Demokratiska Utmaningar, Metodbank av Göran Hemberg Materialet som även omfattar teoretiska bakgrunder och praktiska tillämpningar, vilka kan laddas ned separat vänder sig i första hand till deltagare i DemokratiAkademins aktiviteter som vill få en fylligare bakgrund, tillämpa metoderna i sina egna organisationer och sprida dem vidare. Det har visat sig vara användbart och uppskattat internationellt därav denna flerspråkliga nätversion. Sajten utgör ett kondensat av många års praktiskt arbete som mina kollegor och jag utfört inom nätverket DemokratiAkademin: demokratidagar, workshops, seminarier, kurser, samverkansprojekt, etc. Under årens lopp har tusentals personer kommit i kontakt med oss. Innan vi sätter igång med en verksamhet brukar deltagarna först få ta ställning vad de gillar bäst med demokrati. Samstämmigheten är stor: deltagarna må vara skolelever, administratörer, politiker eller föreningsmänniskor, de må komma från vilket hörn av världen som helst de allra flesta prioriterar delaktighet och deltagande. Det är bara ett fåtal som i första hand väljer den representativa demokratins grundtanke: att de styrande stöds av en majoritet. Vare sig de folkvalda eller den akademiska världen verkar ha tagit den utmaningen riktigt på allvar. Med ett undantag: filosofen och statsvetaren Robert A. Dahl, som i sin bok Demokratin och dess antagonister kopplade ihop representations- och deltagarperspektivet till en generell demokratiteori på klassisk grund. Här utgår vi från den teorin. En annan viktig utgångspunkt som återspeglas i materialet är traditionen av medlemsbaserade folkrörelser som har gjort det svenska civilsamhället till ett av de starkaste i världen. På senare tid har visserligen många organisationer inte minst de politiska partierna förlorat en stor del av sina medlemmar, men kvar finns en organisationskultur där själva medlemskapet ses som en källa till makt. För utomstående kan en sådan inställning kanske verka både främmande och naiv. Inte desto mindre är det de medlemsbaserade organisationerna som givit det representativa styret i Sverige dess speciella folkliga förankring. Visst, de historiska betingelserna för en demokratisk kultur skiljer sig åt på olika håll i världen. Men varhelst man tar utmaningen att agera inom en demokratisk ram på allvar, där måste man också ta ställning till medlemskapets betydelse. Materialet består av en enkel idealmodell, Demokratins ABC, som tillämpas på tre olika nivåer: inom en organisation, inom ett land och internationellt. Dessutom har Civilsamhället fått ett eget avsnitt liksom Mänskliga rättigheter och demokrati. I varje kapitel ingår dels en teoribakgrund, dels en eller flera praktiska tillämpningar med hänvisningar till en metodbank. Forum Syd, Sida Civil Society Center, Palmecentret, SIPU International, SHIA samt föreningen Ordfront har bidragit till finansieringen av men inte i övrigt medverkat vid utformningen av innehållet. Det har däremot min sparringpartner och redaktör Pernilla Johansson gjort ett stort tack till henne. Den här hösten gjorde vi en grundlig uppdatering av sajten. Den är nu mycket enklare att hitta i. Bakgrunder och tillämpningar kan laddas ned som pdf-er utan lösenord. November 2012, Göran Hemberg, senior advisor till DemokratiAkademin goran.hemberg@democracy.se Demokratiska Utmaningar av Göran Hemberg är licensierad under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 3.0 Unported licens.
1 Metodbank Här nedan beskrivs kortfattat ett antal metoder ägnade att: institutionalisera Självständighetsregeln och normen om Lika hänsyn i en sammanslutning stimulera till samtal, dialog och effektivt deltagande Bikupa Bikupa innebär att man under ett par minuter bryter en föredragning och låter deltagarna parvis diskutera en fråga så att det surrar av samtal i rummet. Se även tillämpningen Per & Pål och alternativen Fall Ett fall är en berättelse som beskriver ett tänkt eller verkligt händelseförlopp. Det kan återges i ett enda svep från början till slut eller i flera steg. Syftet med en fallstudie är att ge deltagarna tillfälle att upptäcka valmöjligheter och hitta lösningar i en konkret situation. Se även tillämpningarna Per & Pål och alternativen samt Regelstyre, rättsstat och NSD-länder Fokusgrupp I en fokusgrupp kan alla delta effektivt genom att värdera och ge synpunkter på ett aktuellt tema. Man får en gemensam bild av utgångsläget som grund för en handlingsplan. Metoden kan bl a användas för att mäta kvalitet, ta fram en enkät, definiera nyckelbegreppp och bearbeta missnöje. Deltagarna bör inte vara fler än 25-30 personer. Metoden innehåller följande steg: 1. formulering av temat 2. idéstorm 3. prioriteringar individuellt eller gemensamt 4. bedömning av nuläget individuellt eller gemensamt 5. gemensam analys Se även tillämpningen Fokus på dagordningen
2 Fyra hörn Fyra hörn går ut på att ta ställning och göra ett val. Metoden fungerar bra som start eller fördjupning av ett samtal. Även den tystaste kommer till tals på ett odramatiskt och icke utpekande sätt. Fyra hörn kan göras med stora grupper. Ledaren presenterar fyra alternativ. Varje alternativ representeras av ett hörn i rummet. Låt deltagarna ställa sig i det hörn som bäst överensstämmer med deras uppfattning just nu. När alla gjort sitt val får deltagarna i respektive hörn under några minuter motivera för varandra varför man ställt sig i det hörnet. Låt sedan ett par personer från varje hörn kort berätta för de andra hur man tänkte. Ledaren uppmuntrar deltagarna att byta hörn om samtalet väcker tankar som får dem att ändra ståndpunkt. konstruera de fyra alternativen så att inget framstår som rätt eller fel ha alltid med ett öppet alternativ Se även tillämpningen Demokratins två ansikten Heta stolen Heta stolen är en annan, mer eftertänksam, metod att låta deltagarna ta ställning öppet och offentligt i värderingsfrågor. Man visar sin uppfattning genom att stå upp eller sitta ned. Följande regler gäller: 1. ingen ifrågasätter någon annans ställningstagande 2. man lyssnar uppmärksamt och betraktar det sagda som vittnesmål snarare än debattinlägg 3. man har när som helst rätt att ändra uppfattning Deltagarna gärna också samtalsledaren sitter på stolar i en cirkel. Ledaren gör ett påstående som deltagarna har att ta ställning till. Den som håller med, ställer sig upp. Håller man inte med, sitter man kvar. Är man tveksam kan man markera detta genom att halvstå, men det är en obekväm ställning som inte rekommenderas. När alla har tagit ställning får några av deltagarna dela med sig hur de resonerat: Du står upp hur tänker du? Du sitter kvar berätta varför!" När alla som vill har motiverat sitt ställningstagande, går man vidare med nästa påstående. Det är viktigt att påståendena är enkelt och tydligt formulerade inga negationer. Heta stolen kan även genomföras genom handuppräckning, genom att man byter sida i rummet eller som Linjen (se nedan). Deltagare med rörelsehinder kan flytta sin rullstol en halvmeter framåt eller bakåt i cirkeln. Se även tillämpningen Sammanslutningen
3 Härskartekniker Det händer att möten domineras av några få personer, ibland med osakliga metoder. Den norska professorn i socialpsykologi, Berit Ås, har identifierat fem härskartekniker som män brukar använda för att stärka sin position mot kvinnliga medarbetare, men dessa diskrimineringstekniker kan riktas mot vem som helst oavsett kön: 1. osynliggörande: att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem 2. förlöjligande: att på ett manipulativt sätt exempelvis genom slående men ovidkommande liknelser framställa en person eller hennes argument som löjliga och oviktiga. Ett annat sätt är att offentligt anmärka på en persons yttre 3. undanhållande av information: att exempelvis bara sprida vidare något man fått veta till de närmsta kompisarna utan att alla berörda informeras. Sker ofta oavsiktligt 4. dubbelbestraffning: att försätta personer i en situation där de nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ de väljer 5. påförande av skuld och skam: att få personer att skämmas för sina egenskaper eller antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Sker ofta i kombination med förlöjligande och dubbelbestraffning Bara att identifiera och namnge förekomsten av en härskarteknik i en runda (se nedan), kan räcka för att bryta diskrimineringen och återupprätta normen om Lika hänsyn i gruppen. Se även Verktyg för bättre möten nedan Idestorm Låt gruppen associera fritt kring en fråga, ett påstående eller ett ord. alla förslag från varje deltagare antecknas. Regler: 1. inga idéer är fel 2. ingen kommenterar någon annans idéer 3. man behöver inte vara överens Håll ett högt tempo. Det enda som gäller är att hämningslöst få fram en mängd alternativ Först när förslagen sinar eller tiden är ute, går man vidare med att sortera, värdera och vidareutveckla idéerna En idéstorm kan genomföras som tävling där den grupp som producerat flest förslag på utsatt tid vinner. Eller individuellt: varje deltagare får 4-5 post-it-lappar och skriver ner ett förslag på varje lapp. (Förslagen på den fjärde eller femte lappen brukar vara intressantast.)
4 Se även tillämpningarna Fokus på dagordningen och Från behov till rättigheter Kylskåpet Brist på tid är det stora hindret för effektivt deltagande. Detta märks särskilt vid genomgångar i större grupper: frågor väcks som man inte hinner behandla. Dessa kan då temporärt sättas in i ett Kylskåp samtalsledaren noterar frågorna + frågeställarens namn på ett blädderblocksblad, som fylls på efter hand. Vid ett lämpligt senare tillfälle avsätts tid för att tömma kylskåpet. Då kan med fördel metoden Gemensam dagordning (se nedan) användas. Se även tillämpningen Per & Pål och alternativen Linjen Linjen är en värderingsmetod och kan användas i nästan alla sammanhang där det finns fritt utrymme. Den fungerar bra som igångsättare, som snabb temperaturmätare eller som utvärdering. Ledaren drar upp en tänkt linje som går tvärs igenom hela rummet. Den ena änden markerar Ja, absolut!/jättemycket!, den andra markerar Nej, nej, nej!/inte alls!. Deltagarna får ta ställning till ett påstående genom att placera sig på just den plats längs linjen som exakt motsvarar deras ställningstagande. Det kan vara bra att markera linjens mittpunkt med ett föremål, så att det inte går att förhålla sig neutral. När alla har placerat sig får några av deltagarna dela med sig hur de tänkte när de valde position på linjen. Deltagarna har ofta samma motiv för att ställa sig på olika platser längs linjen och de kan hamna på samma plats av olika motiv Man kan låta deltagarna ta ställning till flera påståenden efter varandra genom en serie omgrupperingar. Se även tillämpningarna En demokratisk plattform och Ett stärkt civilsamhälle Möjligheternas karta En form av idéstorm där deltagarna får tillfälle att på ett annorlunda sätt visualisera ett kommande projekt eller arrangemang. deltagarna föreställer sig att arrangemanget redan ägt rum. De minns händelser därifrån och skriver ner minnena på post-it-lappar lapparna placeras ut längs koordinaterna: önskvärt/ej önskvärt och troligt/ej troligt utifrån denna möjlighetskarta som alla varit med om att skapa, lägger man sedan upp sin planering Mycket som inträffar under ett projekt eller arrangemang är oförutsett: omvärlden beter sig inte som förväntat, deltagarnas handlingar får oförutsedda konsekvenser. Dessa händelser påverkar projektet/arrangemanget lika mycket som deltagarnas planerade aktiviteter. Det här sättet att genomföra en idéstorm ger deltagarna möjlighet att få distans till sina egna planer och de som ännu inte har några planer får möjlighet att delta på lika villkor.
5 Se även tillämpningen Ett stärkt civilsamhälle Pluppning Att pluppa är ett snabbt och åskådligt sätt att göra en gemensam prioritering eller rangordning. Var och en får samma antal pluppar (små klisterlappar eller streck med märkpennan ) att fördela bland en mängd alternativ eller förslag som gruppen tidigare arbetat fram. Man är fri att fördela plupparna bland förslagen precis som man vill. Pluppning skall ses som en preliminär undersökning av var deltagarna står i en fråga, inte som ett beslut eller omröstning. Det handlar om att jämföra förslagen med varandra och markera sådana man av någon anledning fastnar för. Pluppningen skapar snabbt en översikt av gruppens hållning i en fråga, ett objektivt underlag för fortsatt arbete. Pluppning gör deltagandet så effektivt det bara går. Även de mest tillbakadragna bland deltagarna lämnar spår efter sig. Se tillämpningen Från behov till rättigheter Planeringskonferenser i större grupper Dialogkonferens. Upp till ett hundratal personer får tillfälle att utforska gemensamma intressen, enas om tolkningar och definitioner samt prata ihop sig kring förslag att arbeta vidare med. Konferensen består av tre samtalsrundor i smågrupper med högst 8 personer i varje. 1. den första rundan sker i lämpligt sammansatta basgrupper, t ex projektgrupper i ett nätverk eller arbetslag/avdelningar i en organisation. Här sätter sig deltagarna in i ett givet tema 2. i den andra rundan, som sker i tvägrupper (se nedan) kommenterar, värderar och fördjupar nya deltagare det tidigare samtalet 3. i den tredje rundan tar de ursprungliga deltagarna gemensamt fram strategier att förverkliga några av idéerna från runda 1 och 2. Samlar konferensen deltagare från ett lösare nätverk kan en basgrupp bestå av deltagare från flera organisationer olika delprojekt. I så fall arbetar de i denna runda projektvis. En dialogkonferens är ett kraftfullt verktyg för att skapa delaktighet och samsyn inför ett kommande arbete. Den bygger på en tydlig styrning av konferensledningen, som i förväg har förberett teman för de olika samtalen och gjort en lämplig gruppindelning. Se även tillämpningarna Demokratisk organisationsutveckling (utformad för en organisation) och Ett stärkt civilsamhälle (utformad för ett nätverk med representanter för olika organisationer). Öppet forum. Ger i motsats till en dialogkonferens deltagarna möjlighet att ta upp vilka frågor de vill på dagordningen och samtala kring dem i fritt valda grupper. Konferensen äger rum i följande steg:
6 1. åsiktstorg. Deltagarna sitter i en stor cirkel. Den som har något på hjärtat uppmuntras av konferensledningen att presentera sitt ämne inför församlingen. Ämnet anslås på väggen 2. marknadsplats. Deltagarna samlas framför de anslagna ämnena och väljer fritt in sig i samtalsgrupper. OBS! Detta moment styrs ej av konferensledningen 3. samtal i smågrupper 4. återsamling, avrapportering och bildande av intressegrupper Allt från ett dussin till flera hundra människor kan delta i ett Öppet forum. Metoden syftar till maximal delaktighet på lika villkor med maximalt spelrum för Självständighetsregeln. Se även Harrison Owen, Open Space Technology: A User s Guide, Berrett- Koehler, 1997 SWOT SWOT är en metod att undersöka vilka styrkor och svagheter som finns internt i en organisation, vilka möjligheter och hot som finns i omvärlden utanför och hur dessa faktorer påverkar problemlösningen. SWOT är en förkortning av orden Strength, Weakness, Opportunity och Threat. man utgår från en problemställning och formulerar sitt mål, det man vill uppnå. sedan identifierar man: 1. styrkor inom organisationen som kan användas för att nå målet 2. svagheter inom organisationen som hindrar den från att nå målet 3. möjligheter i omvärlden utanför som kan hjälpa organisationen att nå målet 4. hot i omvärlden utanför som hindrar organisationen från att nå målet. med denna inventering som grund arbetar man fram en handlingsplan för att nå målet Se även tillämpningen Demokratisk organisationsutveckling Tvärgrupper Tvärgrupper är en enkel och effektiv metod att snabbt sprida information i stora grupper. I kombination med rundor kan delaktigheten maximeras. Metoden innebär att man bildar nya grupper som består av en person från varje ursprunglig samtalsgrupp. I tvärgruppen finns alla samtal representerade. Alla får information om hur de övriga grupperna resonerat eller jobbat, och det på mycket kortare tid än om samtalen redovisats i storgrupp. Se även tillämpningarna Demokratisk organisationsutveckling och Ett stärkt civilsamhälle Verktyg för bättre möten 1. Talboll En mjuk och lätt boll som visuellt markerar vem som har ordet och sätter talaren i fokus. Auktoriserar den som har bollen att yttra sig utan att bli avbruten. Bollen gör det lättare att rikta sin uppmärksamhet mot talaren utan att distraheras av andra. Med en smula träning kan man föra ordnade samtal utan ordförande även i stora grupper genom att ge eller kasta bollen till varandra.
7 2. Runda Var och en får ordet, i tur och ordning, för att under någon minut säga det man har på hjärtat utan att bli avbruten. Man har rätt att avstå. Inga frågor, kommentarer eller diskussion. Eftersom rundan bör fortgå utan styrning, är det viktigt att först sätta ett tema, exempelvis: här och nu-runda var och en berättar vad de just nu släpper tankarna på och lämnar bakom sig, för att kunna delta helhjärtat på mötet dagordningsrunda vilken är den viktigaste frågan för mig på detta möte. inventeringsrunda före en diskussion en viktig sak att hålla i minnet under diskussionen förslagsrunda efter en diskussion var och en ger sitt förslag till beslut, utan argumentation avslutningsrunda vad fungerade bra på mötet och vad kan göras bättre 3. Gemensam dagordning Mötet inleds med en runda där de närvarande anger: frågor de vill ta upp på dagordningen om de avser att informera, diskutera eller fatta beslut hur lång tid punkten kan tänkas ta. Detta skrivs upp på ett blädderblocksblad så att alla ser. Visar det sig att den sammanlagda tiden för punkterna på dagordningen skulle spränga mötets tidsramar, får man förhandla ner tiden för enskilda punkter kanske någon fråga kan vänta till nästa möte. När detta är gjort bestämmer man i vilken ordning de kvarvarande, nedbantade punkterna skall behandlas. Var och en ansvarar sedan för sin punkt och lägger fram den inför mötet. Denna procedur är inte särskilt tidskrävande och resulterar i en öppen och tydlig, gemensam prioritering av ärendena på dagordningen. 4. Roterande mötesfunktioner Mötesledning är en komplex verksamhet som gärna kan delas upp på flera personer. Om uppgifterna cirkulerar bland sammanslutningens deltagare, får alla insikt i hur organisationen fungerar och känner ansvar för dess möten. mötesledare fördelar framför allt ordet på mötet, leder det också framåt genom att be långrandiga talare komma till sak, sammanfatta diskussionen, leda beslutsfattandet, osv. Det är viktigt att mötesledaren inte samtidigt driver egna sakfrågor. Då bör någon annan temporärt ta över ledningen
8 sekreterare bekräftar för varje fråga vad som har beslutats och för det till protokollet för uppföljning på nästa möte tidhållare håller ordning på tiden för inlägget, ser till att frågan håller sig inom den fastsatta tidsramen och att mötet avslutas i tid. Då kan de övriga koncentrera sig på mötets innehåll observatör kan utses i förväg om det finns saker i möteskulturen man särskilt vill uppmärksamma: hur talartiden fördelar sig bland deltagarna, minnesvärda guldkorn, härskartekniker, behov av pauser m m De två första verktygen, talboll och runda, är enkla att omedelbart tillämpa med gott resultat. Gemensam dagordning och roterande mötesfunktioner kräver en inkörningsperiod. Lyckas man institutionalisera alla fyra verktygen har man kommit långt när det gäller att omfördela makten och motverka tendenser till diskriminering i en organisation. Se även tillämpningen Demokratisk organisationsutveckling