodens slut, det vill säga i princip samma metod som externa värderare använder i sina kassaflödesanalyser. Avkastningskrav vid beräkningen varierar mellan 5,85 8,10 procent. Semester bostäder för personalen vilka är belägna i Hemavan och Nice (Frankrike) har endast värderats internt. Tkr Rörelse fastigheter Förvaltningsfastigheter Redovisat värde uppdelat på rörelsefastigheter respektive förvaltningsfastigheter Fastighet som till mer än 20 procent används för den egna rörelsen är klassificerad som rörelsefastighet Ingående redovisat värde 2012-01-01 75 000 79 300 Utgående redovisat värde 2012-12-31 77 500 80 300 Ingående redovisat värde 2011-01-01 75 000 70 197 Utgående redovisat värde 2011-12-31 75 000 79 300 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 2012-01-01 75 069 24 637 Investeringar i beståndet Avyttringar Utgående anskaffningsvärde 2012-12-31 75 069 24 637 Ingående anskaffningsvärde 2011-01-01 75 069 24 637 Investeringar i beståndet Avyttringar Utgående anskaffningsvärde 2011-12-31 75 069 24 637 Påverkan på periodens resultat Hyresintäkter 8 112 7 633 Direkta kostnader för fastigheter som genererat hyresintäkter under perioden 4 915 4 629 Direkta kostnader för fastigheter som inte genererat hyresintäkter under perioden Taxeringsvärden Taxeringsvärden byggnader (i Sverige) 82 583 82 390 Taxeringsvärden mark (i Sverige) 29 210 29 071 111 793 111 461 not 14 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Tkr Intresseföretagets säte Resultat Ägarandel, % Eget kapital Innehav i intresseföretag Länsförsäkringar i Norr Holding AB, org nr 556764-1435 Västerbottens län, Umeå kommun, Sverige 37,5 9 703 Tkr 2012-12-31 2011-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 8 721 5 507 Inköp Aktieägartillskott 3 214 3 214 Försäljningar Omklassificeringar Utgående balans 31 december 11 935 8 721 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början 305 305 Försäljningar Omklassificeringar Under året återförda nedskrivningar Årets nedskrivningar 1 927 Utgående balans 31 december 2 232 305 Redovisat värde den 31 december 9 703 8 416 not 15 Tkr aktier och andelar Anskaffningsvärde Marknadsvärde Noterade svenska aktier 579 377 595 677 Onoterade svenska aktier och andelar 1) 252 935 519 254 Noterade andelar i utländska aktiefonder 129 854 143 469 Noterade utländska aktier 319 047 290 728 Summa aktier och andelar 1 281 213 1 549 128 1) Varav aktier i Länsförsäkringar AB, Länsförsäkringar Mäklarservice AB och Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB 252 497 516 054 not 16 Noterade, Tkr Emittent: OBLIGATIONER OCH RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Nominellt belopp Upplupet anskaffningsvärde Marknads värde Övriga svenska emittenter 601 400 593 779 603 761 Utländska emittenter 203 650 206 200 212 110 varav obligationsdel i sammansatt instrument 82 550 67 556 69 876 Summa obligationer och räntebärande värdepapper 805 050 799 979 815 871 varav efterställt Förfallotidpunkt Mindre än 1 år 362 084 361 717 1 5 år 385 232 396 508 5 10 år 52 663 57 645 Mer än 10 år not 17 ÖVRIGA LÅN Tkr Anskaffningsvärde Verkligt värde Ecoindustries Development in Europé AB 6 133 6 133 not 18 derivat Tkr Anskaffningsvärde Verkligt värde 30 NOTER Typ av derivat/utgivna av Derivatdel i sammansatt instrument 28 039 16 038 Köpoptioner 104 74 Summa derivat 28 143 16 112
not 19 REDOVISADE VÄRDEN FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER VÄRDERINGSKATEGORI Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Via identifiering Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Finansiella tillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 1 549 128 1 433 653 1 549 128 1 433 653 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 815 871 738 535 815 871 738 535 Övriga lån Derivat 16 112 19 476 16 112 19 476 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 633 178 633 178 Andra tillgångar Kassa och bank 152 865 144 072 152 865 144 072 Förutbetalda ränte- och hyresintäkter Upplupen ränteintäkt 7 536 12 390 7 536 12 390 Summa 2 372 535 2 184 578 16 112 19 476 153 498 144 250 2 542 145 2 348 304 Innehav för handelsändamål Övriga skulder Summa 2012 2011 2012 2011 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut 22 641 23 546 22 641 23 546 Derivat 411 411 0 Summa 411 22 641 23 546 23 052 23 546 Summa I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestäms görs utifrån följande tre nivåer: Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: enligt direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Följande tabell visar tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2012 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel 74 16 038 16 112 Aktier 1 029 874 519 254 1 549 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 749 627 73 780 823 407 Summa tillgångar 1 779 575 89 818 519 254 2 388 647 Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument som innehas för handel 411 411 Summa skulder 411 411 Följande tabell visar förändringarna för instrument på nivå 3 under 2012 Tkr Aktier värderade till verkligt värde via resultaträkningen Summa Ingående balans 495 971 495 971 Överföringar till nivå 3 Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen 23 283 23 283 Utgående balans 519 254 519 254 Tkr Skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen Summa Ingående balans Överföringar till nivå 3 Årets förändring Vinster och förluster redovisade i resultaträkningen Utgående balans Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultaträkningen, för tillgångar som innehas vid rapportperiodens slut 23 283 NOTER 31
not 20 ÅTERFÖRSÄKRARES ANDEL AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Återförsäkrares andel i ingående avsättning för oreglerade skador 196 325 179 688 Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för oreglerade skador 13 440 16 637 not 23 UPPLUPNA RÄNTE OCH HYRESINTÄKTER Upplupna ränteintäkter 7 536 12 390 Upplupna hyresintäkter 36 126 Summa upplupna ränte och hyresintäkter 7 572 12 516 Återförsäkrares andel i avsättning för oreglerade skador 209 765 196 325 not 24 FÖRUTBETALDA ANSKAFFNINGSKOSTNADER not 21 not 22 MATERIELLA TILLGÅNGAR OCH VARULAGER Materiella tillgångar FORDRINGAR I DIREKT FÖRSÄKRING Fordringar hos försäkringsföretag 22 506 24 841 Fordran på försäkringstagare 149 959 140 789 172 465 165 630 Av fordringar på försäkringstagare förväntas 0 tkr (0) bli återvunna mer än tolv månader efter balansdagen. Ingående anskaffningsvärden 24 464 22 520 Inköp 3 662 2 906 Försäljningar/utrangeringar 6 699 962 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 21 427 24 464 Föregående års aktivering av förutbetalda anskaffningskostnader 5 646 5 590 Årets avskrivning 5 646 5 590 Årets aktivering 5 850 5 646 Förutbetalda anskaffningskostnader vid årets utgång 5 850 5 646 not 25 periodiseringsfond Avsättning att återföras till beskattning senast taxeringsår 2016 23 000 23 000 Avsättning att återföras till beskattning senast taxeringsår 2017 15 000 15 000 Avsättning att återföras till beskattning senast taxeringsår 2018 3 800 3 800 Periodiseringsfond 41 800 41 800 Ingående avskrivningar 17 677 16 603 Försäljningar/utrangeringar 3 864 962 Årets avskrivningar 2 552 2 036 Utgående ackumulerade avskrivningar 16 365 17 677 Kvarvarande värde 5 062 6 787 Maskiner och inventarier skrivs planmässigt av på 5 år. not 26 AVSÄTTNING FÖR EJ INTJÄNADE PREMIER OCH KVARDRÖJANDE RISKER Avsättning för ej intjänade premier Avsättning för kvardröjande risker Totalt 2012 2011 2012 2011 Ingående balans 249 464 233 853 150 249 464 234 003 Årets avsättning 13 275 15 611 150 13 275 15 461 Utgående balans 262 739 249 464 262 739 249 464 not 27 AVSÄTTNING FÖR OREGLERADE SKADOR Inträffade och rapporterade skador Inträffade men ej rapporterade skador Avsättning för skaderegleringskostnader Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Ingående balans 344 584 310 402 463 345 430 193 23 180 22 135 831 109 762 730 Valutakursförändring Årets avsättning 9 188 34 182 47 332 33 152 971 1 045 39 115 68 379 Utgående balans 335 396 344 584 510 677 463 345 24 151 23 180 870 224 831 109 32 NOTER
not 28 AVSÄTTNING FÖR ÅTERBÄRING OCH RABATTER Från tidigare år 727 825 Utbetalt under året 362 331 Årets avsättning 361 233 Avsättning för återbäring och rabatter 726 727 not 29 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsättning för personal som enligt avtal har möjlighet att gå i pension från 62 års ålder 15 615 15 984 15 615 15 984 Ovanstående pensionsavsättning är inte tryggad enligt Tryggandelagen. Bolagets övriga förpliktelser avseende pensioner är täckta genom försäkringar. Pensionsavsättningen ovan, enligt 62-årsregeln, är gjord utifrån en bedömning av hur stor del (uppskattad andel = 70 procent) av den berörda personalen som kommer att utnyttja möjligheten att gå i förtida pension. Pensionsavsättningens storlek har beräknats med utgångspunkt från tidigare utbetalningar enligt 62-årsregeln. Om samtlig personal som omfattas av avtalet skulle gå i pension vid 62 års ålder har bolaget ett ansvar att även täcka den tillkommande kostnaden. not 31 SKULDER TILL KREDITINSTITUT Banklån (säkerhet har ställts i form av pantbrev i Fabriken 7 på 28 012 tkr och i Fabriken 8 på 3 500 tkr). 22 641 23 546 not 32 derivat Tkr Anskaffningsvärde Marknadsvärde Köpoptioner utfärdade 426 411 Summa derivat 426 411 not 33 ÖVRIGA SKULDER Premieskatt 27 076 27 052 Leverantörsskulder 4 335 4 134 Ej utbet likvid köpta värdepapper 1 003 Övriga skulder 1 718 2 475 33 129 34 664 not 30 AVSÄTTNING FÖR SKATTER Inkomstskatteskuld Uppskjutna skatteskulder Avseende temporära skillnader Skatt på orealiserade vinster 76 757 50 091 Skatt avseende avsättning för pensioner -3 435-4 204 73 322 45 887 Skatt avseende ej bokförda skattemässiga avskrivningar på fastigheter 8 555 9 750 Summa uppskjutna skatteskulder 81 877 55 637 Avsättning för skatter 81 877 55 637 Alla förändringar av uppskjutna skatteskulder redovisas över resultaträkningen (se not 12). not 34 ÖVRIGA UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Semesterlöneskuld 5 505 5 503 Sociala kostnader 1 989 1 972 Resultatbonus 5 197 Övriga upplupna kostnader 3 073 2 996 Förskottsbetalda premier 62 765 66 779 Övriga förskottsbetalda intäkter 1 391 1 854 Summa 79 920 79 104 not 35 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, revisionsuppdrag 313 348 Deloitte AB, skatterådgivning - 35 Summa 313 383 not 36 närståenden Närstående relationer Bolaget har en närstående relation till intressebolaget Länsförsäkringar i Norr Holding AB org nr 556764-1435. Bolaget sköter också om intressebolagets administration. Under 2012 har det skett ett ovillkorat aktieägartilsskott om 3 214 tkr mellan bolaget och Länsförsäkringar i Norr Holding AB. Sammanställning över närstående transaktioner Försäljning av varor och tjänster till närstående Inköp av varor och tjänster från närstående Fordran på närstående per 31/12 Skuld till närstående per 31/12 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Länsförsäkringar i Norr Holding AB not 37 Åtaganden Bolaget har i avtal förbundit sig att tillskjuta kapital till intressebolaget Länsförsäkringar i Norr Holding AB org nr 556764-1435 med ett maximalt belopp om 3 214 tkr. not 38 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR ANGÅENDE FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Försäkringsklasser Tkr Totalt 2012 Olycksfall och sjukdom Motorfordon, ansvar mot tredje man Motorfordon, övriga klasser Brand och annan egen domsskada Allmän ansvarighet Rättsskydd Summa direkt försäkring Mottagen återförsäkring Premieinkomst, brutto 618 485 28 806 128 090 154 521 254 243 11 865 8 001 585 526 32 959 Premieintäkt, brutto 605 209 27 723 128 910 150 654 245 027 11 438 7 711 571 463 33 746 Försäkringsersättningar, brutto 436 322 36 454 94 833 102 214 165 456 7 417 4 248 410 622 25 700 Driftskostnader, brutto 100 513 6 028 23 234 24 815 42 945 2 026 1 351 100 399 114 Resultat av avgiven återförsäkring 25 241 500 6 052 297 28 635 733 1 128 25 241 Skadeprocent brutto, % 72,1 131,5 73,6 67,8 67,5 64,8 55,1 71,9 76,2 NOTER 33
not 39 Ersättningar och antal anställda Länsförsäkringar Västerbotten har endast fasta ersättningar till ledande befattningshavare. Rörliga ersättningar finns endast i vissa avtal för säljande personal och utgör mindre än en procent av företagets totala lönekostnader. Det resultatbonussystem som finns i företaget omfattar alla anställda utom vd. I det fall resultatbonus utgår innebär det att ersättningen är lika oavsett befattning. Grunden i resultatbonussystemet är att prestationer under året ska vara bättre än kalkylerat och baseras på det faktiska ekonomiska utfallet. Ersättningar till ledande befattningshavare Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de fem enhetscheferna. Ersättningar för verksamhetsåret 2012 till vd och andra ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen. Vd och andra ledande befattningshavare omfattas inte av något avtal om rörlig lön. Däremot omfattas de ledande befattningshavarna av bolagets resultatbonussystem på samma villkor som övrig personal. I företagets driftskostnader ingår avsättning till vinstandelsstiftelsen med 5,2 Mkr. Tkr Grundlön/ styrelsearvode Övriga förmåner Sociala kostnader varav pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande Conny Sandström 280 0 88 0 368 Styrelsens vice ordförande Karin Larsson Tängdén 129 2 41 0 172 Övriga styrelseledamöter Hans Eliasson 115 2 12 0 129 Maria Höglander 132 0 42 0 174 Anders Nilsson 120 0 38 0 158 Maria Wallin Wållberg 112 0 35 0 147 Bertil Westerlund 139 0 44 0 183 Vd 1) 1 566 90 1 593 888 3 249 Övriga ledande befattningshavare (5 st) 4 788 116 4 401 2 376 9 305 Övriga tjänstemän 59 263 2 165 30 312 9 789 91 740 Fritidsombud 1 770 0 281 0 2 051 Summa 68 414 2 375 36 887 13 053 107 676 1) Övriga förmåner till vd avser tjänstebil och rikskuponger. Sociala kostnader avser arbetsgivaravgifter, avtalspensioner samt löneskatt. Pensioner och avgångsvederlag Premien uppgår till max 35 procent av den anställdes lön inklusive förmåner. Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat årets resultat. Bolagets förpliktelser avseende pensioner är täckta genom försäkringar i FPK, Skandikon och Länsförsäkringar Liv. För vd gäller försäkringsbranschens normala pensionsvillkor även innefattande en rätt att på egen begäran avgå vid 62 års ålder. Vid uppsägning från bolagets sida utgår utöver uppsägningslönen ett avgångsvederlag med 18 månadslöner. Beträffande övriga befattningshavare i bolagets ledning har dessa 18 månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolaget. I övrigt gäller för försäkringsbranschen normala anställningsvillkor. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2012 2011 män kvinnor totalt män kvinnor totalt Styrelseledamöter 6 3 9 6 3 9 Vd och andra ledande befattningshavare 5 1 6 6 0 6 Antal anställda 2012 2011 män kvinnor totalt män kvinnor totalt Vd 1 0 1 1 0 1 Tjänstemän 86 72 158 91 68 159 159 160 Fritidsombud 84 89 34 NOTER
Årsredovisningen är, såvitt vi känner till, upprättad enligt god redovisningssed för försäkringsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Umeå 7 mars 2013 Conny Sandström Karin Larsson Tängdén Hans Eliasson Ordförande Vice ordförande Bertil Westerlund Anders Nilsson Maria Höglander Maria Wallin Wållberg Jon Lindgren Jari Saarela Personalrepresentant Personalrepresentant Göran Spetz Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats 7 mars 2013 Eva Fällén Auktoriserad revisor Underskrifter 35
Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Västerbotten, org.nr. 594001-3161 Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Västerbotten för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Länsförsäkringar Västerbotten för år 2012. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 7 36. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Länsförsäkringar Västerbottens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Umeå den 7 mars 2013 Eva Fällén Auktoriserad revisor 36 Revisionsberättelse
Styrelsen 2012 Conny Sandström Karin Larsson-Tängdén Hans Eliasson Bertil Westerlund Ordförande. Burträsk. Egen före Vice ordförande. Umeå. Koordi Vindeln. Egen företagare. Tillträde Dorotea. Tf Kommunchef i Doro tagare. Tillträde 1999. Mandattid nator Hållbarhet samhällsansvar, 2004. Mandattid utgår 2014. tea. Tillträde 2007. Mandattid utgår 2013. Swedavia AB. Tillträde 1999. utgår 2013. Mandattid utgår 2013. Anders Nilsson Maria Höglander Maria Wallin Wållberg Göran Spetz Skellefteå. Ansvarig för Interna Lycksele. Vd Länstrafiken i Väster Umeå. Vd Likvor AB. Tillträde Umeå. Vd Länsförsäkringar tionella Projekt, Alimak Hek AB. botten AB, vd Norrtåg AB. Tillträ 2010. Mandattid utgår 2014. Västerbotten. Tillträde 2007. Mandattid utgår de 2010. Mandattid utgår 2014. 2013. Malin Hahn Jon Lindgren Jari Saarela Umeå. Vd-assistent och styrel Umeå. Placeringsrådgivare. Umeå. TM-ansvarig. sens sekreterare. Personalrepresentant FTF. Personalrepresentant SACO. Suppleanter Mats Sundling, Umeå. Bolagsjurist. Personalrepresentant SACO. Anna Lundberg, Skellefteå. Livadministratör. Personalrepresentant FTF. Revisorer Eva Fällén, ordinarie, PwC. Urban Andersson, suppleant, PwC. Styrelsen 37
Bolagsstyrningsrapport Fastslagen i styrelsen 7 mars 2013. Länsförsäkringar Västerbotten följer i tillämpliga delar, bland annat med beaktande av att bolaget inte är ett aktiemarknadsbolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Anpassning till Koden skedde under 2006. Därefter har anpassningar gjorts utifrån förändringar i Koden. Huvudsakliga avvikelser avser Kodens bestämmelser om kallelse och genomförande av bolagsstämma, mandattiden för styrelsens ledamöter, revisionsutskott och ersättningsutskott. Bolaget är inte en sådan institutionell ägare som medför att behov av ägar policy föreligger. Förklaringar till avvikelserna anges nedan. På bolagets webbplats finns information som berör styrningen i bolaget. Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisor. Länsförsäkringar Västerbottens bolagsstämma Bolagsstämman är Länsförsäkringar Västerbottens högsta beslutande organ med ett antal formella uppgifter som regleras i lag och bolagsordning. Stämmans huvudsakliga uppgifter är att besluta om bolagsordning för Länsförsäkringar Västerbotten, utse styrelse, revisorer och valberedning samt besluta om ersättning till dessa, besluta om årsredovisning samt om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Vid bolagsstämman delas förslaget till ersättning till styrelseledamöterna upp mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter. Ordinarie bolagsstämma 2006 fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen (se under avsnittet Ersättning till företagsledningen nedan). Bolagsstämman utgörs av fullmäktige, valda av försäkringstagarna. Antalet fullmäktige framgår av bilagd förteckning. Bolagets fullmäktigeorganisation finns beskriven under bolagsstyrningsfrågor på bolagets webbplats. Kallelse till bolagsstämman sker genom brev med posten, tidigast fyra och senast två veckor före bolagsstämman. Plats och tidpunkt för bolagsstämman publiceras även på bolagets webbplats. För deltagande på bolagsstämman krävs att fullmäktige närvarar fysiskt. Bestämmelserna i Koden om kallelse till bolagsstämma på bolagets webbplats samt om deltagande på distans tillämpas inte av bolaget. Med hänsyn till det begränsade antalet fullmäktige är bedömningen att det lämpligaste sättet att genomföra bolagsstämma på är genom fysisk närvaro av samtliga fullmäktige. Kodens övriga bestämmelser om bolagsstämma, bland annat om styrelsens, ledningens och revisorernas närvaro samt om bolagsstämmans genomförande tillämpas av bolaget. Protokoll från bolagsstämma publiceras på bolagets webbplats. Valberedning Bolaget har en av bolagsstämman utsedd valberedning med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse och revisorer samt ersättning till dessa. Valberedningens ledamöter väljs för en mandattid om två år. Valberedningens uppgifter och arbetsformer framgår av Instruktion för valberedningen, fastställd av ordinarie bolagsstämma 8 april 2011 efter anpassning till bestämmelserna i Koden. Den nu gällande instruktionen finns publicerad på bolagets webbplats. Valberedningen kommer att presentera sina förslag för fullmäktige i kallelsen till ordinarie bolagsstämma 2013. Vid bolagsstämman kommer valberedningen att presentera och motivera sina förslag till nya ledamöter samt lämna en redogörelse för hur arbetet bedrivits. Avvikelse mot Koden är att förslaget inte publiceras på bolagets webbplats. Valberedningen bestod under 2012 av följande ledamöter: Christer Lundgren, född 1945, lantbrukare, Vindeln, ordförande, mandattid utgår 2014. Marie Lidén Hedström, född 1957, godsmottagare, Skellefteå, mandattid utgår 2013. Helén G Bäckström, född 1960, personalsamordnare, Flarken, mandattid utgår 2014. Lars Enfeldt, född 1947, lantbrukare, Åsele, mandattid utgår 2014. Anita Forsgren, född 1951, leg psykolog, Umeå, mandattiden utgår 2013. Revisorer Enligt bolagsordningen ska Länsförsäkringar Västerbotten ha en ordinarie revisor och en revisorssuppleant. Revisorerna utses årligen för tiden intill nästa bolagsstämma. Vid ordinarie bolagsstämma 2012 utsågs för en tid av ett år auktoriserade revisorn Eva Fällén född 1960, PwC. Eva Fällén har inte anlitats för tjänster utöver revisionsuppdraget. Styrelsen i Länsförsäkringar Västerbotten har träffat revisorn i samband med avrapportering av iakttagelser från revisionen i mars, samt ett möte utan vd:s närvaro. Länsförsäkringar Västerbottens styrelse Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa organisation, mål och strategier samt riktlinjer för kontroll och styrning. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst nio ledamöter. Inga suppleanter utses. Styrelsen består för närvarande av sju ordinarie stämmovalda ledamöter. Därutöver finns vd och två ordinarie arbetstagarledamöter med två suppleanter. 38 Bolagsstyrningsrapport
Mandattiden för de bolagsstämmo valda ledamöterna uppgår till två år. Skälen till avvikelse från Kodens bestämmelse om mandattid om högst ett år är bedömningen att intresset av att styrelsens ledamöter genom ettårig mandattid ställer sina platser till förfogande varje år, inte på samma sätt gör sig gällande i bolag vars bolagsstämma utgörs av ett begränsat antal ledamöter som vid en bolagsstämma i ett aktiemarknadsbolag med många deltagare. Intresset av kontinuitet i styrelse arbetet och att ge nyvald ledamot rimlig tid att komma in i styrelsearbetet väger därmed tyngre. Styrelsens ledamöter och vd presenteras kortfattat i årsredovisningen samt på bolagets webbplats. Koden förskriver att ledamöterna ska presenteras utförligt i bolagstyrningsrapporten. Avvikelsen motiveras med att ledamöterna presenteras utförligt på stämman. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Översyn av arbetsordningen har genomförts för anpassning till Kodens bestämmelser. Arbetsordningen finns publicerad på bolagets webbplats. Ordföranden Enligt arbetsordningen ska ordföranden leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ska därvid bland annat tillse att styrelsen sammanträder vid behov, att styrelsen ges tillfälle att delta i sammanträden och erhåller tillfredsställande informations- och beslutsunderlag samt tillämpar ett ändamålsenligt arbetssätt. Ordföranden ska genom löpande kontakt med vd även mellan styrelsemötena hålla sig informerad om väsentliga händelser och bolagets utveckling samt stödja vd i dennes arbete. Internrevision Styrelsen har utsett en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion, Internrevision, med huvudsaklig uppgift att stödja styrelsen med uppföljning av att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med av styrelsen utfärdade riktlinjer och fattade beslut samt att verksamheten bedrivs mot av styrelsen uppsatta mål. Internrevision ska även granska och utvärdera bolagets organisation, rutiner, styrning och kontroll av verksamheten. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för Internrevision. Arbetsfördelning inom styrelsen Styrelsen har möjlighet att inrätta revisionsutskott och ersättningsutskott. Avvikelsen från Koden förklaras av att styrelsen funnit det mest ändamålsenligt att fullgöra de aktuella uppgifterna i styrelsen som helhet. Möten och närvaro Styrelsen har under räkenskapsåret 2012 genomfört tio sammanträden. Tabellen utvisar antal möten som hållits verksamhetsåret 2012 liksom de enskilda ledamöternas frånvaro. Namn Antal Styrelsemöten Frånvaro Conny Sandström 10 0 Karin Larsson-Tängdén 8 2 Hans Eliasson 8 2 Anders Nilsson 9 1 Bertil Westerlund 9 1 Maria Wallin Wållberg 9 1 Maria Höglander 10 0 Göran Spetz 10 0 Jari Saarela, SACO 8 2 Jon Lindgren, FTF 1) 8 1 Anna Lundberg, FTF 2) 0 1 1) Tillträdde vid bolagsstämman 2012 2) Avgick vid bolagsstämman 2012 Ersättning till företagsledningen Ordinarie bolagsstämma 2006 fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen enligt följande: Utgångspunkten vid all lönesättning ska vara bolagets lönepolicy. Vid lönesättning ska även hänsyn tas till vad som utgör marknadsmässiga villkor för tjänster på motsvarande nivå. Endast fast ersättning ska utgå. Inga incitamentsprogram, tantiem eller annan rörlig ersättning får förekomma. Resultatbonus utgår i enlighet med beslut som avser samtliga anställda i bolaget. Nuvarande regler om resultatbonus gäller till och med 2012. Ett reviderat system har beslutats om för 2013-2016. Vd omfattas inte av resultatbonus. Tjänstepensionen ska i huvudsak utgå från det vid varje tidpunkt gällande pensionsavtalet för försäkringsbranschen. Vid sidan av lön och pension får andra anställningsförmåner utgå i begränsad omfattning. Finansiell rapportering Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapportering upprättas i enlighet med tillämpliga lagar, föreskrifter och enligt god redovisningssed. Omfattning och innehåll i den finansiella rapporteringen bestäms av Försäkringsrörelselagen (FRL), Årsredovisningslagen för försäkringsbolag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter. Någon officiell delårsrapport upprättas inte men en särskild rapport per den 30 juni skickas till Finansinspektionen. Den publiceras inte och är inte föremål för revisorernas granskning. Detta avviker från Koden. Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapportering år 2012 Rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2012 har upprättats i enlighet med Koden och i enlighet med den vägledning till Koden som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR (Föreningen för auktoriserade revisorer). Processen för intern kontroll och riskhantering baseras på kontrollmiljön och omfattar fyra huvudaktiviteter: riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. En mera detaljerad beskrivning av risker och riskhantering finns i not 2, Risker och riskhantering. Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med den organisation, be- Bolagsstyrningsrapport 39
slutsordning samt fördelning av befogenheter och ansvar mellan de olika organ styrelsen och verkställande direktören inrättat för bolaget. Denna ordning dokumenteras och kommuniceras i styrdokument i form av interna policys, riktlinjer och instruktioner. Exempel på sådana styrdokument är delegeringsbestämmelser och attestinstruktion. Styrelsen har för beredning av den finansiella rapporteringen en funktion för internrevision i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Riskbedömning Riskbedömning omfattar att identifiera och kartlägga väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Dessa risker kartläggs och identifieras på bolagsnivå och enhetsnivå. I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter finns en funktion inrättad för riskkontroll som enligt fastställda instruktioner arbetar med identifiering och värdering av de risker som bolaget utsätts för. Kontrollaktiviteter Riskerna i den finansiella rapporteringen begränsas genom noggrant förberedda bokslut, standardiserade arbetsrutiner med inbyggda kontrollfunktioner samt utvärdering av arbetet med kontinuerliga förbättringar. Den finansiella informationen analyseras och granskas på olika nivåer i organisationen innan den blir offentligt publicerad. Ett kontinuerligt arbete pågår med att eliminera och reducera identifierade väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet inkluderar utveckling och förbättring av kontrollaktiviteter samt insatser för att medarbetarna ska ha rätt kompetens. Information och kommunikation De interna styrdokumenten är föremål för översyn och beslut minst en gång per år. Styrdokumenten publiceras på bolagets interna webbplats. Varje chef ska se till att bestämmelserna kommuniceras till underställd personal. Uppföljning En oberoende granskningsfunktion, Internrevision, stödjer styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Internrevision ska genom granskning och rapporter utvärdera om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, om rapporteringen till styrelsen ger en korrekt bild av verksamheten och om verksamheten bedrivs enligt gällande interna och externa regelverk. Internrevision rapporterar till bolagets styrelse. Vidare ska varje chef se till att styrdokument efterlevs inom sitt ansvarsområde. I enlighet med Finansinspektionens riktlinjer rapporterar bolaget in uppgifter till den så kallade trafikljusmodellen, där bolagets balanser utsätts för simulerade risker. Resultatet under 2012 visar att bolaget har god säkerhetsmarginal utifrån de krav som Finansinspektionen ställer. Funktionen Compliance har till uppgift att fortlöpande identifiera, bedöma, övervaka och rapportera compliancerisker, det vill säga risk för sanktioner enligt lag eller föreskrift och risk för finansiell förlust. Rapportering sker till vd och styrelsen. Umeå den 7 mars 2013 Styrelsen 40 Bolagsstyrningsrapport
Fullmäktige 2012-01-01 till 2012-12-31 DOROTEA distrikt t o m 2012 Staffan Östman Klövervägen 4, 917 32 Dorotea Britt-Inger Mohlin Grahn Storgatan 5 A, 917 31 Dorotea HÖRNEFORS distrikt t o m 2012 Allan Lindblom Poststigen 17, 905 83 Umeå Curt Säfström Kempegatan 22, 910 20 Hörnefors LYCKSELE distrikt t o m 2012 Karl-Gunnar Israelsson Norrbyberg 112, 921 95 Blåviksjön Elisabeth Sjödin Ögren Bratten 190, 921 93 Lycksele Jan Lundmark Barrvägen 14, 921 46 Lycksele Ann-Christin Sandström Kvarnvägen 7, 921 42 Lycksele SÄVAR OCH HOLMÖN distrikt t o m 2012 Beda-Marie Widerstedt Gravmark 57, 918 91 Sävar VILHELMINA distrikt t o m 2012 Håkan Persson Lövåsen 26, 912 90 Vilhelmina Runo Figaro Dalagatan 17 E, 91231 Vilhelmina BJURHOLM distrikt t o m 2013 Bengt-Olof Johansson Kyrkogatan 23, 916 31 Bjurholm Gunnar Sandberg Vännäsvägen 5B, 916 31 Bjurholm BYGDEÅ/ROBERTSFORS/NYSÄTRA distrikt t o m 2013 Birger Lång Nyvik 42, 915 97 Bygdeå Helén G Bäckström Pellboda 25, 915 96 Flarken FREDRIKA/ÅSELE distrikt t o m 2013 Lars Enfeldt Bofinksvägen 19, 910 60 Åsele Ann-Catrin Jonsson Lärkvägen 10, 910 60 Åsele HOLMSUND distrikt t o m 2013 Hans Lindberg Sunnanå 2, 911 93 Vännäs JÖRN distrikt t o m 2013 Rolf Enqvist Granberg 33, 930 55 Jörn Ulf Åhlund Stavaträsk 67, 934 94 Kåge NORDMALING distrikt t o m 2013 Maj Forsberg Bäcknäset 55, 914 90 Nordmaling Sture Sjölund Ava 58, 914 92 Lögdeå May-Liss Abrahamsson Utåkersvägen 10, 914 33 Nordmaling SKELLEFTEÅ distrikt t o m 2013 Ann-Sofie Forsell Storkågevägen 27, 934 32 Kåge Anita Vidmark Grundnäs 20, 936 91 Boliden Erik Hellgren Skråmträsk 56, 931 94 Skellefteå Malin Eriksson Soldatvägen 8, 931 95 Skelleftehamn Håkan Fahlgren Ragvaldsträsk 417, 931 95 Skellefteå Randi Grehn Långviken 61, 931 92 Skellefteå Marie Lidén Hedström Aldergatan 22, 931 35 Skellefteå Tobias Andersson Jörnsvägen 15, 934 41 Ersmark Karin B Edenteg Saltmätargränd 15, 932 36 Ursviken Mats Lundberg Mycklevägen 41 B, 931 98 Skellefteå Desiree Abrahamsson Ragvaldsträsk 21, 931 95 Skellefteå Mats Marklund Klutmark 231, 931 97 Skellefteå Johanna Larsen Lavgatan 19, 931 70 Skellefteå UMEÅ distrikt t o m 2013 Gottner Holmberg Nipvägen 20, 904 34 Umeå Lennart Boström Smärgelgatan 4, 903 60 Umeå Christoffer Lundström Järnvägsgatan 16 A, 903 32 Umeå Anna Brändström Jämtbölevägen 8, 903 37 Umeå Barbro Isaksson Vitmossevägen 12, 903 60 Umeå Berndt-Ola Lundström Magnusdalsvägen 12, 903 39 Umeå Ulf Johansson Svidjevägen 3, 904 40 Röbäck Göte Lindström Klaverstråket 54, 903 53 Umeå Curt Blixt Kattfotsvägen 24, 903 65 Umeå Marianne Nilsson Grubbevägen 93, 903 61 Umeå Erik Ågren Skiftesvägen 41 A, 903 54 Umeå Elvy Nilsson Lyckogr 8, 903 43 Umeå Margit Helgesson Långg 19 A, 904 21 Umeå Kristina Esberg Kungsgårdsv 54, 903 55 Umeå Anita Forsgren Smärgelsg 6, 903 60 Umeå Marie Sandström-Öhberg Slagv 13, 905 82 Umeå Eva Edvinsson Kasamark 132, 905 86 Umeå Elisabet Isaksson Brogatan 44, 903 23 Umeå Dan Kröger Hössjö 361, 905 83 Umeå Rickard Boström Skolgatan 74 B, 903 30 Umeå Bernt-Olov Björklund Hissjö 544, 905 91 Umeå Erica Lidgren Murarvägen 64, 903 60 Umeå Jenny Carlsson Gyllengripsgatan 47, 903 55 Umeå VINDELN distrikt t o m 2013 Christer Lundgren Storv 103, 922 94 Tvärålund Ewa Jacobsson Ottonträsk 9, 922 32 Vindeln BUREÅ distrikt t o m 2014 Lennart Antonsson Övre Bäck 253, 930 15 Bureå Ulla Wiklund Alvägen 6, 930 15 Bureå BURTRÄSK distrikt t o m 2014 Karl-Axel Sundqvist Fredriksbergsv 13, 937 32 Burträsk Gun Marie Lundgren Högliden 56, 937 96 Bygdsiljum BYSKE distrikt t o m 2014 Kurt Hedlund Bäckliden 12, 930 47 Byske Kjell Jonsson Björklund 9, 930 47 Byske LÖVÅNGER distrikt t o m 2014 Mats-Olof Löfroth Strömvägen 6 D, 930 10 Lövånger Inger Gustafsson Uttersjön 6812, 930 10 Lövånger MALÅ distrikt t o m 2014 Inge Näslund Falkvägen 23, 930 70 Malå Pernilla Lundmark Malå-Vännäs 105, 930 70 Malå NORSJÖ distrikt t o m 2014 Mikael Westermark Bodberg 10, 935 91 Norsjö Åke Eriksson Risliden 3, 935 91 Norsjö SORSELE distrikt t om 2014 Ragnvi Sorsén Bräskafors 263 A, 920 70 Sorsele Arthur Hjukström Karlsten 126, 920 70 Sorsele STORUMAN distrikt t o m 2014 Jessica Bergfors Byavägen 9, 923 97 Slussfors Pia Kristiansson Plankvägen 5, 923 32 Storuman Karl-Åke Bjuhr Strandvägen 29, 923 31 Storuman VÄNNÄS distrikt t o m 2014 Gösta Fonzen Vegagatan 30, 911 31 Vännäs Maud Lindström Pengsjö 17, 911 94 Vännäs Bo-Erik Karlsson Fällforsvägen 44, 911 34 Vännäs fullmäktige 41
Ordlista ALLMÄNT Bruttoaffär Försäkringsaffär utan avdrag för den del av affären som återförsäkras hos andra bolag. Direkt försäkring Försäkringsaffär som avser avtal direkt mellan försäkringsgivare (försäkringsbolag) och försäkringstagare. Försäkringsbolaget är till skillnad från vid mottagen återförsäkring direkt ansvarig gentemot försäkringstagarna. Återförsäkring Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela den ansvarighet som det iklätt sig gentemot försäkringstagare, återförsäkrar bolaget de tecknade försäkringarna helt eller delvis hos andra bolag. Man talar härvid om avgiven återförsäkring hos det förstnämnda och mottagen återförsäkring (indirekt försäkring) hos de sistnämnda bolagen. Mottagen återförsäkring Med mottagen återförsäkring förstås återförsäkringsaffär som mottages från andra försäkringsföretag. Mottagande bolag har i detta fall inget direkt ansvar gentemot försäkringstagarna. Affär för egen räkning, f e r Den del av försäkringsaffären som ett försäkringsbolag självt står risken för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Affär för egen räkning är med andra ord bruttoaffär minskat med avgiven återförsäkring. TERMER I RESULTATRÄKNINGEN OCH RESULTATANALYSEN Premieinkomst Under året influtna premier med förfallodag under det aktuella året samt förskottsbetalda premier med förfallodag under det aktuella året. Premieintäkt Avser, kort uttryckt, den premieinkomst som belöper på räkenskapsåret. Premierna inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en försäkringstid av ett år. Vid räkenskapsårets slut har bolaget således erhållit premier som till större eller mindre del avser närmast följande år. Denna del av premieinkomsten redovisas i bokslutet som en skuldpost, som kallas avsättning för ej intjänade premier. Motsvarande skuldpost vid räkenskapsårets början frigörs och är en intäkt för det aktuella året. Se även kvardröjande risker nedan. Premieintäkten för året består således av följande poster: avsättning för ej intjänade premier vid årets början plus premieinkomst under året minus avsättning för ej intjänade premier vid årets slut. Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar plus avsättning för oreglerade skador vid årets slut minus avsättning för oreglerade skador vid årets början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av reservavvecklingsresultat. Driftskostnader i försäkringsrörelsen Driftskostnader är en sammanfattande benämning på kostnaderna för anskaffning, försäljning och administration. Avvecklingsresultat För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras medel, i bokslutet, i avsättning för oreglerade skador. Den bedömning av kommande utbetalningar som gjorts kan av olika skäl visa sig felaktig. Inflationstakten kan bli en annan än den som förutsattes när skadan värderades. Lagstiftning och/eller praxis beträffande personskador kan förändras. Vidare är det rent allmänt svårt att bedöma utbetalningarna för en komplicerad skada, vars slutreglering kan ligga flera år framåt i tiden. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig vara övervärderat, uppstår en vinst när ersättningsbeloppet bedöms på nytt eller när skadan slutregleras. Om beloppet undervärderats blir det på motsvarande sätt en avvecklingsförlust. Resultat av avgiven återförsäkring Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring plus återförsäkrares andel i försäkringsersättningar minus depoträntor minus premiekostnad för avgiven återförsäkring bildar ett saldo för avgiven återförsäkring. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Premier betalas i förskott medan driftoch skadekostnader betalas i efterskott. De medel som inte har betalats ut placerar bolaget under tiden så det ger en avkastning. Den beräknade räntan, kalkyl räntan, på dessa placeringar förs från kapitalförvaltningen till försäkringsrörelsen. TERMER I BALANSRÄKNINGEN Försäkringstekniska avsättningar Sammanfattande benämning på gjorda avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker, oreglerade skador och återbäring. Avsättning för ej intjänade premier En skuldpost som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som vid bokslutet hänför sig till nästkommande år. Kvardröjande risker Om avsättning för ej intjänade premier bedöms otillräcklig för att täcka förväntade skade- och driftskostnader för det gamla försäkringsbeståndet fram till nästa förfallodag, ska denna ökas med avsättning för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl (tidskrävande utredningar med mera) inte alltid slutregleras före årets utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade, ännu inte utbetalda försäkringsersättningar. Det är denna skuldpost som kallas avsättning för oreglerade skador. Avsättning för återbäring Reserv för återbäring som tilldelats men vid bokslutstillfället ännu inte förfallit till betalning. Obeskattade reserver Säkerhetsreserv Kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning till de försäkringstekniska avsättningarna i skadeförsäkring. Periodiseringsfond Svensk skattelagstiftning medger under vissa förutsättningar avsättning till periodiseringsfond. Avsättning får ske med högst 25 procent av den skattepliktiga inkomsten. En avsättning ska återföras till beskattning senast sjätte året efter avsättningen. Genom avsättning till periodiseringsfond kan en skattemässig resultatutjämning ske mellan olika år. Uppskjuten skatt Skatteskuld på orealiserade vinster samt på skillnaden mellan bokfört och skattemässigt värde på fastigheter. Fond för orealiserade vinster Skillnaden mellan placeringstillgångars verkliga värde och anskaffningsvärde efter avdrag för uppskjuten skatt. ÖVRIGA TERMER OCH NYCKELTAL Konsolideringskapital Sammanfattande benämning på summan av beskattat eget kapital, obeskattade reserver och uppskjuten skatt. Konsolideringsgrad Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning. Uttrycks i procent och används inom skadeförsäkring. Skadeprocent Försäkringsersättningarna dividerade med premieintäkten. Driftskostnadsprocent Driftskostnaderna dividerade med premieintäkten. Totalkostnadsprocent Summan av försäkringsersättningar och driftskostnader dividerad med premieintäkten. Direktavkastningsprocent Nettot av ränteintäkter, räntekostnader, utdelning på aktier och andelar och överskott/underskott på egna fastigheter i procent av tillgångarnas utgående marknadsvärden inklusive upplupen ränta plus månadsvis viktning av försäkringsrörelsens under året uppkomna kassaflödesnetto. Totalavkastningsprocent Summan av direktavkastning, realiserade vinster och förluster samt orealiserade värdeförändringar under året sätts i relation till under året genomsnittligt förvaltat kapital, det vill säga ingående marknadsvärde plus månadsvis viktning av försäkringsrörelsens under året uppkomna kassaflödesnetto. Kapitalbas Kapitalbasen är enkelt uttryckt det tillgängliga kapitalet. Ett företags kapitalbas innehåller i första hand eget kapital, men dessutom får man inom vissa gränser räkna in också förlagslån som tagits upp. Förlagslån är lån där långivarens fordran i händelse av företagets konkurs inte kommer att bli betald förrän alla vanliga skulder är till fullo betalda. Förlagslån ger alltså en extra buffert för övriga fordringsägare. Solvensmarginal Erforderlig solvensmarginal är ett mått på hur stort kapital ett företag behöver. Beräkningen av den görs dels utifrån bolagets premieinkomster, dels utifrån dess skadeersättningar. Den erforderliga solvensmarginalen är det högsta av de två beräknade värdena. Det krävs att kapitalbasen ska vara minst så stor som den erforderliga solvensmarginalen, men också minst så stor som det så kallade garantibeloppet (ett fast belopp som inte beror av bolagets affärsvolym, däremot av vilken typ av affär bolaget sysslar med). 42 ordlista
Plats för en sidhfot 43