REMISSFORSLAG SKANES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030 SKANE

Relevanta dokument
SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI SAMMANFATTNING

Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 (Inkoma revisioner 2 st) 4. Skånehär och nu (Inkoma revisioner 3 st) 5

Social hållbarhet i ledning och styrning

REMISSFÖRSLAG SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Skåne här och nu förslag

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Det öppna Skåne Regional utvecklingsstrategi för Skåne 2030

DET ÖPPNA SKÅNE 2030 MASTER Skånes regionala utvecklingsstrategi

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Politisk inriktning för Region Gävleborg

SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI

Kallelse med föredragningslista

Verksamhetsplan

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

version Vision 2030 och strategi

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Skåne Livskvalitet i världsklass

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Länsstyrelsens länsuppdrag

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Nätverk Social Ekonomi Skånes (NSES) remissvar på förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Tillväxtstrategi för Halland

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion


Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Tankar om SKÅNE 2030

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Regionala utvecklingsnämnden

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

En stad medarbetare. En vision.

VALPROGRAM / 2014 SOCIALDEMOKRATERNA I LANDSKRONA. framtidspartiet i landskrona

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Integrationsprogram för Västerås stad

Jobben först i möjligheternas Skåne

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Guide till HELSINGBORG

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

STRATEGISK PLAN ~ ~

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Regionala utvecklingsnämnden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Strategi för digitalisering

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

LIVSKVALITET KARLSTAD

Strategiska planen

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin


Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Besöksnäringsstrategi

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Region Gotlands styrmodell

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Kerstin Åklundh Infrastrukturstrateg Region Skåne MEDBORGARDIALOG I KÄVLINGE

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Transkript:

REMISSFORSLAG SKANES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI 2030 SKANE

Remissfbrslag - Skanes regionala utvecklingsstrategi januari 2014 Politisk styrgrupp: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Akesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Sodertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen och Lars-Johan Hallgren representanter fran regionstyrelsen, regionala tillvaxtnamnden samt halso- och sjukvcirdsnamnden inom Region Skane. Politiska sekreterare: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson, Stefan Brandt, Region Skane. Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skane. Projektgrupp: Therese Andersson, Sarah Ellstrom, Ola Jacobson, Eskil Martensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Stahl, Thomas Nilsson samt Gudmundur Kristjansson, Region Skane. Layout: Dockside Reklambyra AB. Foto: Jorgen Johansson. Utgiven av: Region Skane 2014. www.skane2030.se

Forord SkSne har framtiden for sig. Vi har en stor variation ps de fiesta omraden, och ar Sveriges lank till kontinenten. Vi har en ung befolkning och en flerkarnig ortstruktur. Skane har storstadspuls, arbetspuls och vilopuls. Skane ar i rorelse och mycket arbete utfors arets alia dagar, dygnet runt. Det vi gor idag paverkar ocksa hur framtiden kommer att te sig i regionen. For att na dit vi vill behover vi samla krafterna och gora kloka prioriteringar och investeringar. Darfor behovs en regional utvecklingsstrategi som vi i Skane kan samlas kring och agera utifran. Samtidigt paverkas vi av det som hander i var omvarld. Skanes regionala utvecklingsstrategi tar sikte pa 2030 och pa 16 ar kommer mycket att handa. Inte minst den tekniska utvecklingen paverkar hur vi lever och kommunicerar, och det ar till exempel svart i dag att forutspa hur 3D-skrivaren kommer att mojliggora nya produktionssatt pa den skanska landsbygden. Eller hur universitetsutbildning online kommer att ge fler mojlighet att forkovra sig genom livet. Det ar av stor betydelse att Skcine ar oppet for nya influenser, ny teknik och nya ideer for att forsts sin samtid och forma sin framtid. Detta kraver bade analysformaga och odmjukhet. For att rora oss i den riktning vi onskar behover vi enas kring en malbild och gora strategist viktiga insatser. Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 ar ett dokument att samlas kring, ett kvitto pa att Skane valjer vag, prioriterar och samarbetar. Det handlar om art ta vara pa vara styrkor och hantera vara utmaningar. Att overbrygga granser, bade fysiska och mentala, for att forma ett oppet Skane som erbjuder hog livskvalitet och dar skaningen ges goda forutsattningar att forsorja och forverkliga sig sjalv. Region Skane har under hosten 2012 till och med varen 2013 traffat de skanska kommunerna, statliga myndigheter, universitet och hogskolor, representanter fran den ideburna sektom och naringslivet for att diskutera hur vi tillsammans ska forma Skanes framtid. Resultatet fran denna dialog sammanfattades under sommaren 2013 i Tankar om Skane 2030, dar ett forslag till malbild presenterades. Under hosten 2013 har malbilden diskuterats, foradlats och byggts pa med fern stallningstaganden inklusive delstrategier och mal. I din hand nailer du ett forslag till en regional utvecklingsstrategi for Skane som tar sikte pa 2030. Ambitionen ar ta fram en strategi som skapar ett engagemang och en vilja och formaga att ta ansvar. Nu ser vi fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter, forslag och ideer for att ytterligare forbattra hela Skanes regionala utvecklingsstrategi. Pia Kinhult (m) Regionstyrelsens ordforande Katarina Erlingson (c) Regionstyrelsens fdrste w'ce ordforande Rikard Larsson (s) Regionstyrelsens andre vice ordforande

Innehal Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 7 Skane har och nu 8 Det oppna Skane - malbild for Skane 2030 12 Skane ska erbjuda framtidstro och livskvalitet 15 Skane ska bli en stark hallbar tillvaxtmotor 19 Skane ska dra nytta av sin flerkarniga ortstruktur 23 Skane ska utveckla morgondagens valfardstjanster 27 Skane ska vara en globalt attraktiv region 31 Mai for 2030 34 Arbetet med Skanes regionala utvecklingsstrategi 36 Samhandling for utveckling 38 Genomforande och fortsatt arbete 40

Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 Region Skane har ett permanent uppdrag fran staten att samordna de regionala utvecklingsfragorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingsstrategin. En avgorande framgangsfaktor ar att arbetet genomfors oppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skanes invanare, kommuner, myndigheter, hogskolor och universitet, naringsliv och ideburen sektor behover vara delaktiga for att det ska uppsta fler initiativ, samarbeten och natverk, och for att Skane ska fa mer hallbar tillvaxt och attraktionskraft. Skanes regionala utvecklingsstrategi ingar aven i bade en nationell och europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin for regional tillvaxt och attraktionskraft, Ostersjostrategin, Europa 2020 och EU:s sammanhallningspolitik. Skanes utvecklingsstrategi samspelar aven med manga andra processer och strategier pa regional och lokal niva. Den internationella innovationsstrategin for Skane, strategier for Det flerkarniga Skane, trafikforsorjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ORUS, Kompetenssamverkan Skane, miljostrategiska programmet, miljomalsarbetet, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala oversiktsplaner med mera ar byggstenar i Skanes regionala utvecklingsstrategi. Olika omraden och sektorer har olika dialog- och arbetsformer beroende pa specifika forutsattningar som organisation, rollfordelning, resurser och nulage. Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam malbild for Skane 2030. En malbild som underlattar ett gott samarbete mellan olika aktorer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berattelse, for de som bor i Skane. Malbilden bor ocksa anvandas i marknadsforingen av Skane ute i varlden. Malbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, moten och samtal under ett par ars tid. I processen har vi varderat, prioriterat och valt ut. Vi vet var Skane star har och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns - men ocksa tagit fasta pa Skanes goda forutsattningar. Vi har samlats kring en gemensam malbild om "Det oppna Skane". Vi har aven pekat ut fern prioriterade stdllningstaganden, for att forverkliga malbilden. For varje stallningstagande finns ett antal delstrategier samt nagra matbara mdl. De fern prioriterade stallningstagandena ar: Skane ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skane ska bli en stark hallbar tillvaxtmotor Skane ska dra nytta av sin flerkarniga ortstruktur Skane ska utveckla morgondagens valfardstjanster Skane ska vara en globalt attraktiv region

Skane har och nu Skane ar bade mangfacetterat och motsagelsefullt. Vi har lagst sysselsattningsgrad i landet - samtidigt som vi har en kraftig sysselsattningstillvaxt. Aldrig har sa manga skaningar varit i arbete som nu. Skane har en stor andel hogutbildade - samtidigt som vi har en okande andel elever som gar ut grundskolan med icke godkanda betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vart nulage. Har redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skane tillsammans med ett omfattande material och befintiiga rapporter och statistik, som aven sammanfattats i Fokus: Skane 2030. Skane har signifikanta styrkor, men ocksa utmaningar att ta pa allvar. Skane har en ung, varierad befolkning som vaxer Skcine har en relativt ung befolkning, framfor allt tack vare en inflyttning av utrikes fbdda. Nara en femtedel av Skanes befolkning ar fodda utomlands och de har rotter i sammanlagt 193 lander. Skane vaxer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde hx. SkSnes folkmangd okar i alia delar av regionen, men dkar snabbast i sydvastra Skcine. Manga i befolkningen lever langre Andelen aldre okar samtidigt som fler barn fods och befolkningen lever langre. Forsorjningsbdrdan i Skane ar trots allt lag, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsattningsgraden ar inte lika hog som i ovriga Ian. Skaningarna blir friskare men manga mar samre Det allmanna halsotillstandet - bland annat matt som okad medellivslangd och sjunkande dodlighet - forbattras stadigt. I SkSne finns stora skillnader i halsa, som ar kopplade till utbildningsniva, sysselsattning, boendemiljo, levnadsvillkor och levnadsvanor. Den psykiska ohalsan okar, sarskilt bland unga.

Sverige ar tolerant men intoleransen ar storre i Skane an i ovriga riket Varderingsundersokningar visar att intoleransen ar hog, framfor allt bland man med lagre utbildning. SkSne forknippas i hogre grad med ord som framlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lagre grad med ord som tryggt och tolerant. Sk ne forknippas ofta som en region med integrationsproblem och hog brottslighet. Utbildningsnivan i Skane ar hog, samtidigt som alltfor fa kommer in pa gymnasiet Sk ne har m^nga invanare med enbart grundskoleutbildning. Skcine ligger pi plats 18 av 21 Ian i Sverige nar det galler andelen behoriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in pa gymnasiet gar daremot manga vidare i utbildningssystemet. Skane har den tredje hogsta overgangsfrekvensen fran gymnasiet till hogre utbildning i Sverige, dar Skanes universitet och hogskolor star for 15 procent av landets utexaminerade studenter. Konsskillnaderna okar inom utbildningsomradet, nastan tva tredjedelar av alia studenter inom hogskolan ar kvinnor. Alltfor fa har ett arbete, aven om efterfragan pa arbetskraft Mr stor Sysselsattningen i Skane har generellt okat, men fortas av en annu storre befolkningsokning. SkSne har historiskt visat laga sysselsattningssiffror och har de senaste aren haft lagst sysselsattningsgrad bland Sveriges samtliga Ian. Om alia invsnare i SkSne som ar fodda i ett land utanfor Norden skulle ha samma sysselsattningsgrad som de svenskfodda skulle sysselsattningen i SkSne na ett hogre resultat an genomsnittet for riket. Mellan 2009 och 2020 beraknas den totala efterfragan pa arbetskraft i Skane oka med 8 procent, men efterfragan pa personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beraknas minska med 23 procent. Sysselsattningstillvaxten sker huvudsakligen inom befintiiga fdretag. Skane har en tudelad arbetsmarknad Skane har idag i princip tva arbetsmarknadsregioner, Malmd/Lund/Helsingborg och Hassleholm/ Kristianstad, med en bristfallig rorlighet inom och mellan dessa. Sydvastra Skane dominerar utvecklingen med en positiv sysselsattningstillvaxt, medan sysselsattningen i nordostra Skane minskar. Den skanska arbetsmarknaden ar konsuppdelad dar kvinnor ar koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mans arbetsmarknad ar spridd till ett storre antal yrken och star for en stor del av den privata sektorn. Arbetslosheten for utrikes fodda och ungdomar sticker ut, dar den redan hdga arbetslosheten okar. Nyforetagandet domineras av man: i Skane, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alia nya foretag av kvinnor.

Skane har en stark innovationskraft men behover fler livskraftiga och vaxande foretag Skane utmarker sig som en innovativ region vad galler investeringar i forskning, utveckling och patent och har rort sig mot en mer kunskapsintensiv naringslivsstruktur. Under perioden 1998-2009 okade nyforetagandet i Skcine med 100 procent, jamfort med 75 procent i riket. Innovationsfdrmagan behover framjas, saval inom de specialiserade kunskapsintensiva foretagen som inom det befintiiga breda naringslivet. Skane har lag produktivitet och skattekraft Skane har i jamforelse med resten av Sverige en lag produktivitet; den skanska andelen av rikets produktivitet ar oforandrad trots okad befolkning och fler sysselsattningstillfallen. Flera viktiga naringar i SkSne, som bygg- och anlaggning, handel, hotell- och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt lag produktivitet. Samtidigt sysselsatter dessa branscher minga manniskor med lagre utbildning. Skates traditionella styrkeomrciden - livsmedel, lakemedel och H/Telekom - har haft en bekymmersam utveckling under de senaste aren. Skane har lag tillvaxt Skcine har en svag tillvaxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invanare och har generellt en lag nivs i forhallande till de andra storstadsregionerna och riket. Skcine har lag tillvaxt per sysselsatt. Skane har relativt lag export jamfort med andra regioner. Skanes BRP skulle kunna oka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skane skulle n3 upp till riksgenomsnittet for sysselsattningsgrad och produktivitet. Skane har en for Sverige unik flerkarnig ortstruktur Med sina stader och nara 250 mindre tatorter har Skfine en mycket storre tatortstathet an nagon annan del av Sverige, med korta avstind och hog tillganglighet. Den flerkarniga och tata ortstrukturen ger ett annat resemonster an andra storstadsregioner och SkSne har inte traditionella fororter. SkSnes atta regionala karnor - Malmo, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hassleholm, Ystad och Trelleborg - spelar alia en viktig roll for SkSnes utveckling.

Skane ar lanken till kontinenten men integrationen i Oresund har tappat fart Som en del av Oresundsregionen har SkSne en hog internationell tillganglighet. Integrationsprocessen i Oresundsregionen har de senaste aren tappat fart; pendlingen minskar och manga danskar valjer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemassiga och regelmassiga granshinder innebar en samre mojlighet for arbetsgivare pa bagge sidor om sundet att hitta ratt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att soka jobb over gransen. Skane ar en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behovs Under 2000-talet har transporterna i Skane dkat pa vag, jarnvag och med sjofart. Skane har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken vantas oka kraftigt, inte minst nar Fehmarn Baltforbindelsen mellan Danmark och Tyskland oppnar 2021. Trafikverkets kapacitetsutredning visar pa allvarliga brister och trangsel i Skane. Jamfort med andra lan/regioner bidrar SkSningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen fran region och kommun till infrastrukturen ar hogst har. Skane har en vacker natur med Europas basta akermark SkSne ar den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bordiga jordbruksmarker. Skcine har lagst andel allemansrattslig mark i Sverige och nastan halften av Skanes mark bestir av jordbruksmark. Skane svarar for ungefar halften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsattning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skane har lagst andel ekologisk livsmedelsproduktion jamfort med riket. Skcine brukar en betydligt storre andel av jordbruksmarken an ovriga Sverige. Skane har stora miljoutmaningar Skcine forvantas inte leva upp till n got av de nationella miljomajen till 2020. Utslappen av vaxthusgaser ar fortfarande en stor utmaning att hantera for SkSne, trots en redan relativ stor minskning i forhallande till resten av Sverige de senaste aren. Skane har en lag elproduktion jamfort med resten av Sverige och konsumerar mer el an vad som produceras lokalt. Energianvandningen ar daremot lagre i Skane an i riket. Kust och hav ar drabbade av fortsatta overgodningsproblem, erosion, en vaxande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsomraden.

D)(MLippL^L&L^- - malbild Skane ar 2030 ar oppet. Oppet i sinnet, oppet for alia och med ett oppet landskap. Vi valkomnar nya manniskor och nya influenser med oppna armar. Manniskor ror sig fritt over olika granser. Mellan stadsdelar. Mellan stader. Mellan stader och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan lander. Men ocksa mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det oppna Skane vet vardet av samarbete och erbjuder moten och mojligheter. Har finns det mesta for de fiesta: manniskor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya ideer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjo av varianter. Mangfalden ar vart starkaste signum. Har finns livskvalitet och puis. Vi har brutit granser for individens delaktighet i samhallet. Manniskors lika varde och mojlighet att paverka ar grundlaggande i utvecklingen. I det oppna Skane, bejakas att manniskor har olika bakgrund eller kultur. Mangfalden ar en av de starkaste drivkrafterna i var tillvaxtmotor. Skane ar en plats som ger utrymme for olikheter, och en plats dar alias unika potential tas tillvara. Skane ar en kreativ motesplats for manniskor med olika bakgrunder och kompetenser, for branscher och organisationer dar nya innovationer latt vaxer fram. Vi ar en levande, hallbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hog livskvalitet. Skane ar valkomnande. Vi ser garna bade tier besokare och nya invanare i samtliga delar av regionen. I det oppna Skane finns hela varlden representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett naringsliv med manga arbetstillfallen, for manniskor med alia utbildningsnivaer och det ar latt for individer och arbetsgivare att motas. Det ar attraktivt att starta och driva foretag. Den skanska innovationskulturen och de starka forskarmiljoerna i varldsklass, leder bade till spetskompetens och att den skanska ekonomin standigt vaxer. Skane ar Europas mest innovativa region. Sarskilt inom omraden som smarta material, hallbara stader och personlig halsa. Det finns ett nara samarbete mellan universiteten och naringslivet. I Skane finns jobben, tillgang till regionalt riskkapital nara nystartade och vaxande foretag. I det oppna Skane ar storstaden granne med den lilla byn pa landet. Var flerkarniga karaktar och vara goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder manga satt att leva pa. Det varierade landskapets akrar och betesmarker flatar samman bade stader och skogar. I det oppna Skane gar det att bo pa landet och jobba i staden - eller tvartom. Det gar att rora sig klimatneutralt mellan tatorterna pa motsvarande satt som det gar att rora sig mellan stadsdelar inom storstader. Vi ar alia en del av en helhet och vi haller ihop for att fa med alia delar. Skane har en balanserad och hallbar markanvandning och ar val sammanbundet. I det oppna Skane har alia likvardiga mojligheter att forverkliga sina mal i livet, att ha god halsa och valbefinnande. Vi erbjuder en bra halso- och sjukvard pa jamlika och jamstallda villkor. De skanska valfardstjansterna haller en hog kvalitet och ar tillgangliga. Allt fler foretag i Skane utvecklar tjanster och produkter som satter individens halsa i fokus. I Skane har alia tillgang till bra barnomsorg, kultur, goda rekreationsmojligheter, kommunikationer, fritidssysselsattning, skola, halso- och sjukvard, aldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme for spetskompetens att viissas ytterligare. I Skane ar det tryggt att leva. @

Skane 2030 I det oppna Skane mar saval skaningen som platsen bra. Och det beror pa att Skane ar hallbart. Grunden vilar pa ekologisk, ekonomisk och social hallbarhet. Dessa tre hallbarhetsperspektiv ar fullstandigt integrerade i vart agerande, nar vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi forflyttar oss, hur vi utvecklar halso- och sjukvarden, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omstallningen till ett klimatneutralt Skane har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fraga vi arbetar med, samarbetar vi over granserna for att se till att Skane ar hallbart. Ett innovativt och utvecklat foretagande pa landsbygden och forstarkta ekosystemtjanster till havs och pa land har bidragit till en hallbar livsmedelsforsorjning, okad biologisk mangfald, okad tillgang till fornyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi ar ett Skane i balans. I det oppna Skane vet vi att en somlos sjukvard, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kraver tata samarbeten mellan stat, kommun och region. I det oppna Skane samverkar, samarbetar och berikar manniskor, myndigheter, organisationer, kommuner, naringsliv, universitet, regioner och ideburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter for ett Skane, en hallbar helhet. Vi ser inte lansgranser som nagot problematiskt, utan samarbetar garna med vara grannar. Vi har en nara och integrerad relation till landerna runt Ostersjon och till Europa. Vi har ett tatt och fortroligt samarbete mellan vara kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid ar stark. Skanes unika lage har alltid skapat gransoverskridande aktiviteter. Det globala Skane ar en del av Oresundsregionen, narmare sammankopplat med Sjalland, Kopenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt lank till hela varlden. Ar 2030 ar det oppna Skane nara sammankopplat med Kopenhamn, men vi har ocksa nara samarbeten over granserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och sodra Ostersjoomradet. Vi har stark koppling till omvarlden genom vara utvecklingskorridorer, vara infrastruktursatsningar och vara hoghastighetstag, som tillsammans med en utvecklad kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en storre marknad. Hogklassig infrastruktur knyter ihop miljontals manniskor. Vi ar porten till Sverige och ut i varlden. Skane ar en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar over granserna. Har finns en beredskap for det ovantade. Vi ar beredda pa forandring. Det oppna Skane ar en attraktiv plats, med hog livskvalitet. mcdfflffl

Ida ar20 dr gamma! och bosatl i Hassleholm.Just nu soker hon arbete.

n LrLQ)lUJCQ LT @m fete Skanes befolkning mar bra och lever allt langre, men samtidigt begransas i dag manga manniskors liv av ohalsa, arbetsloshet och utanforskap. Malet ar att alia manniskor ska ha grundlaggande forutsattningar att efter egen formaga forma sitt eget liv, och delta och bidra i samhallet. Vi ska forma ett oppet Skane dar manniskans onskemal, initiativ och behov styr utvecklingen. Manniskor ska kanna att de ar delaktiga i samhallet, att vi bryr oss om vara medmanniskor och att det ar vardefullt att engagera sig i arbete som forbattrar var gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skane for att leva och verka har. Fler ska ocksa vilja och vaga satta barn till varlden. Det ska vara mojligt att prova sina vingar, och socialt accepterat att ga sin egen vag och att misslyckas. Vi maste oppna Skane genom en okad nyfikenhet pa det nya och ovana, genom att slappa in fler pa arbetsmarknaden, genom battre utbildning, genom mer forebyggande halsoarbete och genom utmarkt omsorg. Skane behover aven bli annu mer oppet gentemot omvarlden, genom mer handel, utbyte, inoch utflyttning samt battre kommunikationer. For att lyckas behover vi aven utmana invanda normer och attityder och synliggora hur ojamlikhet skapas och uppratthalls. Kulturen ar en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhallets utveckling och viilfard. Aven hur vi bor, ater, ror oss, traffas, konsumerar och producerar har betydelse for hur manniskor mar. Personlig utveckling, delaktighet och samhorighet ar andra viktiga ingredienser. Skane behover satsa pa social, ekonomisk och ekologisk hallbarhet for att bygga ett langsiktigt stabilt och dynamiskt samhalle dar grundlaggande manskliga behov uppfylls.

Delstrategier Starka individens egen kraft och frihet Den som bor i Skane ska ha stora mojligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att forsorja sig sjalv. Saval det offentliga som den ideburna sektorn behover mojliggora for fler individer att utifran egen formaga na sjalvforverkligande. Det kan bland annat rora sig om att gora ett livslangt larande till en realitet for var och en, och att forbattra matchningen pa arbetsmarknaden. Andra exempel ar att utnyttja kulturens fulla potential och att oka sociala investeringar och socialt foretagande i samverkan med olika aktorer. Att gora det enklare att hitta en forsorjningsform som passar den enskilda; forenkla att starta foretag eller att fa en tillsvidareanstallning pa heltid. Att oka tillgangligheten i hela Skane saval fysiskt som digitalt. Skapa forutsattningar for att alia ska ha makt att forma sitt eget liv Vi vet att en god halsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet ar avgorande for vilka forutsattningar man far att paverka sitt eget liv. Kvinnor och man ska ha samma ratt till mojligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande forhallningssatt som ar oberoende av kon, alder, etnicitet eller sociala omstandigheter. For att uppna detta bor vi i Skane arbeta mer med att utveckla samverkan mellan akademi, naringsliv, offentlig sektor, den ideburna sektorn och den enskilde medborgaren. Vidare maste skolan och vidareutbildning anpassas sa att var och en far de forutsattningar som behovs for att tillgodogora sig ny kunskap och fardigheter. Mojligheter att forsorja och forverkliga sig sjalv ska skapas i naringslivet, ideburen sektor och offentlig sektor. Insatser bor goras for att oka medborgarnas samhallsengagemang och demokratiansvar. Arbeta for en forbattrad och mer jamlik halsa En god halsa ger battre forutsattningar for ett gott liv for den enskilde. En stravan om en jamlik halsa i samhallet vilar pa ett humanistiskt forhallningssatt om att alia ska ha sa goda livschanser som mojligt. En jamlik halsa forstarker aven en hallbar utveckling i samhallet i stort. For Skanes utveckling handlar det om att minska den ojamlika halsan och oka den generella halsan genom att ta hansyn till folkhalsa och jamlikhet i beslutsfattande. Indikatorer for social hallbarhet bor formuleras och foljas upp. Arbetet for att framja en mer halsosam livsstil hos befolkningen bor intensifieras. Att fler far ett arbete ar centralt for folkhalsan.

Skapa hallbara och attraktiva livsmiljoer Upplevelsen av narmiljon har stor betydelse for var halsa och livskvalitet. Det halsoframjande starks med ett varierat boende, blandade funktioner och motesplatser anpassade efter manniskors olika behov och forutsattningar. Utemiljon nara bostaden ar betydelsefull for rekreation, trivsel i omradet och vardaglig fysisk aktivitet. Vi behover utveckla det offentliga rummet for att samla manniskor och skapa forutsattningar for ett mer dynamiskt kultur- och fritidsutbud. Narheten och tillgangligheten till gronomraden, handel, service, kultur och transporter ska utvecklas - oavsett var man bor. Individen maste aven uppleva miljon som trygg och tillganglig. Skane bor ocksa utnyttja sin unika flerkarniga ortstruktur som gor det mojligt att arbeta i staden och leva pa landet - eller tvartom. Goda kommunikationer till nar och fjarran ar ocksa av avgorande betydelse i en globaliserad varld. Sakerstalla att platsen Skane mar bra En hallbar livsstil som mojliggor medvetna och klimatneutrala val ar en forutsattning for att platsen Skane ska ma bra. En frisk plats ger battre villkor for sina invanare. Alia manniskor ska ha tillgang till rekreation, trivsel i omradet och vardaglig fysisk aktivitet. Skane ska vara klimatneutralt och fossilbranslefritt 2030. Darfor behover vi utveckla den biologiska mangfalden och vara varsamma med ekosystemen. Vidare ska vi bevara och utveckla natur- och rekreationsomraden, utveckla ett hallbart transportsystem, arbeta for friska och livskraftiga hav och vatten samt prioritera en hallbar stadsutveckling for att minimera negativa effekter av buller, ljud och luftfororeningar. Skane ska agera kraftfullt for att na de regionala miljomalen. Forbattra foretagsklimatet och framja innovation Att uppfylla en drom kan vara att starta nagot eget, skapa ett kulturuttryck eller att uppfinna nagot nytt. Skane ska erbjuda en sa god miljo som mojligt for manniskor att hitta affarskontakter, riskkapital, nya kunskaper och natverk. Den utveckling som sker i offentlig sektor far med fordel kommersialiseras for att oka export, sysselsattning och tillvaxt.

Lars ar 53 dr gammal. Just nu arbetar ban med ungdomar och kultur i Malmo och Lund.

Skane har goda forutsattningar att bii en hallbar tiilvaxtmotor med bra internationellt anseende. Vi har ett gott geografiskt lage med narhet till Sjalland och Kopenhamn, en internationell flygplats och med battre tagkommunikationer i Europa 2030. Regionen ar en kreativ motesplats for manniskor med olika bakgrund och kompetens, en kulturell smaltdegel for nya ideer och losningar. Skane har en ung och vaxande befolkning och bra hogre utbildning och forskning. Har finns lust och lekfullhet, skaparkraft och utvecklingsformaga. Och inom nagra ar finns tva varldsunika forskningsanlaggningar pa plats, ESS och MAX IV. Detta ska vi ta tillvara. Vi ska i hogre grad bidra till Sveriges tillvaxt. Att fler kan arbeta ar en avgorande framtidsfraga. Var och en maste fa en mojlighet att oka sin kompetens och att komma in pa arbetsmarknaden. Vi behover i hogre grad matcha ratt kompetens utifran den efterfragan pa arbetskraft naringslivet ger uttryck for. Skane behover sakerstalla den langsiktiga kompetensforsorjningen och bli en stark utbildningsregion. Fler behover starta och driva foretag. Vi behover framja produktivitet, omstallning och fornyelse inom naringslivet och orgamsationer samt skapa nya innovationsarenor som stodjer den pagaende tjanste- och produktutvecklingen. Formagan att attrahera investeringar, starka kapitalforsorjningen och finansieringsalternativen ar darfor samtliga viktiga element i att starka Skane som hallbar tiilvaxtmotor. En standigt okande global konkurrens stiller stora krav pa hogre utbildning, forskning och innovationsformaga. Skane behover utvecklas annu starkare som forsknings- och utvecklingsregion, sa att vi kan omvandla vara kunskaper och ideer till konkreta handlingar. Ett gott innovationsklimat lagger grunden for fler jobb, ett mer hallbart samhalle med battre livskvalitet och hogre tillvaxt. Smart specialisering ar en viktig utgangspunkt i EUs tillvaxtstrategi Europa 2020, och det galler att utveckla det i Skane som har speciellt goda forutsattningar att bli varldsledande. Vi ska medvetet arbeta for att lyfta vara nu tre prioriterade styrkeomraden smarta material, hallbara smarta stader och personlig halsa. Ansatsen ska dock vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utvecklingen av nya innovationsomraden ska stimuleras genom satsningar pa till exempel deltagande i internationella natverk och framtidsstudier. Idag framstar innovationsarenor som livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, logistik, packaging, cleantech, city training och life science som intressanta. Att oka innovationen ytterligare ar centralt for tillvaxten. Var tillvaxt ska vara resurseffektiv, klimatneutral och konkurrenskraftig. Miljodriven naringslivsutveckling ar central i omstallningsarbetet. Utveckling och tillvaxt i Skane ska vara saval ekonomiskt, ekologiskt som socialt hallbar.

Delstrategier 0- Utveckla Skane till en av varldens tio mest innovativa regioner Stora demografiska forandringar och vaxande global konkurrens gor att hog kunskap och stark innovationskraft ar avgorande faktorer for att kunna havda sig internationellt. Darfor ar det skanska naringslivets framtida formaga till innovation av stor betydelse. Utvecklingen maste bygga pa ett tydligt strategiskt forhallningssatt till innovation, dar forsknings- och innovationsmiljoerna utgor viktiga grundelement. Skane ska tydligt fokusera pa smart specialisering utifran Europa 2020. Ett centralt redskap i arbetet ar Den internationella innovationsstrategin for Skane. Det handlar om insatser for att framja produktivitet, omstallning och fornyelse i Skane. Arbetet inom Forsknings- och innovationsradet Skane (FIRS) behover starkas for att Skane ska forbli en framstaende forskningsregion, liksom arbetet for starkt innovationskraft inom befintligt naringsliv och offentlig verksamhet. Vi bor starka forutsattningarna for kreativitet och innovation inom exempelvis kulturella och kreativa naringar. Prioriteringen av de tre strategiska innovationsomradena smarta material, personlig halsa och hallbara smarta stader bor generera en kraftsamling av resurser. Forbattra matchningen pa arbetsmarknaden Arbetsgivare efterfragar allt fler med dagsaktuella fardigheter och med spetskompetens. Det gor att Skane star infor stora utmaningar nar det galler att sakra en langsiktig kompetensforsorjning. En battre matchning mellan tillgang och efterfragan pa arbetskraft med ratt utbildning och kompetens innebar att fler far ett arbete. Pa sa satt okar tillvaxten och fler manniskor far en forsorjningskalla och en gemenskap. Vi behover darfor underlatta for framst nya skaningar och unga att komma in pa arbetsmarknaden. Det kan vi uppna genom att bredda arbetsmarknaden med en palett av lag- och hogkvalificerade arbeten, men aven med att utveckla samverkan mellan naringslivet och utbildningssystemen. Vi kan kartlagga behov hos arbetsgivare, validera kompetens och utnyttja mangfalden i arbetskraften. Fler kan fa stod och natverk for att starta egna foretag eller att hitta ett nytt jobb. Fler an arbetsformedlingen kan medverka till matchningen pa arbetsmarknaden. Vi bor kraftsamla kring Kompetenssamverkan Skane. Granshinder till Danmark bor minimeras. Bygg en stark utbildningsregion skolors kvalitet och anseende behover fortsatt starkas saval nationellt som internationellt. Skane behover starkas som forskningsregion. Yrkesutbildningarnas betydelse for Skane ska utvecklas och starkas. Vi be- hover satsa pa att utveckla mer spetskompetens inom Skane behover erbjuda en god utbildning, med bade bredd och spets. For att kunna gora det behover samverkansformerna mellan de olika utbildningsaktorerna pa respektive niva bli tydligare och samarbetet med naringslivet starkas. Vara universitet och hog-

vara styrkeomraden cleantech, IT/telekom, livsmedel, forpackningsindustrin, maskinindustri samt lakemedel- och Iakemedelsteknik. Vi bor aven sakerstalla en langsiktig kompetensforsorjning genom ett livslangt larande. Vi behover bredda de skanska utbildningsalternativen avseende saval inriktning som utbildningsform. Vi bor aven verka for att studentutbytet mellan Skane och Danmark okar och attrahera utlandska universitet att etablera sig i Skane. Agera for fler investeringar och finansieringsmojligheter i regionen Tillgangen pa riskvilligt kapital och olika former av lan ar avgorande for det skanska naringslivet och de framtida foretagsetableringarna. For att oka den skanska attraktionskraften ar det viktigt att ta ett samlat grepp om hela kapitalstrukturen. Det innebar att finansieringen av samhallsfragor utokas till att omfatta fler an bara EU och andra offentliga finansiarer. Vi bor aven verka for okade infrastrukturinvesteringar liknande Skanepaketet, mer forskningsanslag och attrahera riskkapital och investeringar till regionen. Optimera samhallsnyttan av ESS och MAX IV Arbetet inom projektet Regional mobilisering kring ESS och MAX IV - TITA ar en vardefull grund att sta pa i utvecklingen av Skane som tiilvaxtmotor. Det galler for Skane att maximera de spin off-effekter mojligheter anlaggningarna medfor. Vi maste fortsatta uppmarksamma anlaggningarnas mojligheter for hela Sverige som helhet och anvanda ESS och MAX IV som havstang for exempelvis naringslivsutveckling, samhallsplanering och bostadsbyggande. Starka forutsattningarna for att starta och driva foretag Forutom att starka det befintiiga naringslivet ar det viktigt med fornyelse, vilket sker genom att nya foretag startas och etableras i regionen. For att astadkomma det behover Skane stimulera entreprenorskap och undanroja de hinder som foretagen upplever. Kommunerna bor jamfora sitt naringsklimat och lara av varandra. Produktiviteten i saval naringsliv som offentlig sektor behover oka, liksom exporten fran foretag i Skane. Vi behover framja foretagsverksamheten exempelvis genom att attrahera fler foretag till regionen och utveckla de sma och medelstora foretagen. Kvinnor och personer med lag utbildning ska sarskilt uppmuntras att starta eget foretag eftersom de ar underrepresenterade som foretagare i dagslaget. Att starta ett foretag ska i framtiden vara lika naturligt som att ta ett arbete.

Hans ar 72 drgammal och bosalt i Ynglingarum. Just nu njuter han av livet som pensionerad lantbrukare.

Skane ar med sina 1,3 miljoner invanare en av Sveriges tre storstadsregioner. Med 250 tatorter har Skane en storre tathet an nagon annan del av Sverige. Den flerkarniga ortstrukturen ar en av Skanes styrkor. Variationen av byar, orter, stader och skogar, akrar, parker, strander och hav inom en relativt liten yta med korta avstand och hog tillganglighet ar unikt for Skane och gor oss attraktiva. Manniskor kan motas, leva och verka tillsammans utan att resa langa strackor. Skane ar dock fortfarande tudelat. Skane bestir idag av i princip tva arbetsmarknadsregioner: MalmoV Lund/Helsingborg och Hassleholm/Kristianstad. De narmar sig varandra rent fysiskt, med fler som pendlar allt langre strackor till studier och arbete, men for att Skane ska kunna utveckla hela sin potential behover de i hogre grad kopplas samman. Vi ska skapa mojligheter for manniskor att kunna bo, leva och verka i hela Skane. Att sakerstalla en langsiktig bostadsforsorjning i hela Skane ar en viktig framtidsfraga. Vi maste binda ihop Skane till en arbetsmarknad och mojliggora en battre tillgang till hela Skanes utbud av boende, arbete, tjanster, kultur och service. God tillganglighet med bra kommunikationer ar grundlaggande for att flerkarnighetens mangfald anvands optimalt. Vi ska satsa pa att utveckla kommunikationer, framfor allt kollektivtrafiken, som bidrar till att alia invanare kan ta sig till och fran jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter pa ett klimatneutral och energisnalt satt - oavsett var de bor. Lika viktig som transportinfrastruktur ar utvecklingen av bredband och telekommunikation. En god tillganglighet stiller i sin tur krav pa markanvandningen. Tillgangen till mark och naturresurser ar bade en forutsattning och en begransande faktor som behover anvandas pa ratt satt for att Skane ska kunna utvecklas. En balanserad och genomtankt markanvandning ar avgorande for Skanes attraktionskraft och en hallbar utveckling. Vi maste utveckla det inomregionala samarbetet, skapa samsyn for Skanes basta och utveckla en mer samordnad planering. Skane maste klara av att stalla om samhallet mot en mer klimatneutral och resurseffektiv utveckling. Vi maste agera proaktivt och ansvarsfullt nar vi planerar morgondagens Skane. Vi ska skapa ett Skane dar vi nyttjar regionens olika delar som draglok at varandra for att starka helheten. Det ar viktigt att alia orter och kommuner ser sig sjalva i ett storre omland, som en pusselbit i Skane samtidigt som kopplingarna mellan dem ar central. Skanes samtliga delar fyller viktiga funktioner for regionens utveckling och ar omsesidigt beroende av varandra. Utvecklingen av morgondagens stads- och byutveckling ar nara sammankopplad med Skanes satsning pa det strategiska innovationsomradet hallbara smarta stader.

Delstrategier Starka tillgangligheten och binda samman Skane Skanes tillvaxt bygger pa att regionens invanare ska kunna resa till och fran jobb, studier eller fritidsaktiviteter pa ett klimatneutral och energisnalt satt. Detta staller krav pa de fysiska fortutsattningarna vid utvecklingen av kollektivtrafik, bade pa spar och vag. Fortatningen ar inte bara fysisk: utbyggda IT-tjanster och okad tillgang pa bredband kommer att vara viktiga insatser for hur tillgangligheten upplevs i Skane. Att utveckla och genomfora och den regionala transportinfrastrukturplanen och trafikforsorjningsprogrammet ar av stor vikt, liksom att agera for ett infrastrukturpaket med okad satsning pa fler spar, nya stationer och utvecklade kollektivtrafikkoncept. Utveckla mojligheten att bo och verka i hela Skane Den skanska flerkarnigheten, med korta avstand mellan en mangd stader, orter och byar, innebar for manga en hog livskvalitet. Det mesta finns inom rackhall. Utvecklingen av flerkarnigheten bor ske genom att karnorna vaxer sig starka med hjalp av sitt omland och det ar enkelt att forflytta sig och verka over granser. Genom att samverka och skapa regional variation kan Skane erbjuda ett brett utbud av attraktiva miljoer. Vi behover agera for ett okat bostadsbyggande i Skane med en blandad bebyggelse och olika upplatelseformer. For att ytterligare starka fordelen med att bo i Skane bor mojligheterna till arbete och utbildning pa distans forbattras, inte minst genom att genomfora den skanska bredbandsstrategin och att framja utbyggd IT-infrastruktur. Kollektivtrafiken bor bli mer somlos mellan Skane och grannlanen samt Danmark.

Utveckla Skane hallbart och resurseffektivt v Skanes miljo ar hotad. Klimatanpassning och god resurshushallning ar viktiga faktorer for att Skane ska kunna utvecklas hallbart, framforallt vad galler resande och transporter. Forfogandet over mark och naturresurser ar bade en forutsattning och en begransning for att Skane ska kunna utvecklas. For att kunna svara upp till framtida krav behover marktillgangen hanteras varsamt och naturresurserna utnyttjas i flera led. Skane maste bli energieffektivare och oka andelen fornyelsebar energi. Vi arbetar darfor aktivt for ett fossilbranslefritt Skane 2030. Vi bor stimulera ett kollektivtrafiknara, fortatat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hallbar markanvandning. Starka det inomregionala samarbetet v Samarbete ar en forutsattning for regional utveckling. Till det behovs relevanta, anpassade platser, arenor, forum, och "smorjmedel" som kan stimulera samverkan. Skane har redan etablerade forum for dialog och diskussion som fungerar bra. Dessa ska starkas, forfinas och utvecklas. Pa omraden som saknar relevanta samarbeten ska sadana mojliggoras. Det ar av sarskild vikt att skapa tvarsektoriella arenor inom foretagande, forskning, kultur, fysisk planering, miljo, halsa, med sikte pa ett gemensamt ledarskap mellan offentlig sektor, naringsliv, ideburen sektor och akademin. Den skanska flerkarnigheten behover en utvecklad samverkan over kommungranserna vad galler oversiktlig planering dar strategier for Det flerkarniga Skane har en central roll.

Jenni ar 34 drgammal och arbetar som sjukskolerska i Helsingborg. Just nu &r hon gravid ifjarde manaden.

Samhallet star infor ett paradigmskifte vad galler manniskors okade krav och forvantningar pa valfarden. Manniskor forvantar sig hog kvalitet, direkt tillgang, valfrihet, snabb service, skraddarsydda tjanster, flexibla losningar samt ett brett och varierat utbud. Att leverera tjanster som manniskor ar nojda med kommer att vara en nodvandighet for att dagens modell med solidarisk finansiering ska behalla sin legitimitet. Att kunna erbjuda bra valfardstjanster kommer i allt hogre grad aven vara en konkurrensfordel i framtiden. Vikten av att se vart erbjudande av valfardstjanster som en viktig bestandsdel i Skanes attraktionskraft och tillvaxt ar avgorande. I Skane ska vi vara proaktiva och ledande i att investera och utveckla morgondagens valfardstjanster som satter den personliga halsan i centrum. Vi ska nyfiket och med hog beredskap for det okanda, anpassa, utveckla och skapa nya valfardstjanster. Detta staller krav pa nya och utvecklade samarbeten mellan offentlig sektor, naringsliv, ideburen sektor och akademi. Valfardens organisationer ska utga fran individens onskemal och behov nar morgondagens tjanster utformas. God hushallning av valfardsresurser kan, smart utnyttjade, underlattas av den snarast explosionsartade utvecklingen av valfiirdsteknologi med vilken individen sjalv kan producera sina valfardstjanster parallellt med, och ibland med stod av, inom till exempel vard och omsorg. ett resurseffektivt nyttjande av valfardstjansterna. Darfor maste Skane gemensamt agera och investera i en forebyggande vard och behandling med ny teknik, nytt kunnande och nya forhallningssatt for att ur ett helhetsperspektiv fa riskgrupper att leva ett sundare liv. Utvecklingen av morgondagens valfardstjanster ar nara sammankopplat med Skanes satsning pa det strategiska innovationsomradet personlig halsa. Individen ska involveras och ges utrymme att efter egen formaga vara den viktigaste medaktoren i att skapa och bidra till sin egen halsa. Skane ska konsekvent arbeta med att utveckla det strukturella folkhalsoarbetet. I Sverige har vi skolplikt for att garantera att alia barn erbjuds mojlighet och hjalp for att tillgodogora sig kunskap och utveckla fardigheter. Vi behover aven tidigt i livet lara oss att samarbeta och bli medborgare i ett samhalle. Sverige ar en kunskapsnation och for att behalla denna position bor vi sakra elevens mojlighet att na sin fulla potential genom att utveckla och investera i insatser som utgar fran individuella forutsattningar och behov. Aven omsorg av barn och aid re ska praglas av hog kvalitet och med respekt for manniskors olikheter, och olika familjeforhallanden. Att vara frisk och ma bra ar en viktig forutsattning, inte bara for halsa och god livskvalitet, utan aven for

Delstrategier Underlatta manniskors mojligheter att paverka valfardsutbudet I takt med samhalls- och teknikutvecklingen staller manniskor okade krav pa kvaliteten i valfarden, mer effektiv samhallsservice och okat sjalvbestammande over val som paverkar ens vardag. I Skane ska det vara enkelt att hitta eller na information och upplysning, vagledning, radgivning snabbt. Manniskors krav pa flexibilitet, effektivitet och behovsanpassning utmanar dagens samhallsstrukturer med losningar och utbud. Skane ska satsa pa ny valfardsteknologi och e-tjanster, med vilka individen sjalv kan medproducera sina valfardstjanster. Vidare behover vi stimulera en utveckling av utbudet inom valfardsomradet. Att utveckla ambulerande samhallstjanster och ha en beredskap for att ta hand om manniskors ideer kring utveckling av samhallstjanster ar av stor vikt. Sakerstall en personcentrerad vard och omsorg Skane ska erbjuda en val fungerande vard och omsorg som upplevs som valkomnande och har en utpraglad helhetssyn dar individers samlade behov mots av flexibla tjanster. Manniskor kan enkelt orientera sig och erbjudas goda valmojligheter pa lika villkor. Skane behover utveckla en personcentrerad vard och omsorg och sakerstalla att den bygger pa ett partnerskap mellan patienter/brukare, narstaende och professionella vardgivare. Vi ska utveckla vard och omsorg utifran det samlade resultat som ska astadkommas sett ur individens perspektiv, och sa kostnadseffektivt och halsoframjande som mojligt. Att skapa reellt medinflytande genom att gora patienter och brukare till medaktorer i utvecklingen av smartare och battre anpassade valfardstjanster har framtiden for sig. Samtidigt ar det viktigt att utveckla arbetssatt for att sakerstalla att aven individer och grupper med svarighet att gora sin rost hord kan paverka sin situation. Ytterligare insatser kan vara att stimulera utveckling av e-tjanster och interaktivitet i informationssystemen, med hansyn och respekt for individens integritet samt att investera i mangfacetterad forskning kring patientoch brukarperspektiv och inflytande. Utveckla framtidens vard och omsorg Framtidens vard och omsorg i Skane ser och moter hela manniskan dar hon ar. Ny teknik och tvarvetenskaplig forskning utmanar befintiiga arbetssatt och beredskapen ar stor for att introducera nytt och avveckla gammalt. Varden kan allt mer exakt diagnosticera och behandla sjukdomar samtidigt som ovissheten ar stor om framtida sjukdomar. Vi bor fokusera insatser i vard och omsorg pa att stodja manniskor med kroniska sjukdomar samt riskindivider med behov av forebyggande insatser. Vi ska erbjuda en god och trygg aldreomsorg dar den enskildes sjalvbestammande och valbefinnande ar i fokus. Vi behover utveckla arbets- och forhallningssatt som genomsyras av evidensbaserade metoder, samtidigt som icke vardeskapande avvecklas. For att oka kvalitet och produktivitet maste fler arbeta for att forskning,

inom och mellan vetenskaper, blir en integrerad del i organisationerna sa att innovationer sakerstalls och kompetensforsorjning garanteras. Vidare behover forskning inom nya, dynamiska omraden som teknik, logistik och organisation starkas. Dessutom maste en langsiktig hallbar kompetensforsorjning garanteras. Anpassa och omforma ledning och styrning v Utvecklade valfardstjanster staller nya och hogre krav pa aktorerna och dess samarbeten, saval i som mellan organisationer. Skane behover sakerstalla och arbeta for att valfardstjansterna erbjuds utifran basta tillgangliga kunskap, att resultat och kvalitet ses ur individens perspektiv och att det organiseras resurseffektivt. Vi behover organisera vard och omsorg somlost sa att individen slipper uppleva organisatoriska eller administrativa granser. Vard- och omsorgstjanster for kroniskt sjuka individer med stora behov behover konstrueras sa att de direkt, och anpassat efter den enskildas behov, kan goras tillgangliga, en sa kallad natverkssjukvard med en ingang for den sjuke. For att utnyttja befintiiga resurser optimalt behover ledning och styrning dar uppdrag, ersattning och uppfoljning utga fran det varde som sa kostnadseffektivt som mojligt erbjuds individen. Starka mojligheten till en bra skolgang v Den skanska skolan behover utvecklas fran forskola till gymnasieskola, vara barn ska ges lika forutsattningar att utvecklas och tillgodogora sig kunskap. Vi ska darmed skapa morgondagens attraktiva skola; barn ska vilja ga i skolan - och personal ska vilja arbeta dar. Modern teknik och nya arbetssatt maste utvecklas och integreras i utbildningen och goras tillganglig for bade elever och larare/pedagoger. Lararna har en nyckelposition och maste fa mojligheter Starka mojligheten till livslangt larande v For att ge fler manniskor nya mojligheter att utvecklas och hitta ett nytt arbete behover det livslanga larandet starkas. Om fler far mojlighet att skaffa sig ny kunskap eller utveckla sina fardigheter okar ocksa att utvecklas som goda pedagoger och ledare. Skolan behover aven skapa miljoer som framjar elevernas larande, utveckling och halsa samt uppmarksamma barn med sarskilda behov tidigt. Barn med sarskilda behov ska fa den hjalp och stod de behover; det galler saval barn med inlarningssvarigheter som sarbegavning. IT-tekniken ger nya mojligheter att lara sig nytt, och skolan behover ligga val framme i utvecklingen saval i klassrummet som pa internet. mojligheten for naringslivet att vaxa och utvecklas genom att det hittar ratt kompetens. I Skane ska mojligheten till livslangt larande starkas pa flera plan genom mer och battre hogskoleutbildning, forskarutbildning, vuxenutbildning, yrkesutbildning, folkbildning och vidareutbildning. Aven god utbildning som ges globalt via internet behover valideras och erkannas.

Monica ar 54 dr gammal. Just nu verkar hon som keramiker i Lund.

Skanes utveckling ar starkt kopplad till regionens samspel med omvarlden. Skanes centrala /age, internationella tillganglighet och direkta narhet till Sjalland och Kopenhamn ger oss goda forutsattningar. Med Kopenhamn som internationell tiilvaxtmotor pa andra sidan sundet har vi unika mojligheter. Vi ingar i Oresundsregionen och ar centralt placerade i sodra Ostersjon, Skandinavien och norra Europa. Nar Fehmarn-baltforbindelsen oppnar 2021 knyts vi allt narmare norra Tyskland och Europa med mojlighet att skapa vidgade arbets- och utbildningsmarknader och oka vart forsknings- och naringslivsutbyte. Skane ska bli en av de mest dynamiska regionerna i varlden. Vi ska satta Skane pa varldskartan. Vi ska utveckla Skane som en internationellt attraktiv plats att besoka, bo och verka i - for saval manniskor som for foretag. Skane maste darfor kunna absorbera forandringar, vara oppet, inkluderande och spannande. Det faktum att Skane i mangt och mycket redan ar globalt, med sprak och nationaliteter fran varldens alia horn, maste i hogre grad vandas till en styrka - och darmed bli en framgangsfaktor som bland annat utvecklar nya exportmarknader for det skanska naringslivet. Skane ska framja hallbara helhetslosningar for bade person- och godstrafiken i ett gemensamt perspektiv med grannregionerna. Med ett system av hoghastighetstag som knyter samman Skane och Oresundsregionen med Stockholm, Oslo, Goteborg, Hamburg och Berlin skapas ett effektivt och klimatneutral transportsystem, dar olika arbetsmarknader knyts samman. Att starka positionen for var internationella storflygplats Kastrup ar en nyckelfaktor for Skanes och Oresundsregionens globala tillganglighet. Vi ska starka var internationella konkurrenskraft. For att utvecklas som europeisk och global spelare behover Skane fordjupa samarbetet pa flera plan, med starka regioner i hela varlden, pa den nationella och den europeiska arenan, i Oresundsregionen, Skandinavien med norra Tyskland samt pa hemmaplan, tvarsektoriellt mellan naringsliv, larosaten, kulturinstitutioner och offentliga aktorer. ESS och MAX IV ger Skane forutsattningar att bli en annu tydligare global aktor med stor potential, nar forskare fran hela varlden soker sig hit. Vi ska locka kompetens fran hela varlden. Skane behover darfor starka sitt varumarke och internationella lyskraft for att klara av morgondagens konkurrens.

Delstrategier Gora Skane mer kant i omvarlden livskvalitet och valfard. Vi maste utveckla varumar- kena Skane och Oresundsregionen och samla vara resurser. Vi ska marknadsfora Skane som en attraktiv, internationell smaltdegel och utveckla besoksnaring- en i Skane i ett internationellt perspektiv. Skane behover bli mer kant pa den europeiska och globala arenan. Det ar avgorande att Skane uppfattas som en internationellt attraktiv region och att manniskor och foretag vill soka sig hit. Pa sa satt kan vi fa allt fler talanger, turister, foretag och investeringar till Skane. Skane ska profilera sig som en region med hog Nyttja Skanes internationella befolkning och profil darfor centralt for bade tillvaxt och social hallbarhet att de resurser som finns i Skane anvands pa basta satt. Skane behover ocksa i hogre grad locka fler inter- nationella spetskompetenser, talanger och foretag. For att kunna konkurrera globalt ar det viktigt att Skane i hogre grad drar nytta av sin internationella pragel. Har talas nastan alia varldens sprak och det finns en stor kulturkompetens att anvanda inom exempelvis okad export till nya marknader. Det ar Gora Skane till internationellt foredome En attraktiv region agerar foredome. Lyckas Skane erbjuda utbildning i varldsklass; fran grundskola till med detta starks den globala konkurrenskraften och forskarniva. Vi ska ha en frisk befolkning och en god regionen blir en internationellt attraktiv plats att bo sammanhallning. Vi ska aven nyttja den potential och verka i. Skane har potential att bli varldsledande som skapas genom etableringen av tva unika forskinom flera omraden. Till exempel genom en befolk- ningsanlaggningarna ESS och MAX IV. ning med hog utbildning och oppet sinne. Eller att

Starka den internationella tillgangligheten v Att snabbt och latt ta sig till och fran Skane ar en forutsattning for globala utbyten, vidgad arbetsmarknad och ett blomstrande naringsliv. Det ar darfor nodvandigt att starka Skane som porten till och fran Europa, men aven var internationella tillganglighet som helhet. Tillgangligheten till Kastrup ar strategist viktigt eftersom flygplatsen fungerar som ett internationellt nav for Skane. Fehmarn baltforbindelsen och andra europeiska infrastrukturprojekt skapar nya mojligheter som Skane maste ta tillvara. Utbyggnaden av det europeiska jarnvagsnatet ar av stor betydelse. Darfor bor vi agera samfallt for hoghastighetstag till Stockholm, Oslo, Berlin och Hamburg samt ta fram en samlad strategi och prioriteringar for infrastruktur och transportkorridorer i Oresundsregionen, Skandinavien, sodra Ostersjon och i EUperspektiv - for bade passagerar- och godstrafik. Att utveckla e-samhallet, med bredbandskapacitet som mojliggor att Skane kan agera i framkant ar en annan framgangsfaktor i en uppkopplad global varld. Agera strategiskt pa nationella och internationella arenor Genom att agera tillsammans inom Skane, med grannregionerna och med starka regioner i Europa och hela varlden kan Skane bli en betydande europeisk och global aktor. Da kan vi ocksa starka naringslivets och forskningens internationella konkurrenskraft, vidga var arbetsmarknad och skapa nya, fruktbara samband. Vi behover vidareutveckla samarbetet i Oresundsregionen, inom Skandinavien, med norra Tyskland, vastra Polen, i sodra Ostersjoomradet och med Sydsverige. Parallellt med detta ar det nodvandigt att vi samarbetar pa den europeiska och globala arenan. Exempel kan vara att anvanda EU:s finansieringsinstrument for att utveckla Skane tillsammans med andra regioner. Vidare behover vi utveckla skanska samarbeten mellan larosaten, forskningsanlaggningar, kultursektor och naringsliv for utveckling av ideer i globalt perspektiv. I det oppna Skane ska vi agera tillsammans med andra regioner for att utveckla gemensamma arbetsmarknader, framja gransregionala infrastrukturinvesteringar och arbeta bort granshinder.

MiD f@lt Ar 2030 ska vi vara det oppna Skane. For att na dit har vi pekat ut fern prioriterade stallningstaganden. For varje stallningstagande har nagra ma/ identifierats och lyfts fram for att synliggora onskad utveckling. Skane ska ar 2030 ha starkts inom ett flertal omraden. Ar 2030 ska: fler medborgare i Skcine vara ndjda med sitt liv an nulaget.»: medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin vara hogre an nulaget. medellivslangden i Skane vara hogre an riksgenomsnittet. halsan hos befolkningen ha fdrbattrats och skillnaderna minskat med avseende pa jamlikhet och jamstalldhet. Skane ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skane ha natt upp till de nationella miljomslen. Ar 2030 ska: Skane ska bli en stark hallbar tiilvaxtmotor sysselsattningsgraden i Skcine vara hogre an rikssnittet. * arbetslosheten i Skane vara lagre an rikssnittet. y Bruttoregionalprodukten (BRP) vara storre an riksgenomsnittet. etableringsfrekvensen for nya foretag vara hogre an i riket. det finnas god tillgang till bostader i goda kollektivtrafiklagen. > Skane vara en av varldens tio mest innovativa regioner.

Ar 2030 ska: Skane ska dra nytta av sin flerkarniga ortstruktur...y alia Skanes kommuner ha en positiv befolkningstillvaxt jamfort med nulaget. ska 80 procent av de skanska arbetsplatserna vara nsbara inom 45 minuter med kollektivtrafik. < den digitala tillgangligheten vara god oavsett var man an valjer att bo och verka i Skane. > Skane erbjuda god tillgang till bra boende bade i stad och pa 1 landsbygd. Ar 2030 ska: andelen skaningar med god sjalvskattad halsa vara hogre an nulaget och nivan ska ligga over riksgenomsnittet i alia befolkningsgrupper och aldrar...»: skaningarna erbjudas valfardstjanster vars kvalitet ligger over riksgenomsnittet i de atta kategorier som SKL mater i oppna jamforelser (folkhalsa, foretagsklimat, grundskola, gymnasieskola, halso- och sjukvard, lakemedel, trygghet och sakerhet och socialtjanst). Skane ska utveckla morgondagens valfardstjanster alia elever ha gymnasiebehorighet nar de lamnar grundskolan. J- barn och ungas sjalvskattade halsa ha starkts och andelen som ser ljust pa framtiden ha okat. Ar 2030 ska: '{ Sklne ha 1,5 miljoner invanare. Skane ska vara en globalt attraktiv region den internationella tillgangligheten ha forstarkts genom en utveckling av Kastrups flygplats, ytterligare en fast fdrbindelse over Oresund samt battre jarnvagsstrak genom Europa. '< omsattningen i besdksnaringen ha fordubblas jamfort med nulaget....y Skane ha ett okat antal lokaliseringar av myndigheter, institutioner, forskningsinstitut och huvudkontor fran globala foretag an nulaget.

Arbetet med Skanes regionala utvecklingsstrategi Arbetet med Skanes regionala utvecklingsstrategi inleddes hosten 2010 med en bestallning av en OECD-analys av Skane. Varen 2012 drevs en intern dialog inom Region Skane for att forankra och sakra ambassadorskapet som processledare. Under hosten 2012 och varen 2013 genomfdrdes sedan Skanesamtalen - en dialog med de skanska kommunerna om Skane 2030. Syftet med dessa var att identifiera viktiga fragestallningar for den kommande regionala utvecklingsstrategin. Samtliga 33 kommuner besoktes pa kommunstyrelseniva av Region Skanes ledande politiker, de sa kallade Skanesamtalen. Infor Skanesamtalen togs ett diskussionsunderlag fram, Fokus: Skane 2030, dar ett flertal fragor stalldes for att oppna upp for en diskussion om Skane 2030 och arbetet med en regional utvecklingsstrategi. En viktig del av detta underlag var att skapa en gemensam bild av nulaget och fastsla vilka utmaningar och mojligheter Skane star infor. Parallellt forde Region Skane aven diskussioner utifran samma underlag med ovriga samverkansparter, sasom statliga myndigheter, hogskolor och universitet, naringsliv- och branschorganisationer, projekt och natverk. Kommun- och dialogmotena har summerats i en overgripande punktlista. Dessa har varit ett viktigt underlag i arbetet med att ta fram det forslag till malbild for Skane 2030 som presenterades pa MotesplatsrSkane i augusti 2013 i Tankar om Skane 2030. Under hosten 2013 har sex storre dialogmoten genomforts tillsammans med Skanes utvecklingsaktorer, i syfte att diskutera utkast till malbild samt identifiera mojliga strategier och insatser. OKTOBER 2012 SOMMAREN 2013 Varumarket Region Skane Europa 2020 7 prioriterade omraden OECD/analyser Vad sker i sektorerna? PagSende processer? TITA, Strukturbild for Skane, andra projekt Skanesamtal Medborgardialog Pagaende processer, natverk och arenor Statliga myndigheter Strategier/mal VAD och HUR? Dialogmoten DISKUSSIONSUNDERLAG FORSLAG MALBILD SKANE 2030 MOTESPLATS: SKANE

Regional! utvecklinesfkogram 2C... / A'\ / \ / A \.. f<:/...:..v' \ / l^rabinalt utvecklingsstotegi 2014 < / /' "\.- -. Regional mobihsen'rlg&nv^ sksne Arbetet med Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 ar darmed en process som involverar manga aktorer, fran statlig till lokal niva och over alia sektorer. Processen bygger pa vaxelverkan och en kontinuerlig dialog dar ny kunskap och nya perspektiv standigt tillfors. Strategier kring regionens utveckling vaxer harigenom fram i en omsesidig dialog mellan den lokala och den regionala nivan, med utgangspunkt i dess olika forutsattningar. Genom att pa detta satt aktivt arbeta for att i flera steg inkludera flera aktorer och hamta utgangspunkter fran pagaende arbete, har Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 byggts upp. Arbetet med utveck- Iingsstrategin har handlat om att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engagemang och ansvar for Skanes utveckling. Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 ar darmed ett verktyg att anvanda nar vi behover agera for gemensamma intressen. JANUARI 2014 23/3 JUNI 2014 Remiss /dialog > Foradling > *..5 REMISSTID SLUT BESLUT REMISSFORSLAG

Samhandling for utveckling Att skapa en gemensam malbild och strategi kraver tid, prestigeldshet och fortroende. Det tar tid att bygga relationer, att skapa tillit, att formulera gemensamma mal och att bygga en beredskap for det ovantade. Att utveckla det framtida Skane kommer att krava nya samverkanskonstellationer, dar flera aktorer agerar kring en viss utmaning, som knyter samman ratt manniskor vid ratt tidpunkt. Ensam kommer inte att vara stark vad galler sociala investeringar eller omstallning till ett hallbart samhalle. Det kravs sarskilda formagor och kompetenser for att skapa mobiliseringskraft kring en gemensam strategi. Steg ett ar att skaffa sig god samlad kunskap kring det omvandlingstryck omvarlden staller pa Skane, vilka utmaningar eller mojligheter kraver ett gemensamt agerande. Darefter handlar det om att mobilisera aktorer och skapa tvarsektoriella plattformar, sa att ett helhetsgrepp kan tas. Inte minst kravs ett Iedarskap praglat av mod och risktagande, for att utmana radande forestallningar och for att anpassa sig till nya forutsattningar. Resan mot Skane 2030 ar inte en process, som kraver en roll. Tvartom. Att befinna sig i rorelse innebar att vi standigt nar nya destinationer. Detta fordrar olika aktorer som tar pa sig ledartrojan vid olika tillfallen. Eller rattare sagt, det behovs olika formagor. Det kravs ocksa att olika aktorer tar ansvar for sina respektive kompetensomraden. Samtidigt ar det viktigt med en gemensam malbild om vad vi hoppas av framtiden. Men samarbete handlar inte om att slata ut. Ett starkt, gemensamt agerande tar inte bort det faktum att det finns 33 kommuner som fortsatter att verka och utvecklas var och en for sig. Detsamma galler foretag, foreningar och andra typer av organisationer. Effekterna av att samarbeta och lyfta varandras styrkor ar flera, dels kortar vi ledtiderna genom att den bast lampade leder vid ratt tillfalle och dels lar vi av varandra. Att ratt aktor engageras vid ratt tillfalle i processen skapar dessutom ett tydligt driv som satter en tydlig riktning. Modeller! ska lasas utifran och in: I de olika pagaende processer som sker parallellt identifierar en ellerflera aktorer en mojlighet, man tar gemensam stdllning och formulerar en gemensam malbild - detta vill vi uppnd. Och inifran och ut: Utifran den gemensamtprocessade malbilden gor man prioriteringar och stallningstaganden som moter olika mojligheter och utmaningar som leder till att man aktiverar olika processer och aktorer som i sin tur resulterar i insatser och dtgarder. I sjalva verketforflyttar sig manga aktorer over detta plan hela tiden. Dessa forflyttningar kan skapa nyaforutsattningar och mojligheter, nya ideer och samarbeten - ny rorelse.

Pagaende processer och insatser - standig rorelse Utmaningar och mojligheter - nya och gamla forutsattningar Stallningstaganden och delstrategier - samsyn pa gemensam prioritering Malbild - vad vi tillsammans vill astadkomma

Genomforande och fortsatt arbete Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 utvecklar inte Skane av sig sjalv. Bakom orden maste finnas ambitioner och vilja, som maste foljas av handling. Det ar genom att agera tillsammans som vi kan uppna verkliga resultat. Skanes regionala utvecklingsstrategi 2030 syftar till att visa pa en riktning for detta dagliga arbete. Genom att veta vart vi vill att Skane ska befinna sig i framtiden ar det lattare att fatta ratt beslut och det ar lattare att hitta ratt samarbetsformer. De beslut vi fattar idag formar framtidens Skane. Budgetar och verksamhetsplaner, strategier och handlingsprogram, projekt och investeringar, oversiktsplaner och insatser, alia ar de pa ett eller annat satt en del av Skanes utveckling. Genom att anvanda sig av utvecklingsstrategin kan varje organisation i sin verksamhet docka in i arbetet nar strategier och verksamhetsplaner beslutas, nar handlingsprogram sjosatts och nar samarbetsprojekt inleds. Det ar nar vi agerar i samma riktning som vi kan utnyttja Skanes vaxtkraft till fullo. For att alia ska dra at samma hall kravs ocksa gemensamma arenor och ett pagaende samtal. Det kan rora sig om att motas, men ocksa om att utova ledarskap. Alia har ansvar for genomforandet utifran sitt arbete och sin roll. Region Skane har ansvar for att ta fram en regional utvecklingsstrategi for Skane 2030 och har ansvaret for uppfoljningen. I det fortsatta arbetet kommer det att behovas ett tydliggorande av hur vi ska folja upp utvecklingen och av hur resultaten ska synliggoras. Detta kommer, precis som allt annat i arbetet med Skanes utveckling, ske genom det dagliga arbetet. Indikatorer for uppfoljning av utvecklingen kommer att tas fram under varen 2014. Region Skane har aven ambitionen att det under och efter remissperioden ska tas fram ett tydliggorande av vilken aktor som har huvudansvar for vad. Region Skane kommer att erbjuda sarskilda arenor for alia aktorer i arbetet med utvecklingsstragein, som M6tesplats:Skane i augusti 2014. Dessutom ar webbplatsen www.skane2030.se en framtida samarbetsplats for alia som arbetar med att forverkliga malbilden.