LINKÖPINGS UNIVERSITET Laborationshandledning Linköpings tekniska högskola Januari 2013 Version 4.1 Reviderat 2016-10-25 Helene Lidestam, Armin Parsi januari 2013
Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Förberedelser och data... 1 1.2 Produktbeskrivning... 2 1.3 Efterfrågan... 3 1.4 Produktionsbeskrivning... 3 1.5 Planeringsdata... 4 2 Laboration 1 - Prognostisering... 5 2.1 Förberedelseuppgift Laboration 1... 5 2.2 Laborationens genomförande... 6 3 Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering... 7 3.1 Förberedelseuppgift laboration 2... 7 3.2 Laborationens genomförande... 8 4 Laboration 3 - Lagerstyrning... 10 4.1 Förberedelseuppgift laboration 3... 11 4.2 Laborationens genomförande... 12 januari 2013
Tabellförteckning Tabell 1 - Produktdata.... 2 Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel.... 3 Tabell 3 - Produktionsdata... 4 Tabell 4 - Rådande produktionstakt... 4 Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp... 4 Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2)... 7 Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation... 9 Tabell 8 - ABC-klassificering... 10 Figurförteckning Figur 1 - Produktgruppsstruktur... 2 Figur 2 - Tillverkningskedjan... 3 Figur 3 - Arbetsgång för laboration 1... 6 Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration 2... 8 Figur 5 Arbetsgång för laboration 3... 12 Figur 6 A-produkternas del av Excelarket... 13 Figur 7 B-produkternas del av Excelarket... 13 Figur 8 C-produkternas del av Excelarket... 13 januari 2013
1 Introduktion I kursen produktionsekonomi ingår en laborationsserie omfattande tre datorbaserade laborationer. De tre beskrivs i detta häfte och är i tur och ordning; 1. Prognostisering 2. Sälj- och verksamhetsplanering 3. Lagerstyrning. För att öka förståelsen av laborationerna skall förberedelseuppgifter lösas inför laborationerna. Då samtliga laborationer utförs i Microsoft Excel är det en fördel om studenten har god Excelvana innan laborationsserien påbörjas. Detta för att laborationstiden ska kunna utnyttjas effektivt. Om studenten känner sig osäker på Excel bör grundläggande kunskaper repeteras innan laboration 1. Vid en situation där någon laboration inte blir godkänd inom den handledda laborationstiden måste studenten på egen hand slutföra laborationen och komma överens med laborationsassistenten om hur detta skall redovisas. Syftet med laborationsserien är att på ett övergripande sätt påvisa hur produktionsplaneringsprocessen tillgår i ett företag eller i en organisation. Laborationsserien börjar med att aggregerade prognoser för de olika produktgrupperna bestäms. Dessa ligger till grund för den sälj- och verksamhetsplanering som görs i den andra laborationen. Sälj- och verksamhetsplanen besvarar frågan hur den förväntade efterfrågan skall täckas. En avvägning görs då mellan lagerhållningskostnad, taktändringskostnad och kostnad för extra kapacitet så som ny produktionsutrustning, utlego, etc. Den framtagna produktionsplanen utgör en ram för den materialplanering som sker i sista laborationen. De aggregerade prognoserna bryts ned till detaljerade prognoser som ligger till grund för lagerstyrningen. Vid lagerstyrningen görs en avvägning mellan ordersärkostnad, lagerhållningskostnad och bristkostnad. 1.1 Förberedelser och data Till varje laborationstillfälle hör en datafil med startdata som kan hämtas från LISAM. De förberedelseuppgifter som anges till varje laboration skall utföras och dokumenteras eftersom vissa data kommer att användas i laborationen. Laborationerna skall ses som en blandning av lärotillfälle och examination. Därför är ett aktivt deltagande och väl utförda förberedelseuppgifter ett krav. Alla laborationer kretsar kring det fiktiva företaget Snyltaren AB som är en stor tillverkare av juice, saft och soppa. Produktionen sker idag i en enda fabrik med dels gemensam, dels separat produktionsutrustning för de olika produktgrupperna. Data till alla laborationer finns i detta inledande avsnitt. Kompletterande material och datafiler finns på LISAM. Nedan följer en kort beskrivning av företaget. Januari 2013 1
1.2 Produktbeskrivning Snyltaren tillverkar idag 7 olika produkter, vilka de valt att gruppera enligt figur 1. Produkterna i produktgruppen juice paketeras endast i 2-deciliters förpackningar, saft förpackas i 10-deciliters förpackningar och soppa förpackas i 5-deciliters förpackningar. I produktgruppsstrukturen i figur 1 anges produktmixen inom klamrar i boxarna. Figur 1 - Produktgruppsstruktur Försäljningspriset per förpackning och produkt ges i tabell 1 nedan. I försäljningspriset inkluderas ett vinstpåslag på 25 %. I tabell 1 anges även ingående lager i vecka 1 per produktgrupp. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Förpackning [dl] 2 2 10 10 10 5 5 Fsgpris [kr/förp] 5,50 4,00 8,50 8,00 8,00 6,75 5,75 Produktvärde [kr/liter] 22,00 16,00 6,80 6,40 6,40 10,80 9,20 Ingående lager [1000-tal liter] 200 60 800 440 250 275 250 Tabell 1 - Produktdata. Januari 2013 2
1.3 Efterfrågan De två senaste åren har företaget drivit en kampanj för juice under 8 veckor, med start vecka 24. Då kampanjen inte har slagit tillräckligt väl ut har ledningen beslutat att inte genomföra någon kampanj det kommande året. För fyra år sedan startade Snyltaren tillverkning av soppa, då de av en tillfällighet kom över ett antal förpackningsmaskiner till en låg penning. Introduktion av de två produkterna blåbärssoppa och nyponsoppa har därefter gått helt enligt planerna. Prognoserna av föregående års efterfrågan har genererat ett prognosfel. Standardavvikelsen för prognosfelet (prognosperiod 1 vecka) för respektive produkt ges i tabell 2 nedan. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Standardavvikelse, σ med prognosperiod 1 vecka (1000-tal liter) 37 18 192 93 25 9 27 Tabell 2 - Standardavvikelsen över föregående års prognosfel. 1.4 Produktionsbeskrivning Från råvarulagret tas de olika råvarorna, främst socker och koncentrat, till det inledande produktionssteget blandning. Blandningen, som är helt automatiserad, görs i särskilda blandningskärl. Från dessa kärl pumpas sedan blandningen till sterila tankar där mellanlagring sker. Blandningen lagras till dess att en förpackningslinje är ledig. Paketering sker i olika förpackningslinjer beroende på i vilka mängder blandningen skall förpackas. Efter paketeringen skickas förpackningarna direkt till det avslutande produktionssteget palletering. Vid palletering staplas förpackningarna på EUR-pallar innan de slutligen transporteras till färdigvarulagret i väntan på leverans till kund. Tillverkningskedjan återges även i figur 2 nedan. Blandning Paketering Palletering Råvarulager Steriltank Färdigvarulager Figur 2 - Tillverkningskedjan Ledtiden är för samtliga produkter 2 veckor. Inför varje ny produktionsuppsättning måste kärlen diskas, medan tankarna desinficeras i en speciell ångugn. Paketeringen har under de senaste åren kommit att helt styra produktionstakten för Snyltaren, d v s paketeringen är tillverkningskedjans flaskhals. Övriga tillverkningssteg har en mångdubbelt högre kapacitet. Företaget har emellertid en ganska dålig ekonomisk ställning, och har inte möjlighet att investera i fler paketeringsmaskiner. Av denna anledning sker tillverkning 24 timmar per dygn i förpackningslinjerna (paketering och palletering). Januari 2013 3
Totalt har företaget 5 förpackningslinjer; 3 för 10-dl förpackningar, 1 för 2- dl förpackningar och 1 för 5-dl förpackningar. De perioder då företaget inte självt kan täcka efterfrågan väljer de, av anledningen ovan, att lägga en del av tillverkningen på utlego. Produktionsdata ges i tabell 3 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Tillgänglig kapacitet per linje [h/4v] 672 672 672 Antal förpackningslinor 1 3 1 Maximal utlegokapacitet [h/4v] 120 240 120 Operationstid [h/l] 0,00031 0,00019 0,00062 Tabell 3 - Produktionsdata Varje gång takten ändras i tillverkningskedjan uppstår en särkostnad på 100 000 kr p.g.a. taktändringen till följd av att blandningsoperationen måste justeras. Varje order som initieras i tillverkningskedjan ger också en särkostnad på 100 000 kr p.g.a. omställning i bl. a. paketering och palletering. För enkelhets skull antas att utlegotillverkaren har liknande produktionsutrustning som Snyltaren, varför operationstiderna är desamma var produkten än förpackas. Snyltaren använder en lagerränta på 20 % per år. Den produktionstakt som de olika produktionsgrupperna har vid laborationens start finns angiven i tabell 4 nedan. Produktionsgrupp 2-deciliter 10-deciliter 5-deciliter Nuvarande produktionstakt [l/4v] 1 200 000 4 000 000 2 000 000 Tabell 4 - Rådande produktionstakt 1.5 Planeringsdata Laborationerna går till stor del ut på att styra tillverkningen i Snyltaren. Dock kan vissa parametrar från det befintliga systemet användas vid dimensioneringen av de nya styrsystemen. Vid sälj- och verksamhetsplaneringen kan schablonmässiga säkerhetslagar användas enligt tabell 5. Produktgrupp Juice Saft Soppa Säkerhetslager, SL (1000-tal liter) 150 875 70 Tabell 5 - Säkerhetslager för respektive produktgrupp Januari 2013 4
2 Laboration 1 - Prognostisering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en djupare förståelse för tillvägagångsättet vid prognostisering. Laborationen visar också på hur ett kalkylprogram kan användas för att effektivt bestämma prognoser. 2.1 Förberedelseuppgift Laboration 1 Räkna igenom övningsuppgiften nedan. Problemställningen är liknande den i laborationen. Ett företag tillverkar i huvudsak en produkt med, som man upplever, ganska kraftig trend och samtidiga säsongsvariationer. Man har sparat månadsvisa efterfrågedata för de senaste tre åren, vilka visas i tabellen nedan. Efterfrågan t 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 X-2 103 91 111 95 92 69 14 99 131 134 128 115 X-1 108 107 113 118 101 66 34 104 160 153 129 133 X 131 126 115 120 110 87 45 121 165 154 154 142 t Summa Medel X-2 1182 98.5 X-1 1326 110,5 X 1470 122,5 a. Beräkna trenden per månad. b. Rensa bort trenden och beräkna multiplikativa säsongsindex för alla perioder. c. Gör en långsiktsprognos för kommande år (X+1), med hänsyn till trend och säsongsindex. d. Läs på kort om standardavvikelse och korrelation. Repetera från tidigare kurser inom statistik. Januari 2013 5
2.2 Laborationens genomförande Öppna excelfilen LAB1 som återfinns på kurshemsidan. Under laborationen skall studenten prognostisera efterfrågan på Snyltarens alla produkter det kommande året (långsiktig prognos). Som underlag för prognostiseringen ges aggregerade efterfrågedata (data summerat per produktgrupp och i fyra-veckors-perioder i enheten liter) tre år tillbaka i tiden. Viss värdefull information finns också i denna laborationshandledning. Arbetsgången följer figur 3 nedan. Tänk på att varje period består av fyra veckor. Dekomposition Efterfrågedata Rensa kända icke repetetiva händelser Identifiera och rensa trenden Identifiera och rensa säsongvariationer Identifiera och rensa nivån D X T S N P T S N Färdig prognos Lägg till trend Lägg till säsong Lägg till nivå Uppgyggnad av prognos Testa slumptermen R Starta från noll Figur 3 - Arbetsgång för laboration 1 De test som skall genomföras på slumptermen är medelvärde, standardavvikelse, korrelation samt plottning av slumptermerna. Tips: Utvärdera hur efterfrågemönstret ser ut och fråga dig själv om alla stegen i arbetsgången ovan behövs göras. Finns icke repetitiva händelser, trend, säsong etc. i efterfrågemönstret? Tänk på hur ni gjorde under lektion 1 och jämför med denna uppgift. Att tänka på: Hur ser det historiska efterfrågemönstret ut? Vad behöver rensas? Januari 2013 6
3 Laboration 2 - Sälj- och verksamhetsplanering Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för hur produktionsplanering sker på en aggregerad nivå. Denna laboration behandlar endast produktgruppen Saft. Detta för att förtydliga hur olika kostnadsposter påverkar produktionens planeringssituation. I laborationen är det varierande uppsättningar av posterna lager-, taktändrings- och utlegokostnader för två olika efterfrågemönster av Saft som ska behandlas, se tabell 6. Planeringssituation D Lagerkostnad, h [kr/liter & vecka] Taktningskostnad, k [kr/omställning] 1 E1 0,02 100 000 1 000 2 E1 0,06 33 000 1 000 3 E2 0,02 600 000 1 000 4 E2 0,06 33 000 1 000 Tabell 6 - Planeringssituationer i laboration 2 (OBS, gäller endast laboration 2) Utlegokostnad, c [kr/h] E1 och E2 är beteckningen för de två efterfrågemönster som ingår i laborationen. E1 är prognosen från laboration 1. Båda dessa finns i excelfilen LAB2. Tänk på att utgå från de data som finns i denna Excelfil. Nedan följer en beskrivning av de beteckningar som används i Excelfilen. Beteckning Betydelse h Lagerkostnad, kr/st & månad k Taktändringskostnad, kr/omställning c Utlegokostnad, kr/h I Ingående lager period i O Taktändring, 1 om taktändring sker 0 annars E Antal utlegotimmar h(i-ss) Lagerkostnader för lagret utöver säkerhetslagret ko Taktändringskostnader ce Utlegokostnader 3.1 Förberedelseuppgift laboration 2 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa en förberedelseuppgift. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs igenom avsnitt 7.1 i boken: (Olhager, 2000). b. Bestäm den lägsta, konstanta produktionstakten vid utjämnad produktion för produktgruppen saft (efterfrågemönster E1), så att Snyltaren kan tillgodose efterfrågan det kommande året utan att brister uppstår. Glöm ej att ta med säkerhetslager och ingående lager i beräkningarna. Efterfrågemönstret E1 återfinns i LAB2 filen på kurshemsidan och gäller för planeringssituation 1 och 2. I filen anger I utgående lager period 0 (1 490 000 st) Januari 2013 7
c. De tre kostnadsposterna (lager-, taktändrings- resp. utlegokostnader) påverkar varandra. Hur påverkas taktändrings- och utlegokostnader då lagerkostnaderna minimeras vid lagerlös produktion? d. Vad kostar utlego för en enhet? Hur många veckor motsvarar det i lagerhållning? Ta fram en siffra för varje planeringssituation och tolka svaret. e. Läs 3.2 Laborationens genomförande och lös planeringssituation 2 3.2 Laborationens genomförande Laborationen går ut på att ta fram ett förslag till ekonomisk godtagbar produktionsplan för fyra olika planeringssituationer. Totalt ska fyra förslag till produktionsplaner tas fram utifrån de två uppsättningar av parametrarna lager-, taktändrings- och utlego-kostnader i kombination med de två efterfrågemönstren. Studenterna får själva välja en startlösning. Exempelvis kan någon av extrem-strategierna med utjämnad produktion eller lagerlös produktion användas. Genom att sedan undersöka hur kostnadsposterna förhåller sig till varandra kan totalkostnaden minskas. Aggregerad prognos Jämför kostnadsposter Fastställ strategi Undersök kostnadsposter Revidera lösning Startlösning Produktionsplan Förberedelseuppgift Lager Utlego Taktändr. Laboration Figur 4 - Arbetsgång för respektive planeringssituation, laboration 2 För att bli godkänd på laborationen ska ni ta fram en produktionsplan för varje planeringssituation. Det finns dock vissa restriktioner. Lagernivån (beteckning I) i laborationen får inte understiga 875 000 liter, vilket motsvarar säkerhetslagret, och maximal kapacitet hos legotillverkaren (beteckning E) är 240 h/vecka. Om något av dessa värden är otillåtna fås kommentaren FEL! i total-kostnadsrutan. Maximal produktionskapacitet i Snyltarens fabriker är 10 610 526 liter saft per månad. All planerad produktion utöver detta behöver läggas på utlego. Kostnader för taktändringar kommer alltså inte att uppstå vid ändrade produktionstakter utöver 10 610 526 liter/månad. Januari 2013 8
Kravet för att bli godkänd är att var och en av dessa planer ska generera en kostnad som är mindre än en given totalkostnad, återgiven i tabell 7 nedan. Ni skall kunna motivera föreslagen lösning och relatera den till de två renodlade planeringsstrategierna utjämnad respektive lagerlös produktion. Planeringssituation Flik Kostnadsnivå 1 (krav för godkänt) 1 Situation 1 1 300 000 1 170 199 2 Situation 2 1 000 000 951 521 3 Situation 3 3 400 000 3 319 147 4 Situation 4 760 200 760 200 Tabell 7 - Kostnadsnivåer för respektive planeringssituation Kostnadsnivå 2 (ger en större utmaning) Tips: Tänk på hur efterfrågemönstret ser ut. När passar det sig att styra produktionen enligt de två strategierna utjämnad respektive lagerlös produktion? Kan det rent av finnas anledning att mixa de två strategierna beroende på efterfrågemönstret. Tänk också på vilken påverkan omställningskostnader, lagerhållningskostnader och utlegokostnader har på valet av strategi och totalkostnad. Förberedelseuppgift d talar exempelvis om hur många veckor det är gynnsamt att lagerhålla i relation till utlego. Det går fortare att använda formlerna för utjämnad respektive lagerlös produktion för att bestämma produktionstakten varje period än att höfta/uppskatta produktionstakten. Resultatet kommer också bli bättre!! Januari 2013 9
4 Laboration 3 - Lagerstyrning Syftet med denna laboration är att studenten skall få en förståelse för olika partiformningsmetoder och lagerstyrningsprinciper. Produkterna som Snyltaren tillverkar har delats in i tre grupper efter produkternas volymvärde. Denna ABC-klassificering ligger till grund för hur lagerstyrningen av produkterna hanteras, se tabell 8 för ABC-klassificeringen. Observera att nyponsoppa antingen väljs som en B-produkt eller C-produkt. Det är upp till er att bestämma och motivera valet. Produktgrupp Juice Saft Soppa Produkt Ap Äp Ap Ha Jo Bl Ny Volymvärde (Mkr) 409,6 146,7 430,9 196,3 52,3 43,4 111,0 ABC-Klassificering A B A B C C C (B) Tabell 8 - ABC-klassificering För A-produkter, men även för B-produkter, är det ytterst viktigt att inga bristsituationer uppstår. Ett ordentligt säkerhetslager är därför nödvändigt. Snyltaren har valt att bestämma dessa baserat på en servicenivå, motsvarande SERV1=0,98 (k-värde = 2,05). För C-produkter är det däremot (generellt sett) inte lika viktigt att inga bristsituationer uppstår. För bestämning av dessa produkters säkerhetslager används istället SERV1=0,90 (k-värde = 1,29). Under laborationen skall B-produkter lagerstyras med periodisk inspektion till återfyllnadsnivå. Studenten ska själv avgöra vilket av följande inspektionsintervall, I, som är lämpligast; I=1 vecka, I=2 veckor eller I=4 veckor, genom att beräkna vilket som är det mest gynnsamma av dessa tre inspektionsintervall. C-produkter skall lagerstyras med ett beställningspunktsystem. Som grund för att bestämma lagerstyrningsprinciper ligger prognoserna på veckobasis framtagna i laboration 1. Dessa finns i Excelfilen till laboration 3. Hanteringen av restorder betingar en kostnad per enhet och vecka som är tjugo gånger högre än lagerkostnaden. Januari 2013 10
4.1 Förberedelseuppgift laboration 3 För att syftet med laborationen skall kunna uppfyllas skall studenten lösa förberedelseuppgifterna nedan. Tänk på att laborationen endast får genomföras efter att förberedelseuppgifterna blivit godkända. Förberedelseuppgiften består av följande deluppgifter. a. Läs om ABC-klassificering i avsnitt 1.3 i produktionsekonomiboken. b. För varje A-produkt skall säkerhetslager, SL, beräknas samt partistorlekar enligt Silver & Meal (se Olhager 2000, s. 252) alt. Wagner & Whitin (se Olhager 2000, s.249). Tänk på att den sista beställningen för året även kan behöva täcka för de första veckorna på det nästkommande året. Gör därför en enkel prognos för A- produkterna för de första veckorna på nästkommande år (förslagsvis i fliken Data). c. För varje B-produkt skall säkerhetslager, SL, inspektionsintervall, I, och återfyllnadsnivå, Å, beräknas. Då de administrativa kostnaderna anses vara relativt höga, ska ett och samma inspektionsintervall, I, bestämmas för hela året. Återfyllnadsnivån, Å, kan däremot förändras. Då året delas in i fyra-veckorsperioder som styrs med samma parametrar innebär det att ändring av återfyllnadsnivån endast kan göras i vecka 1, 5, 9,, 49. Det vill säga en uppsättning Å per 4-veckorsperiod! (Tänk på att utnyttja säsongerna) d. För varje C-produkt skall säkerhetslager, SL, orderkvantitet, Q, och beställningspunkt, BP, beräknas. Året delas in i tretton-veckors-perioder som styrs med samma parametrar. Det innebär att ändring av parametrar endast kan göras i vecka 1, 14, 27, 40. Det vill säga en uppsättning SL, Q och BP per 13- veckorsperiod! e. Skapa en beställningsplan. Tänk igenom och gör en tabell över i vilka perioder ni måste släppa order (mht ledtiden), ändra parametrar, etc. Detta ökar era möjligheter att hinna färdigt med laborationen under laborationstillfället. Uppgift b, c och d skall redovisas i fliken förberedelseuppgifter i LAB 3 filen. Denna ska redovisas innan laborationen (tillfälle för detta kommer att meddelas under kursens gång). Körplanen, uppgift e, görs förslagsvis i en ny flik i LAB 3 filen. OBS! Laboration 3 får endast genomföras om dess förberedelseuppgifter är godkända av laborationshandledarna. Januari 2013 11
4.2 Laborationens genomförande Under laborationen skall ett produktionsår för Snyltaren simuleras. Beroende på vilken typ av produkt som simuleras ska olika parametrar matas in. För alla typer av produkter måste dock säkerhetslager matas in. Fastställ p a rametrar Simulera Veckoprognos ABCklassificering Utvärdera A D SS S&M Plan Förberedelseuppgift B C D D I Q SS SS Å BP Plan Plan Laboration Figur 5 Arbetsgång för laboration 3 För att öppna Excelfilen korrekt skall laboranterna aktivera makro (vilket det frågas om vid uppstart av filen). I Excelfilen ligger produkter grupperade efter klasstillhörighet, A-, B- och C-produkt. Noteras bör att en produkt finns upplagd både som B- och C-produkt. Anledningen till detta är att öka valmöjligheterna vid ABC-klassificeringen. Givetvis skall denna produkt endast styras på ett sätt. Nedan förklaras hur ni ska mata in parametrar. Tryck inte på uppdatera innan parametrar för alla produkter (A,B och C) har matats in. För A-produkterna, företagets viktigaste produkter, är det angeläget att lagerstyrningen sker exakt. Ni ska mata in säkerhetslager och orderstorlek på order som skall släppas. För varje vecka matas orderstorleken in på ordern som skall släppas för respektive produkt på raden Ordersläpp denna vecka. Order för att täcka efterfrågan i vecka 1 och 2 som redan bör vara släppta, matas in på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan. Se det som att någon gjorde dessa ordersläpp i december förra året, vilket är troligt i ett verkligt fall. Se även figur 6 nedan. Observera att inmatningar på raderna Ordersläpp förr-förra veckan respektive Ordersläpp förra veckan bara kan göras innan ni uppdaterar första gången. För B-produkterna styrs, till skillnad mot A-produkterna, lagret för fyra-veckorsperioder. Detta innebär att de parametrar som sätts, säkerhetslager, inspektionsintervall och återfyllnadsnivå, endast kan justeras var fjärde vecka, d.v.s. i vecka 1, 5, 9,.., 49. För C- produkterna styrs lagret för tretton-veckors-perioder, d.v.s. säkerhetslager, orderkvantitet och beställningspunkt kan endast justeras i vecka 1, 14, 27 och 40. Se även figur 7 och 8 nedan. Januari 2013 12
Figur 6 A-produkternas del av Excelarket Figur 7 B-produkternas del av Excelarket Figur 8 C-produkternas del av Excelarket Januari 2013 13
Först när orderkvantiteterna för ordersläppen av A-produkter samt parametrarna för B- och C-produkter är inmatade för vecka 1 klickas på knappen UPPDATERA. Simuleringen går då vidare till nästföljande vecka (vecka 2), där nya orderkvantiteter för A-produkter matas in (givetvis under förutsättning att det finns order som skall släppas) innan klickning på knappen görs. Det går inte att backa tiden. Om någonting går fel, hantera det som ni skulle ha gjort om detta var ett verkligt fall. Efter att hela året har simulerats utvärderas studentens lagerstyrning av alla produkter. Vid utvärderingen, som sker automatiskt, jämförs studentens lagerstyrning med den optimala lösningen (Wagner&Whitin-algoritmen) som är beräknad för den verkliga efterfrågan, ej prognosen. Kostnader som då beaktas är uppsättningskostnad, lagerkostnad samt kostnad för hantering av restorder. Tips: Använd körplanen som stöd för att bestämma vilken vecka ordersläpp ska ske och ordersläppets storlek. Tänk dock på att körplanen är baserad på prognosticerad efterfrågan, vilken kan skilja sig från verklig efterfrågan. Ni måste alltså av denna anledning hålla kontinuerligt kontroll på efterfrågan och lager-nivån. Det kan komma behöva göras justeringar i när ordersläpp sker och på ordersläppets storlek. Tänk på hur ni löser misstag i verkligheten. Ingen jag vet kan backa tillbaka tiden och justera sina misstag. Fundera därför på hur man kan kompensera för misstag istället, exempelvis göra extra beställning, hoppa över beställning, göra större beställning, göra mindre beställning etc. Januari 2013 14